BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING"

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen SV SV

3 BILAGA A KAPITEL 14: INDIREKT MÄTTA FINANSIELLA FÖRMEDLINGSTJÄNSTER (FISIM) I. FISIM SOM BEGREPP OCH EFFEKTERNA PÅ HUVUDAGGREGATEN AV ALLOKERINGEN AV FISIM TILL ANVÄNDARE Finansiella tjänster har av tradition bland annat haft formen av finansförmedling. Med finansförmedling avses den process som innebär att finansinstitut, t.ex. banker, tar emot inlåning från enheter som vill få ränta på medel och lånar ut medlen till enheter som inte har tillräckliga egna medel för att tillgodose sina behov. Banken erbjuder alltså en mekanism som gör att den första enheten kan låna ut medel till den andra enheten. Den enhet som lånar ut medel godtar en ränta som är lägre än den som betalas av låntagaren. En referensränta är den ränta till vilken både långivaren och låntagaren kan tänka sig att avtala om. Skillnaden mellan referensräntan och den ränta som faktiskt betalas till insättarna och som låntagarna betalar utgör en avgift för indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim). Totalsumman för Fisim är summan av de två implicita avgifter som låntagaren och långivaren betalar Det är dock sällan så att mängden kapital som lånas ut av ett finansinstitut exakt motsvarar mängden insatt kapital hos finansinstitutet. Vissa medel kan ha satts in men ännu inte lånats ut. Vissa lån kan ha finansierats av bankens egna medel och inte av inlånat kapital. Insättarna får emellertid samma ränta och förmedlingstjänst oavsett om deras kapital lånas ut eller inte, och låntagarna betalar samma ränta och får samma förmedlingstjänst oavsett om deras krediter finansieras med förmedlat kapital eller med bankens egna medel. Därför beräknas Fisim för all inlåning och utlåning som erbjuds av ett finansinstitut oavsett varifrån kapitalet kommer. De räntebelopp som bokförs beräknas som referensräntan multiplicerad med den berörda utlånings- eller inlåningsstocken. Skillnaden mellan dessa belopp och de belopp som faktiskt tas emot av eller betalas till finansinstitutet bokförs som de indirekta serviceavgifter som låntagaren eller insättaren betalar till finansinstitutet. De belopp som bokförs som ränta i ENS kallas ENS-ränta, medan de totala belopp som faktiskt betalas till eller av finansinstitutet kallas bankränta. Den totala implicita serviceavgiften motsvarar summan av bankräntan på utlåning minus ENS-räntan på samma utlåning plus ENS-räntan på inlåning minus bankräntan på samma inlåning Fisim gäller endast utlåning från och inlåning hos finansinstitut. Varken finansinstituten eller deras kunder behöver vara inhemska. Import och export av Fisim förekommer. Finansinstitutet behöver inte både ta emot insättningar och ge lån. Ett exempel på finansinstitut som ger lån utan att ta emot insättningar är detaljhandelsföretags finansiella dotterbolag. Utlåningsföretag som har tillräckligt detaljerade räkenskaper för att kunna behandlas som ett bolag eller kvasibolag kan ta emot Fisim För att uppskatta effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst, i förhållande till situationen då Fisim inte skulle allokeras, måste följande fem situationer beaktas: SV 2 SV

4 a) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning (inbegripet hushåll som ägare av personliga företag och bostäder): Finansförmedlares produktion av Fisim uppvägs av marknadsproducenters insatsförbrukning. Det uppstår därför inga effekter på BNP och nationalinkomsten. b) Inhemska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion: När Fisim förbrukas av icke-marknadsproducenter som insatsförbrukning ökar dessa producenters produktion med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. BNP och nationalinkomsten stiger därmed med värdet av allokerade Fisim. Även när Fisim förbrukas av hushållen i egenskap av konsumenter stiger BNP och nationalinkomsten med värdet av allokerade Fisim. c) Inhemska finansförmedlare ger lån till och tar emot inlåning från utländska enheter som inte är finansförmedlare (export av Fisim). Export av Fisim bokförs, vilket leder till en ökning i BNP. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna ökning av en minskning av ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim dras ifrån ränteintäkter på utlåning och läggs till räntekostnader för inlåning). Export av Fisim påverkar därför inte nationalinkomsten. d) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för marknadsproducenters insatsförbrukning, inklusive hushållen som ägare av personliga företag och bostäder (import av Fisim): BNP minskar med värdet av denna kategori importerade Fisim, vars användning bokförs som insatsförbrukning. Vid övergången från BNP till nationalinkomst uppvägs dock denna minskning av en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkterna på inlåning och dras ifrån räntekostnaderna för utlåning). Denna importkategori påverkar därför inte nationalinkomsten. e) Utländska finansförmedlare ger lån och tar emot inlåning för icke-marknadsproducenters insatsförbrukning och för hushållens konsumtion (import av Fisim): Icke-marknadsproducenters import av Fisim motsvarar insatsförbrukning. Dessa producenters produktion ökar med samma belopp, eftersom insatsförbrukningen är en del av de totala kostnaderna, som på användningssidan i bokföringen motsvaras av en ökning av konsumtionsutgifterna. När BNP mäts från produktionssidan motsvaras ökningen av insatsförbrukningen av ökningen i produktionen, med förädlingsvärdet oförändrat. När BNP mäts från utgiftssidan uppvägs ökningen av konsumtionsutgifterna av ökningen av import av tjänster. Vid övergången från BNP till nationalinkomst sker dock en ökning i ränteintäkter netto gentemot utlandet (eftersom Fisim läggs till ränteintäkter på inlåning och dras ifrån räntekostnader för utlåning). Nationalinkomsten ökar därför med värdet av denna kategori import av Fisim. SV 3 SV

5 När Fisim importeras av hushållen i egenskap av konsumenter påverkas inte heller BNP, och nationalinkomsten ökar eftersom det sker en ökning i ränteintäkterna netto gentemot utlandet. Fisim beräknas enligt vedertagen praxis inte för utlåning och inlåning mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Utlåning och inlåning mellan finansförmedlare (banker) används dock för att beräkna referensräntor Med utgångspunkt i de fem situationer som beskrivs i punkt kan effekterna av allokeringen av Fisim på BNP och nationalinkomst sammanfattas på följande sätt: a) BNP ökar med värdet av Fisim som producerats av inhemska finansförmedlare och som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter), S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer) och S.2 (utlandet). b) BNP minskar med värdet av importerade Fisim som allokerats till S.11 (icke-finansiella bolag), S.12 utom S.121, S.122 och S.125 (finansiella bolag utom centralbanken, kreditinstitut och övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) och S.14 (för hushåll som ägare av bostäder och personliga företag). c) Nationalinkomsten ökar med värdet av Fisim (som producerats av inhemska finansförmedlare eller importerats) som allokerats till sektorerna S.13 (offentlig sektor), S.14 (för hushåll som konsumenter) och S.15 (hushållens icke-vinstdrivande organisationer). II. BERÄKNING AV PRODUKTIONEN AV FISIM FÖR SEKTORERNA S.122 OCH S Fisim produceras av finansförmedlare: centralbanken (S.121), monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122), övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125). Beräkningarna av Fisim koncentreras till delsektorerna S.122 och S.125. Enligt vedertagen praxis beräknas Fisim inte för centralbanken (se del VI). SV 4 SV

6 a) Nödvändiga statistiska uppgifter För var och en av delsektorerna S.122 och S.125 behövs uppgifter i form av en tabell över inoch utlåningsstockar efter användningssektor i ett genomsnitt över fyra kvartal samt motsvarande upplupen ränta. Räntan beräknas efter omfördelning av räntesubventionerna till mottagarna. b) Referensräntor I balansräkningarna för finansförmedlare som ingår i S.122 och S.125 måste utlåning till och inlåning hos inhemska enheter delas upp för att skilja mellan utlåning och inlåning som sker mellan bankerna (dvs. inom de institutionella enheter som tillhandahåller Fisim och som ingår i sektorerna S.122 och S.125), som sker i förhållande till de institutionella användarsektorerna (S.11 övriga delsektorer under S.12 S.13 S.14 S.15) (utom i förhållande till centralbankerna). In- och utlåning i förhållande till utlandet (S.2) ska vidare delas upp i utlåning till och inlåning hos utländska finansförmedlare samt i utlåning till och inlåning hos övriga utländska enheter Intern referensränta För att få fram inhemska produktion av Fisim efter inhemsk institutionell användarsektor beräknas den interna referensräntan som kvoten mellan ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 och utlåningsstockar inom och mellan S.122 och S.125 enligt följande: ränteintäkter på utlåning inom och mellan S.122 och S.125 utlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Teoretiskt sett är den interna referensräntan densamma om den beräknas på inlåningssidan i stället för på utlåningssidan. På grund av inkonsekventa uppgifter kommer beräkningen på grundval av uppgifter om inlåning att skilja sig från beräkningen på grundval av uppgifter om utlåning. När uppgifterna om inlåning är mer tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas inlåning hos varandra som kvoten av räntekostnader för inlåning inom och mellan S.122 och S.125 inlåningsstock inom och mellan S.122 och S.125 Om uppgifterna om utlåning och inlåning är lika tillförlitliga bör den interna referensräntan beräknas på grundval av bankernas utlåning till och inlåning hos varandra som kvoten mellan ränteintäkterna på utlåning plus räntekostnaderna för inlåning mellan finansförmedlarna och utlåningsstocken plus inlåningsstocken hos finansförmedlarna för andra räkning. SV 5 SV

7 Om inhemska finansförmedlare i förhållande till sina inhemska kunder ger lån och tar emot inlåning i utländsk valuta ska flera interna referensräntor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna. Detta skulle kräva att både de interna referensräntorna och inhemska utlåning till och inlåning från varje inhemsk användarsektor beräknas för olika valutor eller grupper av valutor Externa referensräntor För att fastställa import och export av Fisim används som referensränta den genomsnittliga interbankräntan viktad med storleken på stockarna i posterna utlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan och inlåning mellan inhemska finansförmedlare å ena sidan och utländska finansförmedlare å andra sidan som ingår i finansförmedlarnas balansräkningar. Den externa referensräntan beräknas därför som kvoten mellan utlåningsränta plus inlåningsränta mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare och utlåningsstock plus inlåningsstock mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor ska beräknas för olika valutor eller grupper av valutor, om uppgifter finns tillgängliga för varje valuta/grupp av valutor för följande kategorier och om detta i betydande utsträckning skulle förbättra beräkningarna: a) Utländska utlåning och inlåning i förhållande till varje användarsektor. b) Inhemska utlåning och inlåning i förhållande till utländska användare. c) Detaljerad uppdelning av Fisim på institutionella sektorer Fisim mellan banker behöver enligt vedertagen praxis inte beräknas mellan inhemska finansförmedlare eller mellan inhemska finansförmedlare och utländska finansförmedlare. Fisim beräknas endast i förhållande till institutionella användarsektorer som inte är banker. För varje institutionell sektor som inte är finansförmedlare ska uppgifter finnas enligt följande tabell över inhemska utlåning och inlåning: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning av inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Inlåning hos inhemska finansförmedlare (S.122 och S.125) Fisim totalt per institutionell sektor beräknas som summan av Fisim på utlåning till den institutionella sektorn och Fisim på inlåning från den institutionella sektorn. SV 6 SV

8 Fisim på utlåning till den institutionella sektorn beräknas som ränteintäkter på utlåning minus (utlåningsstock multiplicerad med intern referensränta). Fisim på inlåning från den institutionella sektorn beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med intern referensränta) minus räntekostnader för inlåning. En del av produktionen exporteras. På grundval av balansräkningen för finansförmedlare konstateras följande: Inhemska ränteintäkter Inhemska räntekostnader Utlåning till utländska ickebanker Inlåning från utländska ickebanker Exporten av Fisim beräknas med hjälp av den externa interbank-referensräntan för utlåning till utländska enheter (utom finansförmedlare) som ränteintäkter minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Exporten av Fisim för inlåning från utländska enheter (utom finansförmedlare) beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader. Om flera referensräntor används för olika valutor eller grupper av valutor ska utlåning och inlåning delar upp på både institutionell användarsektor och de valutor (eller grupper av valutor) de är utställda i. d) Uppdelning av Fisim allokerade till hushåll i insatsförbrukning och konsumtion Fisim som hänför sig till hushållen fördelas på följande kategorier: a) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av bostadsägare. b) Hushållens insatsförbrukning i egenskap av ägare till personliga företag. c) Hushållens konsumtion. Beräkningsmetoden kräver en uppdelning av lånen till hushållen (stockar och ränta) i följande motsvarande kategorier: d) Bostadslån. e) Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag. f) Övriga lån till hushållen. SV 7 SV

9 Lån till hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och bostadslån redovisas vanligen separat i de olika uppdelningarna av utlåning i den finansiella och monetära statistiken. Övriga lån till hushållen beräknas som en restpost genom subtraktion av de två ovannämnda lånekategorierna från totalsumman. Fisim för lån till hushållen ska fördelas bland de tre kategorierna på grundval av uppgifter om stockar och ränta för var och en av de tre grupperna. Bostadslån är inte identiska med hypotekslån, eftersom hypotekslån kan beviljas för andra ändamål. Hushållens inlåning ska delas upp i g) hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag, och h) hushållens inlåning i egenskap av konsumenter. I brist på statistik över hushållens inlåning i egenskap av ägare till personliga företag ska inlåningsstockarna beräknas med hjälp av någon av följande metoder: Metod 1 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och det konstaterade förädlingsvärdet för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Metod 2 Inlåningsstockarna beräknas genom att man antar att kvoten mellan inlåningsstockarna och den konstaterade omsättningen för de minsta bolagen gäller för personliga företag. Fisim på hushållens inlåning måste fördelas mellan Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av ägare till personliga företag och Fisim på inlåning från hushållen i egenskap av konsumenter på grundval av den genomsnittliga stocken för dessa två kategorier, för vilka bristen på ytterligare information gör att samma räntesats kan användas. I annat fall, när det saknas mer detaljerade uppgifter om hushållens in- och utlåning, allokeras Fisim till hushållen till insatsförbrukning och konsumtion under antagandet att alla lån hänförs till hushållen i egenskap av producenter eller ägare av bostäder och att all inlåning hänförs till hushållen i egenskap av konsumenter. III. BERÄKNING AV IMPORT AV FISIM Utländska finansförmedlare beviljar lån till inhemska enheter och tar emot inlåning från inhemska enheter. Uppgifter enligt följande tabell krävs för varje institutionell sektor. Utländska ränteintäkter från inhemska användare Utländska räntekostnader till inhemska användare Utlåning av Inlåning hos SV 8 SV

10 utländska finansförmedlare utländska finansförmedlare Importen av Fisim för varje institutionell sektor beräknas enligt följande: Importen av Fisim för utlåning beräknas som ränteintäkter hos utländska finansförmedlare minus (utlåningsstock multiplicerad med extern referensränta). Importen av Fisim för inlåning beräknas som (inlåningsstock multiplicerad med extern referensränta) minus räntekostnader för utländska finansförmedlare. Flera externa referensräntor bör användas per valuta eller grupper av valutor (se punkt 14.10). IV. FISIM UTTRYCKTA I VOLYM Fisim-volymen beräknas genom in- och utlåningsstockar deflaterade till basperiodens priser med hjälp av ett allmänt prisindex, t.ex. den implicita prisdeflatorn för den slutliga inhemska efterfrågan. Priset på Fisim består av två komponenter. Den första är skillnaden mellan bankräntan och referensräntan (eller omvänt i fråga om inlåning) som utgör finansförmedlarens marginal. Den andra är det prisindex som används för att deflatera in- och utlåningsstockarna till basperiodens priser. Volymen på Fisim beräknas enligt följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Fisim på utlåning till den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Fisim på inlåning från den institutionella sektorn = prisindex marginal under basperioden x faktisk marginal Marginalen under basperioden på utlåning motsvarar den effektiva räntan på utlåning minus referensräntan. SV 9 SV

11 Marginalen under basperioden på inlåning motsvarar referensräntan minus den effektiva räntan på inlåning. Nominellt motsvarar den faktiska marginalen kvoten mellan Fisim och stockarna. Om den faktiska marginalen ersätts med detta uttryck i de två ovanstående formlerna innebär detta därför följande: Fisim i volym på utlåning till den institutionella sektorn Utlåningsstockar till den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden Fisim i volym på inlåning från den institutionella sektorn Inlåningsstockar från den institutionella sektorn = prisindex x marginal under basperioden V. BERÄKNING AV FISIM PER NÄRINGSGREN Allokeringen av Fisim på användande näringsgrenar baseras på in- och utlåningsstockarna för varje näringsgren och, om dessa uppgifter inte är tillförlitliga, på varje näringsgrens produktion. VI. CENTRALBANKENS PRODUKTION Centralbankens produktion mäts enligt vedertagen praxis som summan av kostnader, dvs. dess insatsförbrukning, löner och sociala avgifter, kapitalförslitning och övriga skatter minus produktionssubventioner. Fisim behöver inte beräknas för centralbanken. Provisioner och avgifter för direkt mätta tjänster för vilka centralbanken fakturerar inhemska och utländska enheter ska allokeras till dessa enheter. Bara den del av centralbankens totala produktion (summan av kostnader minus provisioner och avgifter) som inte säljs ska enligt vedertagen praxis allokeras till övriga finansinstituts insatsförbrukning delsektor S.122 (Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken) och delsektor S.125 (Övriga finansinstitut, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut) i proportion till dessa delsektorers respektive förädlingsvärde. För att balansera kontona för delsektorerna S.122 och S.125 ska värdet på respektive insatsförbrukning av den tjänst som har tillhandahållits av centralbanken uppvägas med en löpande transferering (klassificerad under Andra diverse löpande transfereringar D.759) som mottas från centralbanken avseende samma belopp. SV 10 SV

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna

ENS-omläggningen. Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National-

Läs mer

RIKTLINJER. Artikel 1. Ändringar. Bilagorna I och II till riktlinje ECB/2013/23 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.

RIKTLINJER. Artikel 1. Ändringar. Bilagorna I och II till riktlinje ECB/2013/23 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen. 15.6.2018 L 153/161 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2018/861 av den 24 april 2018 om ändring av riktlinje ECB/2013/23 om statistik över den offentliga sektorns finanser (ECB/2018/13)

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 6.9.2014 L 267/9 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 3 juni 2014 om ändring av riktlinje ECB/2013/23 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser (ECB/2014/21) (2014/647/EU)

Läs mer

(ECB/2013/23) (2014/2/EU) (EUT L 2, , s. 12)

(ECB/2013/23) (2014/2/EU) (EUT L 2, , s. 12) 02013O0023 SV 01.09.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.2.2001 KOM(2001) 100 slutlig 2001/0056 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING avseende kvartalsvisa konton för icke-finansiella

Läs mer

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den XXX

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.10.2018 C(2018) 6901 final ANNEXES 1 to 3 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den XXX om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Definitiv beräkning av BNP för år 2009 1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.05.2002 KOM(2002) 234 slutlig 2002/0109 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) 2223/96 med

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 276/32 Europeiska unionens officiella tidning 17.10.2008 II (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt) RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

RIKTLINJER. EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser.

RIKTLINJER. EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser. L 2/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.1.2014 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 25 juli 2013 om statistik över den offentliga förvaltningens finanser (omarbetning) (ECB/2013/23)

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 1.9.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 228/25 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 31 juli 2009 om statistik över den offentliga sektorns finanser (omarbetning)

Läs mer

Bryssel den COM(2017) 114 final. ANNEXES 1 to 4 BILAGOR. till

Bryssel den COM(2017) 114 final. ANNEXES 1 to 4 BILAGOR. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2017 COM(2017) 114 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk företagsstatistik, om ändring av förordning (EG) nr 184/2005

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 03 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal) 2,5 2,5 1,5 1,5 0,5 0,5 Inlåning från hushåll, över natten Inlåning från hushåll, med överenskommen

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik

Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik 2015-12-21 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-12824 Förslag till nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om europeiska miljöräkenskaper Finansdepartementet 2013-05-23 Dokumentbeteckning KOM (2013) 247 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 02 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1073 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1073/2013

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN 20.3.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN 1.2.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 39/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av

Läs mer

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST 1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) 1. Likvida tillgångar 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om tillgångar för övervakning

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 26.9.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 241/1 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003 om vissa av Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2005O0005 SV 01.10.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 17 februari

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) 8.4.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 94/75 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.01.2000 KOM(1999) 749 slutlig 2000/0019 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 2223/96 för

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.5.2013 COM(2013) 247 final 2013/0130 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Upplysningar till uppgiftsblankett för resolutionsavgift 2017

Upplysningar till uppgiftsblankett för resolutionsavgift 2017 1 (8) Upplysningar till uppgiftsblankett för resolutionsavgift 2017 Utgångspunkten för beräkningen av resolutionsavgiften är dels bestämmelser i lagen (2015:1016) om resolution, dels bestämmelser i kommissionens

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2016 COM(2016) 455 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om användningen av och fördelarna med långfristiga refinansieringstransaktioner

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Nationalräkenskaper forts.

Nationalräkenskaper forts. Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51

7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51 7.11.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 297/51 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut(omarbetning)

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 21 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden. Frågor och svar

2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden. Frågor och svar 2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden Frågor och svar Allmän information om beräkningsmetoden 1. Varför har den beräkningsmetod som tillämpas på mitt institut under 2019 års bidragsperiod

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen.

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen. JUHTA JHS 124 Sektorindelningen 2000 Version: 31.9.2005 Fastställd: 13.12.2000 Giltighetstid: tillsvidare Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. DEFINITIONER, UPPBYGGNAD OCH NOMENKLATUR 2.1. DEFINITIONER PÅ

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009 PP01 PP01 RÄNTOR Klassificeringsfaktorer Utestående belopp Ränta, % Radnr Knr 05 10 05 9 Genomsnittsränta på utlåning JO30000, Kr 10 10 9 Genomsnittsränta på inlåning K02 15 0 Genomsnittsränta på produktivt

Läs mer

Finansräkenskaper 2016

Finansräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 216 Hushållens förmögenhet steg till 575 miljarder euro år 216 Hushållens finansiella uppgick till 293 miljarder euro och övriga till 436 miljarder euro i slutet

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 15 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2015 SV L 84/67 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/530 av den 11 februari 2015 om metoder och förfaranden för att bestämma och insamla uppgifter avseende avgiftsfaktorer som används för att

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik

Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2014:1 Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014 Standard för indelning efter ägarkontroll 2000, ÄGAR 2000 Indelning

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. 13 september 2017 BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 148/56 Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2006 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 maj 2006 om ändring av beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Förändrad statistisk redovisning av public service

Förändrad statistisk redovisning av public service PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014

Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 2014 Varför ökar BNP med drygt 4 % över en natt? Birgitta Magnusson Wärmark, SCB Almedalen 1 juli 214 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 214 SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna

Läs mer

Nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik

Nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik 2016-03-14 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr15-12824 Nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-17, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Riksbanken och statsskulden

Riksbanken och statsskulden Riksbanken och statsskulden 1668 2003 Klas Fregert Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet Roger Gustafsson Boverket februari 2007 Sammanställt för Riksbankens projekt om historisk statistik

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer

Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer Februari 2015 1 Allmänna anvisningar till båda mallarna "Namn", "MFI-kod" och "LEI-kod"

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

ANNEX BILAGA. till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) /

ANNEX BILAGA. till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4..09 C(09) 907 final ANNEX BILAGA till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 77/00 om gemenskapsstatistik

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2012 COM(2012) 184 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI (punkt

Läs mer

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05

Läs mer

Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln

Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln EIOPA-BoS-14/174 SV Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax.

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2013R1075 SV 27.11.2013 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING EU nr 1075/2013 av

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2018

BNP Kvartal. 13 september 2018 BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 6.2.2018 L 32/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/171 av den 19 oktober 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2017-06-28 FFFS 2017:xx Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska

Läs mer

I september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser

I september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser BESKRIVNING 1 (7) 2017-08-25 Johan Norberg Katarina Johansson I september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser Bakgrund Mer omfattande revideringar av år och kvartal tillbaka i tiden (tidsserien)

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 21.11.2002 L 317/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2056/2002 av den 5 november 2002 om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 159/48 Europeiska unionens officiella tidning 20.6.2007 INSTÄLLNINGAR EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 31 maj 2007 om ändring av riktlinje ECB/2004/15 om Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.8.2017 C(2017) 5635 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den 16.8.2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1240 vad gäller avsättning av

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 334/24 SV 11.12.2002 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 21 november 2002 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer