UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Transkript

1 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

2 Bakgrund Fundcurve skapar transparens på marknaden för företagslån genom att göra analyser som visar vilken ränta företag bör betala på sin bankfinansiering. Av analyserna framgår vilka faktorer som påverkar räntan och hur varje unikt företag kan minska sin ränta genom att förhandla bättre och förstå betydelsen av kreditvärdigheten och ställda säkerheter. Almega är Sveriges ledande organisation för tjänstesektorn. Sju arbetsgivarförbund som representerar ett 60- tal olika branscher gör att fler än medlemsföretag ser Almega som den främsta källan till kunskap om sektorn. Kunskap och andra immateriella tillgångar är även det som skapar framgång för medlemsföretagen. Faktorer som för en utomstående kan vara svåra att bedöma och som leder till högre kostnader för bankfinansiering relativt andra sektorer. Utifrån förutsättningarna är viktigt att lyfta frågan om företagens räntevillkor. Tillsammans med Fundcurve publicerar därför Almega med start i denna rapport kvartals- eller halvårsvisa rapporter som visar hur räntorna, marginalerna och bankernas lönsamhet på nya företagslån utvecklas över tid och skiljer sig mellan mindre och större företag. Innehållet i rapporten är framtaget av Fundcurve. 1

3 Innehåll Räntor på nya företagslån... 3 Bruttomarginaler på nya företagslån... 3 Lönsamhet på nya företagslån... 4 Räntespridning mellan större och mindre lån... 6 Bankernas lönsamhet vid olika räntor... 7 Effekter av Basel 3 för små och medelstora företag... 8 Modell... 9 Kontakt

4 Räntor på nya företagslån 3,90% 3,70% 3,50% 3,30% 3,10% 2,90% 2,70% 2,50% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 Källa: SCB Räntorna på nya företagslån 1 med upp till 3 månaders räntebindning 2 var under tredje kvartalet 2013 i stort oförändrade och uppgick till 2,93 %. Räntorna har minskat betydligt från fjärde kvartalet 2011 och varit stabila under Bruttomarginaler på nya företagslån 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 Källa: Fundcurve Bruttomarginalerna på företagslån ökade under tredje kvartalet 2013 med 0,03 procentenheter till 1,73 % och totalt under 2013 har bruttomarginalerna ökat med 0,18 procentenheter. 1 Lån som inte är hypotekslån och där låntagaren inte är ett finansiellt företag. 2 Fortsättningsvis avses alltid nya eller omförhandlade lån med upp till 3 månaders räntebindning. 3

5 Ökningen under 2013 bekräftas även av bankernas 3 delårsrapporter. Handelsbanken skriver i rapporten för tredje kvartalet att utlåningsmarginalerna, framförallt mot företag, bidrog positivt med 237 mnkr under de tre första kvartalen 2013 jämfört med motsvarande period Nordea skriver att marginalerna på företagsutlåningen var högre 4 och Swedbank lyfter fram att omprissättning av företagsutlåningen inom såväl Svensk bankrörelse som Stora företag & Institutioner bidrog positivt vid samma jämförelse. SEB kommenterar inte alls marginalutvecklingen men skrev i rapporten för andra kvartalet 2013 att företagsutlåningen steg med 6 procent under de första sex månaderna och portföljmarginalerna ökade. På samma sätt går att läsa om marginalökningarna under 2012 där exempelvis Swedbank kvartal för kvartal hänvisar till att omprissättningar påverkat räntenettot positivt och som skäl för omprissättningarna anges återkommande att kapitalkraven har ökat. Då Swedbank under hela perioden haft en oförändrad marknadsandel på 17 % innebär detta att samma utveckling bör gälla även för övriga bankers bruttomarginaler. Lönsamhet på nya företagslån 13,00% 11,00% 9,00% 7,00% 5,00% 3,00% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 Källa: Fundcurve De ökade kapitalkraven som bankerna regelbundet hänvisar till då marginalutvecklingen diskuteras avser att en allt större del av bankernas utlåning måste finansieras med kärnprimärkapital 5 och utvecklingen drivs av de nya Basel 3- reglerna och Riksbankens, Finansdepartementets och Finansinspektionens gemensamma krav på att bankerna från 2015 ska ha en miniminivå kärnprimärkapital som ligger högre än Basel 3- reglernas krav och uppgår till 12 % av de riskvägda tillgångarna 6. 3 Med bankerna avses storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. 4 Nordea kommenterar inte verksamheten i Sverige separat och citatet avser därför hela Nordea. 5 Förenklat redovisat eget kapital med avdrag för goodwill. 6 Alla lån tilldelas en riskvikt utifrån låntagarens kreditvärdighet och ställda säkerheter. Bankernas företagslån har i snitt en riskvikt på 43,8 % och det kommande kravet är därför att det genomsnittliga företagslånet ska finansieras med 43,8 % x 12 % = 5,3 % kärnprimärkapital. 4

6 Bankerna har successivt anpassat sig till de framtida kapitalkraven och finansierar idag i snitt sin utlåning med 16,5 % kärnprimärkapital, vilket motsvarar 20,1 % redovisat eget kapital. Andelarna kärnprimärkapital och redovisat eget kapital har ökat med knappt 40 % från fjärde kvartalet Parallellt har riskerna i företagslånen minskat under samma period, vilket innebär att företagslånen inte behöver ha högre bruttomarginaler för att lönsamheten ska vara oförändrad. 7 De ökade bruttomarginalerna har istället medfört att bankernas lönsamhet på företagslån ökat trots att finansmarknadsminister Peter Norman i anslutning till förslaget om höjda minimikrav ovan uttalade att det inte är rimligt att bankerna belastar hushåll och företag med förslaget om höjda kapitaltäckningskrav och ökad stabilitet som förevändning 8. Lönsamheten på företagslån mätt som avkastning på redovisat eget kapital uppgick under tredje kvartalet 2013 till 11,8 %, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter från föregående kvartal. Minskningen ska bedömas mot bakgrund av att bankernas redovisade egna kapital i förhållande till utlåningen ökat med 1,2 procentenheter mellan kvartalen. Hade de redovisade egna kapitalen varit oförändrade hade lönsamheten istället ökat med 0,1 procentenheter. Den absoluta nivån 11,8 % är lägre än bankernas genomsnittliga lönsamhet under tredje kvartalet 2013 på 13,7 % och nivån bör bedömas utifrån att: 1. Beräkningarna avser enbart företagslånen. Flertalet företagskunder använder kringtjänster som medför att bankens lönsamhet på företaget är högre än lönsamheten på företagets lån isolerat. 2. Stora företag står för de största volymerna och dessa har bra förhandlingspositioner genom att de parallellt använder flera banker och själva kan finansiera sig på kapitalmarknaderna. 3. Beräkningarna är en förenkling 9 och utförda för syftet att visa på förändringar över tid och skillnader mellan större och mindre företag. 7 Exkluderas Nordea som har en mindre del av verksamheten i Sverige finansieras idag ett företagslån enbart med 0,2 procentenheter mer kärnprimärkapital jämfört med fjärde kvartalet Finansdepartementets pressmeddelande Förslag om högre kapitalkrav för att minska sårbarheten i svensk ekonomi Se avsnitt Modell. 5

7 Räntespridning mellan större och mindre lån 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 Totalt >1 MEUR 0,25-1,0 MEUR <0,25 MEUR Checkkrediter Källa: SCB och ECB Det är en stor spridning mellan räntorna på större och mindre företagslån men trenden är att spridningen minskar 10. Från fjärde kvartalet 2010 har differensen i ränta minskat från 2,00 % till 1,11 %. 11 Utvecklingen visar enligt vår bedömning att förhandlingspositionen för små och medelstora företag har förbättrats samtidigt som undersökningar fortsätter att visa att många av dessa företag erbjuds räntor som ligger långt över snittet. Organisationen Företagarna presenterade under maj 2013 undersökningen Kreditcheck som visar att deras medlemmar i snitt betalar nyttjanderäntor på 6,52 % på sina checkräkningskrediter, vilket ska jämföras med genomsnittsräntan för de minsta företagslånen på 3,70 % och med genomsnittsräntan på checkräkningskrediter på 3,10 %. 10 Större företagslån avser lån överstigande 1 miljon euro och mindre företagslån avser lån understigande 0,25 miljon euro. 11 Räntorna på företagslån totalt avser bankernas utlåningsräntor och de volymindelade utlåningsräntorna avser MFIs utlåningsräntor. MFI (monetära finansinstitut) omfattar utöver bankerna även bland andra bostadsinstitut och finansbolag. Den genomsnittliga differensen mellan bankernas och MFIs räntor är från fjärde kvartalet ,05 procentenheter. 6

8 Bankernas lönsamhet vid olika räntor 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11% 12% - 20% Källa: Fundcurve Allt annat lika innebär en högre ränta en högre lönsamhet för banken och utifrån bankernas redovisade egna kapital är avkastningen på mindre företagslån 18,6 %, att jämföra med snittet enligt våra beräkningar på 11,8 %. Grafen ovan visar hur bankernas lönsamhet ökar med räntan samtidigt som det är viktigt att poängtera att det ska finnas en spridning i räntorna på företagslån, då riskerna mellan olika företag varierar stort. Grafen utgår från att det enskilda företaget har en riskvikt som motsvarar snittet och är risken högre medför en högre ränta inte alltid en högre lönsamhet för banken. Totalt finns dock utifrån den enda bank som publicerar genomsnittliga riskvikter uppdelat på små, medelstora och stora företag inga indikationer på att risken generellt är högre för mindre företag. Handelsbanken rapporterade under tredje kvartalet 2013 i stort identiska risker för små och medelstora företag 12, men det kan enligt vår bedömning finnas skillnader mellan bankerna. 12 Enligt Handelsbankens definition har små företag lån upp till 5 mkr samtidigt som medelstora företag har en omsättning upp till 450 mkr. Små företag klassificeras som hushållsexponeringar och medelstora företag klassificeras som företagsexponeringar. Skillnader i de matematiska beräkningarna mellan klassificeringarna medför skilda riskvikter trots att kreditvärdigheter och ställda säkerheter sammantaget är snarlika. 7

9 Effekter av Basel 3 för små och medelstora företag 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Ränta idag Ny exponeringsklass SME- faktor 0,6-1,0 MEUR Övriga <1,5 MEUR Källa: Fundcurve Den förbättrade förhandlingspositionen för små och medelstora företag drivs sannolikt av de nya Basel 3- reglerna som träder ikraft 1 januari Dessa innebär väsentligt lägre kapitalkrav för lån till små och medelstora företag, dels genom att totala lånevolymer i intervallet 0,6 1,0 miljoner euro beräknas enligt en för låntagarna och bankerna mer fördelaktig modell 13 och dels genom att alla totala lånevolymer upp till 1,5 miljoner euro får lägre riskvikter. Konsekvensen blir antingen lägre räntor eller ytterligare ökad lönsamhet för bankerna. Syftet med regelförändringarna är att stimulera utlåningen till små och medelstora företag och att räntevillkoren för dessa ska förbättras. Enligt våra beräkningar motiverar regelförändringen en räntesänkning på 1,2 procentenheter för ett företag med totala lån i intervallet 0,6 1,0 miljoner euro och som idag betalar en genomsnittlig ränta på 3,7 %. För övriga företag med lån understigande 1,5 miljoner euro är motsvarande motiverade räntesänkning 0,5 procentenheter. Om regelförändringen inte leder till lägre räntor kommer bankernas lönsamhet på dessa två företagsgrupper öka till 44,1 % respektive 24,1 %. 13 Hushållsexponeringar istället för företagsexponeringar. 8

10 Modell Rapportens modell för att utvärdera marginaler och bankernas lönsamhet på nya företagslån utgår från gällande regelverk och offentligt tillgänglig information som kompletterats med våra expertbedömningar. Med bruttomarginal avses skillnaden mellan faktiska räntor på företagslån och STIBOR 90. Bankernas modeller för att prissätta företagslån är komplexa och deras upplåningskostnader innefattar såväl inlåning som andra finansieringskällor med längre löptider än 90 dagar. Syftet med rapporten är främst att visa på förändringar över tid och skillnader mellan större och mindre företag. För syftet bedöms STIBOR 90 som en relevant och enkel uppskattning av upplåningskostnaden. För lönsamhetsberäkningarna antas att de nya företagslånen har en riskvikt som motsvarar det viktade snittet för bankernas företagsexponeringar och på samma sätt beräknas bankernas andelar kärnprimärkapital och eget kapital. I lönsamhetsberäkningarna görs avdrag för kreditförluster och administration på totalt 0,50 procentenheter liksom kalkylskatt på 22 %. Även de kalkylerade kostnaderna för kreditförluster och administration är en förenkling från bankernas faktiska modeller då de antas vara fullt rörliga i relation till lånevolymerna. Kontakt Frågor om rapporten och Fundcurve besvaras av VD Tommy Furland, telefon eller mejl tommy@fundcurve.se. 9