Det svenska banksystemet
|
|
- Helen Olofsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det svenska banksystemet
2 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal Irland Luxemburg Medelvärde Grekland Italien Belgien Slovenien Finland Ungern Polen Litauen Bulgarien Slovakien Tjeckien Rumänien Lettland Estland De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
3 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori September 213 Företag exklusive fastighetsbolag 32 % Hushåll 48 % Fastighetsbolag 2 % Diagram 2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
4 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Diagram 3 Källor: SCB och Riksbanken
5 - 1 - Stabilitetsbedömning och rekommendationer
6 Europeiskt stressindex Rankning 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: ECB
7 Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent,3,25,2,15,1,5, Diagram 1:2 Källa: Riksbanken
8 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
9 De fyra av Basel III-måtten December 212, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, EBA, Finansinspektionen och Riksbanken
10 Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II Juni 213, procent Handelsbanken Swedbank UBS SEB Danske Bank Credit Suisse Nordea Lloyds Deutsche Bank HSBC BNP Paribas Commerzbank UniCredit BBVA Intesa Sanpaolo Société Générale RBS Barclays DNB Raiffeisen Crédit Agricole Diagram 1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken
11 Kapitalkrav Procent Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
12 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 1:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
13 Eget kapital i relation till totala tillgångar Juni 213, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 1:8 Källa: Liquidatum
14 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent Diagram 1:9 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, November 25 och Riksbanken
15 Transparensindex likviditetsrapportering, europeiska och nordamerikanska banker Mars 213 Diagram 1:1 Källa: Liquidatum
16 Hushållens skulder i ett urval av länder Procent av disponibel inkomst Sverige Storbritannien Nederländerna Danmark USA Diagram 1:11 Källa: OECD
17 Amorteringsfria nya bolån i Sverige Procent Bottenlån Topplån Diagram 1:12 Källa: Finansinspektionen
18 Hushållens boränteförväntningar på ett, två och fem års sikt Procent Diagram 1:13 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken
19 Kontracyklisk kapitalbuffert beräknad utifrån ett historiskt mått på kreditgapet i Sverige Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 1:14 Källa: Riksbanken
20 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram 1:15 Källa: Riksbanken
21 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 211 December 212 September 213 Diagram 1:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
22 Bruttosoliditet Procent Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
23 Storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 1:18 Källor: Liquidatum och Riksbanken
24 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 15 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:1 Källa: Riksbanken
25 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:2 Källa: Riksbanken
26 Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 35 procent Procent av utlåning Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:3 Källa: Riksbanken
27 - 2 - Finansiella marknader
28 Räntor på tioåriga statsobligationer Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:1 Källa: Macrobond
29 Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index VIX, volatilitet på amerikanska aktiemarknaden MOVE index, volatilitet på amerikanska statsobligationer (höger skala) Diagram 2:2 Källa: Reuters EcoWin
30 Svenskt stressindex Rankning Diagram 2:3 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken
31 Skillnad mellan räntan på amerikanska företagsobligationer och statsobligationer Procentenheter, 213 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Företag AA Företag A Företag BBB Diagram 2:4 Källa: Reuters EcoWin
32 Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 212= jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Brasilien Indien Indonesien Sydafrika Turkiet Diagram 2:5 Källa: Bloomberg
33 Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Frankrike Italien Irland Portugal Spanien Diagram 2:6 Källa: Macrobond
34 Offentlig skuld för euroländer Procent av BNP Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Cypern Diagram 2:7 Källa: Bloomberg
35 Osäkra fodringar i banksektorn Procent av banktillgångar Italien Spanien Diagram 2:8 Källor: Spanska centralbanken, Reuters EcoWin och Riksbanken
36 Räntor på osäkrade lån till företag Procent Tyskland Spanien Frankrike Italien Portugal ECB repo Diagram 2:9 Source: ECB
37 Femåriga CDS-premier för europeiska banker Räntepunkter Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken
38 Ränta på svenska bankers säkerställda obligationer med fem års löptid och swapränta Procent Swap Säkerställd obligation Diagram 2:11 Källa: Bloomberg
39 Bankers upplåning från ECB Procent av banktillgångar Nederländerna Frankrike Tyskland Portugal Spanien Italien Irland Grekland September 213 Mars 212 Diagram 2:12 Källor: Bloomberg, ECB och Riksbanken
40 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter USA Euroområdet Storbritannien Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken
41 - 3 - De svenska bankernas låntagare
42 De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken
43 Nominella bostadspriser i Sverige Index, januari 25= Bostadsrätter Villor Diagram 3:2 Källor: Valueguard och Riksbanken
44 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken
45 De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Reala tillgångar Likvida tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken
46 Skuldkvoter hos nya bolånetagare i Sverige fördelade över olika inkomstgrupper Procent av disponibel inkomst > 85 Tiotusentals kronor Diagram 3:5 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
47 De svenska hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:6 Källor: SCB och Riksbanken
48 De svenska hushållens nettotillgångar och finansiella sparande Procent av disponibel inkomst Diagram 3:7 Källor: SCB och Riksbanken
49 De svenska hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken
50 Räntebindningstider i Sverige för nytagna bolån Procent Rörlig ränta <5 år >5 år Diagram 3:9 Källa: SCB
51 Nya bolånetagare i Sverige med underskott vid olika räntepåslag, givet olika levnadskostnader och skuldkvoter Andelen hushåll med underskott i "kvar att leva på"-kalkylen Räntepåslag, procentenheter Genomsnitt av bankernas kalkyler Genomsnitt av bankernas kalkyler och skuldkvot >318 % Genomsnitt enligt SCB Genomsnitt enligt SCB och skuldkvot >318 % Diagram 3:1 Källor: Finansinspektionen, SCB och Riksbanken
52 De svenska företagens skulder från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Företagens skulder från kreditinstitut Prognos skulder, Finansiell stabilitet 213:2 Fasta bruttoinvesteringar Prognos investeringar, Penningpolitisk rapport oktober 213 Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken
53 De svenska företagens emmissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro Hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 3:12 Källor: Dealogic och Riksbanken
54 De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken
55 Konkursgrad för svenska företag Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 3:14 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken
56 Transaktionsvolymer för svenska fastighetsbolag Miljarder kronor Kv3 Svenska investerare Utländska investerare Diagram 3.15 Källa: Pangea Property Research
57 Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent Stockholm Göteborg Malmö Femårig statsobligation Diagram 3:16 Källor: Pangea Property Research och EcoWin
58 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index 27= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:17 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
59 Betalningsförseningar och tvångsförsäljningar av bostäder i Danmark Procent respektive antal 2, , 1 2 1,5 9 1, 6,5 3, Betalningsförseningar (vänster skala) Tvångsförsäljningar (höger skala) Diagram 3:18 Källa: Realkreditrådet
60 Betalningsförseningar i de baltiska länderna Procent av utestående utlåning Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:19 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas
61 Hushållens finansiella ställning Procent Skuldkvot Belåningsgrad Räntekvot Skuld/tillgångar Likvida tillgångar/inkomst Programländer Icke-programländer Diagram R3:1 Källor: ECB och Riksbanken
62 - 4 - Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna
63 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial och Riksbanken
64 Värdering på aktiemarknaden i förhållande till bokfört värde 2,5 2, 1,5 1,,5, Amerikanska banker Europeiska banker De svenska storbankerna Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken
65 Bruttomarginal på storbankernas nyutgivna bolån med tre månaders räntebindning Procent 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken
66 Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
67 Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken
68 Fördelning av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken
69 Storbankernas kreditförluster, geografisk fördelning Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
70 Prognos av kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken
71 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
72 Förändring av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procent Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
73 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, initialt och i stresstestet, givet olika antaganden om en minskning av intjäningen Procent % -2 % -3 % Start Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
74 Storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor De svenska storbankerna Övriga 15 största motparter (exkl. storbankerna) Övriga motparer Diagram 4:12 Källa: Riksbanken
75 Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
76 Kapitalpåslag från Finansinspektionens riskviktsgolv för bolån September 213, procent 2,5 2, 1,5 1,,5, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
77 Storbankernas riskvägda tillgångar enligt olika regelverk samt totala tillgångar September 213, miljarder kronor Basel III Basel II, utan övergångsregler Basel II, med övergångsregler Totala tillgångar Diagram 4:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
78 Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och andel eget kapital Procent Diagram 4:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
79 Kärnprimärkapitalrelation Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 213, procent Handelsbanken SEB Swedbank 14 Nordea Eget kapital / totala tillgångar Diagram 4:17 Källor: Liquidatum, SNL Financial och Riksbanken
80 Storbankernas likviditetsbuffertar September 213, miljarder kronor SEK Euro Amerikanska dollar Övrigt Nivå 1 Övrigt Diagram 4:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
81 Storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 213, procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
82 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 212, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken Diagram 4:2 Källor: Liquidatum och Riksbanken
83 Utlåning i förhållande till inlåning Juni 213, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Nordea Intesa Sanpaolo SEB UniCredit DNB BBVA Raiffeisen Lloyds Credit Agricole BNP Paribas Société Générale Commerzbank Barclays RBS UBS Credit Suisse HSBC Deutsche Bank Diagram 4:21 Källor: Liquidatum och Riksbanken
84 Skuldinstrument som kan bli föremål för bail-in Aggregerat de fyra svenska storbankerna, procent av totala skulder och eget kapital, september 213 Diagram R4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter, Barclays research, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the recovery and resolution of credit institutions and investment firms 11148/13
Kapitel 1 2014-12-04
Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden
Läs merStabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2
Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9
Läs merDet svenska banksystemet
Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix
Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13
Läs merFinansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix
Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2
FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1
FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2
FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merUtmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd
Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K 1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merFinansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merDen finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson
Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merFinansiell stabilitet 2013:2
Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merFinansiell stabilitet 2012:2
Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merFinansiell stabilitet 2013:2
Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merStabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1
Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet
Läs merFinansiell stabilitet 2013:1
Finansiell stabilitet 213:1 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merUTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen för 2013
Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merStabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Läs merMot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén
Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merHandelsbanken Januari - mars april 2010
Handelsbanken Januari - mars 21 28 april 21 Sammanfattning första kvartalet 21 Stigande vinst per aktie upp 14% jämfört med fjärde kvartalet Rörelseresultatet ökade 18% jämfört med fjärde kvartalet och
Läs merDen historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Läs merFinansiell stabilitet 2016:1
FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merDen svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015
Den svenska fastighetsmarknaden 3 november 21 Totalavkastning för olika tillgångsslag vid placering år 2 Totalavkastningsindex 199 214 Index 2=1 1 Totalavkastning och standardavvikelse 2 214 Genomsnittlig
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merFinansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merAnalysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest
23.7.2010 OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ordnade i juni juli tillsammans med Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och de nationella
Läs merKommentar till situationen i Grekland
Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli
Läs merRiksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2013
Handelsbanken januari - september 23 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merUTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merUTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merLänsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014
Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merKonsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs mer