Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Transkript

1 Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2

2

3 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13 - Svenskt stressindex 1:2 A2 - Hushållens skulder i Sverige 2:9 Diagram A21 - Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige 2:13 A27 - Hushållens tillgångar och skulder i Sverige R3:1 A31 - Hushållens ränteutgifter i Sverige 2:1 A34 - Realt Fastighetsprisindex 2:11 A52 - Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna 1:4 A57 - Kapital i förhållande till totala tillgångar 3:4 A6 - Bankernas tillgångar i förhållande till BNP 2:1 A63 - De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor 3:8 A64 - De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR 3:9 A7 - Ägare av svenska säkerställda obligationer 2:3

4

5 Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Källa: Macrobond Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor Sverige USA Euroområdet Japan USA Storbritannien Tyskland Sverige Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminprissättning Sverige Euroområdet USA Storbritannien Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Heldragna linjer avser senaste skattning, streckade linjer avser informationsstopp för FSR 2:1 (2-5-25) Källor: Macrobond och Riksbanken Totalt Island Nya Zeeland Ungern Mexico Turkiet Indien Schweiz Brasilien Australien Tjeckien Sydkorea Kanada Japan Polen Ryssland Danmark Norge Storbritanninen Kina USA Euroområdet Diagram A4. Valutakursförändringar för den svenska kronan KIX-vikt Prisrörelse sedan FSR 2:1 Källor: Macrobond och Riksbanken

6 APPENDIX 3 25 Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari 2 = 1 1 Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Sverige - OMXS3 USA - S&P 5 Europa - STOXX Europe 6 Källor: Bloomberg och Riksbanken VIX, amerikanska aktiemarknaden MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VSTOXX, aktiemarknaden i euroområdet OMX, svenska aktiemarknaden 2 1 Källa: Bloomberg 8 Diagram A7. Ränteskillnad mellan företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdighet Räntepunkter Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter Amerikanska dollar Euro Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor. De streckade linjerna visar medelvärdet för serierna sedan januari 21. Källa: Bloomberg Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och swapränta. Källa: Riksbanken

7 FINANSIELL STABILITET 2/2 Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 1 6 Diagram A1. Svenska icke-finansiella företags obligationsemissioner Genomsnitt per månad, miljoner euro Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Fitch och Riksbanken Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfonder Aktiefonder Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Anm. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Källa: Dealogic Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Avser 12-månaders genomsnitt av månatlig spotomsättning i förhållande till utestående belopp. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 214. Källa: Fondbolagens förening

8 APPENDIX Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, =låg stress) Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson, Tor och Bonthron, Fredrik (213), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 213:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken Diagram A. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicator of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, Mars 212, ECB. Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index 1 = Jan 213, USD per lokal valuta Källa: Macrobond Källa: Macrobond

9 De svenska bankkoncernernas låntagare Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige 2 Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A2. Hushållens skulder i Sverige av BNP Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Källor: SCB oh Riksbanken

10 APPENDIX Diagram A21. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige av disponibel inkomst Diagram A22. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper i Sverige av disponibel inkomst Anm. Medelvärden för skuldsatta hushåll i juli varje år. Källa: Riksbanken Anm. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster, exempelvis hushåll med negativ inkomst. Källa: Riksbanken Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige över 2 % över 3 % över 4 % över 5 % över 6 % Anm. Diagrammet visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 29, 211, 212, 213 och 214. Värden för 21 är interpolerade mellan värden och 29 och 211. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram A24. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige Över 5 % Över 7 % Över 85 % Anm. Diagrammet visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 29, 211, 212, 213 och 214. Värden för 21 är interpolerade mellan värden och 29 och 211. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

11 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A25. Återbetalningstid för individer med bolån i Sverige Diagram A26. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån givet den skuldförändring som observerats mellan tidsperioderna. Källa: Riksbanken Diagram A27. Hushållens tillgångar och skulder i Sverige av disponibel inkomst Diagram A28. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Källa: SCB =< 3 månader > 5 år Genomsnittlig bolåneränta Anm. Totala tillgångar är exklusive kollektiva försäkringar. Finansiella tillgångar avser huvudsakligen kontanta medel, bankinlåning, obligationer, fonder och aktier. Reala tillgångar avser villor, bostadsrätter och fritidshus. Källor: SCB och Riksbanken

12 APPENDIX Diagram A29. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån 1 Diagram A3. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån >=5 år >3 månader <5 år <= 3 månader Bunden Rörlig Källa: SCB Källa: SCB 12 Diagram A31. Hushållens ränteutgifter i Sverige av disponibel inkomst Anm. Ränteutgifterna är efter skatt. Källor: SCB och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 1/2 3 Diagram A32. Bostadspriser i Sverige Index, januari 25=1 Diagram A33. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Diagram A34. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2=1 Diagram A35. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Anm. Fastighetsprisindex är deflaterat med KPIF och avser prisutvecklingen på småhus. Källor: SCB och Riksbanken Boprisindikator Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A36. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år Flerbostadshus Småhus Källor: SCB och Riksbanken

14 APPENDIX 2 Diagram A37. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring Diagram A38. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB <= 3 mån >1 år - <= 3 år >3 år - <= 5 år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A39. Finansieringsvillkor för ickefinansiella företag i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet Diagram A4. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator

15 FINANSIELL STABILITET 1/2 Diagram A41. Icke-finansiella företags skulder i Sverige av BNP , 2,5 2, 1,5 1,, Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A43. Konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag i Sverige Diagram A42. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige 3, 2,5 2, 1,5 1,, Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken Diagram A44. Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige Miljarder kronor, Anm. Konkurssannolikheterna är beräknat utifrån en representativ portfölj av börsnoterade icke-finansiella företag. Källa: Moody's KMV Kv3 Svenska köpare Utländska köpare Källa: Pangea Property Research

16

17 Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna Chart A45. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Miljarder kronor Resultat före kreditförluster Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Kostnader Anm. De skuggade staplarna visar Riksbankens prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter, SME direkt och Riksbanken Chart A47. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken Chart A46. Kostnad i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent ,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, De svenska storbankerna Prognos Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken Chart A48. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent -, De svenska storbankerna Prognos Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken

18 APPENDIX Chart A49. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Sverige Danmark Norge Finland Baltikum Övriga länder Anm. Kategorin övriga länder avser dels kreditförluster från de övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A51. Svenska storbankernas utlåning geografiskt September 2, Chart A5. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Svenska bolån Icke-finansiella företag, Sverige Övrig utlåning, Sverige Utlåning, utomlands Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A52. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A53. Utlåning i förhållande till inlåning December 214, procent Handelsbanken Swedbank DNB Nordea Intesa Sanpaolo SEB Banco Santander UniCredit Danske Bank Lloyds Société Générale Raiffeisen Bank BBVA BNP Paribas Barclays Erste Group Bank Royal Bank of Scotland Commerzbank UBS HSBC Credit Suisse Crédit Agricole Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A54. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A55. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Nordea 214 kv 4 2 kv 1 2 kv 2 2 kv 3 SEB Swedbank Källa: Bankernas resultatrapporter Chart A56. Redovisad bruttosoliditet September 2, procent Handelsbanken Handelsbanken Källa: Bankernas resultatrapporter Nordea SEB Swedbank Chart A57. Kapital i förhållande till totala tillgångar September 2, procent Crédit Agricole Handelsbanken Socitété Générale Lloyds BNP Paribas Nordea Swedbank Danske Bank SEB Deutsche Bank Credit Suisse Barclays UBS UniCredit DNB Commerzbank Erste Group Bank Intesa Sanpaolo HSBC Banco Santander BBVA Royal Bank of Scotland Raiffeisen Bank Anm. Måttet är definierat av SNL som en uppskattning av bankernas bruttosoliditet och avser primärkapital i förhållande till totala tillgångar, exklusive derivat. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 214. Källor: SNL Financial och Riksbanken

20 APPENDIX Chart A58. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel III 17,4 Kärnprimärkapitalrelation, mars 2,5 Förändring av kärnprimärkapital -,1 Förändring av genomsnittliga riskvikter,6 Förändring av totala tillgångar 18,4 Kärnprimärkapitalrelation, september Chart A59. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, november 25 och Riksbanken Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Tyskland Österrike Grekland Portugal Luxemburg Malta Medelvärde Italien Irland Belgien Finland Slovenien Lettland Ungern Polen Bulgarien Slovakien Kroatien Tjeckien Rumänien Estland Litauen Chart A6. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 214, procent Chart A61. De svenska storbankernas LCR September 2, procent Handelsbanken Totalt Amerikanska dollar Euro Källa: Bankernas resultatrapporter Nordea SEB Swedbank Anm. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källor: ECB, Swiss Bankers Association, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

21 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A62. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR per valuta September 2, procent Chart A63. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor LCR Totalt LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Månadens högsta observation Månadens genomsnitt, alla banker Månadens lägsta observation Anm. De svenska storbankernas genomsnittliga dagliga LCR i kronor per månad, samt de enskilt högsta och lägsta observationerna varje månad. Källa: Riksbanken Chart A64. De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR Oktober 214 till september 2, procent Chart A65. Riksbankens strukturella likviditetsmått Lägsta värde Genomsnittligt värde Högsta värde Anm. Riksbanken samlar sedan november 214 varje månad in storbankernas NSFR enligt Baselkommitténs slutgiltiga definition. Diagrammet visar genomsnittet sedan dess för samtliga banker, samt den högsta och lägsta enskilda månatliga observationen. Källa: Riksbanken Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken

22 APPENDIX Chart A66. Riksbankens strukturella likviditetsmått December 214, procent 6 Chart A67. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder kronor Medel 2 Handelsbanken 1 Nordea Swedbank SEB sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 dec-14 mar- jun- sep Anm. De röda staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken Chart A68. De svenska storbankernas finansiering September 2, procent 4 5 Sverige Euroområdet Övriga Europa Källa: Investment Company Institute och Riksbanken Chart A69. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Inlåning Säkerställda obligationer Certifikat Icke säkerställda obligationer Interbank, netto Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Utländsk valuta Svenska kronor Källor: SCB och Riksbanken

23 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A7. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Svenska banker Svenska fonder Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor inkl. AP fonderna Utländska investerare 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Chart A71. Genomsnittlig löptid på utestående svenska säkerställda obligationer Antal år, Källa: Association of Swedish Covered Bond Issuers Källor: SCB och Riksbanken Chart A72. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor De svenska storbankerna Övriga största motparter (exkl. de svenska storbankerna) Övriga motparter Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken

24 APPENDIX Chart A73. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet 18,38 Kärnprimärkapitalrelation Kv 3 2-1,54 Kreditförluster -,88 +9,46 Resultat före kreditförluster 16,42 Förändring av riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv Chart A74. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

25

26