Kapitel
|
|
- Ingrid Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel
2 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB)
3 Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin
4 Aktiemarknaden Index, 1 januari 2007 = 100 Diagram 1:3 Källor: Bloomberg och Riksbanken
5 Skillnad mellan ränta på europeiska företagsobligationer och tyska statsobligationer Procentenheter Företag, AA Företag, A Företag, BBB Diagram 1:4 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
6 Riksbankens BNP-prognoser för euroområdet Procent Diagram 1:5 Källa: Riksbanken
7 De svenska hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst och index, 2000 kv 1 = Skuldkvot Fastighetsprisindex Diagram 1:6 Källor: SCB och Riksbanken
8 De svenska hushållens skulder Procent Månadsförändring i procent uppräknad i årstakt Årlig procentuell förändring Diagram 1:7 Källor: SCB och Riksbanken
9 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 2014 Diagram 1:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
10 Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer och eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 2014, procent Diagram 1:9 Källor: SNL Financial och Riksbanken
11 De svenska storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 2014, procent USD EUR SEK Alla valutor Diagram 1:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
12 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 2013, procent Medelvärde Swedbank Handelsbanken Nordea SEB Diagram 1:11 Källor: Liquidatum och Riksbanken
13 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2013, procent Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Österrike Tyskland Portugal Grekland Luxemburg Medelvärde Irland Italien Belgien Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Litauen Rumänien Estland De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1:12 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
14 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 1:13 Källor: SCB och Riksbanken
15 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2005 = Bostadsrätter Villor Diagram 1:14 Källor: Valueguard och Riksbanken
16 Hushållens skuldkvot i olika länder Procent av disponibel inkomst Diagram 1:15 Källor: Eurostat, OECD, nationella statistikmyndigheter och Riksbanken
17 Justerad konsumtionstillväxt Samband mellan skuldkvot och konsumtionstillväxt Procent MEX CZE 5 SVK HUN BEL AUS CAN SVN FRA AUT ITA FIN USA DEU JPN EST ESP KOR SWE IRL PRT NOR GBR CHE NLD 0-5 DNK -10 Diagram 1: Hushållens skuldkvot 2007, procent Källor: OECD och Riksbanken
18 Bankernas redovisade bruttosoliditet September 2014, procent n/a 0 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
19 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod utan övre gräns för buffertvärdet Procent Diagram 1:18 Källa: Riksbanken
20 Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Diagram 1:19 Källa: Riksbanken
21 Prognos för hushållens skuldkvot Procent Diagram R1:1 Källa: Riksbanken
22 Framskrivning av skuldkvoten baserat på de senaste 10 årens genomsnittliga ökning Procent Diagram R1:2 Källa: Riksbanken
23 Förändring i skuldkvoten jämfört med basscenario vid olika amorteringskrav Procent Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionens förslag Rak amortering 40 år Rak amortering 35 år Rak amortering 50 år Diagram R1:3 Källa: Riksbanken
24 Svenska bankers tillgångar i förhållande till BNP samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Procent Totala tillgångar / BNP (vänster skala) Eget kapital / totala tillgångar (höger skala) Diagram R1:4 Källor: Hortlund (2005), Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No , November 2005, SCB och Riksbanken
25 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Juni 2014, procent Swedbank Handelsbanken UBS SEB Nordea Deutsche Bank Danske Bank Credit Suisse DNB Intesa Sanpaolo Raiffeisen Erste Group Commerzbank BBVA HSBC Lloyds Banco Santander UniCredit BNP Paribas Société Générale RBS Crédit Agricole Barclays Diagram R1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken
26 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt redovisat eget kapital i förhållande till totala tillgångar Procent Kärnprimärkapital / Riskexponeringsbelopp Redovisat eget kapital / Totala tillgångar Diagram R1:6 Källa: Bankernas resultatrapporter
27 Redovisat eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 2014, procent Raiffeisen BBVA HSBC Banco Santander Intesa Sanpaolo Erste Group UniCredit RBS DNB Lloyds Swedbank UBS Barclays Danske Bank Credit Suisse Commerzbank SEB BNP Paribas Nordea Handelsbanken Société Générale Deutsche Bank Crédit Agricole Diagram R1:7 Källor: SNL Financial och Riksbanken
28 Kapitel
29 Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:1 Källa: Reuters EcoWin
30 Aktiemarknaden Index, 1 januari 2012 = 100 Diagram 2:2 Källa: Bloomberg
31 Räntor på företagsobligationer Räntepunkter Diagram 2:3 Källor: Bloomberg och Riksbanken
32 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken
33 Tioåriga statsobligationsräntor Procent Diagram 2:5 Källa: Reuters EcoWin
34 Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Miljarder kronor Diagram 2:6 Källa: Dealogic
35 Riskpremien på svenska företagsobligationer Skillnad mot en ränteswap, räntepunkter Diagram 2:7 Källor: Nasdaq OMX och Bloomberg
36 Tioåriga statsobligationsräntor Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:8 Källa: Reuters EcoWin
37 Europeiska bankers kärnprimärkapitalrelation och avkastning på eget kapital Procent Diagram 2:9 Källor: SNL Financial och Riksbanken
38 Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 Sverige Tyskland Frankrike Spanien Italien Diagram 2:10 Källor: Bloomberg och Riksbanken
39 Räntor på säkerställda obligationer Procent jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 Italien Frankrike Spanien Tyskland Sverige Ränteswap Diagram 2:11 Källa: Barclays Research
40 Kapitel
41 Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Diagram 3:1 Källa: Valueguard
42 De svenska hushållens skulder fördelade på säkerhetstyp Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Konsumtionskrediter Övriga krediter Diagram 3:2 Källor: SCB och Riksbanken
43 Samband mellan hushållens upplåning och den rörliga bolåneräntan Årlig procentuell förändring och procent Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken
44 De svenska hushållens totala skulder och disponibla inkomster Miljarder kronor Skulder Disponibla inkomster Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken
45 Skuldkvoter för olika grupper, 2014 Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Diagram 3:5 Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken
46 Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 3:6 Källa: Riksbanken
47 De svenska hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper under 2014, endast bolånetagare Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Inkomstgrupper (deciler) Diagram 3:7 Källa: Riksbanken
48 Samband mellan andelen nya bolån med rörlig ränta och skillnaden mellan den rörliga och bundna räntan Procent och procentenheter Andelen nya bolån till rörlig ränta (vänster skala) Skillnad mellan rörlig och bunden ränta (höger skala) -1 Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken
49 Skattad förändring av konsumtionen bland danska hushåll vid olika skuldkvoter Förändring i konsumtionen från 2007 till år s som andel av inkomsten under s = 2008 s = 2009 s = 2010 s = 2011 Diagram 3:9 Källa: Andersen et al. (2014)
50 De svenska hushållens ränteutgifter Procent, andel av disponibel inkomst Diagram 3:10 Källor: SCB och Riksbanken
51 De svenska hushållens balansräkning Procent, andel av disponibel inkomst Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken
52 De svenska hushållens sparande Procent, andel av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:12 Källor: SCB och Riksbanken
53 Andelen bolånetagare som ökar, minskar eller har oförändrad skuld mellan 2013 och 2014, och beräknad återbetalningstid Procentandelar Återbetalat hela skulden 0 till 10 år till 30 år 30 till 50 år Över 50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23 Diagram 3:13 Källa: Riksbanken
54 De svenska företagens skuldsättning Procent, totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:14 Källor: SCB och Riksbanken
55 De svenska företagens totala upplåning Årlig procentuell förändring Lån från svenska MFI Värdepapper i Sverige Totalt Lån från utlandet Värdepapper från utlandet Diagram 3:15 Källor: SCB och Riksbanken
56 De svenska företagens upplåning från banker fördelade över säkerhetstyp Årlig procentuell förändring Diagram 3:16 Källor: SCB och Riksbanken
57 De svenska företagens finansieringsvillkor Standardiserade nettotal (medelvärdet = 0 och standardavvikelsen = 1) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2, Totala Färre än 20 anställda Diagram 3:17 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken
58 Konkursgrad för svenska företag Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 3:18 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken
59 Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor Kv3 Svenska köpare Utländska köpare Diagram 3:19 Källa: Pangea Property Research
60 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande summa, index 2007= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:20 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
61 Kapitel
62 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken
63 De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4: Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och Riksbanken
64 Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:3 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken
65 De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram 4:4 Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken
66 Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0, De svenska storbankerna Andra europeiska banker Prognos, de svenska storbankerna Diagram 4:5 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken
67 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
68 De svenska storbankernas kärnprimärkapital, tillgångar och riskvägt exponeringsbelopp Miljarder kronor Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
69 Förändring av de Svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procentenheter ,3-9,7 +8,9 15,4 10-1,0 5 0 Kärnprimärkapitalrelation Kv Kreditförluster Resultat före kreditförluster Förändring av riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv Diagram 4:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
70 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
71 Fördelning av de svenska storbankernas likviditetsbuffertar September 2014, procent SEK EUR USD Övriga Nivå 1 Nivå 2 Diagram 4:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
72 De svenska storbankernas genomsnittliga och lägsta LCR-nivåer i svenska kronor Procent Diagram 4:11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
73 Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 4:12 Källa: Riksbanken
74 Genomsnittlig löptid på emitterade svenska säkerställda obligationer Antal år 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 4:13 Källa: The Association of Swedish Covered Bonds Issuers
75 Bankernas finansiering uppdelat efter löptid December 2013, procent Diagram 4:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken
Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden
Läs merDet svenska banksystemet 2013-11-28
Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal
Läs merStabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2
Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix
Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13
Läs merDet svenska banksystemet
Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal
Läs merFinansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix
Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2
FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1
FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2
FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merPenningpolitiskt beslut April 2015
Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merUtmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd
Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merPenningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon
Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merFinansiell stabilitet 2016:1
FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merKontracykliskt buffertvärde
17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen för 2013
Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar
Läs merFinansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merStabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K 1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merFinansiell stabilitet 2012:2
Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merFinansiell stabilitet 2014:2
Finansiell stabilitet 214:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merSka vi oroas av hushållens skulder?
Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1
Läs merDen historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merHandelsbanken januari mars april 2014
Handelsbanken januari mars 30 april Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1 13 Kv2
Läs merHandelsbanken Januari - mars april 2010
Handelsbanken Januari - mars 21 28 april 21 Sammanfattning första kvartalet 21 Stigande vinst per aktie upp 14% jämfört med fjärde kvartalet Rörelseresultatet ökade 18% jämfört med fjärde kvartalet och
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merHandelsbanken januari juni juli 2014
Handelsbanken januari juni 17 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital Inklusive utdelningar kr / aktie 300 Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2008 275 250 225 200 175
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merFinanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige
Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige Lars Calmfors Vårkonferensen, NHH, Bergen 1 juni 2010 Finanspolitiska rådet Myndighet som ska göra oberoende utvärdering av måluppfyllelsen
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merKreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018
Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2013
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merUndermining our Future
November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merStabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1
Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet
Läs merDen finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson
Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merAnalysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest
23.7.2010 OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ordnade i juni juli tillsammans med Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och de nationella
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merStora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef
Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merIntroduktion till utlastningen SLS.
Innehållsförteckning Group Slide 2 5 februari 13 1. Index 2. Presentation 3. Karta över :s europahubbar 4. Lista över Schweinfurts och Tongerens distributionsländer 5. Sekvenslastning från Göteborg till
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs mer