Finansiell stabilitet 2017:2

Transkript

1 FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217

2 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning 2, 1, 6 1, 4, USA Euroområdet Japan Sverige Anm. För Sverige, Euroområdet och Japan saknas BNP utfall för tredje kvartalet 217, utfallet för kvartal två 217 används därför. Källa: Macrobond,, 1, jan 13 jan 14 jan 1 jan 16 jan 17 jan 18 jan 19 jan 2 Sverige Storbritannien Euroområdet USA Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A3. 1 åriga statsobligationsräntor 6 1 Diagram A4. 3 månaders FX swapräntor Räntepunkter Sverige Tyskland USA Storbritannien Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond USD EUR Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor Källor: Bloomberg och Riksbanken

3 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A. Aktieindex Index, 1 januari 2 = 1 Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations och aktiemarknaden Index OMXS3 (Sverige) S&P (USA) STOXX Europe 6 (Europa) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala) MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) Källa: Macrobond Källa: Thomson Reuters Diagram A7. Ränta på företagsobligationer Räntepunkter USD Högre kreditvärdighet USD Lägre kreditvärdighet EUR Högre kreditvärdighet EUR Lägre kreditvärdighet Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap. Källa: Bloomberg Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter jan 14 jul 14 jan 1 jul 1 jan 16 jul 16 jan 17 jul 17 Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta. Källa: Riksbanken

4 4 FINANSIELLA MARKNADER Diagram A9. Femåriga CDS premier för banker Räntepunkter Diagram A1. Emissioner i SEK på den svenska företagsobligationsmarknaden Genomsnitt per månad, miljarder kronor Sverige Storbritannien Frankrike Tyskland Italien Spanien Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Markit och Riksbanken Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. Inklusive medium term notes. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Källa: Dealogic Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 214. Källor: Fondbolagens förening och Macrobond Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp. Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken

5 FINANSIELL STABILITET 2/217 Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) 1, Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (=låg stress,1=hög stress) 1,,8,8,6,6,4,4,2,2, , Stressindex Valutamarknaden Aktiemarknaden Obligationsmarknaden Penningmarknaden Stressindex Finansiella intermediärer Penningmarknaden Obligationsmarknaden Valutamarknaden Aktiemarknaden 2 Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (213), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning och valutapolitik 213:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken Diagram A1. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland 11 Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 212, ECB. Källa: ECB Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 213 = 1, USD per lokal valuta Frankrike Irland Portugal Grekland Italien Spanien Brasilien Indonesien Turkiet Indien Ryssland Sydafrika Källa: Macrobond Källa: Macrobond

6 6 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE De svenska bankkoncernernas låntagare 2 Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige 2 Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Den årliga procentuella förändringen (röd linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån, vilket gör att den ser något annorlunda ut jämfört med den blå linjen i Diagram 1: i rapporten. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Total utlåning (blå linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån, vilket gör att den ser något annorlunda ut jämfört med den blå linjen i Diagram 1: i rapporten. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A2. Hushållens skulder i Sverige av BNP Källor: SCB och Riksbanken

7 FINANSIELL STABILITET 2/ % 3% Diagram A21. Skuldkvot för hushåll med bolån över tid av disponibel inkomst 6% Diagram A22. Skuldkvot för hushåll med bolån efter inkomstdecilgrupp och över tid av disponibel inkomst 3% % 2% 4% 2% 1% 3% 1% 2% % 1% % Median Medelvärde % Nettoinkomstdecil Källa: Riksbanken Anm. Staplarna anger medianvärdena, medan romberna anger medelvärdena. Resultaten för den första inkomstdecilen bör tolkas med viss försiktighet, bland annat eftersom skattefria inkomstkällor (som barn eller bostadsbidrag) inte observeras. Dessa inkomstkällor utgör sannolikt en större andel av inkomsten för låginkomsthushållen. Källa: Riksbanken 7 Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige 9 Diagram A24. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige över 3% över 4% över 6% över % över 7 % över 8 % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214, 21 och 216. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214, 21 och 216. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

8 8 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE 7% 6% % 4% 3% 2% 1% Diagram A2. Förändring av bolåneskuld över tid Diagram A26. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst % Minskad skuld Oförändrad skuld Ökad skuld Källa: Riksbanken Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken 8 Diagram A27. Bolåneräntor till hushåll i Sverige 1 Diagram A28. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån Källa: SCB =< 3 månader > år Genomsnittlig bolåneränta Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Källa: SCB

9 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A29. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån 3 Diagram A3. Bostadspriser i Sverige Index, januari 2= Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader. Källa: SCB Diagram A31. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Diagram A32. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2 = Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus. Källor: SCB och Riksbanken

10 1 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE Diagram A33. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A3. Räntor på nya lån till icke finansiella företag i Sverige <= 3 mån >1 år <= 3 år >3 år <= år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A34. Utlåning till icke finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A36. Finansieringsvillkor för icke finansiella företag i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet

11 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A37. Bankernas bedömning om utlåning till icke finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator Diagram A38. Icke finansiella företags skulder i Sverige av BNP Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A39. Konkursgrad för icke finansiella företag i Sverige 3, 2, 2, 1, 1,, Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

12 12 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna Diagram A4. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Resultat före kreditförluster Provisionsnetto Kostnader Övriga intäkter Räntenetto Diagram A41. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Diagram A42. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2,, Diagram A43. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A44. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram A4. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent Sverige Finland Danmark Baltikum Norge Övriga länder Europeiska banker De svenska storbankerna Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapporterig. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källa: SNL Financial Diagram A46. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram A47. De svenska storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor Utlåning utomlands Icke finansiella företag, Sverige Övrig utlåning, Sverige Svenska bolån Sverige Norge Övriga länder Finland De baltiska länderna Danmark Storbritannien Källa: SCB Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

14 14 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A48. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Resultat före kreditförluster Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Kreditförluster Diagram A. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Diagram A49. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker Juni 217, procent Handelsbanken Swedbank DNB Nordea SEB Intesa Sanpaolo BPCE Banco Santander Danske Bank Lloyds BBVA Société Générale UniCredit Erste Group Bank KBC Raiffeisen Bank Barclays BNP Paribas RBS Commerzbank UBS Credit Suisse HSBC Crédit Agricole Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A1. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken RJD2 Nordea SHB SEB Swedbank dec 16 mar 17 jun 17 sep 17 Källa: Bankernas delårsrapporter

15 FINANSIELL STABILITET 2/ RJD2 Diagram A2. Bruttosoliditet Nordea Handelsbanken SEB Swedbank jun 16 sep 16 Källa: Bankernas delårsrapporter dec 16 mar 17 jun 17 sep 17 Diagram A4. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer Diagram A3. Bruttosoliditet för europeiska banker Juni 217, procent DNB BBVA Intesa Sanpaolo Erste bank KBC HSBC Raiffeisen Credit Suisse RBS UniCredit BPCE SEB Lloyds Swedbank Crédit Agricole UBS Nordea Banco Santander Commerzbank Barclays Handelsbanken BNP Société Générale Danske Bank Anm. Avser bankernas rapporterade bruttosoliditet. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker 2 7,9-3, , ,7 11, Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska ban Kärnprimärkapitalrelation, 211 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, 217 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122, November 2, SCB och Riksbanken Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

16 16 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Schweiz Nederländerna Sverige Spanien Frankrike Cypern Danmark Storbritannien Tyskland Österrike Luxemburg Malta Grekland Portugal Medel Italien Belgien Finland Irland Lettland Slovenien Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Kroatien Estland Litauen Rumänien Diagram A6. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 216, procent Anm. Diagrammet visar samtliga banktillgångar, både inhemska och utländska för banker hemmahörande i respektive land. Utlandskontrollerade banker är exkluderade. Den skuggade delen av den röda stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källor: Eurostat, Swiss Bankers Association, Swiss national bank, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken RJD2 Diagram A7. LCR per valuta och bank September 217, procent SHB Swedbank Nordea SEB LCR LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter 2 Diagram A8. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR 2 Diagram A9. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor jun 17 jul 17 aug 17 sep 17 LCR, Total LCR USD LCR EUR LCR SEK LCR, övriga RJD2 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken okt 16 jan 17 apr 17 jul 17 okt 17 Högsta observation Genomsnitt dagliga observationer, alla banker Lägsta enskilda observation Källa: Riksbanken

17 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A6. De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR 12 Diagram A61. Riksbankens strukturella likviditetsmått dec 14 jun 1 dec 1 jun 16 dec 16 jun 17 Källa: Riksbanken Diagram A62. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker December 216, procent dec 14 jun 1 dec 1 jun 16 dec 16 jun 17 3 Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken Diagram A63. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa Miljarder amerikanska dollar 2 2 Medel 1 Swedbank Nordea SEB 1 Handelsbanken 1 1 Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken apr 1 okt 1 apr 16 okt 16 apr 17 Sverige Euroområdet Anm. Avser prime money market funds Källor: ICI och Riksbanken Övriga Europa

18 18 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A64. Storbankens totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor Inlåning Icke säkerställda obligationer Interbanknetto Säkerställda obligationer Certifikat (CD/CP) Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A66. Storbankernas totala finansiering per valuta SEK EUR USD DKK NOK GBP Övriga Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A6. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder och dotterbolag Miljarder kronor Utländsk valuta Svenska kronor Anm. Storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A67. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Svenska banker Svenska fonder Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor ink. AP fonderna Utländska investerare Övriga Källor: SCB och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A68. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Övriga motparter De 1 största motparterna, exkl. de svenska storbankerna De svenska storbankerna Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken