Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2
|
|
- Karin Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 1
2 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken
3 Europeiskt stressindex Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:2 Källa: ECB
4 Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent Diagram 1:3 Källa: Riksbanken
5 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 1:4 Källor: SNL och Riksbanken
6 Bruttosoliditet December 211, procent Diagram 1:5 Källor: Liquidatum och Riksbanken
7 Kreditgap Procent av BNP Icke-finansiella företag Hushåll Övriga Totalt Diagram 1:6 Källor: SCB och Riksbanken
8 Kontracykliska kapitalbuffertar Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank. Diagram 1:7 Källa: Riksbanken
9 Ränteskillnad mot Tyskland för 1- åriga statsobligationer Procent Irland Italien Portugal Spanien Diagram 1:8 Källa: Reuters EcoWin
10 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Huvudscenario resultat före kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212:1 Kreditförluster Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
11 Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta Procent av BNP Diagram 1:1 Källor: SCB och Riksbanken
12 Hushållens skulder 21 Procent av disponibel inkomst Diagram 1:11 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis
13 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Italien Belgien Luxemburg Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Rumänien Slovakien Litauen Estland Tjeckien Storbankernas utländska verksamhet Diagram 1:12 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
14 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 1:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
15 Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB Diagram 1:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken
16 Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent Diagram 1:15 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
17 Storbankernas genomsnittliga LCR Procent Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 1:16 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
18 Kapitel
19 Räntor tvååriga statsobligationer under 212 Procent Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Italien Irland Portugal Spanien Tyskland Frankrike Diagram 2:1 Källa: Reuters EcoWin
20 Privata kapitalflöden för skuldtyngda länder Procent av BNP Diagram 2:2 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker och Riksbanken
21 Privata kapitalflöden för kärnländer Procent av BNP Diagram 2:3 Källor: Reuters Ecowin, nationella centralbanker, Bloomberg och Riksbanken
22 Bankers upplåning från ECB Procent av totala tillgångar Diagram 2:4 Källor: Bloomberg, ECB, nationella centralbanker och Riksbanken
23 Bankutlåning Årligt procentuell förändring Hushåll, euroområdet Hushåll, skuldtyngda euroländer Icke-finansiella företag, euroområdet Icke-finansiella företag, skuldtyngda euroländer Diagram 2:5 Källa: ECB
24 Räntor på tioåriga statsobligationer Procent Sverige Tyskland Frankrike Storbritannien USA Diagram 2:6 Källa: Reuters EcoWin
25 Svenskt stressindex Aktiemarknaden Obligationsmarknaden Penningmarknaden Valutamarknaden Stressindex Diagram 2:7 Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och Riksbanken
26 Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Sverige Spanien och Italien Tyskland, Frankrike och Nederländerna Storbritannien Diagram 2:8 Källor: Bloomberg och Riksbanken
27 Europeiska bankers emissionsvolymer Miljarder euro Kärnländer, euroområdet Skuldtyngda länder, euroområdet Norden Icke säkerställda obligationer Säkerställda obligationer Värdepapperiserade produkter Diagram 2:9 Källor: Dealogic och Riksbanken
28 Räntor på bankobligationer Räntepunkter Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-1 Sverige Frankrike Tyskland Spanien Europa, icke-säkerställda obligationer Diagram 2:1 Källa: Barclays Research
29 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Sverige Storbritannien Euroområdet USA Diagram 2:11 Källor: Bloomberg och Riksbanken
30 Indikativ uppdelning av riskpremien i euroområdet Räntepunkter Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:12 Källor: Bloomberg och Riksbanken
31 Kostnad för att låna i euro i tre månader och omvandla lånet till amerikanska dollar Räntepunkter Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken
32 Indikativ uppdelning av riskpremien i Sverige Räntepunkter Kreditrisk Likviditetsrisk Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken
33 Räntor på företagsobligationer och bankobligationer Räntepunkter Jan-11 Apr-11 Jul-11 Oct-11 Jan-12 Apr-12 Jul-12 Oct-12 Jan-13 Icke-finansiella företag, AA Icke-finansiella företag, A Icke-finansiella företag, BBB Bankobligationer Diagram 2:15 Källa: Barclays Research
34 Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro Obligationer med hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 2:16 Källor: Dealogic och Riksbanken
35 Kapitel
36 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på geografiskt område, september 212 Procent av total utlåning De baltiska länderna 4% Övriga länder 8% Övriga Norden 35% Sverige 53% Diagram 3:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
37 De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori, september 212 Procent av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 34% Hushåll 47% Fastighetsbolag 19% Diagram 3:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
38 Hushållens skulder Procent Månadsförändring i procent uppräknat till årstakt Årlig procentuell förändring Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken
39 Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 28 = Mäklarstatistik (bostadsrätt) Valueguard (bostadsrätt) Mäklarstatistik (villa) Valueguard (villa) 6 Diagram 3:4 Källor: Mäklarstatistik och Valueguard
40 Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt Procent av disponibel inkomst Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Diagram 3:5 Källor: SCB och Riksbanken
41 Nya bolånetagares skulder Procent av disponibel inkomst Diagram 3:6 Stockholm Malmö Göteborg Övriga kommuner Källa: Riksbanken
42 Andel hushåll (%) Amorteringstider bland nya bolånetagare Andel hushåll, procent > 5 Amorteringsfritt Diagram 3:7 Källa: Finansinspektionen
43 Kalkyl på hushållens skulder under olika antaganden om amorteringsbeteende Procent av disponibel inkomst Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken
44 Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:9 Källa: Riksbanken
45 Hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Total förmögenhet Real förmögenhet Likvid förmögenhet Skulder Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken
46 Konkursgraden för svenska företag Procent Konkursgrad Prognos FSR 212:1 Prognos FSR 212:2 5-års glidande medelvärde. Diagram 3:11 Källa: Riksbanken
47 Hushållens skulder Årlig procentuell förändring Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:12 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
48 Reala huspriser Index, kvartal = Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:13 Källor: Reuters EcoWin och Bank for International Settlements
49 Betalningsförseningar Procent av total utlåning Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:14 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas
50 Reala huspriser i Sverige Index, 1952 = Diagram R3:1 Källor: SCB och Riksbanken
51 Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Diagram R3:2 Källor: SCB och Riksbanken
52 Andelen bolån med rörlig respektive bunden ränta i Sverige Procent Rörlig ränta Bunden ränta Diagram R3:3 Källa: SCB
53 Kapitel
54 De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4: Kostnader Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
55 Årsförändring av ut- och inlåning Rullande fyra kvartal, procent sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Utlåning Inlåning Diagram 4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
56 Uppdelning av ränta på nya bolån med tre månaders räntebindning Procent Reporänta Finansieringskostnad över reporänta Bruttomarginal Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken
57 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
58 Storbankernas tillgångar September 212, procent Övrigt (13) Derivat (9) Kassa (7) Räntebärande värdepapper (9) Interbank (6) Utlåning i utländsk valuta (27) Utlåning i SEK (28) Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
59 De svenska storbankernas kreditförluster Procent av utlåning vid respektive kvartals början sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Gruppvisa reserveringar Individuella reserveringar Konstaterade förluster Återföringar Återvinningar Kreditförlustnivå Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
60 Kreditförluster, geografisk uppdelning Miljarder kronor sep 8 dec 8 mar 9 jun 9 sep 9 dec 9 mar 1 jun 1 sep 1 dec 1 mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Sverige Danmark Övriga Norden De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
61 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II Juni 212, procent Diagram 4:8 Källor: SNL och Riksbanken
62 Förändring i kärnprimärkapitalrelation Procent Kärnprimärkapitalrelation, sep 28 Förändring från nyemissioner Förändring från upparbetade vinster Förändring riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, sep 212 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
63 Justerad bruttosoliditet Decemner 211, procent UBS Intesa Sanpaolo HSBC RBS St. Chartered Erste Group Bank BBVA Barclays BNP Paribas UniCredit Credit Agricole Société Générale Lloyds Raiffeisen Swedbank SEB DNB Credit Suisse Commerzbank Danske Bank Nordea Deutsche Bank Handelsbanken Diagram 4:1 Källor: Liquidatum och Riksbanken
64 De svenska storbankernas skulder och eget kapital Procent, september Övrigt (12) Interbank (8) Derivat (13) Emitterade värdepapper med löptid <1 år (14) Emitterade värdepapper med löptid >1 år (18) 3 2 Inlåning från allmänheten (3) 1 Eget kapital (4) Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
65 Utlåning i förhållande till inlåning December 211, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Intesa Sanpaolo Nordea DNB BBVA UniCredit Lloyds Société Générale SEB BNP Paribas Raiffeisen Credit Agricole Commerzbank Barclays Erste Group Bank RBS UBS St. Chartered Credit Suisse HSBC Deutsche Bank Diagram 4:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken
66 Storbankernas genomsnittliga NSFR Procent September 211 Mars 212 September 212 Diagram 4:13 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
67 Marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:14 Källor: SCB och Riksbanken
68 Utestående bankcertifikat Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 4:15 Källor: SCB och Riksbanken
69 Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder dollar 1,2 1, Sep 9 Jan 1 May 1 Sep 1 Jan 11 May 11 Sep 11 Jan 12 May 12 Sep 12 Exponeringar mot nordiska banker Exponeringar mot europeiska banker Diagram 4:16 Källor: Fitch Ratings och Riksbanken
70 Storbankernas likviditetsbuffertar Miljarder kronor 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1, jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 Övriga värdepapper (nivå 2 och övrigt) Säkerställda obligationer (nivå 2) Höglikvida värdepapper (nivå 1) Kassa och tillgodohavanden i centralbank (nivå 1) Diagram 4:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
71 Genomsnittlig LCR Procent Totalt Amerikanska dollar Euro Mars 212 September 212 Diagram 4:18 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
72 Storbankernas tillgångar i amerikanska dollar Miljarder kronor 1,2 1, Tillgångar dec 21 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Tillgångar dec 211 Illikvida tillgångar Likvida tillgångar Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
73 Stiliserad balansräkning för en bank Intecknade tillgångar inklusive övervärde i säkerhetsmassan Långivare med förmånsrätt till intecknade tillgångar Tillgångar som inte är intecknade Långivare utan förmånsrätt till intecknade tillgångar (exempelvis insättare och investerare av bankcertifikat) Aktieägare Tillgångar Skulder Diagram R4:1 Källa: Riksbanken
74 Intecknade tillgångar för svenska banker Procent av totala tillgångar, december 211 Diagram R4:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
75 Kapitel
76 BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Sverige Euroområdet USA Världen Diagram 5:1 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
77 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de fyra storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Huvudscenario kreditförluster FSR 212: Diagram 5:2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
78 Kreditförlustnivå i huvudscenariot Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Totalt Diagram 5:3 Källa: Riksbanken
79 Fördelning av storbankernas kreditförluster per region under perioden i huvudscenariot Miljarder kronor Sverige Norge Danmark Finland Estland Lettland Litauen Övriga länder Diagram 5:4 Källa: Riksbanken
80 Svenska bankers marknadsfinansiering i utländsk valuta i förhållande till BNP Procent av BNP Diagram 5:5 Källor: SCB, Reuters EcoWin och Riksbanken
81 Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst, december 21 Danmark Nederländerna Irland Norge Sverige Storbritannien Portugal Spanien USA Finland Euroområdet Österrike Tyskland Belgien Frankrike Italien Polen Diagram 5:6 Källor: Eurostat, Federal Reserve och Bureau of Economic Analysis
82 Den lägsta primärkapitalrelationen för en svensk storbank efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar Procent Diagram 5:7 Källa: Riksbanken
83 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 212 Diagram 5:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
84 Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 5:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
85 Förändring i kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procentenheter ,8-7, ,1 -,4-1,6 11,1 1 5 Kärnprimärkapitalrelation Kv Intjäning Kreditförluster IAS 19 Förändring av riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation 215 Diagram 5:1 Källa: Riksbanken
86 Storbankernas kreditförluster i stresstestet Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Diagram 5:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
87 Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Nordea SEB Swedbank September 211 December 211 Mars 212 Juni 212 September 212 Diagram 5:12 Källor: Liquidatum och Riksbanken
88 Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Juni 212, överlevnadsperiod, antal dagar Handelsbanken Swedbank SEB Nordea Medelvärde Diagram 5:13 Källor: Liquidatum och Riksbanken
89 Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Diagram 5:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken
90 Riksbankens strukturella likviditetsmått Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent Swedbank Medelvärde Handelsbanken Nordea SEB Diagram 5:15 Källor: Liquidatum och Riksbanken
91 Löptider på bankernas utestående emitterade värdepapper December 211, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken mån 3-12 mån 1-5 år över 5 år Diagram 5:16 Källor: Liquidatum och Riksbanken
92 Kortfristigt likviditetsmått (dagar) Riksbankens kortfristiga och strukturella likviditetsmått December SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Strukturellt likviditetsmått (procent) Diagram 5:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken
Det svenska banksystemet 2013-11-28
Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal
Läs merDet svenska banksystemet
Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden
Läs merKapitel 1 2014-12-04
Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix
Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1
FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix
Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2
FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2
FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K 1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merHandelsbanken Januari - mars april 2010
Handelsbanken Januari - mars 21 28 april 21 Sammanfattning första kvartalet 21 Stigande vinst per aktie upp 14% jämfört med fjärde kvartalet Rörelseresultatet ökade 18% jämfört med fjärde kvartalet och
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merFinansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merFinansiell stabilitet 2012:2
Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merHandelsbanken januari - december februari 2011
Handelsbanken januari - december 2010 9 februari 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 2006 Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merHandelsbanken januari mars april 2014
Handelsbanken januari mars 30 april Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1 13 Kv2
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merUtmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd
Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merAnnika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008
Annika Falkengren Resultatpresentation Jan Sep 28 1 Extremt krävande marknader Utvalda aktieindex OMX NORDIC FTSE W.EUROPE BANKS 13 MSCI World 12 11 1 9 8 7 6 5 4 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merHandelsbanken januari juni juli 2014
Handelsbanken januari juni 17 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital Inklusive utdelningar kr / aktie 300 Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2008 275 250 225 200 175
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merHandelsbanken januari mars april 2015
Handelsbanken januari mars 29 april Sammanfattning första kvartalet Det högsta rörelseresultatet under ett första kvartal i bankens 143-åriga historia* Rörelseresultatet ökade med 15% till 4 955 mkr (4
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merFinansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merFinansiell stabilitet 2013:1
Finansiell stabilitet 213:1 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merBank of America / Merrill Lynch
Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och
Läs merHandelsbanken januari - mars april 2011
Handelsbanken januari - mars 2011 27 april 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225 200
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merKommentar till situationen i Grekland
Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli
Läs merAnalysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest
23.7.2010 OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ordnade i juni juli tillsammans med Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och de nationella
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2010
Handelsbanken januari - september 20 oktober Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 2007 Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225 200 175 150
Läs merLänsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014
Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merLikviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom
Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2013
Handelsbanken januari - september 23 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs mer27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
Läs mer52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2011
Handelsbanken januari - september 2011 26 oktober 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merHandelsbanken Första halvåret augusti 2005
Handelsbanken Första halvåret 2005 23 augusti 2005 Resultaträkning, januari - juni Förändring mnkr 2005 2004 % Räntenetto 7 475 7 384 1 Provisionsnetto 3 356 2 983 13 Verksamhet till verkligt värde 1 319
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merPeriodisk information Kvartal
1 Periodisk information Kvartal 1 2014 2014-05-30 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen
Läs merBokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 9% och uppgick till mnkr (5 150)
Bokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 9% och uppgick till 5 599 (5 150) Räntenettot ökade med 1% till 5 237 (5 183) Omkostnaderna minskade med 11% till 134 (150) Återvinningarna
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merSkandiabanken Investerarpresentation
Skandiabanken Investerarpresentation 216-12-2 Huvudbudskap tredje kvartalet 216 Fortsatt utlåningstillväxt och en återhämtning av förvaltat kapital under tredje kvartalet Utlåningen har ökat med 17% sedan
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merTillägg av den 10 maj 2016 till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) Warrant och Certifikat-program
Datum: 10 maj 2016 Tillägg av den 10 maj 2016 till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) Warrant och Certifikat-program Tillägg till grundprospekt avseende Skandinaviska Enskilda
Läs merBostadsutlåningen 2004
Bostadsutlåningen 2004 Presentation av Johan Hansing,, 2 mars 2005 Utlåning till svensk allmänhet miljarder kronor, dec 2004 (förändring under 2004), exkl värdepapperiserade stockar Hushåll Företag m.fl.
Läs merVECKOBREV v.2 jan-12
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen
Läs merHandelsbanken Bokslutspresentation februari 2003
Handelsbanken Bokslutspresentation 2002 18 februari 2003 Resultaträkning, januari - december Handelsbankskoncernen Förändring mkr 2002 2001 % Räntenetto 14 285 13 385 7 Provisionsnetto 5 134 5 028 2 Tradingnetto
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1
Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet
Läs merFinansinspektionens stresstester av svenska storbanker
PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se
Läs merPeriodisk information Kvartal
1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merStabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Läs mer