UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Transkript

1 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor för små företag.

2 Bakgrund Fundcurve skapar transparens på marknaden för företagslån genom att göra analyser som visar vilken ränta företag bör betala på sin bankfinansiering. Av analyserna framgår vilka faktorer som påverkar räntan och hur varje unikt företag kan minska sin ränta genom att förhandla bättre och förstå betydelsen av kreditvärdigheten och ställda säkerheter. Almega är Sveriges ledande organisation för tjänstesektorn. Sju arbetsgivarförbund som representerar ett 60 tal olika branscher gör att fler än medlemsföretag ser Almega som den främsta källan till kunskap om sektorn. Kunskap och andra immateriella tillgångar är även det som skapar framgång för medlemsföretagen. Faktorer som för en utomstående kan vara svåra att bedöma och som upplevs leda till högre kostnader för bankfinansiering relativt andra sektorer. Utifrån förutsättningarna är det viktigt att lyfta frågan om företagens räntevillkor. Tillsammans med Fundcurve publicerar därför Almega kvartals eller halvårsvisa rapporter som visar hur räntorna, marginalerna och bankernas lönsamhet på nya företagslån utvecklas över tid och skiljer sig mellan mindre och större företag. Innehållet i rapporten är framtaget av Fundcurve. 1

3 Innehåll Bakgrund... 1 Räntor på nya företagslån... 3 Bruttomarginaler på nya företagslån... 3 Lönsamhet på nya företagslån... 4 Räntespridning mellan större och mindre lån... 5 Lånevolymer för olika kategorier företag... 6 Riskvikter för olika kategorier företag... 7 Effekter av Basel 3 för små företag... 8 Modell... 9 Kontakt

4 Räntor på nya företagslån 3,90% 3,70% 3,50% 3,30% 3,10% 2,90% 2,70% 2,50% mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 dec 12 mar 13 jun 13 sep 13 dec 13 Källa: SCB Räntorna på nya företagslån 1 med upp till 3 månaders räntebindning 2 var under fjärde kvartalet 2013 i stort oförändrade jämfört med föregående kvartal och uppgick till 2,91 %. Räntorna har minskat betydligt från fjärde kvartalet 2011 och varit stabila under Bruttomarginaler på nya företagslån 2,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 dec 12 mar 13 jun 13 sep 13 dec 13 Källa: Fundcurve Bruttomarginalerna på företagslån ökade under fjärde kvartalet 2013 med 0,06 procentenheter till 1,79 % och totalt under 2013 har bruttomarginalerna ökat med 0,24 procentenheter. 1 Lån som inte är hypotekslån och där låntagaren inte är ett finansiellt företag. 2 På sidorna 3 5 avses återkommande nya eller omförhandlade lån med upp till 3 månaders räntebindning. 3

5 Lönsamhet på nya företagslån 13,00% 11,00% 9,00% 7,00% 5,00% 3,00% mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 dec 12 mar 13 jun 13 sep 13 dec 13 Källa: Fundcurve Lönsamheten på företagslån mätt som bankernas 3 avkastning på redovisat eget kapital 4 var under fjärde kvartalet 2013 i stort oförändrad och uppgick till 11,9 %. Skälet till att lönsamheten i stort är oförändrad samtidigt som bruttomarginalerna ökat är att bankerna finansierar en allt större andel av företagslånen med eget kapital. 3 Med bankerna avses storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. 4 Se avsnitt modell och observera att beräkningarna är en förenkling utförda för syftet att visa på förändringar över tid och skillnader mellan större och mindre företag. 4

6 Räntespridning mellan större och mindre lån 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% mar 11 jun 11 sep 11 dec 11 mar 12 jun 12 sep 12 dec 12 mar 13 jun 13 sep 13 dec 13 Källa: ECB >1 MEUR 0,25 1,0 MEUR <0,25 MEUR Spridningen i ränta mellan större och mindre företagslån 5 ökade under fjärde kvartalet 2013 med 0,13 procentenheter till 1,24 procentenheter. 6 Som framgår av diagrammet ovan har spridningen minskat med 0,76 procentenheter från fjärde kvartalet Större företagslån avser lån överstigande 1 meur och mindre företagslån avser lån understigande 0,25 meur. 6 Räntorna på företagslån totalt avser bankernas utlåningsräntor och de volymindelade utlåningsräntorna avser MFIs utlåningsräntor. MFI (monetära finansinstitut) omfattar utöver bankerna även bland andra bostadsinstitut och finansbolag. Den genomsnittliga differensen mellan bankernas och MFIs räntor är från fjärde kvartalet ,06 procentenheter. 5

7 Lånevolymer för olika kategorier företag MEUR Små företag Medelstora företag Stora företag Källa: Fundcurve Bankernas utlåning till stora företag är större än utlåningen till små och medelstora företag 7 men vår uppfattning är att volymerna inte har en väsentlig betydelse för räntevillkoren. De administrativa fördelar som följer av att hantera färre stora låntagare än flera små bör motverkas av att stora låntagare kräver väsentligt större resurser för bland annat riskbedömning. Det är istället riskerna som ofta lyfts fram när räntespridningen diskuteras och att riskerna varierar mellan små, medelstora och stora företag. Bland annat framhåller Finansinspektionen återkommande att generellt är lån till mindre företag förknippade med en större risk för banken och menar att det är därför rimligt att förvänta sig att det finns en viss skillnad i lånekostnaden för stora och små företag 8. Därmed inte sagt att Finansinspektionen ser den aktuella spridningen som rimlig eller motiverad. Eventuella skillnader i risker är en relevant förklaringsfaktor då kapitaltäckningsreglerna medför att bankerna tillämpar en riskdifferentierad räntesättning som enklast kan beskrivas med att bankerna finansierar företagslånen med en andel eget kapital och en andel lånat kapital. När risken i företaget bedöms hög krävs en större andel eget kapital än när risken bedöms låg och eftersom bankernas aktieägare har högre avkastningsmål än vad bankernas långivare kräver i ränta skapar detta en motiverad spridning i räntorna mellan företag med hög och låg risk. 7 Enligt EBA transparency exersice per där icke fallerade fordringar reducerats för uppskattade lån till bostadsrättsföreningar. Väsentliga antaganden är att Nordea för lån till bostadsrättsföreningar använder F IRB och övriga banker A IRB, att Swedbank klassificerar dessa lån som Retail Secured on real estate property Of Which: SME och övriga banker Corporates Of Which: SME och att lånen totalt uppgick till meur. Små företag är företag som har lån upp till 0,6 meur och medelstora företag är företag som inte är små och som har en omsättning upp till 50 meur. Övriga företag är stora företag. 8 Bankernas räntor och utlåning 5 december (KV3,2013). Finansinspektionen menar även att det kan förekomma viss volymrabatt för stora lån. 6

8 Riskvikter för olika kategorier företag 50% 40% 30% 20% 10% 0% Små företag Medelstora företag Stora företag Källa: Fundcurve Att riskerna faktisk skiljer sig mellan små, medelstora och stora företag på ett sätt som motiverar skilda räntor är samtidigt enligt vår uppfattning felaktigt. Diagrammet ovan visar att bankernas volymviktade riskvikter den 30 juni 2013 var 44 % för små företag, 42 % för medelstora företag och 43 % för stora företag. 9 Utfallet blir snarlikt även om bedömningen avgränsas till de företagslån där avancerad intern riskklassificering 10 tillämpats med riskvikter på 34 % för små och stora företag och 28 % för medelstora företag. Samtidigt ska beaktas att riskvikterna för små företag beräknas enligt en modell som med samma parametrar 11 ger lägre riskvikt än för medelstora och stora företag. De parametrar som används för att beräkna riskvikter, vars syfte är bankerna ska vara motståndskraftiga mot oväntade förluster, används även för att beräkna väntade förluster i form av kreditförluster. Riskvikten 44 % motsvarade vid tidpunkten en sannolikhet för att företaget skulle hamna på obestånd inom 12 månader på 1,05 % 12 om företaget tillhörde kategorin små företag samtidigt som samma riskvikt innebar en motsvarande sannolikhet på 0,35 % om företaget tillhörde kategorin medelstora eller stora företag. 13 Trots snarlika riskvikter motiverar därför de skilda sannolikheterna för obestånd en något högre ränta för små företag och denna kan uppskattas till 0,3 procentenheter Enligt EBA transparency exersice. Se fotnot 7 och ytterligare väsentliga antaganden är att Handelsbankens riskvikt för lån till bostadsrättsföreningar är 5,7 % och övriga bankers 11,7 %. 10 Bankerna kan efter tillstånd från Finansinspektionen använda egna uppskattningar av de parametrar som definierar risk istället för standardiserade värden. Avancerad intern riskklassificering innebär att alla parametrar uppskattas av banken själv. 11 PD (Probability of Default) och LGD (Loss Given Default) som anger risken för att företaget ska fallera med betalningarna till banken och hur stor förlusten för banken blir om företaget fallerar. 12 Förutsatt att LGD är 0, Förutsatt att löptiden på lånet är 2,5 år. 14 (1,05 % 0,35 %) x 0,40. 7

9 Effekter av Basel 3 för små företag 4,0% 3,8% 3,6% 3,4% 3,2% 3,0% Basel 2 Basel 3 Källa: Fundcurve Den motiverade skillnaden i ränta neutraliseras samtidigt av den motiverade effekten för små företag av de nya Basel 3 reglerna som trädde ikraft 1 januari Allt annat lika är idag riskvikterna för små företag knappt 24 % lägre, vilket som framgår av diagrammet ovan enligt våra beräkningar motiverar en ränta som i snitt är mer än 0,3 procentenheter lägre. Vi menar därför att spridningen i räntorna mellan större och mindre företag inte kan förklaras av att riskerna varierar. 15 Mellan medelstora och stora företag finns i stort ingen variation alls. För små företag motiverar högre risker högre kostnader för kreditförluster men samtidigt neutraliseras effekten av att lånen till små företag kan finansieras med en lägre andel av bankernas egna kapital vilket motiverar en lägre ränta. Vår bedömning är att spridningen istället förklaras av att: Mindre företag saknar förmåga och resurser att förstå hur räntevillkoren bestäms och har därför ett större informationsunderläge mot bankerna. Större företag har tillgång till alternativa finansieringskällor och använder oftare flera banker parallellt vilket skapar en bättre konkurrens om deras lån. Större företag får oftare lån som är subventionerade för att bankerna ska ha möjligheter att sälja kringtjänster. Mindre företag undviker oftare diskussioner om räntevillkor då de upplever ett samband mellan tillgången till lån och räntevillkoren. 15 Vissa delar i rapporten utgår från volym för enskilda lån och andra från volym per företag. Allmänt förutsätts att små företag har mindre lån och stora företag har större lån. 8

10 Modell Rapportens modell för att utvärdera marginaler och bankernas lönsamhet på nya företagslån utgår från gällande regelverk och offentligt tillgänglig information som kompletterats med våra expertbedömningar. Med bruttomarginal avses skillnaden mellan faktiska räntor på företagslån och STIBOR 90. Bankernas modeller för att prissätta företagslån är komplexa och deras upplåningskostnader innefattar såväl inlåning som andra finansieringskällor med längre löptider än 90 dagar. Syftet med rapporten är främst att visa på förändringar över tid och skillnader mellan större och mindre företag. För syftet bedöms STIBOR 90 som en relevant och enkel uppskattning av upplåningskostnaden. För lönsamhetsberäkningarna antas att de nya företagslånen har en riskvikt som motsvarar det viktade snittet för bankernas företagsexponeringar och på samma sätt beräknas bankernas andelar kärnprimärkapital och eget kapital. I lönsamhetsberäkningarna görs avdrag för kreditförluster och administration på totalt 0,50 procentenheter liksom kalkylskatt på 22 %. Även de kalkylerade kostnaderna för kreditförluster och administration är en förenkling från bankernas faktiska modeller då de antas vara fullt rörliga i relation till lånevolymerna. Kontakt Frågor om rapporten och Fundcurve besvaras av VD Tommy Furland, telefon eller mejl tommy@fundcurve.se. 9