UTKAST MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

Transkript

1 SV SV SV

2 UTKAST MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd använder kommissionen referens- och diskonteringsräntor. Referensräntan tillämpas för att räkna ut stödekvivalenter, särskilt när stödet betalas ut i form av delbetalningar och för att beräkna stödinslaget i stödordningar som bygger på räntesubventioner. De används också för att kontrollera om stödordningar faller under reglerna för stöd av mindre betydelse eller gruppundantagsförordningar. Den nuvarande beräkningsmetoden är fastställd i kommissionens skrivelse till medlemsstaterna (av den 18 augusti 1997) och i en rad meddelanden från kommissionen. Den består i att man utgår från en basränta 1 som räknas ut som ett genomsnitt av de femåriga interbankräntor som noterats för september, oktober och november året före. För att få fram referensräntan ökar man basräntan med ett tillägg på 75 räntepunkter. Om de femåriga interbankräntorna inte är tillgängliga räknar man ut räntorna på grundval av femåriga statsobligationer med ett tillägg på 25 räntepunkter, plus 75 räntepunkter. Vid tillämpning av den nuvarande metoden görs ingen skillnad mellan små och medelstora företag och stora företag. 2. BAKGRUND TILL REFORM Det viktigaste skälet att se över metoden för att fastställa referensräntor är att de nödvändiga finansiella parametrarna inte alltid är tillgängliga i alla medlemsstater och framför allt inte i de tio nya 2. Den nuvarande metoden kan även förbättras för att ta hänsyn till stora och plötsliga svängningar på finansmarknaderna, ta hänsyn till gäldenärens kreditvärdighet och säkerheter, och att bättre återspegla medlemsstaternas avkastningskurvor I detta meddelande har basränta och genomsnittsränta samma innebörd, nämligen den ränta man får vid en genomsnittsberäkning, före tillämpning av en anpassningsfaktor som justerar för varje medlemsstats särskilda situation. De referensräntor som för närvarande tillämpas för dessa medlemsstater är de som medlemsstaterna själva meddelar att de avspeglar en lämplig marknadsränta. Genom vilken metod de kommer fram till dessa räntor varierar från en medlemsstat till en annan. Avkastningskurvan är den grafiska bilden av förhållandet mellan avkastningen på olika instrument med samma kreditkvalitet men olika löptider.

3 Trots dessa förbättringsbehov har den nuvarande metoden emellertid fördelen att den är accepterad av de flesta medlemsstaterna och är lätt att tillämpa. Syftet med detta meddelande är att lägga fram en enkel metod som bygger på den nuvarande, dämpar några av dess svagheter och som är förenlig med de olika finansiella systemen i Europeiska unionen (särskilt i de nya medlemsstaterna), samtidigt som man väljer ett system som är lätt att tillämpa. 3. UTREDNING I en utredning som har genomförts av Deloitte & Touche 4 på uppdrag av GD Konkurrens, föreslås ett system som är uppbyggt i två nivåer, en s.k. standardmetod och en avancerad metod Standardmetod Enligt denna metod offentliggör kommissionen varje kvartal en basränta som beräknas på grundval av flera löptider - 3 månader, 1 år, 5 år och 10 år - och flera valutor. IBORräntesatser 5 och frågeräntesatser används, eller om dessa parametrar saknas, räntesatsen för statsobligationer. Det tillägg som används för att beräkna referensräntan för ett lån fastställs i förhållande till låntagarens kreditvärdighet och säkerheter. I förhållande till vilken ratingkategori som företaget ingår i ("rating" tillhandahålls av kreditvärderingsinstitut när det gäller större företag och av banker när det gäller små och medelstora företag) motsvarar den marginal som tillämpas i normalfallet (normal rating och normalt ställda säkerheter 6 ) 220 räntepunkter. Ökningen kan höjas upp till om det är fråga om "låg" kreditvärdighet och lågt ställda säkerheter Avancerad metod Enligt denna metod skulle medlemsstaterna ha möjlighet utnämna ett oberoende beräkningsombud exempelvis en centralbank som får i uppgift att regelbundet offentliggöra rimliga referensräntor, för ett större antal löptider och oftare än enligt standardmetoden. Metoden skulle motiveras av att denna institution skulle ha större kunskap om och närhet till finansiella uppgifter och bankdata än kommissionen. Enligt detta alternativ skulle beräkningsmetoderna valideras av kommissionen och en extern revisor. Enligt denna metod skulle en s.k. opting out kunna övervägas i vissa fall Svagheter Trots de två metodernas ekonomiska relevans finns det vissa svårigheter som bör betonas. (a) Standardmetoden: Tillgänglig på webbplatsen för GD Konkurrens, adress Interbankräntan för budgivning på penningmarknaden. Ärenden där låntagaren har en tillfredsställande rating (BB) och en förlust i normalfallet på mellan 31 % och 59 %.

4 Den löser inte problemet med brist på finansiella uppgifter i de nya medlemsstaterna och den innehåller nya parametrar som ofta är svåra att få tillgång till. Metoden skulle kunna gynna stora företag på bekostnad av små och medelstora företag som antingen inte har någon officiell rating eller också en mindre förmånlig rating (framför allt på grund av att det råder asymmetri i den information som utlånaren har tillgång till). Den skulle kunna leda till tvister omkring frågan om sättet att beräkna de tillägg som skall tillämpas med utgångspunkt från kreditvärdighet och säkerhetsnivå. Säkerhetsnivån förefaller särskilt svår att mäta; beräkningen skall göras på grundval av förluster vid uteblivna betalningar och därmed sannolikhet för konkurser parametrar som används inom ramen för Basel II och som kräver att komplicerade databaser upprättas. Metoden förenklar inte arbetet för medlemsstaterna, särskilt vad beträffar beräkningar för att kontrollera om stödordningar faller under reglerna för stöd av mindre betydelse eller under gruppundantagsförordningarna. (b) Den avancerade metoden: Den avancerade metoden skulle kunna visa sig problematisk när den tillämpas på stödordningar. Marknadsräntornas volatilitet skulle kunna leda till att skillnaden mellan den underliggande räntesatsen för ett lån och den gällande referensräntan vid samma tillfälle blir så förmånlig för låntagaren att vissa åtgärder skulle bli oförenliga med reglerna om statligt stöd. Om räntesatserna anpassas varje kvartal kommer det att komplicera ärendehandläggningen, eftersom de stödbelopp som beräknas kan variera betydligt mellan början av bedömningsfasen och den dag då kommissionen slutgiltigt fattar beslut i ärendet. 4. KOMMISSIONS BESLUT För att undgå dessa problem föreslår kommissionen en metod som är lätt att tillämpa (särskilt för medlemsstater som handlägger åtgärder som faller under reglerna för stöd av mindre betydelse eller under gruppundantagsförordningarna), inte är till nackdel för medlemsstaterna jämfört med den nuvarande metoden och som underlättar tillämpningen av referensräntor för de tio nya medlemsstaterna, gör det möjligt att oftare uppdatera referensräntorna och därför bättre avspeglar rådande marknadsvillkor, och inte gör någon åtskillnad mellan små och medelstora företag och stora företag.

5 Metoden innebär också att man undviker att införa mer osäkerhet och komplexitet i beräkningsmetoderna i ett bank- och finansväsen som befinner sig i förändring till följd av genomförandet av Basel II-reglerna, vilket skulle kunna ha stor effekt på kapitalallokeringen samt på bankernas beteende. Kommissionen föreslår därför att den förenklade metod som beskrivs nedan antas. Beräkningsbas: IBOR, 3 månader Basräntan grundas på den räntesats som tillämpas på lån på penningmarknaden på tre månader, en räntesats som är tillgänglig i nästan alla medlemsstater, varvid kommissionen förbehåller sig rätten att i vissa fall använda längre löptid. Om dessa räntesatser inte är tillgängliga kommer räntesatsen för statsobligationer att användas eller, undantagsvis, medlemsstaternas egna uppgifter. Marginal: [ 220 ] räntepunkter Riskpremium Uppdatering Räntesatsen ökas med ett tillägg på [ 220 ] räntepunkter 7. Den referensränta som således beräknas tillämpas på lån som garanteras genom normalt ställda säkerheter. I avsaknad av sådana säkerheter kommer ett tillägg på minst 400 räntepunkter 8 att tillämpas. När det gäller företag i finansiella svårigheter, och utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om stöd till undsättning och omstrukturering 9 på ärenden som omfattas av dessa, kommer ett tillägg på minst 1000 räntepunkter (på villkor att normala säkerheter kan ställas) 10 att tillämpas på basräntan. En uppdatering av referensräntan skall göras varje halvår (jämfört med en gång om året enligt nuvarande system). Basräntan kommer således först att beräknas på grundval av de IBOR räntesatser för 3 månader som tillämpades under september, oktober och november året innan. Den basränta som således fastställs skall gälla från och med den 1 januari. Basräntan kommer därefter att uppdateras på grundval av de IBOR-räntesatser för 3 månader som tillämpades under mars, april och maj under innevarande år. Denna omräknade basränta kommer att gälla från och med den 1 juli Denna marginal på 220 räntepunkter har fastställts som den normala marginalen för ett lån med normalt ställda säkerheter och tillfredsställande rating. Marginalen beror i hög grad på lånets löptid. Denna marginal på minst 400 räntepunkter återspeglar kommissionens nuvarande praxis. I utredningen föreslås marginaler på mellan 340 och 750 räntepunkter, beroende på det enskilda ärendet. Riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering, särskilt punkt 25 a), där det föreskrivs att låneräntan minst skall motsvara de räntor som gäller för lån till sunda företag, och i synnerhet den referensränta som kommissionen tillämpar. Marginal som fastställs i utredningen för företag med en dålig rating (motsvarande CCC-C) och normala säkerheter.

6 För att ta hänsyn till stora och plötsliga variationer kommer en uppdatering dessutom att göras varje gång som genomsnittsräntan, beräknad på grundval av de tre föregående månaderna, avviker med mer än 10 % från den gällande räntesatsen. Denna uppdatering kommer att träda i kraft den första dagen av den andra månaden efter de månader som användes som referensmånader för beräkningen. Från och med dagen för offentliggörandet av detta meddelande i Europeiska unionens officiella tidning kommer kommissionen inte längre att tillämpa följande meddelanden: Kommissionens meddelande om en teknisk justering av referensräntan/diskonteringsräntan för Grekland (EGT C 66, , s. 7) Meddelande från kommissionen beträffande en teknisk anpassning av metoden för fastställande av referensräntan och diskonteringsräntan (EGT C 241m s. 9) Meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta, (EGT C 273, s. 3) Kommissionens skrivelse till medlemsstaterna om referens/diskonteringsräntan ( ),