Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Transkript

1 Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

2 Dagligvarubranschen i siffror 2

3 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt högre utsträckning i nya kanaler såsom restauranger, servicehandel och övrig detaljhandel. Dagligvaruhandeln Konsumenterna Livsmedelstillverkare (Inhemskt & import) Jordbruk (Inhemskt & import) 3

4 Dagligvaruhandeln en viktig bransch i svensk ekonomi Dagligvaruhandeln i jämförelse: Bransch Omsättning 2012, msek Dagligvaruhandeln Partihandel med livsmedel Tillverkning av motorfordon Byggverksamhet Mnkr Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandeln & Partihandel med livsmedel Nettoomsättning Hotell & restaurang Källa: Nettoomsättning 2012, från Företagens ekonomi (SCB). Dagligvaruhandeln avser Partihandel med livsmedel avser SNI 463 (Partihandel med livsmedel, drycker och tobak). Livsmedelstillverkare avser SNI (Framställning av livsmedel, drycker och tobak). 4

5 Dagligvaruhandeln en viktig arbetsgivare Andel unga (16-24 år): Alla branscher 10,4% Jordbruk 8,6% Livsmedelstillverkare 14,5% Hotell & restaurang 31,0% Dagligvaruhandeln & partihandel med livsmedel 27,8% Antal personer Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandeln & Partihandel med livsmedel Hotell & restaurang Unga förvärvsarbetande, år Förvärvsarbetande, 25+ Källa: RAMS (avser förvärvsarbetande, nattbefolkning, 2012). Dagligvaruhandeln innefattar SNI samt Partihandel med livsmedel avser SNI 463 (Partihandel med livsmedel, drycker och tobak). Livsmedelstillverkare avser SNI (Framställning av livsmedel, drycker och tobak). 5

6 Livsmedelsbutiker spridda över landet Källa: Delfi och HUI Research 6

7 Antal butiker Fortsatt stort antal butiker. De små formaten minskar, medan stora format och Hard Discount växer Antal butiker Källa: Nielsen, number of stores in grocery trade. 7

8 Konsumentpriserna har ökat mindre än inkomsterna Index 2005= Snitt: 127 Disponibla inkomster har ökat med 44% sedan 2005, under samma period har priserna på kött, ägg, vegetabilier och mejeri ökat med i snitt 27% Vegetabilier Mejeriprodukter Ägg Kött Disponibel inkomst Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, index 2005=100. SCB NR, sektorräkenskaper, löpande priser, HUI beräkning index 2005=100. 8

9 Matkronan vad består matpriset av? Moms 11% Import 35% Bonden 13% 1 krona Butiken 20% Industrin 21% Källa: LRF, 2014 ( Matkronan Vem får konsumentens pengar? ). 9

10 Ett stort antal leverantörer Antal unika leverantörer Källa: Svensk Dagligvaruhandel,

11 Mejeri, kött och grönsaker är störst 12% 10% 10% 8% Andel av total försäljning 6% 4% 6% 6% 5% 5% 5% 4% 4% 4% 2% 0% Källa: Svensk Dagligvaruhandel,

12 Konsumentbeteende och trender 12

13 Trender och konsumentbeteende Starkt växande matintresse. Hög tillväxt i restaurang och café-branschen under de senaste åren. Årets Julklapp 2002: Kokboken, 2011: Matkassen, 2013: Råsaftscentrifugen Ökat antal kokböcker, matlagningsprogam och receptsajter. Liten men snabbt växande andel svenskar handlar mat på nätet. 13

14 Förändrade konsumtionsmönster % 30% Inköp i butik Inköp i butik 79% Restaurang och café, m.m. 70% Restaurang och café, m.m. Totala matutgifter: 157 mdkr Totala matutgifter: 300 mdkr Källa: SCB Nationalräkenskaperna, 2013, löpande priser. Kategorin Restaurang och café, m.m. avser COICOP 111: Restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater. Totala matutgifter angett i löpande priser. 14

15 En allt mindre andel av hushållens konsumtion läggs på livsmedel i butik 14,5% 14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 14,1% 12,2% 2013 spenderade hushållen drygt 210 mdkr på livsmedel i butik Livsmedel och icke alkoholhalitga drycker 12,0% Hotell, kaféer och restaurang 11,5% 11,0% 10,5% Andel av hushållens konsumtion som läggs på livmedel i butik 10,9% 15,6% 3,4% 11,0% 12,2% 32,3% 6,0% 3,6% 4,7% Alkoholhaltiga drycker och tobak Kläder och skor Boende (drift, möbler, m.m.) Hälso- och sjukvård Transport och kommunikation Fritid, underhållning och kultur Utbildning Övriga varor och tjänster Källa: Andel av hushållens konsumtion efter ändamål (exklusive utlandsnettot), löpande priser, 2013, från NR (SCB). 15

16 Handelns egna varor 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% EMV:s andel av total livsmedelsförsäljning (inkl. Hard Discount) i Sverige 22,1% 16,1%17,2%17,3%17,9%18,0% 18,7% 20,1% 14,8% 12,6% Andelen EMV internationellt, 2012: Schweiz 45% Storbritannien 41% Tyskland 32% Frankrike 28% Finland 23% Sverige 22% USA 18% Italien 17% Ryssland 6% Källa: Nielsen. Andelen EMV avser andelar i värde. De internationella andelarna utgår ifrån summan av medelvärden från alla kategorier, därav viss skillnad mot siffrorna som presenteras i diagrammet. 16

17 Andel EMV i olika kategorier 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 14,213,713,7 38,3 34,8 33,3 32,0 29,4 27,4 8,0 8,3 8,9 23,6 24,8 25,3 40,7 40,2 41,3 6,1 6,5 6,6 0,4 0,5 0,5 21,5 18,0 14,8 0,7 0,9 0, Källa: Nielsen

18 Stark tillväxt av ekologiska livsmedel Försäljning av ekologiska livsmedel i detaljhandeln i Sverige, mdkr Mdkr ,7 Andelen ekologiskt utgör ca 4% av den totala livsmedelsförsäljningen Mejerivaror står för ca 25% av all försäljning av ekologiska produkter Källa: Ekoweb,

19 När handlar vi? Under december, juni och juli handlar vi som mest i dagligvaruhandeln 12,0% 10,0% 8,0% 7,5% 7,2% 8,6% 7,9% 8,6% 8,9% 9,0% 8,7% 7,7% 8,1% 8,1% 9,6% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Detaljhandelsindex 2013, SCB & HUI Research. 19

20 Fredag viktigaste dagen i veckan 30% En fjärdedel av allt livsmedel vi handlar handlas på fredagar 25% 24% 20% 15% 12% 12% 13% 17% 15% 10% 7% 5% 0% Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Källa: Statistik från rapporten När handlar vi (HUI Research, 2004). 20

21 Nyckeltal 21

22 Låg bruttovinst och hög omsättning i dagligvaruhandeln % av omsättning ,0 43,4 41,7 Bruttovinstmarginal 39,1 34,5 Kläder Möbler Total Sport o fritid Järn, bygg o detaljhandel färg 31,0 Elektronik 24,8 Allivsmedel 25 23,5 20 Lagrets omsättningshastighet Ggr per år ,5 3,5 3,0 3,0 2,1 1,8 0 Allivsmedel Järn, bygg o färg Elektronik Möbler Total detaljhandel Kläder Sport o fritid Källa: HUI Research, Branschfakta Siffrorna avser medianer under

23 Hög omsättning håller uppe lönsamheten T kr % av omsättning ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, ,6 Kläder Allivsmedel Järn, bygg o färg Omsättning per sysselsatt 3,9 Järn, bygg o färg Total detaljhandel Rörelsemarginal 3,4 3,4 3,3 Elektronik Allivsmedel Total detaljhandel Möbler Sport o fritid Elektronik Kläder 2,0 Möbler 1,1 Sport o fritid Den höga omsättningen inom dagligvaruhandeln gör att lönsamheten hålls uppe och att branschen har en rörelsemarginal i linje med övriga branscher i detaljhandeln, trots sin relativt låga bruttovinstmarginal. Källa: HUI Research, Branschfakta Siffrorna avser medianer under