Labour Cost Index (LCI) 2016 AM0114

Transkript

1 ES/LA 1(12) Labour Cos Index (LCI) 2016 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. Innehållsföreckning A Allmänna uppgifer... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 3 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 Inernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvaliesdeklaraion... 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider Fullsändighe... 9 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Urval Ramäckning Mäning Svarsborfall Bearbening Modellanaganden Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie... 10

2 ES/LA 2(12) 3.1 Frekvens Framsällningsid Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden Jämförbarhe mellan grupper Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer Presenaion Dokumenaion Tillgång ill primärmaerial Upplysningsjänser A Allmänna uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Arbesmarknad A.2 Saisikområde Saisikområde: Löner och arbeskosnader A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Medlingsinsiue (MI) Posadress: Box Sockholm Besöksadress: Tullgränd 4 Konakperson: John Ekberg Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@mi.se

3 ES/LA 3(12) A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån (SCB) Posadress: ÖREBRO Besöksadress: Klosergaan 23 Konakperson: Telefon: E-pos: A.6 Uppgifsskyldighe LCI bygger på uppgifer som samlas in i undersökningarna Konjunkurlönesaisik för priva sekor (KLP), salig sekor (KLS), kommuner (KLK) sam landsing (KLL). Skyldighe a lämna uppgifer ill undersökningarna föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001:99), Medlingsinsiues föreskrifer (SCB-FS 2012:3) sam enlig Svensk Förfaningssamling ( 6, SFS 2001: 100) för salig sekor. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). A.8 Gallringsföreskrifer Inga krav finns på långidsarkivering av månadssaisik. Blankeer gallras forlöpande efer vå år. Primär- och bearbead daa finns i daabasen sedan 1996 och sparas så länge som behov av maeriale finns. A.9 EU-reglering Europaparlamenes och Rådes förordning (EG) 450/2003. Kommissionens förordning (EG) 1216/2003. A.10 Syfe och hisorik Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga a för varje kvaral leverera e arbeskosnadsindex, Labour Cos Index (LCI) ill Eurosa. Till och med leveransen avseende fjärde kvarale 2004 har länderna lämna uppgifer enlig en så kallad Genlemens agreemen, vilken innebar a länderna lämna uppgifer efer bäsa förmåga uan någo formell krav. Rådsoch Kommissionsförordningen avseende LCI, som anogs 2003, innebär a länderna nu också enlig lag är skyldiga a leverera e index som uppfyller de sällda kraven. Från och med LCI avseende försa kvarale 2005 har den svenska undersökningen anpassas, så a kraven från förordningarna ovan ska kunna uppfyllas. Från 1996 ill och med 2004 har LCI beräknas uifrån Arbeskosnadsindex (AKI). Genom a väga ihop indexalen för arbearnas imkosnader och jänsemännens månadskosnader har indexal för oalen (arbeare + jänsemän) beräknas. Som viker har arbearnas lönesummor baserade på arbeade immar och jänsemännens lönesummor baserade på anale helidsjänser använs. Förfarande har ine vari opimal efersom man vid vikningen väg

4 ES/LA 4(12) ihop vå olika lönebegrepp och dessuom använ viker som baseras på olika yper av lönesummor. Genom a använda AKI har dessuom hela den offenliga sekorn exkluderas. Eurosa gör ingen uppdelning på priva och offenlig sekor uan vill mäa kosnadsuvecklingen i ekonomin oavse sekor, dock fördela på näringsgrenar. Från och med kvaral levereras LCI innefaande både priva och offenlig sekor ill Eurosa. Syfe med LCI är a mäa och jämföra arbeskosnadsuvecklingen i EU:s medlemsländer för samliga sekorer. För a illmöesgå eferfrågan på e officiell arbeskosnadsindex produceras en naionell varian av LCI för arbes- och lönekosnader, som på flera sä skiljer sig från LCI leverera ill Eurosa. Framförall gäller de naionella serierna enbar för priva sekor sam är uppdelade efer arbeare respekive jänsemän. Dessa används framförall vid indexreglering i avalssammanhang. A.11 Saisikanvändning LCI publiceras av Eurosa, som redovisar LCI per medlemsland men även väger ihop de olika länderna ill olika grupper inom EU,.ex. EU25, EU15 och Eurozone. Huvudsakliga användare är Eurosa, Europeiska cenralbanken (ECB) och andra EU-insiuioner. En LCI-serie uppdelad på arbear och jänsemän inom priva sekor, där bonusar exkluderas, publiceras kvaralsvis på SCB:s webbplas. Denna används framförall vid indexreglering i aval. A.12 Uppläggning och genomförande LCI bygger i grunden på undersökningarna Konjunkurlönesaisik för kommuner (KLK), landsing (KLL), salig sekor (KLS) och priva sekor (KLP). Från dessa undersökningar beräknas lönesummor och arbeade immar. Efersom KLP ine omfaar föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a uppfylla kraven i LCI. De sociala avgiferna beräknas med hjälp av konsaner och procensaser. Vid beräkning av LCI, som är en kvaralsvis undersökning, adderas förs uppgiferna från konjunkurlöneundersökningarna för de re månaderna. Dessuom adderas uppgiferna för arbeare och jänsemän för a få lönesummor och summa immar för oalen (arbeare+jänsemän). Genom a dividera kosnadssummorna med arbeade immar erhålls en genomsnilig imkosnad för redovisningsgruppen. Med hjälp av uvecklingen av imkosnaderna mellan akuell kvaral och föregående år och indexale för föregående helår beräknas de nya indexale för akuell kvaral. A.13 Inernaionell rapporering Saisiken levereras ill Eurosa senas 70 dagar efer referenskvarales ugång. Därefer sammansäller och publicerar Eurosa saisiken för alla medlemsländer på Inerne och i form av e pressmeddelande. Om samliga medlemsländer har möjlighe a uppfylla de krav som sälls i förordningarna kommer de a resulera i e europeisk index med god kvalie. LCI kommer a vara relevan i den aspeken a de äcker in de flesa arbeskosnadskomponenerna, avser hela ekonomin och samliga ansällda.

5 ES/LA 5(12) A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Medlingsinsiue (MI) ansvarar för evenuella förändringar. B Kvaliesdeklaraion B.0 Inledning Syfe med undersökningen är a belysa uvecklingen av arbeskrafskosnaderna inom priva- och offenlig sekor sammanage. LCI är e på årsbasis kedja Laspeyres-index sammansäll av kvaralsvisa uppgifer om arbeskosnader per fakisk arbead imme. Arbeskosnaderna 1 omfaar löner, bonusar, sociala kosnader och skaer. Evenuella bidrag och subvenioner som föreagen erhåller för arbeskrafen ska dras ifrån arbeskosnaderna. Variabelinnehåll och variabeldefiniioner bygger på Labour Cos Survey (LCS). De finns e sammanslage LCI som skickas ill Eurosa, vilke innehåller uppgifer från både priva och offenlig sekor. Uöver dea publiceras även en varian som enbar innehåller uppgifer från priva sekor, uppdelad på arbeare och jänsemän, vilken publiceras på SCB:s webbplas. B.1 Innehåll 1.1 Saisiska målsorheer LCI redovisas som indexal med basår Tidigare har 1996, 2000, 2004 och 2008 vari basår. Indexalen redovisas per kvaral och år för de fyra arbeskosnadsbegreppen (se nedan) fördela på 26 redovisningsgrupper (se nedan). Den varian av LCI som publiceras på SCB:s webbplas har forfarande 2008 som basår Objek och populaion Målpopulaionen ugörs av samliga ansällda 2 som har e konrak med arbesgivaren och som har moagi någon form av ersäning under ansällningsperioden oavse konrakes längd, yp av uför arbee eller anale arbeade immar. Alla personer som uppfyller dessa villkor ska ingå oavse ålder, arbesgivarens sekorillhörighe eller sorleksklass Variabler Kosnadskomponenerna i LCI definieras enlig Kommissionsförordningen för Labour Cos Survey (LCS). I samband med diskussionerna inför LCS föreslogs de a variabellisan ska följa indelningen enlig European Sysem of Accouns, ESA 95. De innebär a både LCS och LCI ska vara jämförbara med naionalräkenskaperna i Europa och medlemsländerna. De innebär också a 1 Arbeskosnaderna definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 2 Ansällda definieras enlig Commission Regulaion (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cos Survey) 3 För Sverige avser dea LCS1997.

6 ES/LA 6(12) kosnaderna i sora drag överenssämmer med överenskommelsen i Inernaional Conference of Labour Saisicians (Geneva, 1966). De svenska arbeskosnaderna är definierade i enlighe med svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader 4 (SIAK). Även om SIAK, när den byggdes upp, var anpassad för a kunna a hänsyn ill ILO och den sandard som fassälldes 1966 följer den ine full u sandarden enlig ESA 95. Vissa lönekomponener saknas och några har klassificeras ill andra huvudområden. Indexe ska redovisas för re olika yper av arbeskosnader: Tabell 1.2 Redovisningsnivåer för LCI Nivå Kod enlig ESA Benämning a b c* D D11 D12, D4 *exklusive evenuella bidrag enlig D5 Toal arbeskosnad Toala lönekosnader (egenlig lön) Arbesgivarens kollekiva avgifer och skaer Arbeskosnaderna kan vidare delas in i en rad olika undergrupper. Dea redovisas nedan i figur 1. Figur 1 D D11 D12 D4 D11111 D11112a D11112b D1211 D1212 D122 D1113 D Svensk sandard för indelning av arbeskrafskosnader m.m (SIAK 10).

7 ES/LA 7(12) där, D D11 D11111 D11112a D11112b D1113 D1114 D12 D1211 D1212 D122 D4 = Toala arbeskrafskosnaden = Lön = Lön för arbead id = Bonus = Rero = Lön för ej arbead id = Förmåner = Arbesgivaravgifer = Lagsadgade arbesgivaravgifer = Avalade arbesgivaravgifer = Sjuklön = Löneskaer Saisiska må Indexe beräknas enlig kommissionsförordningen EC No 450/2003 på kvaralsbasis och är e kedja Laspeyres index: LCI j, k = i i w j i k i h k i ω h k i där j w i är arbeskosnad per arbead imma för SNI i, kvaral och undersökningsår j k ω i är arbeskosnad per arbead imma för SNI i och år k (där år k = j-1). k h i är arbeade immar för SNI i och år k (där år k = j-1). Arbeade immar för föregående helår (här år k) används både i äljaren och i nämnaren för framsällande av indexal för kvaral undersökningsår j. Näsa år (år j+1) används immarna för helåre j som viker, osv. På så sä konsanhåller man de olika branschernas andel av de oala immarna mellan vå eferföljande år, så a indexe för oalen (alla branscher) ine påverkas av förändringar av de ingående branschernas sorleksandelar. Nackdelen är a om kosnaderna på någo sä påverkar de arbeade immarna as ingen hänsyn ill dea i indexe. Formeln för Laspeyres kedjeindex avseende kvaral har följande form, under förusäning a iden för a beräkna de årliga vikerna är e kalender år: LCI j( 0) = 100 ( L0,1 ) ( L1,2 )... ( L j l 1, j 1 ) LCI j( j 1)

8 ES/LA 8(12) där de årliga indexe för år 2008 enlig förordningen ska vara 100. Följande ska gälla: LCI 4 LCI,2008 = (0) = = Redovisningsgrupper LCI ska redovisas uppdela enlig EU:s branschsandard NACE Rev.2 på avdelningsnivå (näringsgrenarna Nace Rev.2, B-S). I Rådsförordningen finns urymme för a öka kraven ill en redovisning av näringsgren på våsiffernivå. De är vär a noera a ingen uppdelning sker mellan priva och offenlig sekor. Tabell 1.1 Näringsgrensindelning i LCI NACE Rev.2 (SNI2007) SNI2007 B C D E F G H I J K L M N O P Q R S Benämning Uvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Vaenförsörjning; avloppsrening, avfallshanering och sanering Byggverksamhe Handel Transpor och magasinering Hoell- och resaurangverksamhe Informaions- och kommunikaionsverksamhe Finans- och försäkringsverksamhe Fasighesverksamhe Verksamhe inom juridik, ekonomi, veenskap och eknik Uhyrning, fasighesservice, resejänser och andra södjänser Offenlig förvalning och försvar Ubildning Vård och omsorg; sociala jänser Kulur, nöje och friid Annan serviceverksamhe För varje näringsgren ska indexe redovisas separa för de fyra kosnadskomponenerna oala arbeskosnader, oala arbeskosnader exkl. bonus, löner sam sociala kosnader (arbesgivaravgifer enlig lagar och aval sam löneska). Observera a publiceringen av LCI uppdela efer arbeare och jänsemän för priva sekor, som sker på SCB:s webbplas, endas innehåller e av ovansående aggrega, nämligen B-S, sam a O exkluderas Referensider Kvaral löpande.

9 ES/LA 9(12) 1.2. Fullsändighe En beydande del av underlage ill LCI besår av Konjunkurlönesaisiken för priva sekor (KLP). Efersom KLP ine undersöker föreag med färre än fem ansällda modellberäknas denna del av populaionen för a LCI ska äcka alla sorleksklasser. Näringsgrenarna enlig SNI2007; A (Jordbruk, Skogsbruk och Fiske), T (Förvärvsarbee i hushåll) och U (Verksamhe vid inernaionella organisaioner, uländska ambassader o.d.) ingår i dagsläge ine i LCI. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De resula som preseneras är vanligvis behäfade med en viss osäkerhe. De finns e anal felkällor som, i olika usräckning, påverkar illförliligheen i skaningarna. Dessa felkällor är äckningsfel, urvalsfel, mäfel och borfallsfel. De bör även observeras a genomsnislönernas förändringsal mellan vå år även påverkas av andra fakorer. Exempel på sådana fakorer är lönehöjningar p.g.a. aval och löneglidning, avalens längd och srukurella förändringar i arbeskrafen. 2.2 Osäkerheskällor Osäkerheen beror bland anna på nedansående felkällor. De är i de flesa fall svår a mäa respekive felkällas inverkan på resulaen och därmed den oala osäkerheen. Efersom LCI ill sor del bygger på daa från Undersökningarna KLP, KLL, KLS och KLK hänvisas ill dokumenaionen av dessa för dealjer om felkällorna i avsni Urval Se Beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Ramäckning Se Beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Mäning Se Beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Svarsborfall Se Beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Bearbening Se Beskrivning av saisiken sam övrig dokumenaion för KLP, KLL, KLS och KLK Modellanaganden Då KLP ine undersöker föreag med färre än fem ansällda, modellberäknas denna populaion för a inkluderas i LCI. De görs med hjälp av löne- och analsuppgifer för sorleksklass med 5-9** ansällda i KLP och sysselsäningsuppgifer för sorleksklasserna med 1-4 ansällda* och med 5-9 ansällda** från

10 ES/LA 10(12) SCB:s föreagsdaabas (FDB). * (Sorleksklass 2) ** (Sorleksklass 3) Modelluppräkning för populaionen föreag med 1-4 ansällda görs enlig följande: Dˆ skl= 2, ng ˆ ν = ν klp, skl= 3, ng, fdb, skl= 3, ng, ν fdb, skl= 2, ng, Dˆ ˆ ν klp skl= 3, ng,, skl= 3, ng, hˆ skl = 2, ng ˆ ν = ν klp, skl = 3, ng, fdb, skl = 3, ng, ν fdb, skl = 2, ng, hˆ ˆ ν skl = 3, ng, klp, skl = 3, ng, där; Dˆ = arbeskosnad ν = anal ansällda ĥ = arbeade immar ng = näringsgren = kvaral eller år skl = sorleksklass 2.3 Redovisning av osäkerhesmå Inga osäkerhesmå har beräknas för indexalen som redovisas i LCI. I KLP redovisas dock 95-proceniga konfidensinervall kring löneskaningarna. Den offenliga sekorn oalundersöks. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Konjunkurlönesaisiken är månalig men ill LCI aggregeras underlage ill kvaral. 3.2 Framsällningsid Framsällningsid för den månaliga konjunkursaisiken beräknas ill cirka vå månader efer referensmånadens slu. Efer a konjunkursaisiken för den sisa referensmånaden i kvarale är klar kan LCI beräknas och ar cirka en vecka. 3.3 Punklighe LCI rapporeras ill Eurosa senas 70 dagar efer referenskvarales slu.

11 ES/LA 11(12) B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Från och med 2005 används en ny meod för a beräkna LCI. Denna har appliceras på beräkningarna från och med försa kvarale De innebär a indexalen före respekive efer årsskife 2003/2004 är beräknade med olika meoder. Den gamla meoden innebar a man vägde ihop indexalen för arbearnas imkosnader med indexalen för jänsemännens månadskosnader. Som viker för arbeare har lönesummor basera på arbead id använs, medan vikerna för jänsemän baseras på anal ansällda. Den nya meoden innebär a man ine gör någon uppdelning på arbeare och jänsemän uan direk beräknar en genomsnilig imkosnad för hela gruppen (arbeare+jänsemän). Från och med 2008 innehåller LCI både priva- och offenlig sekor, varvid e ny basår infördes i serien. På Eurosas webbplas redovisas uppgifer för perioden , som endas innehåller priva sekor. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Av radiion redovisas lönesaisiken för priva sekor fördelad på arbeare och jänsemän. Arbearnas löner redovisas i form av imlöner och jänsemännens löner i form av månadslöner. Även de svenska arbeskosnadsindexe (AKI) redovisas fördela på arbeare och jänsemän och då i form av im- respekive månadskosnader. Efersom Eurosa i försa hand vill mäa skillnader mellan branscher görs ingen uppdelning på arbeare och jänsemän i LCI. Från och med 2008 finns en LCI-serie som ej är sankionerad av Eurosa som endas rör priva sekor och som är uppdelad på arbeare och jänsemän. LCI för priva sekor uppdelad efer arbeare och jänsemän finns a häma på SCB:s webbplas. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Lönekosnadsuvecklingen i LCI bör ligga i parie med uvecklingen i konjunkurlönesaisiken. Men efersom KLP, KLL, KLS och KLK dels redovisas var för sig och dels månadsvis, fördelad på arbeare och jänsemän för den privaa sekorn sam exkluderar föreag med färre än fem ansällda, är de svår a på e enkel sä göra exaka jämförelser. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer LCI publiceras av Eurosa, dels i form av kvaralsvisa pressmeddelanden avseende uvecklingsal, dels kan man själv göra uag på Eurosas webbplas. LCI med uppdelning efer arbeare och jänsemän för priva sekor publiceras kvaralsvis på SCB:s webbplas ca en dag efer a Eurosa haf sin publicering. 5.2 Presenaion LCI uppdela på jänsemän och arbeare publiceras i SCB:s Saisikdaabas. Ouppdela LCI som skickas ill Eurosa publiceras i pressmeddelande sam i

12 ES/LA 12(12) deras saisikdaabas. Redovisningen av LCI sker på boksavsnivå enlig sandard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI2007), på vilken den mosvarar den europeiska sandarden Nomenclaure saisique des Aciviés économiques dans la Communaué Européenne Rev. 2 (NACE Rev.2). 5.3 Dokumenaion Undersökningen finns dokumenerad i SCB:s dokumenaionsmall SCBDOK, som går a nå via SCB:s webbplas. 5.4 Tillgång ill primärmaerial SCB uför på besällning, mo bealning, specialbearbeningar av primärmaeriale. Forskare, uredare m.fl. kan efer noggrann prövning få illgång ill avidenifiera uppgifsmaerial för egen bearbening. Organisaionsnummer eller personnummer lämnas på grund av sekreesskäl aldrig u. 5.5 Upplysningsjänser, fn e-pos: fornamn.efernamn@scb.se vid Enheen för löne- och arbeskosnadssaisik, SCB, Örebro.