Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Transkript

1 Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda umaningar. Som bovärd har Sefan Lodén e variera jobb. Han gör all ifrån a a emo felanmälan och sköa adminisraionen ill a fixa fele. Dessuom är han skyddsombud och har särskild koll på arbesmiljön. Läs mer

2 l Sefan Lodén och Sari Svensk blir uskällda på jobbe. Boksavlig uskällda. Två hundar är ensamma hemma när de kommer för a laga badrumsdörren i en lägenhe. De känner hundarna, så de är inge problem. Ibland kan de vara människor som är griniga och skäller. De är e sörre problem. Men ofas är hyresgäserna glada och de är de som gör a jobbe blir kul, säger Sari Svensk. Hon och Sefan Lodén jobbar som bovärdar på Upplandsbro hus. De gör all ifrån a a emo felanmälan ill a fixa fele. De sköer ekonomin och ansvarar för all inom sina bosadsområden. Sari har e område, Sefan har e anna, men de försöker jobba ihop så mycke de kan. De blir roligare så. Och ibland är de bra a vara vå, både för När olyckan väl händer är de för sen. ren prakiska sysslor och säkerhesmässig. Sefan Lodén har e grön skyddsombudsmärke på sin jacka. Han är vald av sina arbeskamraer för a ha särskild koll på säkerheen och arbesmiljön. Arbesgivaren är ansvarig för a arbesmiljön är bra. Tillsammans med en chef som represenerar arbesgivaren går Sefan skyddsrond på arbesplasen vå gånger om åre. Till hjälp har de en checklisa för a komma ihåg all. De iar i allmänna urymmen som ill exempel rapphus. Är belysningen bra? Sier någo rappräcke lös? De kollar yerbelysning och elcenralerna, de kollar verksaden och konore, de kollar a alla rakorer och andra fordon fungerar som de ska och a de finns sköselinsrukioner ill dem, bland anna. Ja, de kollar överall där de kan kolla. Men där de flesa av bovärdarnas arbesuppgifer finns, i privapersoners lägenheer, kan de ine gå in och kolla. Syfe med skyddsronder är a uppäcka fel innan någon blir skadad eller sjuk. När olyckan väl händer är de för sen. Naurligvis ska alla ansällda allid hålla koll på saker som gå sönder och liknande, men skyddsronden är en garani för a inge glöms bor. En del risker är Sari och Se- FAKTA Sari Svensk och Sefan Lodén försöker jobba illsammans så ofa de kan. De blir roligare så. Och säkrare. l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel a en rakor väl även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. Skyddsombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön.

3 fan väl medvena om, men de är svår a göra någo å dem: Den sörsa risken är när vi bär vivaror upp och ner för rapporna. De finns ine hissar i våra revåningshus och de finns inga bra hjälpmedel. De finns pirror med re hjul, men de fungerar ine i de här rapporna, beräar Sari Svensk. Om de är någo som ska lagas kan de vara läas a a in de på verksaden. Ue på plas kan de vara bökig och rång. Och märkliga arbessällningar ar kroppen sryk av i längden. I verksaden finns också lyfbänkar och verkyg man kan behöva, säger Sari Svensk. Jus nu håller Sören Karlsson på a laga en vämaskin från e äldreboende. Han jobbar i Kommunfasigheer, som är den del av föreage som har hand om skolor, förskolor, äldreboenden och liknande. De har ofare än bovärdarna med sig vivaror hi. Tvämaskiner och diskmaskiner hör vanligvis ine ill urusningen i hyreslägenheerna, så om de går sönder är de ine Saris och Sefans ansvar. De gemensamma väsugorna är däremo deras ansvar, och jus idag är de en vämaskin på Råbysigen som läcker. De åker di gemensam och fixar de. Sari spruar skämsam vaen på Sefan. Man måse ha kul på jobbe också de är en vikig del av arbesmiljön. Vi är e sammansvesa gäng. Här är de hög i ak. Och på friiden har vi pingisurneringar ill exempel, beräar Sari Svensk. Sefan Lodén har bara jobba i e år som bovärd, men han kommer definiiv a forsäa. Han rivs. De är e givande jobb. Jag är social, här får man räffa folk. De är omväxlande. Om jag hade sui på konor hade jag nog köp en snara inom e år, säger han drasisk när han sår på en sege för a bya en brandvarnare i en lägenhe. Tros a han ine jobba så länge så har han redan råka u för en olycka: De var när jag hade snöjour en helg. Jag halkade när jag klev ur rakorn och brö handen, beräar han. Den andra olyckan som ske under de sex år som Sari Svensk jobba som bovärd, råkade Sari själv u för. Jag skulle lyfa u en diskmaskin från soprumme och skar upp handleden. Jag ville göra de snabb, orkade ine ringa en kollega. Jag är envis kan själv, säger hon. Om jag skulle göra samma sak idag skulle jag se ill a vi var vå, och så skulle jag ha handskar på mig. Så går de ofa ill på arbesplaser de finns regler, de finns sun förnuf, men så vill man jobba snabb, a en genväg, de är ofa då olyckan sker. El kan vara en annan fara i arbee. Alla bovärdar i föreage ska få gå en grundläggande elubildning för säkerhes skull. Sari Svensk kan de här med el, hon har jobba med de i idigare jobb. När jag gör någo eljobb i en lägenhe så sänger jag allid av huvudsrömbryaren. Man kan ju aldrig vea om hyresgäsen själv gjor någon elinsallaion, säger Sari. Även akarbeen kan ju vara riskfyllda, och di måse de upp ibland för a jusera fläkarna. Då har de en säkerheslina på sig. Dessuom har alla gå en kurs i hur man jobbar säker på ak. I e hyreshusområde som de här bor alla sorers människor; här bor folk från hela världen, här bor också psykisk sjuka och gamla som har svår a hålla ren. Alla är individer och bemöer bovärdarna olika. Den ensamma muslimska kvinnan kanske ine vill släppa in Sefan, medan Sari har svår a En läckande vämaskin är e av många fel som Sefan Lodén fixar i jobbe. a sig in hos någon annan. En och annan uskällning får de vara beredda på ine bara av hundar. En psykisk labil person kan bli aggressiv. De var vid e sådan läge vi började jobba mer ihop, beräar Sari Svensk. De har också hän a de vari för skiig för a jobba. Då nekar de a gå in. Då ringer vi vår sädbolag, så får de komma och sanera, beräar Sari. Hjälp ringer de också efer om de blivi sopp i avloppe hos en familj som har vinerkräksjuka eller magsjuka. Då får rörmokaren komma och fixa de med sina sörre maskiner. Bovärdarna vill undvika smian. För övrig sår en flaska handspri allid i bilen. Den är välanvänd. Olika yper av virus och bakerier går ju ine a undvika i de här jobbe. Den sörsa risken är när vi bär vivaror. Handspri finns allid i bilen. Bovärdarna räffar ofa sjuka hyresgäser.

4 1 (4) Uppgifer Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. Uppgiferna kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a du arbear som fasighessköare och uppäcker a en maskin ine fungerar som den ska eller a de saknas säkerheslinor för a arbea på aken. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a dea ordnas? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear å e bemanningsföreag vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Eller: Om du arbear å e enreprenadföreag, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på enreprenadföreage? Sök svar i boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen sam på Arbesmiljöverkes hemsida, Exra på näe Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en försa hjälpen-app med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär-lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. C. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på sam på D. Ta reda på Vad är e regional skyddsombud? E. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud?

5 2 (4) Uppgifer F. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag? Sök svar i boken sam på 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer som syr arbee inom VVS och fasighesområde. Sök svar på ill exempel i de branschanpassade regelpakeen. Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Kan du lämna jobbe för a ex röka eller göra någo anna? Sök svar i boken och på C. Ta reda på Finns de särskilda besämmelser för minderåriga generell, sam för minderåriga på arbesplaser inom VVS och fasighes? Sök svar i boken och på Exra på näe Filmklipp på Youube Diskuera Tia på filmklippe om Säker underhåll. Gå in på www. youube.com och sök på Säker underhåll. Filmen är 4 minuer lång. Vilka maskiner finns de i er skola, på prakikplasen eller er kommande arbesplas? Vad bör man änka på när de gäller säkerhe och underhåll av dessa? 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, eller Vad i reporage är en del av de? B. Uppgif På arbesplasen i reporage använder de en checklisa för a undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på a ugå från. Tips: på finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån. Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på

6 3 (4) Uppgifer Ladda ner en checklisa från och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl. 4. Risker Vilka risker beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker för de yrke eller den bransch som du har val? Sök svar på Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? C. Ta reda på Vad innebär hea arbeen? Vad gäller för dessa? Exra på näe Webbubildning Uppgif Lär dig mer om krishanering genom a gå in på webbubildningen www. handelnsarbesmiljo.se. Välj kapile Om någo allvarlig händer, Söd i krissiuaion. Ubildningen vänder sig ill handelsansällda, men informaionen om krishanering är generell. D. Ta reda på Verkyg och maskiner är ofa inblandade i olyckor som sker i arbee. Vad är vikig a änka på vid användningen av verkyg eller maskiner för a minska olycksrisken? Välj a ia på de verkyg eller den maskin som du kommer a arbea med om du behöver begränsa uppgifen. Sök svar i boken och på i regelpakee för branschen. 5. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av personliga skyddskläder och urusning är nödvändiga inom den bransch som du ska arbea inom? Vilka kläder brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går.

7 4 (4) Uppgifer 6. Må bra på jobbe A. Diskuera En del av arbesplaserna inom den här branschen är mansdominerade. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam jej på sådan arbesplas. Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren. Underlag finns i boken. B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 7. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning för a må bra på arbesplasen handlar om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. 8. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall, vilka? Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? Sök svar i boken sam på 9. Olyckor och arbesskador I reporage beskrevs några olyckor som ske på jus den arbesplasen. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken sam på