Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Transkript

1 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_ ETT ORD KORRIGERAT _2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe Peer Lohmander Professor i skoglig föreagsekonomi med inrikning mo ekonomisk opimering, SLU, Sverige Översäning från engelska av: Lohmander, P., Sraegic opions for he fores secor in Russia wih focus on economic opimizaion, energy and susainabiliy, paper prepared for he inernaional seminar, Economics of Foresry and he Fores Secor: Acual Problems and Trends, Sain Peersburg, Russia, March 26-27, 2009 Sain-Peersburg Sae Fores Technical Academy, PROCES EFI Projec Cenre in Sain Peersburg, Inernaional Cenre of Foresry and Fores Indusry (ICFFI) hp:// Nuvarande skogliga förhållanden och indusriprodukion Inge anna land har lika sora skogsresurser som Ryssland. Enlig FAO (2005), är Rysslands förråd av växande skog (på skogsmark) miljoner kubikmeer på bark. Den växande skog i Ryssland som definieras som kommersiell har e virkesförråd av miljoner kubikmeer på bark. De är emellerid mycke vikig a vara medveen om gränsdragningen mellan kommersiell och icke kommersiell skog. Den gränsen beror på priserna på de olika produkmarknaderna, på priserna på olika insasfakorer sam på illgängligheen av infrasrukur såsom järnvägar och vägar. Hur mycke kommersiell skog som finns beror således på omsändigheer som är föränderliga och som vi delvis kan påverka. Lå oss jämföra rysk skogsbruk med skogbruke i vå grannländer. Enlig FAO (2005) så är förråde av växande skog i Sverige miljoner kubikmeer på bark. Av dessa anges a miljoner kubikmerar är kommersiella. I Finland är förråde av växande skog million kubikmeer på bark million av dessa kubikmerar anses vara kommersiella.

2 2 Vi kan nu enkel räkna fram följande jämförelseal: Förråde av växande skog är 25.5 gånger högre i Ryssland än i Sverige och 37.3 gånger högre än i Finland. FAO meddelar även a den Ryska skogens biomassa mosvarar miljoner on orrvik ovan mark och miljoner on orrvik under mark. Även informaion om skogarnas rädslagsfördelning och mängden bunde kol går a finna. Rysslands skogsmarkareal är miljoner hekar. Landes oala areal uppgår ill miljoner hekar. FAO delar in den Ryska skogen i följande klasser: Primär skog ( miljoner hekar), modifierad naurskog ( miljoner hekar), produkiv planering ( miljoner hekar) sam skyddsplaneringar (5.075 miljoner hekar). Följande abeller visar produkionen av olika skogsproduker i olika regioner. Tabell 1. Produkion av vissa skogsproduker (2004) i Finland, Ryssland, Sverige och Världen. Källa: hp:// Land eller region Indusrived Massaved och flis Rundvirke Produkion av skogsproduker m on Sockar: Såg och faner Sågad vara Träpanel Papper & krafpapper Table 2. Produkion av vissa skogsproduker (2004) i Finland, Ryssland, Sverige och Världen i jämförelse med produkionen i Sverige. Källa: hp:// Trämassa Träbränsle Träkol Trämassa Finland Ryska Federaionen Sverige Världen Produkion av skogsproduker Land eller region Indusrived Massaved och flis Sockar: Såg och faner Sågad vara Träpanel Papper & krafpapper Trä-kol Rundvirke Träbränsle Finland 0,80 0,98 0,80 0,69 0,80 0,77 2,98 1,21 1,04 Ryska Federaionen 2,18 2,12 2,70 1,66 1,27 8,14 10,51 0,59 60,00 0,57 Sverige 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Världen 26,80 20,46 50,78 27,41 24,59 300,34 330,29 30, ,07 14,43

3 3 Vi konsaerar a produkionen av flera slags skogsproduker är högre i Ryssland än i Finland och Sverige. De illverkas emellerid mer rämassa, papper och krafpapper i Finland och Sverige än i Ryssland. En generell observaion är a produkionsnivåerna i Ryssland är väldig låga i relaion ill de exrem sora skogsresurserna. Dea är särskil ydlig när de gäller massa, papper och krafpapper. Avverkningsnivån är också mycke låg i relaion ill virkesförråde. Generella observaioner och förslag Ryssland har enorma skogsresurser, vilke ydlig visas av de mycke höga virkesförråde. De uhålliga unyjande av skogsresurserna skulle kunna vara väldig mycke högre än idag, kanske ca io gånger högre! Processeknologi kan flyas mellan länder. Om kosnader för logisik och olika insasfakorer såsom arbeskraf och råvaror är, eller vore, lägre i Ryssland än i någo anna land, såsom Sverige, så borde lönsamheen av mosvarande produkion i Ryssland vara högre än i exempelvis Sverige. Dea måse ine vara negaiv för Sverige, efersom de näsan säker vore raionell för Ryssland och Sverige a samarbea över naionsgränserna. Med lämpliga idskonsisena konrak, skulle kapial och arbeskraf från såväl Sverige som Ryssland ha mycke a vinna på a samverka i dessa operaioner i form av e join venure. E öka unyjande av de Ryska skogsresurserna kan leda ill förbärade ekonomiska resula för Ryssland och möjliga samverkansparners, ökad produkion av elekricie och andra energiproduker (såsom pelles), ökad sysselsäning och generell regional uveckling i sora delar av Ryssland. Miljömässiga förbäringar med hänsyn ill CO2 och global uppvärmning bör också följa med ökad andel bioenergi. För a få illgång ill de Ryska skogsresurserna är de sannolik opimal a bygga u infrasrukuren, särskil järnvägar och vägar, i en raionell samordnad operaion.

4 4 Dessuom: Produkionskapacieerna i olika slags skogsindusrier och bioenergianläggningar, särskil krafvärmeverk (CHP), som kan använda skogsråvara, bör byggas u på e samordna sä. Om, emellerid, beslu och ågärder med avseende på skogsplanering, avverkning, inveseringar i infrasrukur, skogsindusri och bioenergianläggningar, haneras av olika organisaioner och myndigheer är de ine sannolik a den opimala kombinaionen av dessa verksamheer kommer ill sånd. Opimala beslu i skogsbruke, liksom i alla andra ekonomiska verksamheer, måse vara raionella med hänsyn ill fakiska omsändigheer. Därför får vi absolu ine schablonmässig använda samma sraegier och riklinjer i skogsbruke i Ryssland som i exempelvis Finland och Sverige. Om relaivpriserna på olika produkionsfakorer är olika i Ryssland och Sverige så kan vi vara näsan hel säkra på a de opimala kombinaionerna av sådana insasfakorer också är olika i de olika länderna. Därför är de sannolik a de opimala skogsföryngringsmeoderna är olika, a de opimala plananalen per hekar är olika, a de opimala proporionerna av olika rädslag är olika o.s.v.. Olika resursers illgänglighe påverkar relaivpriserna. I Ryssland har vi mycke sora skogsresurser som ine idigare har kommi ill användning. Av dea skäl kan vi förväna oss a de opimala avverkningsprogrammen sam de opimala unyjande av skogsråvarorna skiljer sig å mellan Ryssland och Sverige. Raionell samordning är nödvändig Ryssland har mycke sora naurresurser av flera olika slag. De är ine möjlig a fassälla hur unyjande av skogsresurserna bör uformas uan användning av dynamisk opimering. I de sammanhange måse även inveseringar i infrasrukur, skogsindusri och energiindusri inegreras och behandlas som beslusvariabler. Med en sådan inegrerad modell för beslusopimering är de också möjlig a undersöka hur unyjande av skogsresurserna bäs kan bidra ill sysselsäning, regional uveckling sam redukion av växhusgasproblemaiken och den globala uppvärmningen.

5 5 En Rysk Analogi Ryssland har länge vari mycke akiv i rymdforskningen. Juri Gagarin var den försa människan i rymden. De är hel uppenbar a olika akivieer inom e rymdprojek är sark beroende av varandra. Därför är raionell samordning nödvändig. De är exempelvis omöjlig a besämma sorleken på rymdfarkosen, eller bränslemängden, uan a samidig beaka alla de olika uppdrag som ska uföras i rymden. Skogs skogs och energiindusri infrasrukurprojeke har på dea sä uppenbara likheer med e rymdprojek. E konkre förslag Nedan visas översiklig cenrala delar av srukuren inom de dynamiska sraegiopimeringsprobleme. Vi maximerar, nuvärde av de oala ekonomiska resulae. ( ) är vinsen i en viss period,. Vinsen under en viss period påverkas av beslu under idigare perioder, delvis på grund av a infrasrukuren segvis byggs u. Som en konsekvens ökar exempelvis underhållskosnaderna med iden. r beecknar ränan på kapialmarknaden. Våra beslu i period beecknas d och inkluderar alla beslu gällande inveseringar i järnvägar, vägar och indusrikapacieer. d inkluderar även beslu gällande skogsskösel och drivning. x är avsånde från infrasrukurgränsen vid idpunk 0 ill infrasrukurgränsen vid idpunk. y är avsånde från infrasrukurgränsen vid idpunk 0 ill drivningsgränsen vid idpunk. r max e ( ) d1,..., dt ( ) (, d, d 1,., d0; ), d x, y, h h ( y, y ; ), 0, 0, 1 h h ( y, y, y, y,., y, y ; ),, n n, n, s s 1 2s 2s 1 ns ns 1 inv inv ( x, x ; ), 1 rail rail ( x ; ), road road ( x ; ), indc indc ( x ; ), y x,

6 6 Man kan specificera de skisserade dynamiska opimeringsprobleme på flera olika sä. För översikliga undersökande sudier av lämpliga sraegier rekommenderas a ( ) approximeras som en andra gradens Taylor funkion. Kopplingarna mellan olika perioder bör uformas som linjära samband. Då kan hela probleme lösas med hjälp av kvadraisk programmering. De är då möjlig a snabb räkna u opimala kombinaioner av e mycke sor anal samordnade ågärder i flera sekorer och många perioder. Den global opimala sraegin räknas u med e ändlig anal seg. De vore inressan a uveckla de idéer som framförs i denna ex i samverkan med inresserade parer i Ryssland. Konkrea förslag i den rikningen är mycke välkomna. References FAO (2005), Global Fores Resources Assessmen 2005 hp:// Lohmander, P., Lis of publicaions, hp://

7 7 Figur 1. Inge land har sörre skogsresurser än Ryssland. Virkesförråde i Ryssland är 25.5 gånger högre än i Sverige och 37.3 gånger högre än i Finland. De uhålliga unyjande av den Ryska skogen skulle kunna öka väldig mycke, kanske io gånger! Avverkningen av de flesa virkessorimenen är idag endas 2 3 gånger högre än i Sverige. Källor: Jämför huvudexen.