rapport ÅRSKOSTNADER BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F Ö R V A L T A N D E V E R K S A M H E T

Transkript

1 BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F Ö R V A L T A N D E V E R K S A M H E T rappor ÅRSKOSTNADER NUMMER 79 KOD Aal.920 APRIL 97 ERS -

2 KBS-ANVISNINGAR NR DATUM ANM Regler för y- och volymberäkning mars 2 Rumsbeskrivningar 965 mars 3:3 Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn och urusn juni 4 Kodningsplan sep 5 Erfarenhesåerföring dec 5 A Tillägg ill anvisning nr 5 Erfarenhesåerföring ok 6 Kalkylering och kosnadssyrning av projek apr 7 Projekeringsanvisningar 967 apr Dealjanvisningar ill kap 2 dec Tillägg nr ill dealjanvisningar juni Tillägg nr 2 ill dealjanvisningar sep 7 A Ändringar o komp) av projanvisningar aug 8 Insallaion av eleekniska anläggningar apr 9 Myndigheer och samrådsinsanser vid projekering apr 0 Normer för konorsbyggnader jan Vägbeläggningar och kansöd av asfalbeong mars 2 Lärosalar för högre ubildning apr 3 Toaleer och kapprum febr 4 Märkning av rörledningar och uag för vaen, gas o luf dec 5 Normer för laboraoriebyggnader apr 6 Tillämpning av svensk sandard dec 7 Lägeskodning dec 8 Anvisningar ber ubyggnadsplaner dec 9 Gränsdragning mellan anslag för byggn inredn och urusn juni Proj- o byggskedena bilaga 2 ill anvisning fasighesförvalningen Beskrivningsexempel ill KBS-anvisning nr 7 :3 Byggnads- och anläggningsbeskrivn för nyb, bygghand) juni 69 :3 A Tillägg ill d:o apr 70 2:2 Byggnads- och anläggningsbeskriv för nyb, huvudhandl apr 68 3: D:o BDC-kodad enreprenad, bygghandl ok 68 4:2 VVS-beskrivning, kapiel A och B, bygghandl maj 68 5:2 El-beskrivning, bygghandl maj 68 6: Rivningsbeskrivning, bygghandl aug 68 7: Pålning med södpålar av beong maj 7 Tidigare nr ers ugåva maj 68 ugår ers ugåva maj 67 7 A+2 A koncepupplaga 8 C+3 C ers ugåva nov ers ugåva apr :+5: 33 ers exempel :3A KBS-anvisningar, KBS-rapporer och byggnadssyrelsens övriga publikaioner försäljs av Allmänna Förlage AB, Sockholm, Svensk Byggjäns AB. Sockholm, Skånsk Byggjäns, Malmö, Byggcenrum i Göeborg AB, Göeborg, Norrlands Byggjäns, Umeå sam bokhandeln. Göeborgs Offseryckeri AB, Shlm S

3 Å R S K O S T N A D E R KBS.RAPPORT 79 KOD Aa.920 APRIL 97 ERS.. SYNPUIl2ER PÅ OPT TMERING AV BYGGPROJEKTS TOTALA KOSTNADER D D Upplaga ex

4

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAM IANFATTNING 5 SU:MMARY IN ENGLISH 7 ORDFÖRIcARINGAR 0 ÅRSKOSTNADSPROBILMATIK ALLMÄNT OM DRIFT i UNDERHÅLL OCH MODEIRNISERING 4 D Akuella publikaioner 4 Forsäningskosnader 6 BERÅKMING AV ÅRSKOSTNADER 8 Anaganden som underlag för beräkningar 8 Underhållsräna 8 Nuvärdeber äingsabeller 2 Tiåinpning på landssashus i Linköping och Umeå 24 Kommenarer 32 STÄDNING 5 Sådningsproblemaik 5 Översiklig eknisk analys 56 PÅVERKAN PÅ ÅRSKOSTNADER 63 Påverkan på drifs och underhållskosnader 63 Påverkan genom funkionsupphandling 70 RAMSTYRNING AV ÅRSKOSTNAD 73 LITTERATURFÖRTECKNING 76 BILAGOR 77

6

7 5 SAMMANFATTNING Byggnadssyrelsen illämpar sedan flera år kosnadssyrning av projek. Hiills har denna syrning endas omfaa inveseringskosnaden, men avsiken är nu a uvidga syrningen ill årskosnaden. I rapporen redogöres för de problem som man möer kvid behandling av årskosnader. Problemen är delvis av generell ar och därför av inresse även uanför byggnadsbranschen. När man bearbear årskosnader kommer man in på opimering av en byggnads alla kosnader under dess livslängd. De förusäs a man skall sräva mo lägsa genomsniliga årskosnad. I princip finns de vå olika slags kosnader som kan påverkas, nämligen iniialkosnaden som avser den ursprungliga inveseringen och forsäningskosnaden som omfaar övriga kosnader under byggnadens livslängd. Iniialkosnaderna är relaiv läa a verifiera medan forsäningskosnaderna hiills i många fall ej regisreras på e illfredssällande sä och dessuom är spridda över en lång id. Till dea kommer probleme med a sammanväga iniial- och forsäningskosnader så a man kan göra en opimering och få lägsa genomsniliga årskosnad. Evenuell vingas man ompröva måle för opimeringen, då de kanske finns andra fakorer som väger yngre än de ren ekonomiska bedömningarna. Som en illfällig ansas har i rapporen vals a använda en konvenionell nuvärdeberäkningsmeod men med en relaiv låg räna för a forsäningskosnaderna skall komma in med yngd i beräkningarna. För dessa fordras också e anal anaganden om användningsmodeller, drifsoch underhållsmodeller, livslängd, yre miljö m m så a man skall få jämförbarhe mellan olika projek. Av sor inresse är a genom beräkningarna få fram sorlekarna på de olika kosnadsdagen. För a ge e begrepp om säkerheen i beräkningarna har vå relaiv lika objek, landssashus, vals för undersökningen. Denna har givi följande resula. Iniialkosnad Forsänings- Iniial- + i ö av oala kosnad i % av forsäningsiniialkosnaden iniialkosnad kosnad i % av oala kosnaden obj. obj. 2 obj. obj. 2 obj. obj.2 bygg vvs el _ j

8 6 Av abellen framgår de relaiv sora spridningarna i forsäningskosnaderna ros a de genom gjorda anaganden i viss mån "normeras". Vidare syns a forsäningskosnaderna under de gjorda anagandena har sor vik särskil vad gäller vvs- och elinsallaionerna. Spridningen i värden kan agas som e uryck för möjligheen a påverka forsäningskosnaderna. De är denna möjlighe som man kan unyja vid surrning av årskosnader. Kosnadernas relaiva sorlek är den andra vikiga ugångspunken när man skall avväga var de mes lönar sig a säa in syrning. Sorleken på kosnaderna för sädinsaserna ugör 6-26 av de oala kosnaderna. Dea visar a de har sor beydelse ur årskosnadssynpunk och yder på a de kan påverkas. Av ovansående kan man dra slusasen (med reservaion för a gjorda anaganden är beräigade) a man för a minska årskosnaderna försa hand bör bearbea vvs- och el-områdena sam sädproblemaiken. Som konsuler i uredningsarbee har medverka från Arne Johnsons ingenjörsbyrå: L Jacobsson J-E Jonsson H Engsröm Inom Byggnadssyrelsen har följande den arbesgrupp som le arbee: personer medverka Ufverholm, ordf E Bark B Bergvall S Erlandsson B Kjessel s Lundgren K Moren G Åberg

9 7 SU WLMÅRY For come years he Naional Swedish Board of Public. Building has applied a special echnique for conrolling he coss of projecs. Unil now his conrol has only involved he coss of invesmen - iniial ross - bu he inenion is o exen,d he conrol o he annual ross. A lo of new problems have been encounered and hey are presened in he repor. The problems are parly of a general characer and should herefore be of-ineres given ouside he building indusry. The basic quesion when dealing wih annual coss is how o opimize he projec in order o ge he lowes mean annual coss.covering he lifeime of he projec. On principle here are wo differen kinds of coss hha may be influenced i.e. he iniial coss and he res of he ross spread ou over he lifeime of he projec, here called he coninuaion ross. CosTS 4 I I INIT6AL COSTS CONTINUATION COSTS LIFETIME - TIME l'he iniial ross are fairly eas' o verify in con.ras o he coninuaion ross which have so far in many cases no been recorded in a saisfacory way. In addiion hese laer coss exend over a long ime. In sonve way - in a decision model - he coninuaion ross have o be ransformed so ha hey may be compared wih or added o he iniial ross. COSTS n i I ' C I QISCOUNTFD ialue i ii. TO QECISIONMODEL INIIAL COSTS TRANSFORMED INTO A CONTINUATION COSTS _ IL TIME

10 8 The design of he decision model will depend on many facors, such as. he uncerainy regarding he coninuaion cose he saisics are bad he alernaive use of mainenance resources in he fuure. how scarce money is a he invesmen sage. he scarciy of money in he fuure. he fuure personhel resources available for he running, mainaining and modernizaion of bu.ildings. he fuure needs for his kind of labour. he difficuly o simplify running, mainaining and modernizaion jobs. The las facor is he mos inriguing one from he opimizaion poin of view. I is one of he main facors causing he rae for he coninuaion ross o rise more rapidly han ha for he iniial coss. For he calculaions carried ou in he repor a low ineres rae of 4 % has been osed as a firs approach in order o compensae for he lack of simplificaion possibiliies in he acual jobs. In his way he coninuaion ross may beer be compared o he iniial coss. Oher assumpions aken as a basis for he calculaions are use models over he lifeime running models mainainance models uniformed ambien condiions so as o make he differen projecs comparable. I is of grea ineres o obain approximae figurel of he differen ross. In order o give an idea of he reliabiliy of he figures wo fairly similar buildings were chosen for he invesigaion. The following resuis were obained. Iniial ross Gon.inuaion Ini ial.. + in % of he coss in % of coninuaion oal iniial he iniial ross in ross ross of he oal coes Building Building Building I II I II II building hea ing and venilaion ins ala ions elecrica.l insallaions _ j :.._ _

11 9 D From his able he comparaively big differences in coninuaion ross are obvious alhough hese ross have been sandardized by he use of he differen models. Furher i is eviden ha on he given assumpions he coninuaion ross are very imporan for he heaing and venilaion insallaions and elecrical insallaions. The big Biff erences can be aken as an indicaion of he degree o which he coss may be influenced and conrolled. The absolue magniude of he differen kinds of coss is he oher imporan facor when one is looking for he mos feasible way of applying cos conrol. The coss for idying up and cleaning amouning o 6 o 26 % of he oal ross are also of relaively grea imporance and have o be sudieel horoughly. Differen ways of influencing he coninuaion ross are menioned in he repor. A skech for he conrol of annual ross is drawn up. summing up he resuls arrived a in he repor i is eviden hai he ross for he insallaions and he idying up and cleaning should be given proriy a invesigaion.

12 lo ORDFÖRKLARINGAR Index Index Byggkosnadsindex E al i en serie som urycker en relaion mellan vå sorheer. Index basera på e snu av den produkion av förvalningshus som byggnadssyrelsen har. Basår är 963. Se KBS-rappor 27. Underhållskos- Index basera på e sni av undernadsindex hållsverksamheen vid byggnadssyrelsen. Se IS-rappor 27. Fakorindex vri Inrimning Kosnad Kosnadsbärare Opimering Produkbesämning Sällid. Index basera på ändringar i löner och maerial. Innefaar förberedelse, ubildning, insrukion, upplärning av personal, noggranna körningar av anläggning, observaioner ec. De i pengar urycka uppoffringar av maerial, arbee m m som kan ill sä värde ungefärlig f öruberäknas. Byggnads- eller maerialdel som i sisa hand skall belasas med sin andel av de oala kosnaderna Bäsa förhållande mellan samverkande fakorer. Den del av en process som ågår för besämning av produken i all väsenlig från miljö-, funkions- och bruksvärdessynpunk liksom beräffande resursförbrukning för invesering och drif sam idsågång. Tid som föregår eller avsluar de effekiva arbee, kan gälla omklädning, förflyning ec.

13 ÅRSKOSTNADSPROBLEMATI K. Inresse för lokalers årskosnader på projekeringssadie har segras väsenlig de senase åren. Man ser lokalen som e sysem där ingående komponener anpassas ill varandra så a de ger önska resula, vilke bl a bör innebära låga oala årskosnader. Produkbesämningen blir därigenom en opimeringsprocess där bruksvärde och miljövärde vägs mo kosnader för produkion, underhåll och drif. OPTIMERING PROJEKTERING BYGGANDE NYTTJANDE Figur ERFARENNETSATERFORING. PÅVERKAN Årskosnadsproblemen är ännu mycke lie bearbeade, varför man kan väna sig en snabb uveckling även med små insaser. Erfarenheer från andra eknikgrenar kan unyjas om de anpassas ill lokalområde. Uvecklingen kan ses som följande förlopp. ARS KOSTNAD ÅRSKOSTNAD I ÅRSKOSTNAD I PÅVERKAN Pigur 2 LAGE I LAGE I,TROLIGT NULAGE RESURSINSATS Den relaiv sora uveckling som vänas ske mellan årskosnad och II kan roligvis åsadkommas genom enkel_ påverkan på de som delar i byggprocessen.

14 2 Vill man komma längre får man införa nya meoder, ex ramsyrning av årskosnader. Vidare måse erfarenhesåerföringen anpassas ill de behov som kommer fram i årskosnadsproblemaiken. Föreliggande rappor har framagis för a redogöra för problemsällningar men också för a möjliggöra den försa uvecklingsfasen i projeke "årskosnad". Den behandlar endas de problem som finns vid projekering. Den är allså ej avsedd som Lmderag för hyresberäkning y ehuru många synpunker som framförs kan vara av inresse även för en sådan. Rapporen uppdelas i en probleminvenering - principiella frågesällningar grov karläggning av sorleken på olika årskosnadsdelar meoder för påverkan på årskosnader Årskosnaden besår i princip av vå olika slags kosnader, nämligen iniialkosnaden, som är den ursprungliga inveseringskosnaden och forsäningskosnaden som omfaar övriga kosnader under byggnadens hela livslängd. KOSTNAD INITIALKOSTNAD LIVSLANGD FORTSATTN I NGS KOSTNAD TID Figur 3

15 3 Man kan ane. a årskosnaderna för närvarande fördelas som i läge I i fig 4. I INITIAL KOSTNAD FORTSÄTTNINGSKOSTNAD II INITIALKOSTNAD FORTSÄTTNINGS- KOSTNAD III INITIALKOSTNAD FORTSÄTTNINGSKOSTNAD Figur 4 En följd av a man söker opimera surman av iniial- och forsäningskosnaderna kan bli a inveseringskosnaden kommer a öka (läge II). Dea kan leda ill likvidiessvårigheer, efersom inveseringsurymme är begränsa. En insas för a få ner årskosnaderna bör därför kombineras med insaser som `minskar den normala inveseringsdelen (läge I:EI ). Samidig måse som redan' påpekas nyjar- och miljövärden beakas. Den framida användningen av lokalen spelar sor roll för årskosnadsproblemaiken. Användningsmodeller eller hypoeser för användningen måse därför göras. De är av re slag: r dels anaganden om framida sandardändringar dels anaganden om korsikig ändring av användningen, ex flyning av väggar ec. dels anaganden om långsikig ändring av användningen, ex från rumskonor ill konorslandskap eller daacenral. Användningsmodellerna kommer a spela sor roll för opimering av iniial - och forsäningskosnaderna, varför en särskild uredning bör göras för a få fram och pröva användningsmodeller.

16 4 ALLMÄNT OM DRIFT, UNDERHÅLL OCH MODERNISERING Akuella ublikaioner Programskrif 6 "Underhåll och modernisering av fasigheer" från Saens råd för byggnadsforskning och rapporen "Fas ig hesdrif" (invenering av drifekriska problem) från en drifgrupp inom byggnadssyrelsen är vå akuella publikaioner inorm område. Delar av dessa redovisas nedan kompleera de med en del yerligare synpunker. Av byggarbeskrafen sysselsäs ca 30 % på reparaioner och 70 % på nybyggnader. Man kan ana a underhåll under nuvarande förhållanden kräver dubbel så sor arbeskrafsinsas som nyprodukion per producerad enhe. Underhåll orsakas bl a av normal sliage konsrukionsfel maerialfel bygg f el åverkan Problemaiken med underhåll på plasen konra underhåll i indusriella former behandlas. Man kan märka en uvecklingsendens mo a använda ubyesenheer (UE). Därigenom kan ubye i vissa fall lä åsadkommas, men man får ranspor- och lagringskosnader som ej är försumbara. Man blir sannolik på sik mer beroende av marknaden om man använder ubyesenheer. Modernisering definieras som "verksamhe som innebär en posiiv förändring av fasigheen ifråga om värde eller förmåga a mosvara sällda krav på funkion, sandard, komfor ec." Med UM-vänlighe menas underhålls- och moderniseringsvänlighe. Om denna sägs a de uöver en god dealjkunskap krävs en hypoes om vad som sannolik i framiden blir de mes ekonomiska och arbeskrafsbesparande förfarande för UM-arbee. Man beonar de vå vägarna a sänka UM-kosnaderna raionalisering av UM-processen förenkling genom UM-vänligare produker eller produkion som kräver begränsad UM-verksamhe. Gränsen mellan verksamheen i lokalen och drifen av densamma är oklar, fig 5. VERKSAMHET LOKAL //,,// DRIFT AV LOKAL Figur 5

17 5 gränsområde finns sädning, bevakning, ransporer, inredning ec. Ur årskosnadssynpunk måse denna gräns definieras. Följande fördelning av årskosnaderna görs: i KAPITALKOSTNAD ( BY) NUS KAPralKOS'N. (VVS,E-) TOMT fr-4 Figur 6 Beräffande den sörsa posen av forsäningskosnader - sädning - har varken Maens sädningsuredning eller Konsumeninsiue någon preciserad uppfaning om uvecklingen. Då den avgjor sörsa kosnaden kommer på rengöring av golv kan förvänas a golväckningsmaerial liksom möjligheen a uforma inredningen så, a sädning underläas,kommer a bli föremål för sudier. Uvecklingen bl a av rengöringsmedel pågår koninuerlig inom indusrin. Kosnaden för sädning besår f n näsan hel av lönekosnader. Den kan därför vänas siga förhållandevis snabb. Uvecklingen bör därför rimligvis innebära a allmer söka mekanisera arbee. Redan nu finns vissa insallaionssysem som kan bidra ill dea. Mekaniseringen kan också i andra avseenden sälla krav på uformningen av byggnaden, som byggnadseknisk bör uformas så sädvänlig som möjlig. Dessa frågor behandlas av Maens sädningsuredning. En ökad koninuerlig bevakning av sädfrågorna i lokalplaneringen orde vara moiverad.

18 6 De påpekas a drifkosnaderna har de förlopp son den kända "badkarskurvan" visar. KR/AR "BADKARSKURVAN" Figur 7 LIVSLÄNGD TID De försa åren är kosnaderna relaiv höga och man kan förmoda nyan mosvarande lägre. Genom inrimning av urusning och personal och boande av barnsjukdomar sjunker kosnaderna och når en konsan nivå ills den ekonomiska livsidens slu nalkas med allmer sigande årskosnader. Ovansående orde ugöra en god illusraion ill begreppe ekonomisk livslängd. Den ekniska livslängden uppnås förs mycke senare. Av vik är a den försa "badkarskanen" i början av livslängden bringas ill låg nivå genom a fel undvikes och a målmedveen inrimning sker. På den "kane.n" finns de mycke a göra. Forsänin skosnader som ovan visas har i denna framsällning vals a skilja mellan iniialkosnad vid användningsidens början och forsäningskosnad därefer. De finns flera olika yper av forsäningskosnader. De diskoneras ill nuvärden enlig en meod som beskrives på sidan 2 Ur ekonomisk synpunk bör följande beakas drifkosnad underhållskosnad moderniserings- och ombyggnadskosnad avbroskosnad ev. resvärden vid slue av livslängden Ugifer för drif ufaller varje år medan underhålle endas sker vid vissa perioder. Tendensen går mo a man gör underhållsmodeller som syfar ill en högre raionalie i underhålle.

19 7 Moderniseringsinsaser kommer sövis och är beingade av de ändrade krav som berörs ovan. Avbroskosnader omnämnes aldrig när de gäller lokaler, men de finns där i form av aningen hyresförlus eller kosnad för sörning på verksamheen i lokalen. Troligvis är de relaiv små, men bör beakas särskil då de gäller val mellan olika bygg- och underhållsalernaiv. Med resvärde avses i denna rappor de värde e objek har för en nyjare vid en viss angiven idpunk. Nyjaren förusäes vara den som bäs kan göra bruk av objekes värde efer den angivna idpunken - har bäsa alernaivnyan av objek'e.resvärde kan vara lika med försäljning svärde i de fall de f i nns en fungerande marknad för nyigheen ifråga. Den angivna idpunken kan vara den ekniska, ekonomiska eller funkionella livslängdens sluid. Även annan idpunk kan dock väljas om de visar sig ändamålsenlig ur beräkningssynpunk, såsom ex i denna rappor, för a få enheliga perioder 30 år eller 60 år. Man får då följande bild av de olika insaserna och värde. KOSTNAD NYPRODUKTION TID 0 60 ÅR DRIFT 0 60 UNDERHALL 0 60 MODERNISERI NGS OCH OMBYGGNADS KOSTNAD - FUNKTi0N FUNKTION AVBR0T T 0 RESTVARDE 0 Figur 8

20 8 BERÄKNING Av ÅRSKOSTNADER Ana anden som underla. för beräknin ar cc ;- J 50ÅR Vid. erakning.. av en byggnads arskos- 0 c - j2o ÅRR nad fordras a vissa förusäningar fasläggs såsom byggnadens använd- Q ningsid livslängd), anlä ggnin gs- RANTA 8 a delars livslängder och ränesaser för nuvärdeberäkningar. Ur saisisk BASAR 974 bearbeningssynpunk bör årskosnader- INDEX na även hänföras ill viss basår med fixera prisläge. Dea medför behov av kosnadsindex för ex underhålls- ÅR arbeen. För a erhålla beräknade årskosnader bäre jämförbara mellan lika yper av objek kan byggnaderna ex placeras i "geografisk noll-or" beräffande de ekniska beingelserna såsom klima (ue och inne), luffukigheen, belysningssyrkor, drifsider m m. En användnings- och moderniseringsmodell anages för byggnadens livsid. denna skall fasläggas ex frekvensen av väggflyningar liksom idpunker och omfaning av ändringar i venilaionsanläggningen. LP Q J,J8 -NOLLORT AR i På mosvarande sä göres en modell för ombyggnader objeke, ex ändring från konor ill daacenral. 0 60ÅR Figur 9 Underhållsräna årskosnaden skall medagas inverkan av såväl iniialkosnaden -- den ursprungliga inveseringen - som forsäningskosnaderna för drif, underhåll, modernisering och avbro sam göras avdrag för resvärden vid beräkningsperiodens slu. Iniial- och forsäningskosnaderna hör inim ihop, men är av väsenlig olika naur. Meoder - beslusmodeller - för sammanvägning av de båda kosnadsdagen måse väljas med hänsyn ill de illsånd man ur olika synpunker önskar i framiden.

21 9 KOSTNAD ht.. j NUVAR DEN H INITIAL KOSTNADER TILL BESLUTSMODELL OMVANDLING FORTSÄTTNINGSKOSTNADER Figur 0 TID E av problemen man sälls inför kan belysas av följande exempel. Tillämpar man den s k nuvärdemeoden, dvs omvanding av en forsäningskosnad ill e likvärdig belopp idag med hjälp av en ränemodell, får man vid dagens höga ränesaser en mycke krafig reducering av forsäningskosnaden. Anag a denna är 000 kronor och ufaller om 0 år sam a ränefoen är 0%. Nuvärde blir då bara 386 kr. KOSTNAD 000KR 386 KR 0 l0 RÄNTA 0 0 0AR TID NUVÄRDE Figur FORTSÄTTNINGS- KO STNAD Med en sådan modell och en så hög ränesas lönar de sig irap gas a vidaga ågärder för a minska forsäningskosnaderna, vilke kan leda ill orimliga förhållanden i framiden. De gäller därför a finna en beslusmodell som gör en rikigare saminanvagning. Modellen bör aga hänsyn ill fakorer såsom iniialkosnaden, som kan mäas och beräknas relaiv noggrann

22 20 forsäningskosnaderna' som är svåra a uppskaa dels p g a a de saisiska underlage är ofullsändig för bl a drjfs och underhållskosnader, dels p g a a man ej känner ill hur bl a drifs och underhållsresurser kan användas för alernaiva ändamål i framiden. Om de blir sor eferfrågan på arbeskraf i framiden kommer de a öka forsäningskosnaderna brisen på pengar vid inveseringsillfälle svårigheen a få disponera kapiel i framiden den framida illgången på arbeskraf för den yp av drifs., underhålls- och moderniseringsarbeen som anläggningen fordrar behovsuvecklingen för drifs-, underhålls- och moderniseringsarbeen svårigheen a raionalisera drifs-, underhålls- och moderniseringsarbeen i förhållande ill raionaliseringsaken vid nyprodukion risken för a en invesering icke kommer a unyjas såsom avses idsperspekive - skall man rälma med 20 år, 60 år? problemes räckvidd ur naionalekonomisk synpunk Några kommenarer ill dessa fakorer: Brisen på pengar vid inveseringsillfälle Brisen på pengar inverkar på såväl sandardnivå som sorlek av projek och leder också ill a många projek ine kommer ill uförande. Man priorierar då mer korsikig f men skall man för den skull 'ändra vågningen mellan iniial- och forsäningskosnader? Mycke alar för a denna vägning skall ses ur e långsikig pe Cspekiv. De fr roligvis ej fråga om någon sor ökning av iniialkosnaden för a uppnå en väsenlig minskning av forsäningskosnaderna. Man får även räkna med viss besående knapphe på såväl kapial- som arbeskrafsresurser.eyggverksamheen har också en viss röghe som moverkar snabba ändringar. Framida illgångar på arbeskraf Enlig Långidsuredningen SOU 970:7 får man räkna med en svag minskande illgång på arbeskraf0 Uvecklingen på byggområde är svår a förusäga, men en ökad illgång på arbeskraf förefaller osannolik för de akuella drifs-, underhållsoch moderniseringsområdena. Svårigheen a raionalisera Tår man konsruerar en anläggning bygger man in e viss drifsunderhålls - och moderniseringsmönser. De år svårare a ändra på dea mönser i framiden än a då påverka en nyprodukion. Raionaliseringsaken för drifs'- underhålls- och moderniseringsarbeen kommer därför allid a vara lågreån för nyill-- verkning. Härigenom siger kosnaderna för drifs-»' underhållsoch moderniseringsarbeen snabbare än för nyprodukionen. Förhållande kan observeras på många områden och är därför av allmän inresse.

23 2 Skillnaden i raionaliseringsmöjligheer är en av huvudorsakerna ill a man måse modifiera den gängse nuvärdeberå.mings-- meoden, Problemes ekonomiska räckvidd D De oala byggnadskosnaderna (besående av byggnads- och anläggningsarbeen) har under den senase 5-årsperioden ugjor ca 5 miljarder k r/ år, Omfaningen av drifs-, underhålls och moderniseringsarbeen år 970 orde ligga i sorleksordningen 5 miljarder kr på enbar byggområde, vilke är 23% av de oala byggnadsvärde i lande och omfaar omkring ansällda, viken av a realisiska beslusmodeller ages fram för sammnanvågning av iniial och forsäningskosnader bör därmed klar framså. Behov av sådana reviderade modeller orde även finnes uanför byggområde i efersom ovaannärnnda syn på skillnaden i_ raionaliseringsmöjligheer är generell. Ovan har redogjors för de fakorer som bör få påverka en bes slusniodell vid omvandling av forsäningskosnaderna ill nu värden. Dessa synpunker bör vara vägledande för de forsaa arbee. För de i denna rappor akuella beräimingarna har man få nöja sig med a göra gissa anaganden. Som beslusmodell har nuvärdemeoden vals, Beräffande ränenivån har följande resonemang förs, Den normala ränenivån har sas ill 8 %i För de drifs-, underhålls- och moderniseringsarbeen som de blir relaiv svår a raionalisera i framiden har diskone» ringsrönan vals ill 4 %, Denna värdering från 8 ill 4 % baseras på sudie av byggkosnadsindex och underhållskosnadsin dex, vilka dock ine hel moiverar ovannämnda skillnad, De bå. da indexen är ill sin naur fakorindex, dvs de baseras på medellöneförjänser och maerialkosnader. För bedömningen här borde i sälle jämförelse göras med kosnaden för hela produker, ex målning av 0 rn2 vägg vid nyprodukion resp vid uri-. de:rhåli, De är rolig a man vid järn.förelse mellan produker får en sörre skillnad i kosnadsuvecklingen och därför har den sora redukionen frun 8 ö ill 4 Vo vals, Naurligvis måse vale av såväl nuvärdemeod som dessa ränesaser omprövas när underlag för en beslusmodell framagis, Nuvärdeberäknin sabelier För a kunna jämföra iniialkosnader och forsäningskosnader vid kosnadsanalyser finns olika meoder. T nedan redovisade objek används nuvördemeaden, vilken bygger på a man med den valda kalkylränan diskonerar de anagna forsäningskosnaderna och erhåller nuvärde av dessa, Tabeller över nuvärde av e regelbunde åerkommande belopp under viss idsperiod (60, 40, 20 år) redovisas i abellerna på sidorna 22 och 23«Exempel; Nuvärde av e underhåll på kr var 5:e år för en byggnad med 60 års livs-- längd blir med kalkylränan 4 ' lika med 4,082 kr (abell sid 22),

24 22 T a b e, BYGGNADENS LIVSLÄNGD = 60 ÅR Nuvärde k av e under 60 år var n:e år ufallande belopp av kr, a är anale gånger som beloppe ufaller och p är ränesasen. k kr ' kr kr - Nu f 2n an 6 0 år n a Rne sas år /, 34,456 27,506 6,903 3, ,528 8,876 6,3 4,022 2,367 0,995 8,80 7,85 6,765 5, ,055 8,787 8,32 6,446 6,373 5,043 4,506 3,59 2,870 2,245,705,38,26 0,860 0,98 0,706 0,552 0,42 7,50 5,952 5,046 4,350 3,803 5,23 4,338 3,664 3,45 2,734 4,082 3,377 2,857 2,424 2,00 2,84 2,297,90,63,382,789,45,96 0,999 0,844,035 0,824 0,664 0,54 0,446 0,665 0,59 0,409 0,325 0,260 0,56 0,382 0,233 0,28 0,67 0,308 0,23 0,74 0,3 0,099 Exempels Byggnadens livslängd anages 60 år. byggnaden ingående byggnadsdel byes var 30:e år ill en kosnad av 000 kr. Denna byggnadsdel fordrar e underhåll på 500 kr var 5:e år. Nuvärde av ovan redovisa bye och underhåll blir med p = 4 %. Bye var 30:e år k = 0,308 Underhåll var 5:e år k2 = 4,082 K K2 0, = 308 kr 4, = 20 kr 2 = 2349 kr Avgår underhåll v.bye k 3 = 0,308 K 3-0, = - kr z= 295kr

25 23 T a b e 2, BYGGNADENS LIVSLÄNGD = 40 ÅR Nuvärde k av e under 40 år var n:e år ufallande belopp av kr, a är anale gånger som beloppe ufaller och p är ränesasen. k kr kr kr n 2n an 4 0 år F R ä n e s a 3 i' 0 4 0` ,902 22,808 9, , , , , , , ,295 20,295,080 7,38 9,494 6,255 5,29 4,454 4,047 3,446 2,804 2,363,70,440, 054 0,863,554 0,456 s 7, 07 4,949 8,228 7,207 5,399 4,696 3,839 3,342 2,968 2,572 2,0,727,222,044 0,72 0,59 0,377 0,32 7 % 3,265,734 6,374 5,687 4,29 3,659 2,936 2,597 2,25,987,496,306 0,898 0,736 0,494 0,45 0,258 0,25 T a b e 3, BYGGNADENS LIVSLÄNGD = 20 ÅR Nuvärde k av e under 20 år var nae år ufallande belopp av kr, a är anale gånger som beloppe ufaller och p är ränesasen. kr kr kr an 20 år n a Rän e s a s år 9 5, , , , , , ,820 3 i 46 5; % 7 4,324 3, 34 2,085,58 6,775 6,206 5,702 5,256 4,45 4, 054 3,709 3,40 3,003 2,743 2,55 2,30 2,236 2,053,878,723,474,337,26,07 0,744 0,676 0,64 0, ,336 9,604 4,859 4,506 3,29 2,887 2,23,962,584,459,0 0,925 0,508 0,463

26 24 Tilläm nin. å landssashus i Vinkö in och Umeå A l l m än ansluning ill de eoreiska uredningsarbee har gjors en årskosnadsanalys på vå esobjek, landssashusen i nköpin.g och Umeå, Målsäningen med dea arbee har i försa hand vari a försöka finna enkel användbara meoder för j ä m f ö r a n d e årskosnadsberäkningar a överslagsmässig beräkna hur kosnadsfördelningen mellan olika delar i e byggnadsobjek förändras när nuvärde av forsäningskosnaderna lägges ill iniialkosnaden för respekive del. Dea ger en uppfaning om vilka delar som mes påverkar en byggnads årskosnader. I andra hand bör arbee kunna ge en del av den kunskap som fordras för a kunna uveckla sysem för beräkning och redovisning av e byggnadsobjeks o a a årskosnader, ex i form av en ubyggd produk-och resursdaablanke så kallad PR-blanke av den yp som hiills använs för inveseringskosnaderna. De valda esobjeken är av en sådan yp a de bör vara represenaiva för en sor del av byggnadssyrelsens lokalprodukion beräffande kosnadsfördelningen bygg - vvs - el. Fördelningen inom dessa huvuddelar är dock i vissa avseenden speciell. I samband med redovisningen nedan kommeneras sådana avvikelser. Byggnadsdelssysem För a kunna enydig beräkna och överskådlig redovisa de olika poserna i e objeks årskosnader fordras e sysem, där objeke i olika nivåer bryes ned ill all mindre delar. Schema på sidan 25 visar de sysem som använs i dea arbee. Uppdelningen har där ugå från b y g g- a s p e k e n, vilke ge en nedbryning ill fysisk avgränsbara anläggningsdelar. f Krave a i syseme kunna uföra j ä m f ö r a n d e årskosnadsanalyser vid val mellan olika ekniska lösningar har illgodoses genom a anläggningsdelarna är av ypen k o m p l e a byggnadsdelar eller insallaionssysem, såsom yerväggar, lufbehandlingsanläggning, eleeknisk anläggning. Nivån v, som är den lägsa som visas i schema, är ine illräcklig för en dealjerad årskosnadsberäkning. För dea fordras som regel en yerligare nedbryning för a

27 NIVÅ I II I IV V Schak Ȧerf Y Ilnin 9 Dränering Spon o. dyl. Provisorier Exraord. 9rundi. Konsr., om Tomkom PI. Markbehand) in g Rumskom P I. om Inredning, om Ovri g, om ALLMÄNT (0) VA-anl. Gas o. r Yckl.anl Kylanlä ggning Värmeanlä ggnin g Lufbehandl.an). Ovri g, VVS om OBJEKT Elkrafekn.anl. Teleekn, anl. TransPoranl. Ovri 9 EL om PRODUKTION (9) Grundkonsr. Bärverk Yervä ggar Innerväggar Bjälklag Trappor Terrassak Yerak RumskomPI. Inrednin g, hus Ovri g, hus VA-anl. Gas o. r Y ckl.an Kylanlä ggning Värmeanlä ggning Lufbehandl.anl. Ovri g, VVS hus Elkrafekn.anl. Teleekn. anl. Transporanl. Ovri 9 EL hus

28 26 komma ill en nivå där samliga delar kan åsäas enydiga livslängder. För den meodik som därvid illämpas redovisas nedan under rubriken Beräkningsmeodik. På nivån V kan redovisas huvuddelen av e objeks forsäningskosnader, nämligen samliga underhållskosnader samliga moderniseringskosnader. de drifskosnader som kan hänföras ill en viss anläggningsdel vissa drifskosnader är ej möjliga a hänföra ill en viss anläggningsdel, aningen på grund av a de är beroende av flera anläggningsdelar eller också av a de är beroende av byggnadens disposiion, lokaluformning, lokalsamband e d. Sådana "överordnade" drifskosnader kan föras in i schema på någon högre nivå, ex under rubrikerna Bygg, Hus eller Produkion. Exempel på sådana kosnadsbärare är sädning, yre renhållning, sophämning, bevakning, försäkringar. i De sifferbeeckningar som å erfinns i schema hänvisar ill mosvarande koder byggnadsdelsschema enlig SfB. På nivån III har ur huvudgrupperna (90) Tom och (99) Hus dragis ur de delar av (9) Produkion som är av ypen errängomvandling och provisorier och som ej ger upphov ill forsäningskosnader. Arbee med a a fram årskosnader har pågå samidig med uredningsarbee inom BSAB, som syfar ill e för byggnadsbranschen gemensam informaionssysem, Sysem 70. Byggnadsdelsschema har ej kunna anpassas ill de förändringar som Sysem 70 undergå under iden. Ben principiella likheen med dea sysem, med byggaspeken som ugångspunk och med nedbryning ill anläggningsdelar av komple karakär, innebär dock a de bör vara möjlig a ändra de hiills använda schema ill överenssämmelse med den sluliga uformningen av Sysem 70. Medräknade årskosnadsposer som generell kan före- De yper av forsäningskosnader komma i en årskosnadskalkyl är drifskosnader underhållskosnader moderniserings- och ombyggnadskosnader avbroskosnader ev resvärden vid slue av livslängden

29 27 Denna kalkyl har begränsas ill a omfaa drifs- och underhållskosnader med undanag av de "överordnade" drifskosnaderna enlig ovan. Dock har för både Linköping och Umeå sädkosnaderna medagis på grund av sin sorleksordning. Uelämnande av moderniserings- och ombyggnadskosnader kan sägas mosvaras av e anagande om oförändrade nyj,arkrav under byggnadens livslängd. s Då landssashuse i Umeå ugör en illbyggnad ill en befinlig byggnad har de ine anses meningsfull a för dea beräkna några forsäningskosnader under (90) Tom. Beräkningsförusäningar För båda objeken har anagis en oal livslängd om 60 år. Resvärde vid slue av livslängden har försummas. I enlighe med vad som nämns i kapile Underhållsräna har nedan räknas med en diskoneringsräna av 4 %. För vissa förnödenheer, som beräknas få en gynnsammare prisuveckling än den för vanlig underhållsarbee ex elenergi och eldningsolja, har ränesasen 8 % använs. De bör observeras a användningen av en diskoneringsräna om 4 % är moiverad av målsäningen a komma fram ill j ä m f ö r a n d e årskosnader, som kan användas vid opimeringsprocesser där alernaiva ekniska lösningar sälls mo varandra. Önskemf,e därvidlag är a nuvärde av forsäningskosnaderna skall kunna behandlas på samrna sä som och vägas mo iniialkosnaderna. Den använda beräkningsmeoden är e sä a eliminera inverkan av framida prissegringar, som belasar årskosnadens drifsoch underhålisdel men ine dess kapialdel. Meoden är däremo i n e användbar för hyresberäkningar (beräkning av de verkliga årskosnaderna år ). Dessa kräver e avvikande beräkningssä, där framida prissegringar i princip får åerverka som en höjning av drifsoch underhållskosnaderna. Såsom geografisk noll-or har vals sockholmsområde. Dea faslägger dimensionerande klima. Lufomsäningar enlig Svensk Byggnorm 67. Relaiv fukighe 30 ö. Drifsid för venilaion 2500 h/år. Förusäningar beräffande uagen effek och drifsid för el-insallaioner enlig nedansående abell.

30 28 Uagen effek Drifid BELASTNINGSOBJEKT i % av i ansluen h/år EL TOMT Yerbelysning KRAFT o. BEL. Krafins Lysrörsarmaur Glödljusarmaur Väggapparaer Hissar Kök Hygien s Beräkningsmeodik En beräkning av forsäningskosnaderna bygger på anaganden om anläggningsdelars livslängder. Dessa kan uryckas på olika sä, ex: eknisk livslängd. Reparaioner och underhållsinsaser uföres i den omfaning som erfordras för a delens ekniska presanda skall hållas på en accepabel nivå. För vvs- och elinsallaioner är de möjlig a enydig definiera denna nivå, ex för en luf behandlingsanläggning i form av gränsvärden för lufmängder, lufhasigheer, dragförhållanden, belysningssyrkä osv. För byggdelar är dea som regel ine möjlig uan man hänvisas ill subjekiva bedömningar. funkionell livslängd. Dea begrepp urycker funkionell beingade förändringar av krav och kan allså moivera e ubye av en anläggningsdel innan dess ekniska livslängd är slu.. ekonomisk livslängd. Urycker den livslängd som anger när de är lönsam a ubya delen. princip skall en anläggningsdels livslängd säas ill den korase av de ovan nämnda livslängderna. Sysemaisk samla erfarenhesunderlag för en dealjerad beräkning av drifs- och underhållskosnader saknas i all väsenlig. Forsäningskosnaderna för landssashusen

31 29 ilinköping och Umeå har därför beräknas med hjälp av h y p o e i s k a drifs- och underhållsmodeller, där de ekniska livslängderna i huvudsak få vara vägledande. Dea innebär. a de enskilda kosnadsposerna kan vara behäfade med relaiv sora fel. Eferhand som erfarenhesmaerial kommer fram kan kosnadsberäkningarna förfinas. För nya sysem och maerial är man dock allid hänvisad ill hypoeser. En årskosnadsposs sorlek är beroende av re paramerar, nämligen. kalkylränan. livslängden, som ger längden av underhålls- och drifscyklerna. prise för drifs- och underhållsinsasen Kalkylränan bör schablonmässig besämmas och därefer ine berakas som variabel. Osäkerheen i anagandena om underhålls- och drifscyklernas längd kan ge upphov ill sora fel, speciell för maerial med kor livslängd. De anagna priserna mosvarar i huvudsak de vid byggillfälle gällande enreprenörspriserna. De förefaller angeläge a forsäningsvis närmare analysera dessa prisers illämpbarhe vid underhållsillfälle med hänsyn ill bl a kvanieer, ransporer och illkommande arbesmomen. Beräkningsarbee för Linköping och Umeå vå yper av blankeer. har uförs på B l a n k e : "Beräkning av drifs- och underhåll s- koefficiener" På blanke redovisas de komponener i anläggningsdelarna ( ex huskompleering),vars livslängd undersiger 60 år eller som fordrar en drifs eller underhållsinsas under byggnadens livslängd. Exempel se sidan 30 Anagna ågärder i form av drif och underhåll sam idsinervallen och kosnaderna för dessa ågärder förecknas. (Kosnaderna beräknas i inveseringsillfälles prisnivå). Med hjälp av nuvärdemeoden beräknas nuvärde av forsäningskosnaderna. sisa kolumnen redovisas årskosnadskoefficienen vilken definieras som + F K dar ' K = årskosnadskoefficien = iniialkosnad F = nuvärde av forsäningskosnad för drif och underhåll

32 30 Blanke ARBETSOBJEKT BERAKN!N.G AV DRIFTS OCH UNDERHÅLLS- KOE:FFICENIER rlast U A SDS STATSHUS BYGG PRSLAGE DATUM 60 AR RÄNTESATS HE 00 KRO fr BÄRVERK YTTERVÄGGAR HUSKOIVIPLETTERING ENTBJ PARTI AV ELOX. ALUI'I. U: GLASNING OCH REP OTALT PÖNSTERBÄNKAR AV ASBEST TOTALT PERS IEflTER U: REP. OCH BYTE 50 % FÖNSTERBLECK AV OU-PLÅT `OTALT U: STÄLLNING + LAGNING 0 % S TUPR OR T KOPPAR 2.80 U: LAGNING 28 0 BESLAGN. ILD OU-PL ÅT AV TAKFOT OCH GAVLAR OTALT U: STÄLLNING ± LAGNINGS O %

33 Blande 2.. SAMMANSTALLN ING Är)SPOSTNADER Vu Ax L. LANDSSTATSIIUS RsaYS,a 4 % UJ. TEXT NUVRGE KOSTNADER.: INITIAL- FORTSATTN,-.TJTALKOSTN iw KOSTNAD ` KOSTNAD E i+f KRO R KROG KRO i - : 2_.,:!.70. rr ARS < STf ".J I y KOEFF HUS BYGG GRUNDKON S TRUKTI OI ER UTAN FORTSÄTTNIIIGSKOSTNADER , 0 BÄRVERK UTAN FORTSÄTTNINGSKOSTNADER YTSKIKT STJMvIA ,03.. YTTER VÄGGAR UTAN FORTSÄTTNINGSKOSTNADER HUSKOMPLETTERING f YTSKIKT SIRNjA , 6 INNERVÄGGAR UTAN FORTSÄTTNINGSKOSTNADER HUSKOMPLETTERING YTSKIKT SU BJÄLKLAG UTAN FORTSÄTTNINGSKOSTNADER HUSK0IPLETTERING YTSKIKT STJMW[A ,0 i _...,.ya...s.e wwe_.nn,araeursmswouwyw+a TRPT oiyiyfo' K,rigYEfkN'a.!'d44CRlEiiiiiiL '3 C7YPd7'

34 32 B l a n k e 2: "Sammansällning årskosnader" På blanke 2 redovisas sammansällningen över iniialkosnader och forsäningskosnader för komplea anläggningsdelar. Exempel se sidan 3. För varje anläggningsdel redovisas komponener uan forsäningskosnad sam resulae från blanke. Summa nuvärrdekosnad ugör surman av iniialkosnad och for.- säningskosnad. Pör varje anläggningsdel har även årskos-. nadskoefficienen beräknas. För Linköpingsprojeke, som är en nybyggnad, har sädkosnaderna beräknas enlig den saliga säduredningens förslag beräffande meoder och frekvenser. Lönekosnaderna är baserade på de gällande provavale. Kosnaderna omfaar: regelmässig och exra sädning, sociala kosnader, maerial, arbesledning sam kapialkosnader för maskiner och redskap. För Umeå, som är en mindre illbyggnad ill en redan befinlig by ggnad, har lönekosnaderna för sädning beräknas enlig de nuvarande prisavales löner, meoder och frekvenser. kosnaderna ingår regelmässig sädning, sorsädning och fönserpusning. Redovisning av beräkningsresula Hur kosnadsfördelningen m ellan olika delar i byggnadsobjeken förändras när nuvärde av forsäningskosnaderna läggs ill iniialkosnaderna för resp del framgår av sapeldiagrammen på sidorna och av bilagorna sid 77. Kommenarer Åmän Fördelningen av iniialkosnaderna för (99) Hus är i de båda esobjeken Linköping Umeå Bygg 73 % Bygg 69 vvs 4% vvs 8 % El o El _ 00 % 00 % Insallaionernas andel är allså 27 resp 3 %. Erfarenhesmässig sämmer dea relaiv väl med vad som är normal för nybyggda förvalningshus. Andelen har under senare år vari av sorleksordningen % med en ökande endens.

35 33 /. INITIALFORTSÄTTNINGSKOSTN, HUS,TOTALT F STÄDNING BRANSLf F" f Il, ENERGI ' BYGG V4'S EL LINKÖPING, NYBYGGNAD FÖR LÄNSFÖRVALTNINGEN, FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, TOTALT. '/. INITIAL FORTSATTNINGSKOSTN STÄDNING 40 F I 0 EYGG VVS EL UMEÅ LANDSSTATSHUS. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, TOTALT.

36 34 '/. INITIAL + FORTSÅ TN I NGSKOSTN. 80 HUS BYGG F" 0 F GRUND- NONSTR. I. YTTERVAGG BJÄLKLAG TERRASSTAK RUMSKOMPL. ÖVRIGT STÄDNING BARYERK INNERVÄGGAR TRAPPOR YTTERTAK INREDNING LINKÖPNING, NYBYGGNAD FÖR LÄNSFÖRVALTNINGEN. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, BYGG. '/. INITIAL. FORTSATTNINGSKOSTN, F 20 F 0 I i I` I.. GRUND I YTTERVÄGG BJÄLKLAG I TERRASSTAKRUMSKOMPL. ÖVRIGT STÄ RING BÄRVERK INNERYÄGGAR TRAPPOR YTTERTAK INREDNING a!:& i- LAN DSSTATSHUS. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, BYGG.

37 35 '/.INITIALFORTSÄTTNINGSKOSTN. HUS, VVS BRÅNSIE BRÅNSIE IO i I I VATTEN, AVLOPP I VENTILATION YXRNE LINKÖPING, NYBYGGNAD FÖR LÄNSFÖRVALTNINGEN. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, VVS, 'l. INITIAL FORTSATTNINGSKOSTN BRÄNSLE F '2 BRON SIE 20 F 0 I I VATTEN, AVLOPP VENTILATION VÅIWE UMEÅ LANDSSTATSHUS. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, VVS.

38 36 /. INITIAL.FORTSÄTTNINGSKOSTN. HUS, EL F F C 0 /F/ I STÄL(YERK, TELETEKN RUNSKOI4.. TRANSF ANL, KRAFT, HISSAR ENERGI BELYSNING LINKÖPING, NYBYGGNAD FÖR LÄNSFÖRVALTNINGEN. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER HUS, EL. /. INITIAL FORTSÄTTNINGSKOSTN / >0 F KRAFT, BELYSN, I ÖVRIGA ANL. TELETEKN ANL. ENERGI UMEÅ LANDSSTATSHUS. FÖRDELNING AV` DIREKTA KOSTNADER HUS, EL.

39 37 '/. INITIAL+FORTSÄTTNINGSIVSTN.. 80 TOMT BYGG r I KONSLI IARKBE- MARK HAKDI, I INREDNINI, TOMT TOHTKONPL. RVMSkOHPL. OvM$6T TOMT TOMT LINKÖPING, NYBYGGNAD FÖR LÄNSFÖRVALTNINGEN. FÖRDELNING AV DIREKTA KOSTNADER TOMT, BYGG.

40 38 Kosnaden per volymenhe sam årskosnadskoefficienerna (k) för bygg,'vvs och el beräknades för de båda objeken ill värden enlig abell nedan. Den försa siffran på årskosnadskoefficienen för bygg avser samliga medräknade forsäningskosnader, allså inklusive sädning. Om sädkosnaderna ej medräknas erhålles siffrorna inom parenes. LINKÖPING INITIALKOST. FORTSATTN.- NÅD I k KOSTNAD F I+ F KR M3 KR M3 KR M3 BYGG 62:- 2,0 (,22) 62 :- 324:.. VVS 30:_ 3,0 60:- 90:_ EL 28:-. 3,0 E 56:- 84:.. : 220:-. 2, V \i Å BYGG 200:-,7(,6) 40:- 340:.. vers 42:- 3,0 84:- 26:_ EL 32:-. 3,0 64:- 96:- E 274:-. 2, 288: Sädkosnaden är allså den klar dominerande forsäningskosnaden under bygg. Enbar de anläggningsdelsknuna forsäningskosnaderna ger för bygg en koefficien av ca,2 medan mosvarande värden för insallaionerna är av sorleksordningen 3. Bygg Sädkosnaden är den klar dominerande forsäningskosnaden. Sädproblemaiken behandlas nedan i kapile Sädning. Den procenuella fördelningen av iniial- och forsäningskosnader mellan de olika anläggningsdelarna liksom ärskosnadskoefficienen för resp anläggningsdel visas i nedansående abell.

41 39 ANL ÄGGNINGSDEL INITIALKOSTNAD FORTSÄTTN.KOSTNAD ÅRSKOSTNADS.. KOEFFICIENT - LINKÖPING U'f' LINKÖPING UMEÅ.LINKÖPING. Grundkonsrukion ,00,00 Barverk 2 5,5, 03 Yerväggar ,4,6 ' Innervä gmar , 30, 33 Bjälklag Trappor 2 0,2,05 Terrassak 0 0 -,3 Yerak 6 6,2,08 Rurnskom p , 6 7,6 7. Inredning, hus }! Ovrig, hus ,23 i,0 - I i Väg Väg Medelal Medelal ,22,6 Fördelningen av iniialkosnaden synes ine avvika nämnvär från vad som är normal. Differensen mellan objeken förklaras föruom av kvaliesskillnader av skillnader i relaiv, mängder. Så innebär ex den speciella uformningen av landssashuse i Umeå med en byggnadskropp upplyfad på pelare a andelen bärverk ökar och andelen yerväggar någo minskar. Av abellen framgår a de dominerande årskosnadsbägarna är. yerväggar. innerväggar bjälklag Därnäs i beydelse kommer yerak och rumskompleering. Forsäningskosnader uppsår främs på yskik och kompleeringsdelar. En dealjanalys visar a följande maerial beingar merparen av forsäningskosnaderna på byggsidans. målning golvbeläggning. yskik på yerväggar inkl kompleering. yeraksbeklädnad.

42 40 Målningen som åerfinns på e fleral anläggningsdelar ger den dominerande andelen av forsäningskosnaderna, i de båda esobjeken ca % av samliga forsäningskosnader bygg exkl sädkosnaderna. Nuvärde av forsäningskosnaderna för2målning i e normal konorshus mosvarar ca 25 kr/m väggsida. Sor omsorg bör allså läggas på vale av målningsbehandlingar, ex genom val av sådana behandlingar som ger låga ommålningskosnader val av enheliga behandlingar undvikande av målning på alla yor där så är möjlig Beräffande golvbeläggningar skall gynnsammas möjliga förhållande livslängd/läggningskosnad efersrävas. De huvudsakliga golvmaeriale i Linköping är nålfilmaa, i Umeå plasmaa. Nålfilmaan har föruom högre läggningskosnad bedöms ha korare livslängd än plasmaan, vilke förklarar skillnaderna i årskosnadskoefficienerna för bjälklag. De bör också noeras a vale av golvmaerial kan ha sor inverkan på sädkosnaderna. Fasadmaeriale i Linköping är ädelpusad läbeong, i Umeå fasadegel. De förra ger i sig någo högre årskosnadskoefficien än de senare. Sor inverkan på den oala årskosnadskoefficienen för yerväggar har kompleerande delar såsom fönser, beslag, solavskärmningar, enreparier och plåarbeen. Den beydlig sörra andelen kompleerande delar i Umeå medförde a den oala årskosnadskoefficienen för yerväggar har bedöms bli någo högre än i Linköping. Yeraksbeklädnaden i Linköping är papp, i Umeå akegel. Takegle ger högre iniialkosnad men har bedöms ge relaiv lägre forsäningskosnader. VVS Den procenuella fördelningen av iniial- och forsäningskosnader mellan anläggningsdelarna sam årskosnadskoefficienen för resp del redovisas i nedansående abell. Med drifkosnad I avses kosnad för olja, el och vaen. ANLÄGGNINGSDEL INITIALKOSTNAD' FORTSÄTTN. ÅRSKOSTNÅDS- % % KOEFFICIENT LINKÖPING UMEÅ LINKÖPING UMEÅ! LINKÖPING! UMEÅ Vaen, avlopp 6,9 3,3 3,0,3 2,3,3 E Värme 24,5 26,7 5,0 Venilaion 58,6 70,0 39,6 46,7 8,03,93 4,07 E Drif kosnad I 32,4 34,0-00,0 00,0 00,0 00,0 3,0 3,0 väg medelal

43 4 Som framgår av abellen domineras iniialkosnaden och forsäningskosnaden av venilaion. Dea beror på a venilaionskosnaderna på senare år öka beydlig för a hålla kraven på e behaglig inomhusklima. För a begränsa dessa kosnader bör uppmärksamhe bl a rikas på a. venilaionssandarden avvägs ro ny farens behov. lä ubybara och servicevänliga komponener användes. ökade belysningssyrkor medför a lufmängden ökas eller a kylning erfordras. M Av den redovisade iniial- och forsäningskosnaden och årskosnadskoeff icienen för Umeå landssashus är Vaen, avlopp av mindre omfaning, efersom man här kunna unyja en sor del av servicefunkionerna i den befinliga byggnaden. Dea medför a den procenuella fördelningen av de övriga delposerna är någo högre här än för länsförvalningen i Linköping. En annan dominerande forsäningskosnad är drifkosnad. Denna kosnad kan begränsas om en konroll uföres av vilken uppvärmningsform som är den eknisk och ekonomisk mes passande för objeke. Den ekonomiska konrollen kan ex ske genom en jämförelse av de oala årskosnaderna för egen produkion av energi, ex panncenral al. köp energi i form av fjärrvärme eller elvärme. r'abellen nedan anger den procenuella fördelningen av drifkosnad. Anläggningsdel Drifkosnad LINKupNG UMEÅ Vaen, avlopp,0 2,0 Värme 5,0 5,0 Venilaion! 48,0 47,0 00,0 00,0 De i abellen angivna värdena för Vaen, avlopp omfaar endas kosnad för vaenförbrukning ill klimaurusningar, ej förbrukningsvaen (appvaen).

44 42 EL Den procenuella fördelningen av iniial- och forsäningskosnader mellan anläggningsdelarnas undergrupper sam årskosnadskoefficienen för resp undergrupp redovisas i nedansående abell. INITIALKOSTNAD FORTSÄTTNKOSTNAD' ARSKOSTNADS IANLÄGGNINGSDEL d ö KOFFICIENT LIN.. UIIE. LIN- Ulf LIN- UMEÅ KÖPS NG KÖPING KÖPING.STÄLLV.0.TRANSF. Lågsp.sällverk 2,0-0,9 -,3 f KRAFT o. DELYSN. Huvudledningar o.kabelsegax 6, 9,7 2,7 Cenralen 3,6 9,0,8 i Gruppledningar 6,5 i 27,8 7,3 Vaggapparaer 3,8. 2, 2,4 Glödl jusarmaur 2,3 2, 8.! 2,2 Ljusrörsarmaur 20,4 25,0 20,8 I Lysrör,5 2, 3,6 lspolkonroll - 5,5-4,2,3 4,5,50 2,,3,3,84. 3, 2,88 25,0 3,02 4,2 6,92 3,0 -,3,50,3,84 3,35 2,98 6,04,67 TELETEKN.ANL. ri Rörsysem,8 ' 3,2 5,2 ; `Apparaur 7,9,4 4,9 5,8,3 r,3 0,8 y,84,67 j Z HI SS J 0,5 ± - 6,7 -,87 - ÖVR. ANL. r i sup- Elvärme rör -,4-0,8 -,67 RUMSKOMPL. HUS Kök o. hygienrum ELENERGIKOSTN. 8,4 -,84 - medelal medelal,98,94-33, 35,2 ' 3,4 3,4 00,0 00,0 00,0 00,0 3,0 3,0 medelal medelal