Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
|
|
- Jakob Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik, SCB December 2005
2 1(21) 1 INLEDNING FASTIGHETSFÖRMEDLING OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING PÅ UPPDRAG DISPOSITION INTERNATIONELLA ERFARENHETER 3 2 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STATISTIKARBETE INOM TPI-OMRÅDET NR:S KRAV PÅ PRISINDEX 6 3 BRANSCHBESKRIVNING NÄRINGSGRENENS STRUKTUR OCH STATISTISKA TILLHÖRIGHET NYCKELTAL OCH BRANSCHFAKTA BRANSCHFAKTA FASTIGHETSFÖRMEDLING BRANSCHFAKTA FASTIGHETSFÖRVALTNING INFORMATION FRÅN SCB:S FÖRDJUPADE BRANSCHUNDERSÖKNING PRISBILDNING PRISBILDNING FASTIGHETSFÖRMEDLING PRISBILDNING FASTIGHETSFÖRVALTNING 12 4 TESTUNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING FASTIGHETSFÖRMEDLING STATISTISKA BENÄMNINGAR URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE UTVÄRDERING AV TESTUNDERSÖKNINGEN TESTRESULTAT OCH SLUTSATSER FASTIGHETSFÖRVALTNING STATISTISKA BENÄMNINGAR URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE 15 5 UTFORMNING AV FRAMTIDA UNDERSÖKNING FASTIGHETSFÖRMEDLING STATISTISKA BENÄMNINGAR URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE PRISMÄTNINGSMETODER ANTAGANDEN, VIKTER OCH INDEXBERÄKNING FASTIGHETSFÖRVALTNING STATISTISKA BENÄMNINGAR 19
3 2(21) URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE PRISMÄTNINGSMETODER ANTAGANDEN, VIKTER OCH INDEXBERÄKNING 20
4 3(21) TPI-rappor nr 15: branschbeskrivning SNI Inledning För a kunna beräkna prisindex krävs kunskap om branschens srukur (dess sorlek och koncenraion), akörernas (föreagens) sorlek, anal föreag, omsäning sam den geografiska spridningen inom branschen. Kunskapen har erhållis dels genom en sammansällning av befinlig saisisk, dels genom diskussioner med förerädare för branschen i form av branschorganisaioner och föreag som producerar jänserna. Prissäningsmekanismer och ypiska jänser har karlags. 1.1 Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Rapporen behandlar branschen 70.3 i SNI Den går där under benämningen Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag. På fyrsiffernivå delas branschen in i vå delar Fasighesförmedling och Fasighesförvalning på uppdrag. Vidare görs en 5-sifferindelning där sammanfaller med och delas in i Förvalning i rikskooperaiv regi sam Övrig fasighesförvalning på uppdrag. 1.2 Disposiion Rapporen är i sor ordnad i den kronologiska ordning i vilken uredning, esundersökning och implemenering har ske. Inom branschen finns vå delbranscher, förmedling och förvalning av fasigheer. Då separaa undersökningar kommer a genomföras för de vå behandlas de också separa i rapporen. Rapporen inleds med en branschbeskrivning. Denna inleds i sin ur med en beskrivning av näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe. Därefer preseneras ekonomiska nyckelal ec. för branschen. Vidare redovisas för branschen vikiga föreag. Därefer sker en diskussion kring prisbildningen på de olika marknaderna och slusaser från esundersökningen preseneras. Rapporen avsluas med en redogörelse av hur den framida undersökningen är änk a uföras, vilka meodval som gjors och varför. 1.3 Inernaionella erfarenheer Flera länder har uveckla TPI för denna näringsgren och producerar löpande index över prisuvecklingen. Kina, Hongkong (ISIC ), USA, Ausralien, Nya Zeeland, Japan och Sorbriannien (ISIC 702) uppger a de producerar någon form av jänseprisindex inom SNI Nya Zeeland har den sörsa äckningen vad avser anale delbranscher som mäs.
5 4(21) De länder som producerar index som är direk klassificerbara enlig CPC är USA och Nya Zeeland som beräknar index för Non-residenal propery managemen services on a fee or conrac basis. 1 Nya Zeeland beräknar även index för Non-residenial buildings (and land) sales on a fee or conrac basis sam Land sales on a fee or conrac basis. Vidare produceras indexal för Agency services spli ino selling, leing and aquisiion of propery av Sorbriannien, Real esae brokerage, commercial sales, farms and land av USA, Real esae agens residenial sale or ren for ohers av Ausralien sam Cerified real esae evaluaion services av Japan. Dessa är dock ine direk klassificerbara. Vid Voorburg-gruppens möe i Örebro sepember 2001 presenerade Nick Palmer och Keih Jones (UK Office of Naional Saisics) en rappor om jänseprisindex för fasighesförmedling ( Price indices for real esae services As used in he corporae services price index produced by he UK Office for Naional Saisics ) Rapporen har givi värdefull informaion om de hinder och problem som föreligger då e prisindex för fasighesförmedling skall beräknas. Förslag på lösningar preseneras och vissa av dem kan vara applicerbara på e svensk index för fasighesförmedling. Förfaaren har också agi del av uförlig dokumenaion kring USA:s TPI för residenial propery managers, nonresidenial propery managers och oher aciviies relaed o real esae från Bureau of Labor Saisics (BLS). 1 Dea bör mosvara SPIN och
6 5(21) 2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesa OECD-länder, sår jänseprodukionen för en mycke sor andel av Bruonaionalproduken (BNP). Behove av prisindex som mäer prisuvecklingen för jänseproducerande branscher är sor. Tjänseprisindex (TPI) mäer prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Tjänseprisindex är e producenprisindex för jänser som i försa hand används av Sveriges naionalräkenskaper för fasprisberäkning av jänseprodukionen i BNP på produkgruppnivå. Med fasprisberäkning avses a uifrån produkionsvärden i löpande priser beräkna volymförändringar uifrån uppgifer om bland anna prisförändringar. Tjänseprisindex är en ung produk som vid sidan av produkionen av befinliga index uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla nya inernaionella krav. TPI omfaar användning av hushåll, myndigheer och föreag även då fokus ligger på föreagens användning av jänserna. Hushållskonsumionen inom de flesa av de branscher som idag undersöks eller uvecklas är relaiv lien. För de branscher där hushållskonsumionen är sor finns konsumenprisindex (KPI). TPI omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige eller för expor. En jäns är definierad som expor då bealaren av jänsen har uländsk adress, oavse var jänsen äger rum. De kan få ill följd a e svensk doerbolag eller en svensk filial i ulande, med uländsk adress, exporerar jänser från Sverige. För naionalräkenskaperna behövs även prisindex för imporerade jänser. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som skall uveckla TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher är under arbee. Manualen hänvisar ill den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 2 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Två riklinjer följs: TPI är e producenprisindex och avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras 2 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp:// 3 No 1165/98 concerning shor erm saisics.
7 6(21) från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. Den kommande PPI-manualen, som är under uarbening på uppdrag av FN, kommer a inkludera även jänser. Den är i sor se klar och där anges de a mäningen bör avse ransakionspriser. Transakionspris är varans/- jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. 2.2 NR:s krav på prisindex Inom de svenska naionalräkenskapssyseme berakas jänser lika som varor och båda benämns produk. Idealindex för fasprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enlig ENS 1995, kapiel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellerid den negaiva egenskapen a den ine är addiiv, ine ens för åre närmas basåre. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex a föredra framför Fisher. Samma kapiel medger dock a andra former av prisindex kan användas vid kora jämförelser i iden, ill exempel månad eller kvaral. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. TPI måse även a hänsyn ill förändringar i kvalie vid prismäning. Dea innebär a prisförändringar måse rensas från kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS Vidare behöver både exporpriser och imporpriser undersökas för NR:s behov. (Se ovan.)
8 7(21) 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Rapporen behandlar branschen 70.3 i SNI SPIN 2002 är branschens produkindelning. Den går där under benämningen Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag. På fyrsiffernivå delas branschen in i vå delar Fasighesförmedling och Fasighesförvalning på uppdrag. Vidare görs en 5-sifferindelning sammanfaller med och delas in i Förvalning i rikskooperaiv regi sam Övrig fasighesförvalning på uppdrag omfaar förmedling vid köp, försäljning och uhyrning av fasigheer men även värdering av fasigheer omfaar förvalning av fasighe på ägarens uppdrag och för ägarens räkning sam hyresinkassering omfaar rikskooperaiva fasighesförvalare som ex HSB, Riksbyggen omfaar uppdragsförvalning av bosads-, indusri-, kommersiella-, jordbruks- och skogsfasigheer. Inom dea SNI ligger även fasighesskösel på uppdrag som fasighesdrif; sädning och underhåll av lokaler i en fasighe; konroll av sysem för värme, venilaion och lufkondiionering sam mindre reparaioner. Vidare görs även en 7-sifferindelning för vissa delnäringar vilken kan ses i abell omfaar dock ine exploaering och handel med egna fasigheer, ej heller uhyrning av egna fasigheer. Evenuella andra klassificeringar vilka är nödvändiga exempelvis vid inernaionella jämförelser diskueras och beskrivs i de avsni där de används. Tabell 2: Delgrupper inom Bransch SPIN CPA 2002 Fasighesförmedling Fasighesförmedling Förmedling av bosadsfasigheer Förmedling av obebodda omer avsedda för bosadsbyggnader Förmedling av andra fasigheer än bosadsfasigheer Förmedling av obebyggda omer exkl. de avsedda för bosäder Fasighesvärdering Fasighesförvalning på uppdrag CPA, Classificaion of Producs by Aciviies, är EU:s produksandard och SPIN 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. SNI 70.3 mosvarar Group 70.2 i ISIC Rev.3 sam Class 70.3 i NACE Rev 1.
9 8(21) Förvalning av bosadsfasigheer i rikskooperaiv regi Förvalning av bosadsfasigheer i rikskooperaiv regi Övrig fasighesförvalning på uppdrag Uppdragsförvalning av bosadsfasigheer, uom de i Uppdragsförvalning av andra än bosadsfas., exkl Fasighesskösel på uppdrag Källa: SPIN Nyckelal och branschfaka Enlig SCB:s föreagssaisik finns cirka föreag som verkar inom branschen. E sor anal av dessa har dock yers lien omsäning, alernaiv ingen omsäning. Ungefär av föreagen har en omsäning lägre än kronor inom En branschsudie på denna nivå ger ine en illräcklig bild av branschen då de föreag som verkar inom fasighesförmedling respekive fasighesförvalning skiljer sig mycke å. De är ine möjlig a uifrån föreagssaisiken ge en exak siffra på anale ansällda inom branschen. Efersom föreagen verkar inom flera näringsgrenar men enbar rapporerar oal anal ansällda är de vunge a göra någon form av skaning. Omsäningsvärde är läare a skaa då den procenuella omsäningen inom 70.3 i de flesa fall finns angiven. Denna procenuella siffra får även gälla som skaning för den procenuella andelen ansällda inom branschen. Anal sysselsaa inom branschen är Den oala omsäningen för branschen (2002) var miljoner kronor. I samliga fall (abeller) har de föreag som ine rangordna sin verksamhe inom 70.3 på plas e ill fem vad avser omsäningen exkluderas. De rör sig om yers få föreag som exkluderas på denna grund och de ugör oal se en mycke lien del av omsäningen inom % Neoomsän, Tabell 3.1: Branschens srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda. Anal Anal % Anal % ansällda 5 föreag ansällda 6 mkr , , , , , , , , , , , ,37 > , , , Källa: SCB:s föreagssaisik 5 Anal ansällda avser ansällda inom I många fall verkar föreage inom flera näringar och då har anale ansällda skaas uifrån den procenuella neoomsäningen inom 70.3 muliplicera med anale ansällda oal inom föreage. 6 Definiionen på anale ansällda är medelanale helidsansällda.
10 9(21) Tabell 3.1 beskriver marknaden oal för Då näringsgrenen har vi skilda akivieer inom sig bör liknande abeller på lägre SPIN-nivå berakas för a bäre förså marknadens srukur. Tabell 3.2: Branschens srukur, nyckelal efer SNI Genomsnilig Anal Neoomsän Anal omsäning, SNI föreag (mkr) ansällda 7 (mkr) , , ,13 Tabell 3.2 ger yerligare en bild av marknadens srukur. Alla re branscherna har en hög omsäning vilke innebär a samliga måse beakas , Förvalning av bosadsfasigheer i rikskooperaiv regi, umärker sig, ine förvånande, som en bransch där få föreag har förhållandevis sor omsäning. Då branscherna är klar åskilda vad avser producerade jänser och ingående föreag kommer förmedling och förvalning a behandlas separa. E aggregera index för dessa vå är ej heller relevan i nuläge Branschfaka fasighesförmedling Tabell 3.3: Srukur för Fasighesförmedling Anal ansällda Anal föreag % Neoomsän, mkr % Anal ansällda % , , , , , , , , , , , ,72 > , , ,72 Toal , , ,00 Tabell 3.3 beskriver de som i daglig al går under benämningen mäklarjänser. Branschen domineras omsäningsmässig av små föreag i klassen 2 ill 10 ansällda. Här arbear 52,4 procen av den oala arbessyrkan och här finns 51,4 procen av omsäningen. De är klar a då marknaden ureds skall sor fokus läggas på denna grupp. Idag finns run regisrerade fasighesmäklare. De flesa är ansluna ill någon form av branschorganisaion. Cirka är ansluna ill Fasighesmäklarförbunde är ansluna ill Fasighesmäklarsamfunde. Mäklarsällskape är en annan sor förening. Anledningen ill a uppsluningen kring 7 Definiionen på anale ansällda är medelanale helidsansällda.
11 10(21) branschorganisaionerna är så sor är a föreningarna räffar ramaval gällande försäkringar ec. vilka är obligaoriska för mäklare. Franchise är den vanligase formen för de sora kedjorna. Frisörmodellen, a mäklare hyr en sol hos e föreag är vanlig. De finns e sor anal mindre mäklarfirmor, ofa egenföreagare. Dea är särskil vanlig i mindre orer och på landsbygd Branschfaka fasighesförvalning Tabell 3.4: Srukur för Förvalning av bosadsfasigheer i rikskooperaiv regi Anal ansällda Anal föreag % Neoomsän, mkr % Anal ansällda % , , , , , , , , , , , ,11 > , , ,19 Toal , , ,00 Kooperaiven drivs i form av ekonomiska föreningar som ägs av sina medlemmar. Reglerna för vilka som kan vara medlemmar skifar mellan kooperaiven men borse från dea är de organisaorisk ämligen lika. De finns ofas lokala förvalningskonor med sor självbesämmande över prissäningen. Tabell 3.5: Srukur för Övrig fasighesförvalning på uppdrag Anal ansällda Anal föreag % Neoomsän, mkr % Anal ansällda % , , , , , , , , , , , ,66 > , , ,98 Toal , , ,00 Tabell 3.5 visar a en sor del av marknadens omsäning är koncenrera ill de 16 föreag med fles anal ansällda. Srukuren är allså, föga förvånande, mycke olik den för Dessa föreag ugör 22,5 procen av den oala omsäningen i 70.3 och deras prissäning måse därför suderas exra noga. Uppdragsförvalningen sker av bosäder (främs å bosadsbolag och bosadsräsföreningar) och av kommersiella fasigheer. Flera av de sörre bolagen inom näringsgrenen ägnar sig i huvudsak å förvalning av kommersiella fasigheer.
12 11(21) 3.3 Informaion från SCB:s fördjupade branschundersökning I juni 2004 ukom en inermien undersökning från Enheen för Näringslives srukur vid SCB vilken avser fasighesverksamhe i allmänhe under Undersökningen, i form av e saisisk meddelande, går under namne Fasighesverksamhe 2002 (NV19 SM 0402). Då undersökningen omfaar fasighesbolag, fasighesförvalare och fasighesmäklare berörs även i den förvalning och förmedling av egna fasigheer, områden vilka ine skall äckas av e jänseprisindex för Undersökningen bygger på vå olika undersökningar; dels på Föreagssaisik för indusri-, bygg- och jänseföreag 2002, dels på en fördjupad branschundersökning i fasighesbranschen (SNI 70). Sammanfaningsvis kan följande vikiga faka nämnas vilka framkommer i sudien: Toal omsaes inom SNI 70 hela 187 miljarder kronor år , Fasighesförvalning på uppdrag bidrog med 9 procen och Fasighesförmedling med 4 procen ill denna omsäning. Inom och fanns 2002 oal ansällda. Neoomsäningen per ansälld var kr. 8 8 En siffra vilken är avsevär lägre för 70.3, då dea ine inkluderar förvalning och förmedling av egna fasigheer. Inom 70.31, Fasighesförmedling ligger exempelvis denna siffra på kr.
13 12(21) 3.4 Prisbildning I rapporen redogörs de separa för prisbildningen inom förmedling och förvalning Prisbildning fasighesförmedling Prissäningen inom fasighesförmedling är sark förknippad med priserna på fasigheer. Då fasighespriserna siger finns sörre urymme för mäklarna a a u högre priser och då lågkonjunkur råder på fasighesmarknaden minskar dessa möjligheer. Hisorisk har de också vari sora svängningar var de en relaiv god marknad som försämrades efer 1980 då avdragsbegränsningen infördes sae de glada 80-ale igång på allvar och kulminerade kring ill 1995 var sämre år med sjunkande fasighespriser. Efer dea har priserna näsan oavbrue sigi, uan a några ydliga cykler syns av. Under 2005 har bosadspriserna i många delar av lande nå nya rekordnivåer. Idag är de absolu vanligase säe för mäklaren a a beal (från säljaren av objeke) genom en procenuell provision basera på objekes sluliga pris. Provisionen ligger idag på 2,5 ill 5,0 procen men har idigare lega på mellan 3,5 och 6,0 procen då fasighespriserna var lägre och konkurrensen bland mäklarna mindre. Ibland förekommer de, ofas på säljarens inrådan, a en flerdelad ariff illämpas. E exempel kan vara a mäklaren får vå procen upp ill säljarens acceppris och därefer io procen. A a e fas pris är idag mycke sällsyn, dock innehåller många aval en minimiprovision sa ill e fas belopp. Ofa sker någon form av förhandling innan prise besäms. Inga lispriser finns illgängliga och de rekommenderas a sådana ej används. Prissäningen ser u på samma sä över hela branschen för förmedling av bosadsfasigheer. Tros a de finns många små föreag följer näsan samliga samma modell och de sörre bolagen är a beraka som prisledande. Jämförs branschen nu med idigare har de illkommi fler regleringar sam a konkurrensen vinga mäklarna a uveckla jänserna. I jänsen ingår nu ofa värdering, annonser i dagsidningar och på Inerne med illhörande planlösningsriningar, foografier, room sageing, online-budgivning ec. Dea gör a arbesbördan för mäklarna öka. Däremo är slusasen a de ine är någon markan skillnad i arbesbörda eller nerlagd id a sälja en dyr eller en mindre dyr lägenhe. E objek är e objek om de ligger i ungefär samma område Prisbildning fasighesförvalning Inom fasighesförvalning är konraken ofa av komplex naur och de är ofa e förvalningspake de är fråga om. Där ingår olika former av jänser, ex-
14 13(21) empelvis fasighesförvalning, drifseknik, fasighesskösel, sädning ec. När e aval slus löper de ofa under flera år. Komplexieen i avalen skiljer sig mycke å. Är de förvalning av kommersiella fasigheer 9 är avalen mer komplexa och de är ofa fråga om en lång förhandlingsfas. Inge aval är de andra lik. Avalen innehåller ofa en fas basjäns, illsyn och skösel, sam en rörlig del besående av felavhjälpande och underhåll sam planera underhåll. 10 Bolagen efersrävar ofa en helhesförvalning. Normal inleds prisdiskussionen med e pris per kvadrameer men avalen slus i e besäm belopp. Konrakslängden kan variera från e år och uppå, vanligas är reårskonrak. Under gällande avalsperiod indexjuseras sedan priserna med en mix av löne- och prisindex. Förvalningen av bosäder er sig mindre komplex, och de är ofa liknande förvalningsjänser som uförs å olika bosadsräsföreningar. Dea gäller både den adminisraiva och den ekniska förvalningen. Prise som iniial erbjuds kunden bygger ofa på en uppskaad idsågång muliplicera med uppskaade impriser för olika personalkaegorier. I vissa fall konrakeras den adminisraiva förvalningen för sig och den ekniska för sig. Under konrakes löpid indexregleras de normal vid årsskife. Vanligvis rör de sig om olika former av lönekosnadsindex men även prisindex som avspeglar övriga kosnader i förvalningen används. Konrakens löpid varierar men de vanligas förekommande är reårsaval. Till hjälp vid konraksskrivning finns Aval för fasighesförvalning (AFF) ugive av Svensk Byggjäns. Där beskrivs allmänna besämmelser för enreprenader inom fasighesförvalning och verksamhesanknuna jänser. 9 Med kommersiella fasigheer avses även fasigheer i salig-, landsings- eller kommunal regi. 10 Definierade i AFF.
15 14(21) 4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Fasighesförmedling Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är fasighesförmedlingsjänser uförda av Svenska bolag. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen. Som urvalsram användes ES/REG:s Föreagsdaabas (FDB) Urvalsförfarande Vid en försa esundersökning valdes olv föreag u. Måle var a få föreag av olika sorlek och med en sor geografisk spridning. Vid en andra esundersökning valdes endas fyra föreag för uppföljning med en ny uppdaerad blanke Insamlingsförfarande Informaion och blankeer skickades via pos. Blankeerna adresserades ill VD/Conroller. Föreagen ombads svara i bifogade svarskuver Uvärdering av esundersökningen Den låga svarsfrekvensen vid försa uskicke ledde ill en krafig förändrad blankedesign. En farhåga finns också a blankeerna ine kom ill rä person på föreagen då de var adresserade ill VD/Conroller. Efer samråd med branschorganisaionen beslös de a blankeerna isälle bör adresseras ill VD/Ansvarig mäklare. Den andra esundersökningen gav mycke åerkoppling på hur frågorna skulle formuleras och vilka ermer branschen känner igen. E exempel är a de inom fasighesförmedling är vikig a skilja på begreppen avgif, pris och provision.
16 15(21) Tesresula och slusaser De som föreagen/mäklarna har läas a besvara är raka frågor om procenuell provision. Då vissa förmedlingar sker ill minimiprovision, vilke ej lämpar sig för procenuella angivelser, kommer separaa frågor finnas på blankeen för dea. Respondenen ombedes dels ange minimiprovisionens sorlek men även andelen av omsäningen som förmedlingar ill minimiprovision ugör. Dea då de är en nödvändig uppgif för vikning i indexberäkningarna. Vidare kan provisionerna vid förmedling av kommersiella fasigheer skilja sig från övriga varpå frågor om dea kommer a finnas separa på blankeen. Då undersökningen kommer a lyckas fånga upp förändringar i procenuell provision ses inga hinder för den änka indexberäkningsmeoden (beskrivs i kapiel 5.1.5). 4.2 Fasighesförvalning Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är fasighesförvalningsjänser uförda av Svenska bolag. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen. Som urvalsram användes ES/REG:s Föreagsdaabas (FDB) Urvalsförfarande Vid en försa esundersökning kommer föreag verksamma inom SNI väljas u. Både föreningar inom Fasighesförvalning i rikskooperaiv regi och föreag inom Övrig fasighesförvalning kommer ingå i provundersökning. Måle är a inkludera föreag av olika sorlek och med en sor geografisk spridning. Vidare är de önskvär a inom inkludera både de föreag som förvalar kommersiella fasigheer och de som förvalar bosadsfasigheer. Samliga föreag vilka besöks vid branschsudien har givi si medgivande a delaga i en esundersökning Insamlingsförfarande Informaion och blankeer kommer a skickas via pos. Blankeerna adresseras ill VD/Conroller. Föreagen ombedes svara i bifogade svarskuver. Två separaa provundersökningar genomförs, en för och en för
17 16(21) 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Fasighesförmedling Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är fasighesförmedlingsjänser uförda av Svenska bolag. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen. Som urvalsram användes ES/REG:s Föreagsdaabas (FDB) Urvalsförfarande E PPS-urval, basera på föreagens omsäning, kommer a ligga ill grund för undersökningen. Då många fasighesmäklare är enmansföreagare och dessa illsammans omsäer e ansenlig belopp kan en cu-off riskera a snedvrida urvale. Se ill uppgifslämnarbördan och de fakum a repeiiva jänser efersrävas bör ändå en cu-off illämpas vid urvale. Gränsen säs vid en omsäning på en miljon kronor för 2006 års urval Insamlingsförfarande Informaion och blankeer skickades via pos. Blankeerna adresseras ill VD/Ansvarig mäklare. Föreagen ombedes svara i bifogade svarskuver. Efer e eller vå kvaral kommer föreagen erbjudas möjligheen a svara via Inerne Prismäningsmeoder Mäning av förmedlingsprovision kommer a ske på en för undersökningen uvecklad blanke. Respondenen ombedes välja vå ill fyra jänser som är represenaiva för de akuella föreage. De kan allså röra sig både om förmedling av bosadsfasigheer såväl som kommersiella fasigheer. Tjänsen skall specificeras ill vilken yp av objek som förmedlas. Dea exemplifieras på blankeen som Lägenheer 3 rum och sörre för a respondenen läare skall förså önskad dealjeringsgrad. Respondenen får även ange vilka jänser kunden erhåller och som ine är en uppenbar del av denna. Exempelvis Inernebudgivning, flysädning, halvsidesannons i idning X. De finns också plas för övriga kommenarer kring ransakionen. Därefer skall provision i procen anges för den akuella ransakionen. Alernaiv kan provisionen anges i kronor om fas avgif illämpas i
18 17(21) normalfalle. Respondenen får också ange hur sor andel av omsäningen som kommer från förmedling ill minimiavgif och ange sorleken på denna. Vidare ingår en fråga på blankeen om hur sor andel av omsäningen som härrör från förmedling av kommersiella fasigheer Anaganden, viker och indexberäkning När fasighesmäklare säer sina priser finns i huvudsak re modeller. 1. Fas pris; mäklare och säljare överenskommer om e fas pris som säljaren bealar mäklaren, oavse vad sluprise blir för objeke. 2. E procenuell pris; mäklare och säljare överenskommer om a prise säljaren bealar för mäklarens jäns skall bero av vad de sluliga prise på objeke som förmedlas blir. 3. En vå-, eller flerdelad ariff illämpas. Exempelvis vå procen upp ill säljarens acceppris och därefer io procen. Då en förmedling sker ill en fas provision är dea en ämligen enkel sak a behandla i en indexberäkning. De fasa förmedlingsprovisionerna kan direk jämföras över iden för jämförbara ransakioner. När förmedling sker ill en procenuell avgif (fall 2 och 3) uppsår vissa problem. De procenuella provisionerna kan vara oförändrade medan vad kunden fakisk bealar mäklaren förändras. Dea beroende på ändrade fasighespriser. Vid indexberäkningarna kommer därför vå index a mulipliceras med varandra. De ena indexe visar på uvecklingen för de procenuella avgiferna och de andra indexe bör vara e relevan fasighesprisindex. Huvudanken är a hålla fasigheens/objekes reala värde konsan under iden och mäa förmedlingsavgifen på dea. Sker deflaering senare med dea må ges e adekva må på volymillväxen. Då föreagen vid vissa förmedlingar illämpar en minimiprovision lämpar sig ine den ovan diskuerade meoden för samliga fall. Minimiavgifen är e rak pris, och bör behandlas på samma sä som då förmedling sker ill fas pris. För varje föreag bör därför e index för de procenuella provisionerna beräknas och mulipliceras med e fasighesprisindex. Därefer vägs dea ihop med indexe för minimiavgifen. Omsäningsandelen för minimiavgifen måse allså samlas in på föreagsnivå. 1) Inom föreage beräknas ovägda geomeriska index för de procenuella provisionerna separa för förmedling av kommersiella fasigheer och förmedling av bosadsräer (såillvida a ine någo sark alar för a de skall vikas).
19 18(21) PK I m 0, i j= 1 1/ m p i, j = och 0 p i, j PB I 0, i = m' j= 1 p p i, j 0 i, j 1/ m' 2) Därefer mulipliceras dessa med relevana fasighesprisindex, ideal vå olika (så ill vida a ine föreage illämpar fasa priser). Sammanvägning sker arimeisk ill e index som visar på prisuveckling för all förmedling som ej sker ill minimiavgif. P I 0, i P, K wi * P, K I 0, i* FP, K I 0 + P, B wi * P, B I 0, i* FP, B I 0 = där w = 1 n i= 1 i 3) För varje föreag beräknas prisindex för minimiprovisionen. M I = 0, i p p i 0 i 4) Därefer vägs indexalen för den procenuella provisionen och för minimiprovisionen samman för varje föreag. I 0, i P wi * P I 0, i + M wi * M I 0, i = där w = 1 n i= 1 i 5) I e sisa seg beräknas e geomerisk index för samliga föreag. w ( ) i n n 0 = 0, i där w i = 1 i= 1 i= 1 I I P sår för provision exklusive förmedling ill minimipris, K för kommersiella, B för bosad, FP indikerar a de rör sig om e fasighesprisindex. A en priskvo behöver mulipliceras med 100 för a bilda e indexal har uelämnas vid formaliseringen. Kvaliesjuseringar i indexe kan i vissa fall bli akuell. Tjänsen definieras som a förmedla e objek. Till sin hjälp har mäklaren flera verkyg för a få u de högsa prise vid rådande marknadsläge. Vikiga fakorer är reklam och annonsering. Om innehålle i jänsen förändras i dessa avseenden bör en kvaliesvärdering vara nödvändig då säljaren av fasigheen upplever en annan nya av jänsen. En produkionskosnadsansas bör illämpas och explici värdering av kosnadsförändringar för fasighesmäklaren bör användas för a jusera indexalen.
20 19(21) 5.2 Fasighesförvalning Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är fasighesförvalningsjänser uförda av Svenska bolag. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen. Som urvalsram används ES/REG:s Föreagsdaabas (FDB) Urvalsförfarande E PPS-urval, basera på föreagens omsäning, kommer a ligga ill grund för undersökningen. En cu-off-gräns på 5 miljoner används för 2006 års urval Insamlingsförfarande Informaion och blankeer kommer a skickas via pos. Blankeerna adresseras ill VD/Conroller. Föreagen ombedes svara i bifogade svarskuver. Efer e eller vå kvaral kommer föreagen erbjudas möjligheen a svara via Inerne Prismäningsmeoder Möjligheerna a mäa priser på e illfredssällande sä skiljer sig någo å mellan Fasighesförvalning i rikskooperaiv regi och Övrig fasighesförvalning. Inom den senare branschen är en sor del förvalning av kommersiella fasigheer 11. När de rör sig om kommersiella fasigheer är avalen mer komplexa, men framför all diversifierade, och de är ofa fråga om en lång förhandlingsfas innan de slus. Inge aval är de andra lik. Bosäder är mer homogena i sin uformning och förvalningskonraken likaså. För både bosäder och kommersiella fasigheer (inom både och ) kommer ugångspunken vara a löpande mäa priser på konrak. I normalfalle väljs vå ill fyra konrak u för varje föreag (de anger själva vilka på blankeen). För de rikig sora föreagen bör dock mins fyra väljas. 11 Med kommersiella fasigheer avses även fasigheer i salig-, landsings- eller kommunal regi.
Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merTjänsteprisindex för godshantering
Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.11 TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005 1(10) 1 INLEDNING
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merTjänsteprisindex för N yhetsservice
Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merTjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning
Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Tjänseprisindex för
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merMånga risker när bilen mals till plåt
Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merKreditderivat: introduktion och översikt
Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merTjänsteprisindex för lufttransport
1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)
Läs merTjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16
Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,
Läs merTjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet
Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merTjänsteprisindex för vägtransporter av gods
1(10) Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 TPI-projektets rapport nr 7 Petra Jansson Maria Martinsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik,
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merTexten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.
I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merEl- och värmeproduktion
El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de
Läs merText: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail
Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merImportera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.
Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.
Läs merVINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25
VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merAllmänt om förvaring av handlingar Det är viktigt att tidigt skilja handlingar som ska bevaras från handlingar som ska gallras.
Dokumenhaneringsplan version 1.3 illhör Klassificeringssrukur version 1.1 Lunds universie dnr V 2015/321 Gäller fr.o.m. 2015-04-01 Lunds universies dokumenhaneringsplan Föreskriferna i denna dokumenhaneringsplan
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)
ZA77 Flash Eurobaromeer 8 (Monioring he Social Impac of he Crisis: Public Percepions in he European Union, wave ) Counry Quesionnaire Finland (Swedish) FL8 - Social Impac of he Crisis - FIS FRÅGA ALLA
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2007 AM0114
NA/LA 2008-06-10 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2007 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs mer