Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Transkript

1 Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn ill inflaionsförvänninar Kan inflaion bekämpas uan a arbeslösheen ökar? Arbeslöshesale shesale och BNP Enli vår förenklade produkionsfunkion äller: Därmed äller Kap 9: sid. 3 Y Y Y Y Y N N L ( 1 u L( 1 u L( u u L( u u L ( 1 u ( u u 1 u ( u u Därmed äller a illväxaken i produkion (BNP, är unefär lika med minus förändrinen i arbeslösheen. Okuns la De fakiska sambande mellan produkions-illväx och förändrinar i arbeslöshesale benämns ibland Okuns la För USA har dea samband skaas ill: Kan urckas i enerell form som: u u β ( Kap 9: sid. 4 u u 1 0,4( 3% 1 där är den illväx i BNP som krävs för a arbeslösheen skall förbli oförändrad ( den normala illväxen och β aner hur mcke arbeslösheen minskar för varje procenenhe som BNP-illväxen översier den normala 1

2 Okuns la:2 För USA äller då a illväxen i real BNP måse vara mins 3% för a arbeslösheen ine skall öka 0,4( När fakisk BNP-illväx hamnar under (över den normala så ökar (minskar arbeslösheen (vilke är själva laen i Okuns la Okuns la:3 Hö BNPillväx förknippas med minska arbeslöshesal och vice versa, < u > u > u < u Kap 9: sid. 5 Kap 9: sid. 6 Okuns la:4 Skaade Okunkoefficiener för f r olika länderl För varje procenenhe som illväxen i BNP översier 3%, minskar arbeslöshesale med 0,4%. Varför ine med 1% som vi härle ovan? Vid lå illväx behåller måna förea sin personal, vilke innebär a ökad illväx ine leder ill mosvarande illväx i ssselsänin (labor hoardin. Dessuom hämas en del nansällda ine från ruppen arbeslösa uan från folk uanför arbeskrafen. Land USA Sorbriannien Tskland Japan Skaade koefficiener för hur känsli förändrinen i arbeslöshe är för avvikelser från normal BNP-illväx ,39 0,15 0,20 0, ,42 0,51 0,29 0,11 Tendens ill ökad känslihe över iden för Sorbriannien, Tskland och Japan Kap 9: sid. 7 Kap 9: sid. 8 2

3 Phillipskurvan Inflaionen beror på förvänad inflaion och arbeslösheens avvikelse från den naurlia: α( u u e n När inflaionsförvänninarna är sådana a e kan approximeras med -1 kan sambande urckas: 1 α ( u u När fakisk arbeslöshe hamnar under (över den naurlia så ökar (minskar inflaionen n AD-sambande AD-sambande härle från IS-LM-modellen (med idsindex: AD Relaio Y M P G T n Y,, Om vi anar en konsan finanspoliik kan vi urcka AD-sambande som: M Y Y, G, T P En öknin av den reala penninmänden leder ill e fall i ränan Fallande räna leder ill ökad areerad eferfråan (via inveserinar och därmed ill ökad produkion Kap 9: sid. 9 Kap 9: sid. 10 AD-sambande:2 Lå oss specificera Y γ M /P Urck som samband mellan förändrinsak i variablerna innebär dea a: M Dvs illväxaken (i % i BNP är lika med illväxaken i penninmänden minus illväxaken i prisinvån (inflaionen. Kommer si av a illväxen i en variabel som besår av en kvo kan urckas som skillnaden mellan illväxen i äljaren och illväen i nämaren (se proposiion 8 i appendix i slue av boken Penninmänd nd,, inflaion och arbeslöshe she Vi har nu re relaioner som kan användas för a förså sambande mellan penninpoliik, inflaion och arbeslöshe. De är: Okuns la: u u β Den förvänninsuvidade Phillipskurvan: 1 α AD-sambande (i förändrinsaker : 1 M ( u u ( n Kap 9: sid. 11 Kap 9: sid. 12 3

4 Kap 9: sid. 13 Effekerna av penninpoliik Penninpoliik AD-relaionen Inflaion Tillväx Phillipskurvan Okuns la Arbeslöshe Jämvik på medellån sik Ana a cenralbanken uan överraskninar ökar penninmänden i konsan ak lika med m, Då växer produkionen i sin normala ak,, Kap 9: sid. 14 Definiera juserad nominell penninmändsillväx som nominell penninmändillväx minus den normala BNP-illväxen jus m m m På medellån sik är inflaionen lika med den juserade penninmändillväxen jus m konsan Arbeslösheen är då lika med den naurlia arbeslösheen u u n Jämvik på kor sik Ana a cenralbanken plösli besämmer si för a sänka ökninsaken i penninmänden. Vad händer på kor sik (innan förvänninarna juseras? Kap 9: sid. 15 För en iven inflaionsak leder minskad illväxak i penninmänden ill minskad illväx i reala penninmänden och därmed läre BNP-illväx (ADsambande När BNP-illväxen hamnar under den normala ökar arbeslösheen enli Okuns la När arbeslösheen hamnar över den naurlia minskar inflaionen enli Phillipskurvan Allså leder en minskad illväx i penninmänden på kor sik ill minskad BNP-illväx, ökad arbeslöshe På medellån sik är dock BNP-illväxen illbaka på sin normala nivå och arbeslösheen illbaka ill den naurlia arbeslösheen. Inflaionsbekämpnin Enli Phillipskurvan kan inflaionsaken endas minskas om arbeslösheen sier så a den blir höre än den naurlia Hur mcke höre arbeslösheen måse vara för a få ned inflaionen med en viss procensas beror på sorleken på α och hur snabb inflaionen måse ned Om α1 och inflaionen skall ned 1% så kan dea åsadkommas enom a: Kap 9: sid. 16 ( < 0 ( u u > 0 u > u n n Arbeslösheen är 1% höre än den naurlia under e år Arbeslösheen är 0,5% höre än den naurlia under vå år Arbeslösheen är 0,2% höre än den naurlia under fem år ec, 4

5 Förvänninar och rovärdihe: rdihe: Lucaskriiken Lucaskriiken innebär a de är orealisisk a ana a aeners beeende och hur de bildar förvänninar om framiden är oberoende av förändrinar i den ekonomiska poliiken. T.ex. borde lönesäarnas inflaionsförvänninar ine vara oberoende av hur penninpoliiken bedrivs. Kap 9: sid. 17 Om fackföreninarna ror a inflaionen kommer a å ned minskar de sina inflaionsförvänninar, beär läre löneökninar och aerar så a inflaionen verklien år ned uan a arbeslösheen behöver öka. Ekonomer som Thomas Saren hävdar a de cenrala för inflaionsbekämpnin är penninpoliikens rovärdihe Om de som säer lönerna är överade om a cenralbanken är hel inrikad på a minska inflaionen kommer de a aera så a inflaionen år ned Nominella riidieer De finns avvikande uppfaninar Kap 9: sid. 18 Vissa menar a de finns nominella riidieer som innebär a a löner och priser ine anpassas full u ill förändinar i penninpoliiken Om lönerna säs innan poliiken ändras så har inflaion baserad på felakia förvänninar bs in i löneavalen Sanle Fischer har hävda a även om lönesäarna ror a cenralbanken är inrikad på inflaionsbekämpnin så medför en allför snabb minsknin av illväxen av penninmänden ill ökad arbeslöshe. John Talor har hävda a löneaval enderar a vara överlappande i iden. Dea medför a inflaionen ine kan minskas i allför snabb ak uan a de uppsår arbeslöshe. De löner som ännu ine hunni revideras efer de a inflaionsbekämpninen annonseras bidrar ill en för hö prisnivå och a den reala penninmänden blir läre, ränan höre och produkionen mindre. Inflaionsbekämpnin i USA Krafi höjnin av srränan från sepember 1979 ill april 1980 följdes av krafi sänknin i mien av 1980, En andra höjnin enomfördes i början av 1981 och srränan förblev sedan hö under merparen av 1981 och procen Inflaionsbekämpnin i Sverie under 1990-ale 20 inflaion enl KPI 15 srräna Kap 9: sid. 19 Kap 9: sid. 20 5

6 Inflaionsbekämpnin i USA , fors. Inflaion och arbeslöshe BNP-illväx Arbeslöshesal Inflaion (KPI Ackumulerad minsknin av inflaionsak ,5 5,8 13, ,5 7,1 12,5 0, ,8 7,6 8,9 4, ,2 9,7 3,8 9, ,9 9,6 3,8 9,5 Ackumulerad minsknin av inflaionsaken definieras som skillnad mellan fakisk inflaion och inflaionen ,2 7,5 3,9 9, ,2 7,2 3,8 9,5 Sammanfanin Enli Okuns la finns e neaiv samband mellan förändrinen i arbeslöshe och BNP-illväxens avvikelse från sin naurlia nivå En enproceni minsknin av BNP-illväxen leder pisk se ill en öknin av arbeslösheen med mindre än en procen För a föreaen behåller sin arbeskraf när eferfråan faller och för a arbeskrafens sorlek kan variera. Tillsammans med Phillipskurvan och AD-sambande kan Okuns la användas för a analsera kor och medelsikia effeker av penninpoliik På medellån sik kan penninpoliiken ine påverka varken arbeslöshe eller BNP-illväx På kor sik kan ökad (minskad illväx i penninmänden leda ill minskad (ökad arbeslöshe och ökad (minskad BNP-illväx I medelsiki jämvik besäms inflaionsaken av skillnaden mellan illväxen i penninmänden och illväxen i real BNP Kap 9: sid. 21 Kap 9: sid. 22 Sammanfanin, fors. Makroekonomer debaerar huruvida de är möjli a minska inflaionsaken uan a å ienom en period med höjd arbeslöshe och relaiv lå BNP-illväx Vissa menar a rovärdihe för cenalbankens inflaionsbekämpnin räcker Andra menar a de finns nominella riidieer som ör a inflaionen ine kan fås ned snabb uan a arbeslösheen ökar Kap 9: sid. 23 6