Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Transkript

1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212

2

3 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213

4 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Eriksson, saffan.eriksson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Fjärde kvarale 212. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Fourh quarer 212. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR131_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av fjärde kvarale 212. Saisiska cenralbyrån, mars 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen fjärde kvarale Byesbalansen... 9 Handel i varor och jänser... 1 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva... 2 Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen särkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar och e öka översko i jänsebalansen. Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Försärkningen kommer främs av a exporen av övriga affärsjänser öka. Löpande ransfereringar gav under fjärde kvarale e neouflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Den finansiella balansen gav e uflöde på 145 miljarder. De var främs direka inveseringar och porföljinveseringar som bidrog ill uflöde. Toal gav direka inveseringar e neouflöde på 82 miljarder kronor. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Porföljinveseringar med ulande generade e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Byesbalansen försärkes fjärde kvarale och gav e översko på 62 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på 2 miljarder kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 145 miljarder kronor. Helåre 212 gav byesbalansen e översko på 255 miljarder kronor samidig som den finansiella balansen genererade uflöden om 132 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Allsedan 1994 har summan av Sveriges byes- och kapialbalans vari posiiv och Sverige har därmed illhör den grupp av länder som är neosparare. De är emellerid sora skillnader mellan länders byesbalanser vilke illusreras i diagram 1. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 1: Byesbalansen som andel av BNP, H1 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% Tyskland Sorbriannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurosa. Uppgiferna är senas illgängliga daa. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Byesbalansen Byesbalansen omfaas av handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 2. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar främs kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner och löpande ransfereringar besår främs av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Handel i varor och jänser sam fakorinkomser bidrar posiiv ill byesbalansöverskoe medan löpande ransfereringar bidrar negaiv. Diagram 2: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen försärkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar men även från en försärkning i jänsebalansen. För helåre 212 försärkes överskoe i byesbalansen någo och uppgick ill 255 miljarder kronor jämför med e översko på 246 miljarder kronor under 211. Försärkningen i byesbalansen på helåre kom av e öka översko i urikeshandeln med varor och jänser medan fakorinkomserna försvagades och underskoe i löpande ransfereringar ökade. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 3 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Överskoe i urikeshandeln i varor och jänser uppgick fjärde kvarale ill 53 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 48 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick överskoe ill 219 miljarder kronor vilke var en försärkning jämför med 211 då överskoe uppgick ill 21 miljarder kronor. De är främs jänsebalansen som bidragi ill försärkningen. Diagram 4 illusrerar a överskoe i handel i varor och jänser kommer från länder uanför EU. Diagram 4: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen De har emellerid ine allid vari så a jänsebalansen har ugjor den sörsa delen av överskoe av handeln i varor och jänser vilke illusreras i diagram 5. Under perioden 22 och 212 har överskoe i jänsebalansen vuxi från 6 miljarder kronor ill 143 miljarder kronor. De var dock förs 29 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 5: Handel uppdelad på handel- och jänsebalans neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen var i nivå med samma period föregående år och uppgick ill 15 miljarder kronor. Både exporen och imporen har dock minska krafig. För helåre 212 uppgick överskoe i handelsbalansen ill 76 miljarder kronor. De var i nivå med överskoe för 211. Även på helåre har både varuexporen och varuimporen minska. Diagram 6: Handelsbalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handelsbalansen uppvisar undersko mo länder inom EU men översko i handeln med länder uanför EU. Underskoe i handelsbalansen mo EU-länder minskade beroende på a imporen minskade. Samidig minskade även överskoe i handelsbalansen genemo länder uanför EU då exporen minskade (Diagram 7). Tillsammans medförde de a handelsneo var i nivå med samma kvaral föregående år. Den sörsa delen av varuhandeln sker emellerid forsa genemo EU-länder. Diagram 7: Handelsbalansen, inra- exra EU, mdr SEK Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies som uppvisar sörs översko. Den sörsa förändringen i jämförelse med samma period föregående år är a överskoe i posen övriga affärsjänser öka från knapp 11 miljarder kronor ill 18 miljarder kronor. Ökningen i posen beror främs på en ökning av exporen. Även på årsbasis har överskoe i jänsebalansen öka. 212 uppgick överskoe ill 143 miljarder kronor a jämföra med 126 miljarder kronor 211. Diagram 8: Tjänsebalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor Impor Neo 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Till skillnad från handelsbalansen så genererar handel med jänser översko såväl genemo EU-länder som ill övriga länder. Överskoe i jänsebalansen har vuxi beydlig under de senase 1 åren. Förklaringen ill ökningen är a exporen av jänser har mer än fördubblas medan imporen har öka med dryg 5 procen. De jänseslag som sarkas bidragi ill e öka översko i byesbalansen är övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Fakorinkomser Fakorinkomser besår av avkasning på uländska illgångar och skulder sam lön för arbee. Lön för arbee ugör en mycke lien del av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 9. Under de fjärde kvarale 212 ökade inflöde i fakorinkomserna någo jämför med samma kvaral 211 och uppgick ill 23 miljarder kronor. Diagram 9: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen kommer från Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 1: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande med sora uflöden under kvaral vå. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar Avkasning i direkinveseringar ska illusrera rörelsevinsen i bolagen 1 och delas aningen u ill ägarna eller åerinveseras i bolage. En del av avkasningen ugörs även av räna på lån. Diagram 11 illusrerar hur samliga poser påverkar ufalle för direkinveseringar. Avkasningen på direka inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill 21 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 35 miljarder kronor. Avkasningen för helåre 212 har vari någo lägre än för 211 både på svenska direkinveseringar i ulande och på uländska direkinveseringar i Sverige. Diagram 11: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på skuldpapper. Posen är relaiv säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under kvarale. 1 Avkasningen avser mäa rörelseresulae och beräknas som resula efer finansiella poser minus ska, där resulae efer finansiella poser rensas för nedskrivningar (neo, inklusive krediförluser), realisaionsvinser sam realisaionsförluser. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 12: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på närmare 1 miljard kronor under åres sisa kvaral vilke är a jämföra med e uflöde om 3 miljarder för samma kvaral 211. De förklaras främs av a ränan på svenska värdepapper minska. E lägre global räneläge ill följd av de sämre konjunkurläge sam a de uländska innehave av svenska ränebärande värdepapper är sörre än mosvarande svensk innehav i ulande är förklaringar ill de minskade uflöde i ränor. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och korrelerar därför med uvecklingen på Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Efersom illgångssocken är sörre än skuldsocken bidrar avkasningen på övriga inveseringar posiiv ill byesbalansen. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill dryg 2 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick avkasningen ill dryg 9 miljarder kronor, en ökning från föregående år då avkasningen uppgick ill dryg 8 miljarder kronor. Diagram 13: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under fjärde kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Sverige är neogivare av denna yp av bidrag varför löpande ransfereringar har ge uflöden varje år sedan den publicerade idsseriens sar, 195. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar (jämför med löpande ransfereringar) men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden jämför med löpande ransfereringar och posen har dessuom ge upphov ill inflöden under vissa år. Fjärde kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på 2 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Finansiell balans Den finansiella balansen besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven och gav upphov ill uflöden om 145 miljarder kronor under åres sisa kvaral. Direka inveseringar och porföljinveseringar bidrog främs ill uflöde. Diagram 14: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Under 212 har den finansiella balansen uppvisa neouflöden på sammanlag 132 miljarder kronor. 211 gav den finansiella balansen neouflöden på 314 miljarder kronor. Övriga inveseringar och direka inveseringar låg bakom merparen av uflödena under 212 och 211 medan porföljinveseringar uppvisade beydande neoinflöden. På helåre forsäer övriga inveseringar a ge sora uflöden på illgångssidan medan porföljinveseringar forsäer ge sora inflöden på skuldsidan. Direka inveseringar Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande vilke innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag som ugör mins 1 % av akiekapial eller röser. Ägande av akiekapial om en mindre andel definieras isälle som porföljinveseringar. Toal gav direka inveseringar under de fjärde kvarale e neouflöde på 82 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade med 45 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige minskade med 37 miljarder kronor. Under de fjärde kvarale brukar många ransakioner genomföras, framförall koncerninerna, vilke också var falle under dea kvaral. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Dea beror roligen ill sor del på a yerligare begränsningar i räneavdrag rädde i kraf 213. Då lån i många fall regleras genemo ege kapial har dea samidig medför sora inflöden inom ege kapial. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 15: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Helåre 212 inveserade svenska föreag 227 miljarder kronor i ulande inom ramen för direkinveseringar. Samidig inveserade uländska inveserare 93 miljarder kronor i Sverige. De kan jämföras med helåre 211 då svenska föreag inveserade 183 miljarder kronor i ulande medan uländska inveserare inveserade 6 miljarder kronor i Sverige. Förändringar i de uländska direkinveseringarna i Sverige har radiionell anses spegla förändringar i den ulandsägda verksamheens omfaning i Sverige medan förändringar i de svenska direkinveseringarna i ulande har anses urycka förändringar i den svenska verksamheens omfaning i ulande. Inernaionella koncerner minimerar emellerid i ökad usräckning kosnaderna på koncernnivå genom a global dra nya av skae- och finansieringsfördelar i olika länder. Dea har få som följd a en del av de kapialflöden som sker inom direkinveseringar ugör e kapialflöde genom lande och speglar således ine en förändring i den uländska verksamheens omfaning. Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser (jämför med direka inveseringar). Porföljinveseringar med ulande generade under åres sisa kvaral e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 16: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar se på helår generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu liksom icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Under 212 gav porföljinveseringar inflöden om 91 miljarder kronor vilke är beydlig mindre än 211. Inflöde berodde på a uländska inveserare under 212 köp svenska ränebärande värdepapper. Samidig har svenska inveserare köp akier och fonder i ulande vilke har bidragi med uflöden. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade fjärde kvarale e mindre neouflöde då inflödena var i nivå med uflödena. För helåre 212 gav derivabealningar e neoinflöde på 36 miljarder kronor vilke kan jämföras med 211 då gav derivabealningar e neouflöde på 2 miljarder kronor. Liksom idigare var de swapkonraken som sod för merparen av flödena. 2 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 17: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån då dessa omfaas av porföljinveseringar. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 18: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav under kvarale e neoinflöde på 6 miljarder kronor. För helåre 212 gav övriga inveseringar e neouflöde på 122 miljarder kronor. De berodde på en ökning av ulåningen med 77 miljarder kronor samidig som upplåningen minskade med 46 miljarder kronor. Liksom idigare var de främs banker och bosadsinsiu som sod för flödena. Valuareserven Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden vilke innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inflöden på 7 miljarder kronor vilke förklaras av en minskning av uländska värdepapper. Valuareserven minskade någo och uppgick vid ugången av 212 ill 34 miljarder kronor. Diagram 19: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Svenska illgångar och skulder mo ulande Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid slue av 212 visar preliminära siffror över Sveriges ulandssällning en neoskuld på 512 miljarder kronor. Jämför med december 211 har skulden öka med cirka 269 miljarder kronor. Svenska skulder mo ulande har öka mer än svenska illgångar i ulande vilke medför en försvagning av ulandssällningen. Diagram 2: Ulandssällning och bealningsbalansen neo , neo 2 mdr SEK Ulandssällning Neoflöden Ulandssällningen påverkas av ransakioner i den finansiella balansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. Den ökade neoskulden i ulandssällningen kommer främs av en ökad skuld inom porföljinveseringar där värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige främs öka. Ökningen av värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige beror främs på värdeförändringar då börsen seg under 212. Samidig har svenskar låna upp beydande belopp i ränebärande värdepapper vilke också bidragi ill a den svenska skulden inom porföljinveseringar mo ulande öka. På illgångssidan har svenska placerare invesera beydande belopp i uländska akier. Tillgångarna i ulande har dock ine öka i mosvarande omfaning, bland anna beroende på a kronan särkes under 212. Ulandssällningen är en sammansällning av e lands samliga finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. De är således e må på landes förmögenhe genemo ulande. Som kompleering preseneras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde har beräknas. För 212 innebär den fullsändiga marknadsvärdesberäkningen a Sverige har en neofordran på ulande som uppgår ill 22 miljarder kronor. De är vikig a noera a flera av delposerna i ulandssällningen för 212, främs direka inveseringar och porföljakier, är skaade. E mer definiiv värde redovisas när de årliga undersökningarna av porfölj- Saisiska cenralbyrån 23

26 Svenska illgångar och skulder mo ulande Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inveseringar och direkinveseringar är genomförda. De är således vikig a olka siffrorna med viss försikighe. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 21 kvaral 1 ill och med 212 kvaral 3. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -8 miljarder neo i byesbalansen och 33 miljarder neo i den finansiella balansen. 24 Saisiska cenralbyrån

27 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Vad är bealningsbalansen? Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 2 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 3 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 2 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 3 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner och kapialavkasning. Saisiska cenralbyrån 25

28 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 4 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 5 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 6 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + 4 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 5 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 6 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 26 Saisiska cenralbyrån