BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3
|
|
- Siv Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214
2
3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214
4 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Janina Karlsson, janina.karlsson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Andra kvarale 214. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. 2 nd quarer 214. Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-214-FM4BR143_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på This publicaion will only be published on
5 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av andra kvarale 214. Saisiska cenralbyrån, sepember 214 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
6
7 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen andra kvarale Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 1 Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Revideringar Vad är bealningsbalansen?... 2 En härledning av bealningsbalansen... 2 Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5
8 Sammanfaning Bealningsbalansen andra kvarale 214 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under andra kvarale ill 49 miljarder kronor vilke är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 6 miljarder kronor. Försvagningen i byesbalansen beror främs på e minska översko i urikeshandeln med varor. Under andra kvarale uppgick urikeshandeln med varor och jänser ill 48 miljarder kronor neo. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 56 miljarder kronor. Urikeshandeln med varor gav e översko på 13 miljarder kronor vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 19 miljarder kronor. Tjänsebalansen gav e översko på 36 miljarder kronor vilke är i nivå med samma kvaral föregående år. Den finansiella balansen gav e neoinflöde på 16 miljarder kronor under kvarale. Direka inveseringar, valuareserven och finansiella deriva bidrog med kapialinflöden. Porföljinveseringar sam övriga inveseringar bidrog med kapialuflöde. 6 Saisiska cenralbyrån
9 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Byesbalansen försvagades under andra kvarale och gav e översko på 49 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på knapp,5 miljarder kronor och den finansiella balansen gav e neoinflöde på 16 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual. Byes- och kapialbalansen illusrerar om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7
10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Byesbalansen Byesbalansen gav andra kvarale e översko på 49 miljarder kronor. De är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 6 miljarder kronor. Samliga poser i byesbalansen bidrog ill försvagningen men främs beror den på en illbakagång i handeln med varor och jänser. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Under andra kvarale uppgick urikeshandeln i varor och jänser ill 48 miljarder kronor neo. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 56 miljarder kronor. E minska översko i varuhandeln bidrog negaiv, medan överskoe i jänsehandeln låg kvar på samma nivå som under andra kvarale 213. Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal 8 Saisiska cenralbyrån
11 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen De är forsa sora översko i handeln genemo länder uanför EU medan handeln med EU-länder genererar undersko. Överskoe av handel med länder uanför EU har dock minska jämför med föregående år medan underskoe av handeln med EU-länder har minska, vilke illusreras i diagram 3. Diagram 3: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 13 miljarder kronor, vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 19 miljarder kronor. Både impor och expor av varor ökade någo jämför med samma kvaral föregående år. Imporen ökade mer än exporen vilke medförde e minska översko i handelsbalansen. Diagram 4: Handelsbalans, Expor och impor, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 9
12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Tjänsebalansen Tjänsebalansen gav andra kvarale e översko på 36 miljarder kronor. De är i nivå med samma kvaral föregående år. Tjänseexporen uppgick ill 141 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 16 miljarder kronor. Både jänseexporen och jänseimporen har öka jämför med samma kvaral föregående år. Bland jänseslagen bidrar ransporer och övriga jänser med översko medan resor bidrar med undersko. Bland övriga jänser bidrar övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies med sörs översko. Merchaning bidrar med en sor del av överskoe i jänsehandeln och överskoe har öka i jämförelse med samma kvaral föregående år. Merchaning finns endas på exporsidan och är den försäljningsmarginal som uppsår när svenska föreag köper varor och säljer dem vidare på världsmarknaden uan a de imporeras ill Sverige. Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK Expor Impor Neo Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Fakorinkomser ugörs ill huvuddelen av kapialavkasning medan löner bidrar med mindre flöden vilke illusreras i diagram 6. Överskoe i fakorinkomser uppgick andra kvarale ill 11 miljarder kronor, där kapialavkasningen sod näsan hela överskoe medan löner bidrog med e undersko på,5 miljarder kronor. 1 Saisiska cenralbyrån
13 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo mdr SEK Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasningen på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande. Andra kvarale uppgick överskoe i kapialavkasningen ill 11 miljarder kronor, vilke är någo lägre än under samma kvaral föregående år. Öka undersko i porföljinveseringar har bidragi negaiv. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direka inveseringar gav e översko på 25 miljarder kronor. Avkasning på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 59 miljarder kronor medan avkasning på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 34 miljarder kronor. Erhållna udelningar från ulande uppgick under kvarale ill 15 miljarder kronor medan lämnade udelningar ill ulande uppgick ill knapp 14 miljarder kronor. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e neouflöde på dryg 3 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 11
14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar från akier och fonder sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna som bokförs när de bealas u. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale ill skillnad från uländska bolag som har en mer jämn fördelning över åre på udelningar. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialundersko på 16 miljarder kronor under åres andra kvaral vilke är knapp 5 miljarder mer jämför med samma kvaral 213. Akieudelningar som även innefaar udelningar från fonder gav e neouflöde på knapp 9 miljarder. Udelningar har vän från översko ill undersko när udelningar på svenska akier och fonder ökade, medan udelningar på uländska akier och fonder var i nivå med mosvarande kvaral 213. Avkasning på ränebärande värdepapper gav e uflöde på 8 miljarder kronor vilke var knapp 6 miljard mindre än mosvarande period 213. De förklaras främs av a ränor på svenska obligaioner minskade. 12 Saisiska cenralbyrån
15 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick andra kvarale ill 3 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på 7 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på 4 miljarder kronor. Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under kvarale e neouflöde på 1 miljarder kronor. Löpande ransfereringar brukar uppvisa säsongsmönser med mindre uflöden under andra kvarale. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Andra kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på,5 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13
16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neoinflöden på 16 miljarder kronor under åres andra kvaral. Poserna direka inveseringar, finansiella deriva och valuareserven bidrog med kapialinflöden, medan porföljinveseringar och övriga inveseringar gav e kapialuflöde. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under kvarale e neoinflöde på 37 miljarder kronor. Posen ege kapial gav e sörre inflöde på 73 miljarder kronor. Ege kapial gav dels inflöden inom direka inveseringar i ulande, då svenska föreag minskade inveseringar i ulande och dels inom uländska direkinveseringar i Sverige där förvärv av akier i Sverige bidrog med beydande kapialinflöde. Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I ulande Neo 14 Saisiska cenralbyrån
17 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar med ulande genererade under åres andra kvaral e kapialuflöde på 2 miljarder kronor. Svenska inveserare placerade 61 miljarder kronor neo i uländska värdepapper under andra kvarale, 45 miljarder i porföljakier och 16 miljarder kronor i ränebärande värdepapper. Uländska inveserare neosålde under andra kvarale svenska obligaioner för 46 miljarder kronor, medan svenska penningmarknadsinsrumen neoköpes för 11 miljarder kronor. Toal gav handeln i svenska värdepapper e neoinflöde på 58 miljarder kronor, varav handeln i ränebärande värdepapper ugjorde 55 miljarder kronor. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva ugörs i sörsa grad av swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva gav e neoinflöde på knapp 6 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av swapkonrak medan forwards och opioner gav neouflöden. Saisiska cenralbyrån 15
18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 15: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav e neouflöde på 32 miljarder kronor, främs beroende på en ökad ulåning ill ulande. Ulåningen gav oal e neouflöde på 64 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neoinflöde på 32 miljarder kronor. Bankerna sod för merparen av neoflödena under kvarale. Bankerna ökade både illgångar och skulder mo ulande medan de icke-finansiella föreagen minskade både illgångar och skulder mo ulande. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. 16 Saisiska cenralbyrån
19 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Bealningsbalansen Valuareserven gav e neoinflöde på 8 miljarder kronor vilke främs förklaras av en minskning av uländska ränebärande värdepapper och bankillgodohavanden. Värde på valuareserven ökade och uppgick vid slue av andra kvarale ill 443 miljarder kronor. Diagram 16: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån 17
20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid ugången av juni 214 visar preliminära uppgifer över Sveriges ulandssällning forsa en neoskuld mo ulande. Skulden uppgick ill 192 miljarder kronor och minskade jämför med beräkningen för ugången av 213 då den uppgick ill 515 miljarder kronor. Förändringar i ulandssällningen kommer dels av ransakioner i den finansiella balansen, som skall mosvara sorleken på överskoen respekive underskoen i byesbalansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. De är dock svår a bedöma hur sor påverkan dessa fakorer haf på ulandssällningen de senase halvåre. Byesbalansen har under 214 forsa bidra med beydande översko. Dea har ine avspeglas i mosvarande uflöden i den finansiella balansen vilke har medför en sörre respos. Den finansiella balansen har isälle visa inflöden, medan neoskulden mo ulande har minska. Valuakurseffeker och förändringar i akiekurser och ränor kan ha sor påverkan på ulandssällningen. De är dock svår a bedöma hur sor påverkan dessa fakorer haf på ulandssällningen de senase halvåre. Under perioden har kronan försvagas mo de sörre valuorna. Tillgångarna i ulandssällningen är ill sor del denominerade i uländsk valua medan skulderna främs är denominerade i svensk valua. De gör a försvagningen av den svenska kronan ill sor del kan ha bidragi ill en särk ulandssällning. Den minskade neoskulden kommer främs av en minskad neoskuld inom porföljinveseringar. Tillgångarna inom porföljinveseringar har öka mer än skulderna vilke medför en minskad neoskuld. Värde på svenskägda akier i ulande har öka, en pos som visar uflöden under perioden. Samidig har den svenska valuan försvagas mo de sörre valuorna vilke kan ha bidragi ill en ökning av värde på uländska akier räkna i svenska kronor. Värde på ränebärande värdepapper i ulande har också öka. De är vikig a poängera a uppgiferna om ulandssällningen är preliminära och kommer sannolik a revideras i ak med a saisiken uppdaeras med mer definiiva siffror. 18 Saisiska cenralbyrån
21 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Under andra kvarale 214 har e undanag gjor från revideringspolicyn och bealningsbalansen har revideras från 213 kvaral 1 ill och med 214 kvaral 1. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 18 miljarder kronor neo i byesbalansen och 23 miljarder kronor neo i den finansiella balansen. Saisiska cenralbyrån 19
22 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de neofakorinkomser och neoransfereringar, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands sam ransfereringar från ulande minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige sam ransfereringar ill ulande kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa inkomser kallas numera ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 2
23 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (5) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (5) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. Saisiska cenralbyrån 21
24 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 214 X M + F = ( A A 1). (6) + Vänserlede i bealningsbalansen (6) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neoinkomserna. Termen A A ) i högerlede visar hur neoillgångarna ( + 1 genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A +1 <. Ekvaion (6) A innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 22 Saisiska cenralbyrån
25 Bealningsbalansen andra kvarale 214 Vad är bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 23
26 All officiell saisik finns på: Saisikservice: fn All official saisics can be found a: Saisics service, phone
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2013:4. Betalningsbalansen Tredje kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 213:4 Bealningsbalansen Tredje kvarale Bealningsbalansen Tredje kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 213
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2013
Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2012
Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Firs quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Första kvartalet Betalningsbalansen
DATUM: 28-5-3 UTGIVARE: Enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik (BFM) Lena Finn 8-56 944 9, lena.finn@scb.se Camilla Bergeling 8-56 942 6, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby 8-56 946 14,
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Fourh quarer 2010 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2013
Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn
D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 08-506 948 01 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 506
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merKreditderivat: introduktion och översikt
Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.
Läs mer1 Elektromagnetisk induktion
1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merSkuldkrisen. Skuldkriser. Skuldsatta länder. Skuldkriser m.m. Varning. Erfarenheter. KAU Dec 13, Bo SjöMaj
Skuldkriser Skuldkrisen KAU Dec 13, 2011 Bo Sjö Hur uppsår en skuldkris? (Sasbankru) Varför blir de en finansiell kris? Hur kan den ågärdas? Vad gör IMF o Världsbanken? Likheer med U-länderna skuldkriser
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev HL
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev 5006 HL Innehåll Nivå : Produkion mo kundorder (SVP.) Monering mo kundorder (SVP.2) Produkion mo lager (SVP.3) Lagerlös produkion (Chase) (SVP.4) Ujämnad
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merFinansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning
Läs merCentralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin
Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev20080303MR Lieraur: Olhager (2000) kap. 1.3, 2.1 och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merDirektinvesteringar och risk
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merImportera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.
Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merNationalekonomiska föreningen, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2013-06-12 TALARE: Riksbankschef Sefan Ingves PLATS: Naionalekonomiska föreningen, Sockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs mer1. Geometriskt om grafer
Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merPåverkansfaktorer på nybilsförsäljning
Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidauppsas 10 poäng HT 2005 Påverkansfakorer på nybilsförsäljning -En ekonomerisk modell för nybilsförsäljningen i USA 1976-2004 Förfaare: Carl Johan
Läs merGenom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000
Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merFastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från
Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse
Läs mer