Betalningsbalansen. Första kvartalet 2013
|
|
- Inga Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bealningsbalansen Försa kvarale 213
2
3 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213
4 Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Eriksson, saffan.eriksson@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Försa kvarale 213. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Firs quarer 213. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR132_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on
5 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av försa kvarale 213. Saisiska cenralbyrån, maj 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
6
7 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen försa kvarale Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 9 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5
8 Sammanfaning Bealningsbalansen försa kvarale 213 Sammanfaning Bealningsbalansen gav försa kvarale e översko i byesbalansen om 68 miljarder kronor. Därmed särkes byesbalansen med 4 miljarder kronor jämför med mosvarande period föregående år. Försärkningen beror främs på e öka översko i jänsebalansen men även på en sark handelsbalans. Urikeshandeln med jänser gav e översko på 34 miljarder kronor och försärkes jämför med samma kvaral 212 då de uppgick ill 31 miljarder kronor. Sörs förändring jämför med mosvarande kvaral 212 är a överskoe i övriga affärsjänser öka från e översko på 16 miljarder kronor ill dryg 19 miljarder kronor. Bland jänseslagen var de övriga affärsjänser sam licenser och royalies som bidrog mes ill överskoe. I samband med publiceringen av bealningsbalansen för de försa kvarale 213 uökas anale publicerade jänseslag från 11 ill 26 redovisningsvariabler. Fullsändig saisik med den mer dealjerade indelningen redovisas från och med försa kvarale 23. Den finansiella balansen genererade under kvarale e kapialuflöde på 46 miljarder kronor. Den finansiella balansen präglas av Riksbankens försärkning av valuareserven Riksbanken besluade i december a den svenska valuareserven skulle försärkas för a vid behov kunna förse bankerna med likvidie i uländsk valua. Uökade åaganden emo IMF ligger även bakom beslue. Försärkningen av valuareserven gav under kvarale e neouflöde i valuareserven på 98 miljarder kronor. Valuareserven uppgick ill 432 miljarder kronor. Finansieringen skedde genom emissioner av sasobligaioner vilke även genererar mosvarande inflöde för porföljinveseringar. Toal gav porföljinveseringar e inflöde på 147 miljarder kronor. 6 Saisiska cenralbyrån
9 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Byesbalansen försärkes försa kvarale och gav e översko på 68 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på en halv miljard kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 46 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Allsedan 1994 har summan av Sveriges byes- och kapialbalans vari posiiv och Sverige har därmed illhör den grupp av länder som är neosparare. De är emellerid sora skillnader mellan länders byesbalanser vilke illusreras i diagram 1. Diagram 1: Byesbalansen som andel av BNP, % 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% Tyskland Sorbriannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurosa. Uppgiferna är senas illgängliga daa. Saisiska cenralbyrån 7
10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Byesbalansen Byesbalansen omfaar handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 2. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner medan löpande ransfereringar främs besår av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Diagram 2: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick försa kvarale ill 68 miljarder kronor. De är en ökning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 64 miljarder kronor. Både handel i varor och jänser sam fakorinkomser har bidragi ill de ökade överskoe medan löpande ransfereringar har bidragi negaiv genom e öka undersko. 8 Saisiska cenralbyrån
11 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 3 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Urikeshandel i varor och jänser gav försa kvarale e översko på 58 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 54 miljarder kronor. De är främs en särk jänsebalans som bidragi ill de ökade överskoe i handeln i varor och jänser. Diagram 4 illusrerar a överskoe i handel i varor och jänser kommer från länder uanför EU medan handeln i varor och jänser med EU-länder visar undersko. Diagram 4: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal Saisiska cenralbyrån 9
12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Urikeshandeln i jänser har forsa uvecklas sark. De var dock förs 29 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln vilke illusreras i diagram 5. Samidig som överskoe i jänsehandeln har öka har överskoe i varuhandeln minska. De sammanlagda överskoe i handel i varor och jänser har därför lega på en relaiv sabil nivå de senase åren. Diagram 5: Handel uppdelad på handel- och jänsebalansbalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen uppgick ill 24 miljarder kronor och var i nivå med samma period föregående år. Både varuexporen och varuimporen minskade dock beydlig de senase kvarale. De har medför a överskoe i handelsbalansen i sor se är oförändra jämför med samma period föregående år. Diagram 6: Handelsbalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) 1 Saisiska cenralbyrån
13 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Handelsbalansen uppvisar forsa översko mo länder uanför EU medan handelsbalansen mo EU-länder uppvisar undersko. Jämför med samma period föregående år har överskoe mo länder uanför EU öka medan underskoe i handeln med EU-länder har öka. Diagram 7: Handelsbalasen, inra- exra EU, mdr SEK Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Under försa kvarale gav jänsebalansen e översko på 34 miljarder kronor. De är en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 31 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de finansiella jänser och ekniska jänser som bidrar mes ill ökningen i jänsebalansen. Exporen av finansiella jänser hade e relaiv sark försa kvaral och överskoe ökade med dryg 1 miljard kronor jämför med samma kvaral föregående år. Samidig som imporen av ekniska jänser under försa kvarale i år var svag, var också mosvarande expor under försa kvarale i fjol ganska svag. Dea ledde ill a överskoe för ekniska jänser ökade med dryg 2 miljarder kronor jämför med samma kvaral föregående år. Diagram 8: Tjänsebalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor Impor Neo Anale jänseslag som publiceras i den officiella saisiken har fr.o.m. dea kvaral uökas från 11 ill 26 redovisningsvariabler. Fullsändig saisik med den mer dealjerade indelningen finns fr.o.m. försa kvarale 23. De har illkommi e fleral ransporslag ill posen ransporer. Även kommunikaionsjänser och övriga affärsjänser Saisiska cenralbyrån 11
14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 redovisas mer dealjera med fler underliggande jänseslag. Av dessa nya redovisningsvariabler bidrar vägransporer, merchaningjänser, ekniska jänser och övriga jänser mes ill jänsebalansens översko. Forskning och uveckling är de jänseslag som har sörs negaiv påverkan på neo. Merchaning är de enskilda jänseslag som bidrar allra mes ill överskoe i jänsebalansen. Tjänseslage ugör ca 45 procen av jänsebalansens neo och har uvecklas sark på 1 år. Under försa kvarale i år var värde av merchaning knapp 16 miljarder kronor. Merchaning är inköp och vidareförsäljning av varor som ine passerar svensk gräns och räknas definiionsmässig ill jänsebalansen. Som expor redovisas den försäljningsmarginal som ugörs av skillnaden mellan försäljningsvärde och inköpsvärde. En beydande andel av merchaning ugörs av handel inom föreagskoncerner. Omfaningen av merchaning påverkas av föreagens affärsupplägg. Isälle för merchaning kan föreag låa doerbolagen fakurera försäljningen. Då uppkommer inge merchaningvärde uan moderbolage får isälle inäker i form av udelning, som ine räknas ill jänsebalansen uan är en fakorinkoms. Tjänsehandeln har uvecklas sark de senase 1 åren. På denna period har jänseexporen fördubblas. Tjänseimporen har också öka krafig, men ine i samma ak vilke medför a jänsebalansen försärks beydlig. Tjänsehandeln har haf en sarkare uveckling än varuhandeln som ine har öka i samma ak. Överskoen i handelsbalansen har isälle minska då varuimporen öka mer än varuexporen. Därför bidrar jänsebalansen nu med sörre översko än handelsbalansen. Varuhandel och jänsehandel är ofa sammankopplade. Den ökade handeln i jänser kan dels bero på jänsesekorns illväx sam e öka jänseinnehåll i illverkningsindusrin. A jänsebalansen har särks mycke de senase 1 åren kommer främs av e öka översko i posen övriga jänser men även e minska undersko i posen resor. Uländsk konsumion vid resande i Sverige har öka mer än svensk konsumion vid resande i ulande. De ökade överskoe i posen övriga jänser kommer av a exporen öka mer än imporen. Där är de främs posen övriga affärsjänser som öka och de beror främs på a överskoen i jänseslage merchaning har mer än dubblas på 1 år. E öka översko i ekniska jänser har också bidragi ill försärkningen. Även daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies har uvecklas sark och bidrar nu med beydande neoexpor. Den sigande renden har dock maas av den senase iden och överskoen i dessa poser har isälle avagi. 12 Saisiska cenralbyrån
15 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Posen bidrar med e beydande översko ill byesbalansen. Kapialavkasningen bidrar med den sörre delen av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 9. Under försa kvarale ökade överskoe i fakorinkomserna någo jämför med samma kvaral föregående år och uppgick ill 26 miljarder kronor. Diagram 9: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen kommer från Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 1: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Kapialavkasningen bidrar med e beydande översko. Överskoe uppgick försa kvarale ill 26 miljarder kronor, vilke är någo högre jämför med samma period föregående år. Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar där avkasningen vari relaiv sabil över iden. Saisiska cenralbyrån 13
16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar bidrog med e översko på 22 miljarder kronor under försa kvarale 213. Avkasningen på svenska direka inveseringar uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 33 miljarder kronor. Udelningar var relaiv små vilke de normal är under försa kvarale. Dea medför relaiv sora åerinveserade vinsmedel. Åerinveserade vinsmedel avser den del av vinsen i bolagen som gjors under perioden och som ine delas u. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog med e undersko på knapp 5 miljarder kronor. Underskoe har minska jämför med idigare perioder samidig som föreag inom direkinveseringsförhållande minska sina skulder mo ulande de senase kvaralen. Diagram 11: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på skuldpapper. Posen är relaiv säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale. 14 Saisiska cenralbyrån
17 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 12: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialöversko på knapp 2 miljarder kronor under åres försa kvaral vilke kan jämföras med e inflöde på dryg 3 miljarder för samma kvaral 212. Akieudelningar som innefaar såväl akieudelningar som avkasning på fonder minskade med 5 miljarder kronor jämför mosvarande kvaral 212. De förklaras främs av a akieudelningar på svenska akier vari sörre under försa kvarale 213 än de var under mosvarande kvaral 212. Uflöde i ränor för ränebärande värdepapper minskade med 4 miljarder kronor jämför med mosvarande period 212. De förklaras främs av a ränan på svenska värdepapper minska. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och korrelerar därför med uvecklingen på Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under försa kvarale ill 3 miljarder kronor. Dea är en ökning på dryg 1 miljard jämför med samma kvaral förra åre. Diagram 13: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån 15
18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under försa kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. De är främs ransakioner med EU som sår för uflöde. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaar även överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden än löpande ransfereringar och posen har dessuom ge upphov ill inflöden under vissa år. Försa kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på en halv miljard kronor. 16 Saisiska cenralbyrån
19 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Finansiell balans Den finansiella balansen besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven och gav upphov ill neouflöden om 46 miljarder kronor under åres försa kvaral. Poserna porföljinveseringar och finansiella deriva genererade under försa kvarale sora inflöden men den finansiella balansen visade ändå på e neouflöde efersom direka inveseringar och valuareserven gav än sörre uflöden. Diagram 14: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under försa kvarale e neouflöde på 119 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade med 123 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige ökade med 4 miljarder kronor. Kvarale präglas av a flera föreag minska sin skuld mo koncernföreag i ulande. Dea har medför uflöden inom direkinveseringslån både för svenska direkinveseringar i ulande och för uländska direkinveseringar i Sverige. Därmed forsäer minskningen av skulder mo ulande som började under fjärde kvarale 212 som roligen beror på begränsningar i räneavdrag som rädde i kraf 213. Skulderna har i många fall regleras mo ege kapial. Åerinveserade vinsmedel bidrar också med sörre uflöden ill följd av a udelningar som vanlig vari relaiv låga under försa kvarale. Saisiska cenralbyrån 17
20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Diagram 15: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Förändringar i de uländska direkinveseringarna i Sverige har radiionell anses spegla förändringar i den ulandsägda verksamheens omfaning i Sverige medan förändringar i de svenska direkinveseringarna i ulande har anses urycka förändringar i den svenska verksamheens omfaning i ulande. Inernaionella koncerner minimerar emellerid i ökad usräckning kosnaderna på koncernnivå genom a global dra nya av skae- och finansieringsfördelar i olika länder. Dea har få som följd a en del av de kapialflöden som sker inom direkinveseringar ugör e kapialflöde genom lande och speglar således ine allid en förändring i den uländska verksamheens omfaning. Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser (jämför med direka inveseringar). Porföljinveseringar med ulande gav under åres försa kvaral e kapialinflöde på 147 miljarder kronor neo. Inflöde förklaras av handeln med svenska ränebärande värdepapper som genererade e inflöde på 191 miljarder kronor. Riksgälden svarar för en sor del av inflöde då upplåning mo ulande ökade med 11 miljarder kronor vilke framförall berodde på emissioner av sasobligaioner ugivna i uländsk valua för 73 miljarder kronor. 18 Saisiska cenralbyrån
21 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Diagram 16: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar på helårdbasis generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu som icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade försa kvarale e neoinflöde på 24 miljarder kronor. Den svenska kronans försärkning under kvarale bidrog ill a många swapkonraken generera inflöden. En global börsuppgång har de här kvarale bidragi ill a en del indexrelaerade deriva där hävsänger används resulera i sora neoinflöden. Saisiska cenralbyrån 19
22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Diagram 17: Finansiella deriva, , mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Sällningsvärden i finansiella deriva illusreras i diagram 18. Diagram 18: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo 2 Saisiska cenralbyrån
23 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Bealningsbalansen Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 19: Övriga inveseringar, mdr SEK Övriga inveseringar gav under kvarale e mindre neoinflöde. Neoflöde var relaiv låg jämför med idigare perioder vilke bland anna kan förklaras av a ulåning och upplåning låg på samma nivåer under kvarale. Bankerna sod för sörre delen av kapialflödena. Valuareserven Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden vilke innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under försa kvarale 213 uflöden på 98 miljarder kronor efer Riksbankens beslu för försärkning av valuareserven mo bakgrund av den osäkra siuaionen i omvärlden sam för åagandena mo Inernaionella valuafonden (IMF). Efer försärkningen uppgick valuareserven ill 432 miljarder kronor. Finansieringen skedde genom emissioner av sasobligaioner vilke även genererar mosvarande inflöde för porföljinveseringar. Diagram 2: Valuareserven, neo mdr SEK I Sverige I Ulande Neo -12 Saisiska cenralbyrån 21
24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 212 kvaral 1 ill och med 212 kvaral 4. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -9 miljarder neo i byesbalansen och 26 miljarder neo i den finansiella balansen. 22 Saisiska cenralbyrån
25 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Vad är bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 23
26 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 24 Saisiska cenralbyrån
27 Bealningsbalansen försa kvarale 213 Vad är bealningsbalansen X M + F = ( A A 1). (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 25
28 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 213 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 26 Saisiska cenralbyrån
29
30
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2013:4. Betalningsbalansen Tredje kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 213:4 Bealningsbalansen Tredje kvarale Bealningsbalansen Tredje kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 213
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2012
Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Firs quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2013
Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Första kvartalet Betalningsbalansen
DATUM: 28-5-3 UTGIVARE: Enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik (BFM) Lena Finn 8-56 944 9, lena.finn@scb.se Camilla Bergeling 8-56 942 6, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby 8-56 946 14,
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Fourh quarer 2010 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn
D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 08-506 948 01 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 506
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merKreditderivat: introduktion och översikt
Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merSkuldkrisen. Skuldkriser. Skuldsatta länder. Skuldkriser m.m. Varning. Erfarenheter. KAU Dec 13, Bo SjöMaj
Skuldkriser Skuldkrisen KAU Dec 13, 2011 Bo Sjö Hur uppsår en skuldkris? (Sasbankru) Varför blir de en finansiell kris? Hur kan den ågärdas? Vad gör IMF o Världsbanken? Likheer med U-länderna skuldkriser
Läs mer1 Elektromagnetisk induktion
1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merFinansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.6.2016 COM(2016) 418 final 2016/0193 (COD) Förslag ill EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa besämmelser
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merCentralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin
Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merTjänsteprisindex för N yhetsservice
Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merNationalekonomiska föreningen, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2013-06-12 TALARE: Riksbankschef Sefan Ingves PLATS: Naionalekonomiska föreningen, Sockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merFastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från
Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse
Läs merFinavia och miljön år 2007
M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd
Läs merImportera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.
Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merTaylor- respektive McCallumregeln för Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005
Läs merSvenska företags skatteundandragande - En studie i hur viljan att betala vinstskatt påverkades av skattereformen 1990
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Jesper Eriksson & Rickard Hellman Handledare: Per Johansson VT 2008 Svenska föreags skaeundandragande - En sudie i hur viljan
Läs mer