FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Transkript

1 FÖRDJUPNNGS-PM Nr Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén

2 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av KP-bidragen kan leda ill a KPinflaionen för de kommande åren sysemaisk överskaas. Skillnaden mellan a beräkna bidrage från ränekosnaderna på e mer korrek och rimlig sä och enlig den ofa använda approximaiva prognosmeoden är i genomsni 0,4 procenenheer åren Riksbankens inflaionsmål är definiera som a den årliga ökningen av konsumenprisindex (KP) ska vara 2 procen. A måle är definiera i ermer av KP beror framför all på a de är de mes använda och välkända måe på inflaion. KP är e prisindex av en samsa korg av olika varor och jänser som i genomsni mosvarar korgen för hushållens konsumionsugifer. 2 En vikig delkomponen i KP är ränekosnader för egnahem. Ränekosnader beräknas som produken av e genomsnilig ränesasindex och en huspriskomponen. Huspriskomponenen beräknas som e lång glidande medelvärde av fasighesprisindex och ger en långsikig uppgång i ränekosnadsindex. 3 Ränesasindex är sammansa av ränor med olika löpid och påverkas av hur bolåneränorna förändras över iden. Riksbankens penningpoliiska beslu påverkar därmed direk ränekosnadsindex uveckling. sina analyser är de därför vanlig a Riksbanken också suderar olika underliggande inflaionsmå där den direka effeken av förändrade ränesaser är boragen. E sådan må är KP med fas räna (KPF). Skillnaden i inflaionsaken mellan KP och KPF är ill sörsa delen en effek av Riksbankens egna beslu. STGANDE RÄNTOR FRAMÖVER eferdyningarna av den globala ekonomiska krisen sänke Riksbanken reporänan ill dagens, hisorisk låga, nivå på 0,25 procen. ak med a ekonomin åerhämar sig kommer Riksbanken successiv a höja ränan upp ill mer normala nivåer. Konjunkurinsiue bedömer a Riksbanken börjar höja ränan under hösen 2010 och a reporänan vid ugången av 2013 är 1 Konjunkurinsiue har sedan augusi 2005 använ sig av den mer korreka prognosmeoden. 2 KP är korgen för hushållens konsumionsugiferna ine exak samma som den naionalräkenskaperna. Dels är konsumionsbegreppe i vissa fall olika, dels äcker NR en del jänser som ine ingår i KP. 3 Den långsamma uppgången beror på a Sverige med få undanag har haf sigande småhuspriser sedan början av 1990-ale. En nedgång i prisnivån e enskil år får därmed en reliv lien effek på huspriskomponenen.

3 2 Diagram 1 Ränesasindex (KP) Årlig procenuell förändring ,25 procen. 4 Dagens genomsniliga bolåneräna i KP är 3,27 procen och kommer i slue av 2013 a vara 5,50 procen. Den förvänade uppgången i bolåneränan kommer a medföra a den årliga procenuella förändringen av jus ränesasindex kommer a hamna mellan procen (se diagram 1) Källa: Konjunkurinsiue EN VANLG APPROXMATV PROGNOSMETOD Efersom KP är en sammanvägd korg med olika varor och jänser har varje delkomponen en vik. Viken för ränekosnader är 6,2 procen av KP. 5 En vanlig approximaiv prognosmeod för a beräkna bidrag ill KP-inflaionen är a muliplicera den procenuella prisförändringen med viken för en delkomponen. De innebär a vikerna och den procenuella prisförändringen ine har idsperioder som hänger ihop, vilke formell är direk felakig. En approximaiv prognosmeod är dock enkel a använda. Enlig den approximaiva meoden blir bidrag från ränesasförändringar ill KP-inflaionen 1,1 procenenheer för helåre Om man skulle illämpa denna approximaiva meod på Konjunkurinsiues medelfrisiga prognos kan bidrage beräknas ill 1,0 procenenheer år A beräkna bidrag från olika delkomponener på dea sä ger dock en felakig bild av KP som överskaas när ränekosnaderna siger så krafig som åren framöver. MER KORREKT BERÄKNNG AV KP För a beräkna e mer korrek bidrag från en enskild delkomponen när man summerar oala KP-index behöver man följa den indexkonsrukion som används på SCB när KP beräknas. 6 KP är e kedjeindex där indexal över en förubesämd idsperiod vikas ihop med hjälp av så kallade värdeviker. 7 De olika delkomponenernas viker kan skrivas som konsumionsvärde i miljarder kronor. Konsumionsvärde för varje delkomponen kan delas upp i kvanie (q) och e genomsnilig pris (p). Summan av konsumionsvärdena för varje delkomponen blir KP oal uryck i miljarder kronor. Den normaliserade viken (w) kan därför skrivas mer uförlig enlig ekvaion 1, där i är en delkomponen och är idsperioden i år. 4 Konjunkurinsiues medelfrisiga prognos, Konjunkurläge, mars Viken som gäller under 2010 avser konsumionsugifer för helåre Prognosmeoden följer SCB:s beräkningsmeodik, men under prognosperioden görs inga prognoser på de enkilda delkomponenernas viker. verkligenheen kommer dessa a förändras. På vilke sä är dock yers svår a fassälla. Den mer korreka prognosmeoden är därför så bra de möjligvis kan bli. 7 Konsumenprisindex är av radiion av Laspeyres-yp. De svenska KP använder dessuom e så kalla Walsh-index för a på e bäre sä beräknas enlig eorin för levnadskosnadsindex (Cos-Of-Living-ndex, COL).

4 3 q p w = i N (1), q p i= 1 KP beräknas vikerna basera på värde av hushållens konsumion av de olika varorna och jänserna vå år idigare. Vikerna för 2010 beräknas allså basera på konsumionsvärdena under hela De beyder a vikunderlage är vå år gammal. A vikerna är vå år gamla är ine någo problem då KP är e kedjeindex. Med hjälp av så kallade indexlänkar skrivs vikerna för varje delkomponen fram ill månaden innan innevarande månad. E vanlig indexal skrivs normal enlig nedan. ekvaion 2 är e prisindex som är resulae av en priskvo, de vill säga e pris i en period dividera med e pris i en annan period. ekvaion 2 nedan är index en priskvo där prise på vara i månaden m åre finns i äljaren (noeras i överindex). Prise på samma vara i för december år -1 finns i nämnare (noeras i underindex). 1 i pi 1 = p (2) När KP beräknas används olika indexal med olika idsperioder i äljare och nämnare. Den absolu sisa indexlänken i indexkonsrukionen kallas år-ill-månadindex och är e sammansa index som visar prisuvecklingen för en delkomponen en enskild månad, i jämförelse med helåre vå år illbaka, -2. = 2 12 m= (3) År-ill-månadindex för ca 350 delkomponener (N) summeras med hjälp av vikerna i ekvaion 1 ill e år-ill-månadindex för hela KP. Månadsförändringen av hela KP summeras av vå årill-månadindex för samliga delkomponener och kan skrivas enlig ekvaion 4. Δ A B 678 C N m 1, q p = 2 N m 1, m 1, i= 1 q p i= 1 (4) Den försa ermen (A) på högersidan är varan i:s vik från helåre vå år illbaka. den andra ermen (B) skrivs viken fram med hjälp av varan i:s prisförändring i relaion ill oala KP från helåre vå år illbaka fram ill månaden innan akuell månad. Denna erm är direk avgörande för vilke bidrag som i sluän-

5 4 Diagram 2 Räneförändringars bidrag ill KP-inflaionen Procenenheer Mer korrek beräkning Approximaiv prognosmeod Källa: Konjunkurinsiue dan påverkar KP-oalen. Annorlunda uryck hålls kvanieen (q) i vikunderlage konsan, medan priserna (p) uppdaeras fram ill månaden innan innevarande månad. Den redje ermen (C) visar den procenuella förändringen i prise på den enskilda varan, den senase månaden. Bidrage från en delkomponen ill KP-oalen besäms således ine enbar av vilken vik som finns vå år illbaka, uan även hur priserna på delkomponenen har uvecklas i relaion ill de oala år-ill-månadindex för hela KP. Prisuppdaering av vikerna (erm B) gör a de kan blir sor skillnad mellan vikerna enlig erm A och den sluliga viken som påverkar KP. den approximaiva prognosmeoden som beskrivis ovan uelämnas erm B hel och hålle. För ränekosnader är viken enlig försa ermen 6,2 procen för 2010 och den grundas på helåre mars 2010 var den prisuppdaerade, implicia, viken enbar 3,5 procen. De beror på a den genomsiliga ränesasen har uvecklas svagare än KP oal från helåre 2008 fram ill början av den approximaiva meoden påverkas bidrage enbar av en vik och den senase procenuella förändringen av prise. den mer korrek beräknade prognosmeoden påverkas bidrage även, via uppdaerade viker, av hisoriska förändringar av priserna. STOR SKLLNAD BDRAG MELLAN APPROXMATV OCH MER KORREKT SÄTT ATT SUMMERA KP A a hänsyn ill denna förhållandevis ekniska fakor är i normalfalle ine hel nödvändig om man vill göra en prognos några år framå. Skillnaderna blir dock snabb väldig sora om prisuvecklingen på delkomponenen blir väldig hög i kombinaion med a viken från början är relaiv sor. 8 Hisorisk har dea mesadels hän i samband med a energipriser och/eller ränekosnader förändras snabb. När dea sker kan en prognosmakare som använder den vanliga approximaiva beräkningsmeoden krafig överskaa eller underskaa prisuvecklingen enlig KP, ros a man använder samma grundprognos för varje prisuveckling av varje enskild komponen i KPF exklusive energi och/eller KPF. Fenomene som sådan är på ine sä ny, men ur e hisorisk perspekiv är skillnaden jus nu och åren framöver excepionell sor (se diagram 2). abell 1 visas skillnader i bidrag mellan den approximaiva meoden och den mer korreka beräkningen åren framöver. 8 Egenligen är de ine prisuvecklingen i sig som har beydelse uan dess relaiva förändring ill KP-oalen. KP förändras dock ine så mycke.

6 5 Tabell 1 Bidrag från ränesasindex ill KP Procenenheer Approximaiv prognosmeod 1,8 1,1 0,8 1,3 1,0 Mer korrek beräkning 2,2 0,9 0,4 0,8 0,8 Anm. Bidrage avser enbar ränesasindex, de vill säga enbar en av de vå delarna som bildar hela delkomponenen ränekosnder för egna hem. Beräkningen baseras på den ränebana som Konjunkurinsiue presenerade i Konjunkurläge, Mars Källa: Konjunkurinsiue. EXTRA VKTGT ATT UTGÅ FRÅN UNDERLGGANDE NFLATONSMÅTT Bidrage från förändrade ränesaser ill KP-inflaionen i abell 1 kan även olkas som skillnaden i inflaionsak mellan KP och KPF. Då ränorna kommer a siga krafig åren framöver överskaas därmed KP med den ofa använda approximaiva meoden. Under är skillnaden knapp 0,4 procenenheer per år i genomsni mellan den approximaiva och den mer korreka prognosmeoden. 9 Med samma reporänebana ger den approximaiva prognosmeoden en indexnivå på KP som i slue av 2013 är hela 1,5 procen högre. 9 Denna skillnad uppsår under anaganden a inga förändringar sker i övrig. Denna analys är gjord med ugångspunk från gällande viker för olika löpider, bolåneinsiue, bolånespread. Övriga viker i KP-syseme anas på liknande sä vara konsana från 2010.