Prisindex i producent och importled (PPI)

Transkript

1 SCBDOK 4.2 PR (21) Saisikproducen SCB är kvaliescerifierad enlig ISO 20252:2012 Avdelningen för ekonomisk saisik Enheen för prissaisik Ellen Khan STATISTIKENS FRAMTAGNING Prisindex i producen och imporled (PPI) 2017 PR0301

2 SCBDOK 4.2 PR (21) Innehåll 0 Allmänna uppgifer Ämnesområde Saisikområde SOS-klassificering Saisikansvarig Saisikproducen Uppgifsskyldighe Sekreess och regler för behandling av personuppgifer Gallringsföreskrifer EU-reglering Syfe och hisorik Saisikanvändning Upplägg och genomförande Inernaionell rapporering Planerade förändringar i kommande undersökningar Innehållsöversik Undersöka populaioner och variabler Redovisade populaioner och sorheer Uflöden: saisik och mikrodaa Dokumenaion och meadaa Uppgifsinsamling Ram Urval Mäinsrumen Insamling Daaberedning Saisisk bearbening: anaganden och beräkningsformler Sluliga observaionsregiser Produkionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheer från denna undersökningsomgång Bilaga 1 Inrodukionsbrev Bilaga 2 Frågeformulär... 20

3 SCBDOK 4.2 PR (21) 0 Allmänna uppgifer 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion 0.2 Saisikområde Saisikområde: Prisindex i producenoch imporled. 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja. PDB För saisik som ingår i Sveriges officiella saisik (SOS) gäller särskilda regler för kvalie och illgänglighe, se Förordning (2001:100) om den officiella saisiken. 0.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion Saiiska cenralbyrån Posadress Konakperson Box Sockholm Marcus Fridén Telefon E-pos marcus.friden@scb.se 0.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion Saiiska cenralbyrån Posadress Konakperson Box Sockholm Marcus Fridén Telefon E-pos marcus.friden@scb.se 0.6 Uppgifsskyldighe Uppgifsskyldighe föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99). Närmare föreskrifer om uppgifslämnande ges i Saisiska cenralbyråns föreskrifer, SCB FS 2013:4 sam SCB FS 2012: Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 Offenlighes- och sekreesslag (2009:400).

4 SCBDOK 4.2 PR (21) För a skydda enskilda personers eller föreags sekreessbelagda uppgifer i den offenliggjorda saisiken, säkersälls a de ine kan röjas varken direk eller indirek. 0.8 Gallringsföreskrifer E exemplar av samliga rycksaker och elekroniska publikaioner levereras ill Kungliga biblioeke i form av plikexemplar. De arkiveras även i enlighe med Arkivlag (1990:782). 0.9 EU-reglering Reglering enlig Rådes förordning nr 1165/98 om konjunkursaisik, illägg ill denna, Rådes förordning nr 1158/2005 sam Kommissionens förordning nr 472/ Syfe och hisorik Prisindex i producenoch imporled är e månalig respekive kvaralsvis index som visar hur den genomsniliga prisuvecklingen i producenoch imporled, oal och för olika produkgrupper (klassificerade via SPIN, Sandard för svensk produkindelning efer näringsgren, 2007) har uveckla sig. Prisindexserier med indelning på grova produkgrupper finns beräknade från år Från och med år 1920 redovisades månadsvis pariprisindex med en mer fas srukur och finare produkgruppsindelning än idigare. Sin moderna uformning fick saisiken år 1963, då en mer sysemaiserad inernaionell branschnomenklaur infördes. Tjänseprodukionen har med iden få en all sörre beydelse i svensk ekonomi och jänseprisindex började uvecklas i mien av 1990-ale Saisikanvändning Prisindex i producenoch imporled används av följande akörer; a) SCB: för omräkning av nominella belopp ill belopp i fasa priser i Urikeshandel med varor och annan ekonomisk saisik sam Naionalräkenskaper. b) Riksbanken, Konjunkurinsiue mfl: för ekonomisk analys, bl.a. som underlag för ekonomisk-poliiska beslu. c) Föreag, kommuner och landsing: för prisreglering i långsikiga aval Upplägg och genomförande Månadsvis samlas cirka prisuppgifer in från ungefär föreag verksamma inom SPIN-avdelningarna A-E, med uppdelning på producenpriser vid försäljning på hemmamarknaden respekive expormarknaden sam imporpriser. Med några undanag äcker undersökningen främs produker från jord- och skogsbruk, fiske, mineraluvinning, illverkningsindusri, el, gas, värme- och

5 SCBDOK 4.2 PR (21) vaenförsörjning sam avfallshanering och sanering. Uppgifsinsamlingen pågår under perioden 1:a 20:e varje månad och resulae i form av uvecklingssiffror publiceras kring den 25:e. Kvaralsvis samlas cirka prisuppgifer in från ungefär föreag verksamma inom SPIN-avdelningarna G S. Uppgifsinsamlingen pågår under perioden 1:a 30:e varje månad efer saisikkvarale och publiceras kring den 10:e månaden därpå Inernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika produkgrupper ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering. Övrig inernaionell rapporering sker via e-posformulär som skickas ill olika inernaionella organisaioner Planerade förändringar i kommande undersökningar Inom SPIN-avdelningarna A E planeras de inga förändringar under Inom SPIN-avdelningarna G S ureds de forlöpande om fler prisindex kan as fram för nya delar av de svenska näringslive. Under 2017 uvecklas och uvärderas fyra produkgrupper; SPIN 59 Tjänser avseende film-, video-, och TV-program, ljudinspelningar och fonogramugivning; SPIN 60 Tjänser avseende planering och sändning av program; SPIN 77.4 Tjänser avseende licensiering för räen a använda immaeriella räigheer och liknande produker, uom verk som omfaas av copyrigh; SPIN 79 Resejänser och relaerade jänser. För prisindex i producenoch imporled pågår de e arbee för a kunna beräkna och förmedla osäkerheer för de beräknade indexvärdena.

6 SCBDOK 4.2 PR (21) 1 Innehållsöversik I dea avsni definieras populaion, variabler och enheer som ingår i undersökningen för prisindex i producenoch imporled. De enheer som undersökningen hämar är prisuppgifer gällande ransakioner för svenska produceners försäljning av i Sverige egenproducerade produker, sam ill Sverige imporerade produker. 1.1 Undersöka populaioner och variabler Undersök populaion Undersök variabel Namn Referensår Namn Referensid Produkerbjudande inom producenoch imporled. Mellan år -2 och -3. Priser på produkerbjudande Kvanie på produkerbjudande Akuell period år. Akuell period år. Egenskaper på Akuell period produkerbjudande år. Observaionsvariabeln är prisnoeringen, dvs. prise för ransakionen som köparen fakisk bealar, efer avdrag för evenuella rabaer. E produkerbjudande är e observerbar exemplar av en vara eller jäns som erbjuds ill försäljning ill e angive pris från e viss föreag. Prise skall avse genomsnisprise för den månad prismäningen avser. I prisuvecklingen skall ine förändringar av prise som är en följd av förändrad kvalie. I princip skall endas rena prisförändringar, som kommer ill uryck i prissäningen av jämförbara ransakioner, påverka uvecklingen. Prise ska i försa hand rapporeras i handelsvaluan, men omräkning ill svenska kronor acceperas. 1.2 Redovisade populaioner och sorheer SPIN 2007 är en klassificering av varor och jänser uifrån akivieer enlig Sandard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) och använder samma beeckningar för produkerna som SNI 2007 använder för mosvarande akivieer. Objekgrupp Variabel Må Populaion Indelning i redovisningsgrupper Alla ransakioner som avser försäljning i producenlede i Sverige sam köp i imporlede. Produker grupperas enlig SPIN Priser. Prisindex.

7 SCBDOK 4.2 PR (21) 1.3 Uflöden: saisik och mikrodaa Prisindex i producenoch imporled för SPIN-avdelningarna A E publiceras månadsvis. Publicering sker run den 25:e i månaden efer referensmånaden. Prisindex i producenoch imporled för SPINavdelningarna G S publiceras varje kvaral och ca 40 dagar efer referenskvarale. Resula publiceras på SCB:s webbplas, i Saisikdaabasen, i en saisiknyhe och i en Reuerex. Index namn Hemmamarknadsprisindex Exporprisindex Imporprisindex Producenprisindex Prisindex för inhemsk illgång Producenprisindex för jänser Beskrivning Prisindex för den svenska marknaden, som anger prisuvecklingen på svenskillverkade produker inom SPINavdelningarna A-E som säljs i Sverige. Publiceras månadsvis. Prisindex för expormarknaden som anger prisuvecklingen på svenskillverkade produker inom SPIN-avdelningarna A-E som säljs uomlands. Publiceras månadsvis. Prisindex som anger prisuvecklingen på produker inom SPIN-avdelningarna A-E som imporeras ill Sverige, exklusive ull och införselavgifer. Publiceras månadsvis. Prisindex som anger prisuvecklingen på svenskillverkade produker inom SPINavdelningarna A-E, och som erhålls genom a väga samman hemmamarknadsprisindex och imporprisindex. Publiceras månadsvis. Prisindex som anger prisuvecklingen på varor som säljs i Sverige och som erhålls genom a väga samman hemmamarknadsprisindex och imporprisindex. Publiceras månadsvis. Prisindex som anger prisuvecklingen på jänser inom SPIN-avdelningarna G-S som illhandahålls av svenska producener. Publiceras kvaralsvis. Saisiken redovisas i Saisikdaabasen, i en saisiknyhe och i en Reuerex.

8 SCBDOK 4.2 PR (21) 1.4 Dokumenaion och meadaa I dea dokumen beskrivs framagningen av saisiken och saisikregisre Saisikens framagning (SCBDOK). Kvalieen hos saisiken beskrivs i Beskrivning av saisiken (BaS). De dealjerade innehålle i saisiken beskrivs i SCB:s mikrodaaregiser (MeaPlus). Dokumenaionerna finns publicerade på SCB:s webbplas,

9 SCBDOK 4.2 PR (21) 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram Måläckningen för prisindex i producenoch imporled: A B C D E G H I J K L M N O P Q R S Jordbruk, skogsbruk och fiske Uvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Vaenförsörjning; avloppsrening, avfallshanering och sanering Pari- och dealjhandel Transpor- och magasineringsjänser Hoell- och resaurangjänser Informaions- och kommunikaionsjänser Finans- och försäkringsjänser Fasighesjänser Tjänser inom juridik, ekonomi, veenskap och eknik Uhyrnings-, fasighesservice-, resejänser Offenlig förvalning och försvar; obligaorisk socialförsäkring Tjänser avseende ubildning Vård och omsorg; sociala jänser Tjänser avseende kulur, nöje och friid Andra jänser För avdelningarna A-E görs de en uppdelning på de re marknaderna; hemma-, expor-, och impormarknad. För avdelningarna G-S däremo mäs endas hemmaoch expormarknaden, men ingen uppdelning sker i redovisningen vid publiceringen. De saknas i dagsläge index för avdelningarna G, O, P och Q. För a skapa urvalsramar används underlag från Indusrins Varuprodukion (IVP), Urikeshandel med varor (UHV) sam Föreagens Ekonomi (FEK). Samliga organisaionsnummer som har rapporera produkion ill IVP eller FEK under referensåre ingår i ramen. Expor- och imporvärden från urikeshandeln för referensåre skapar ramar för expor- och impormarknad, medan ramen för

10 SCBDOK 4.2 PR (21) hemmamarknad skapas genom subrahering av exporvärden från underlage från IVP. E urvalsobjek för avdelningarna A-E besår av en kombinaion av föreages organisaionsnummer och värde på KN8 (enlig Tullverkes Kombinerade Nomenklaur). Varje KN8 kan hänföras ill e SPIN5 (Sandard för svensk produkindelning efer 2007, på en femsiffrig dealjnivå) genom a koppla åres KN-koder ill SPIN-klassifikaionen. För de akuella åre används KN-koder akuella för referensåre. Uifrån SPIN-klassifikaionen skapas e anal sraum, som besår av de KN-koder som är kopplade ill respekive SPIN5. Huvudregeln är a e sraum bör innehålla mins 5 objek. De beyder a e SPIN5 måse uppnå en viss sorlek värdemässig för a vara e ege sraum, annars aggregeras flera SPIN5 upp ill e sraum. E urvalsobjek för avdelningarna G-S besår av kombinaion av föreages organisaionsnummer och den produkgrupp som föreage producerar inom. För a underläa för uppgifslämnarnas rapporeringsbörda och för a få åerkommande ransakioner har cuoff gränser skapas. Urvalssorlekarna och cu-off gränserna som juseras inför varje ny urval. Urvalssorleken beror på a hur sor värde respekive produkgrupp har sam variansen på priser inom respekive produkgrupp. Inom urvalsramarna förekommer de såväl över- som underäckning som framför all beror på a ramarna är vå år gamla. Den produkion, expor eller impor som finns i ramarna men som har upphör sedan referensåre ugör överäckning. Nya objek som har illkommi efer referensåre ugör underäckning. Felklassificerade föreag i urvalsramarna kan också ugöra överäckning alernaiv underäckning. Informaion om konkurser och avregisreringar fås från Föreagsdaabasen (FDB) innan urvalsdragning, och sådana objek rensas från urvalsramarna. 2.2 Urval Urval dras inför varje ny år för respekive produkgrupp. Allokering av urval Den allokeringsmeod som används är en så kallad Neymanallokering, där kosnadsfunkionen säs lika för samliga urvalsobjek. Allokeringen ger anal observaioner som ska dras inom respekive sraum. Urvalsobjek dragna med säkerhe eller sannolikhe De produker som mäs i prisindex i producenoch imporled kan aningen dras med säkerhe eller sannolikhe. För a bli dragen med säkerhe skall värde på kombinaionen objeke översiga de genomsniliga värde inom sraume. Genomsnie beräknas genom

11 SCBDOK 4.2 PR (21) a a sraumes oala värde dividera med anale änka urvalsobjek inom sraume, som ges av allokeringen. I prakiken innebär dea a föreag som har en sörre urvalssannolikhe än e väljs med säkerhe. De föreag som ine har en urvalssorlek som är sörre än e dras via e PPS-urval, någo som sker efer a urvalsobjeken med säkerhe har dragis. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. I falle med a dra e urval för prisindex i producenoch imporled används föreages inäker eller värde inom akuell produkgrupp och marknad som sorleksmå. Urvalsobjek dragna med säkerhe represenerar sin omsäning och urvalsobjeken dragna med sannolikhe delar på den reserande viken som finns kvar i produkgruppen. E ny urval dras varje år och måle är a roera 20 % av objeken dragna med sannolikhe varje år. Dea görs för a sprida uppgifslämnarbördan och för a mindre föreag ine ska ingå i undersökningen allför många år i rad. Undanag görs i vissa fall: Hemmamarknad 35 El, gas värme och kyla 36 Naurlig vaen; vaenförsörjningsjänser 49.2 Järnvägsranspor gods Kollekivrafik 53.1 Naionella posen Bankjänser 2.3 Mäinsrumen Dryg 90 % av prisuppgiferna samlas in elekronisk genom a uppgifslämnarna på föreagen rapporerar via inerne. Inrodukionsbrev innehållande inloggningsuppgifer sänds u inför varje undersökningsperiod (se bilaga 1 Inrodukionsbrev) via e-pos. När man loggar in på kommer man ill en sida där man ombeds konrollera konakuppgifer sam rapporera månadens prisuppgifer (se bilaga 2 Frågeformulär). 2.4 Insamling Uppgifsskyldighe föreligger enlig lagen (2001:99) om den officiella saisiken. För insamling av priser ill prisindex i producenoch imporled används i elekronisk insamling, pappersblankeer, e-pos och inerne.

12 SCBDOK 4.2 PR (21) 2.5 Daaberedning För a upprähålla hög kvalie på saisiken bearbeas och granskas daamaeriale koninuerlig. Genom den mikro- sam makrogranskning som sker koninuerlig under mäperioderna säkersäller SCB a saisiken håller hög kvalie. De är i mikrogranskningen som evenuella produk- eller prisförändringar uppäcks. För a kunna producera högkvaliaiv saisik bör saisiken grunda sig på mäningar där samma produk mäs period efer period. I verkligheen förändras och bys produkerna u och denna uveckling måse även ske på SCB för a undvika a saisiken blir missvisande. Denna umaning haneras genom kvaliesjuseringar där SCB granskar maeriale e fleral gånger under samma mäperiod. En kvaliesjusering kan aningen vara en explici kvaliesvärdering eller en implici kvaliesvärdering. Vid en explici kvaliesvärdering ar vi reda på vilken beydelse som specifikaionsändringen haf för prise. Effeken på prise av specifikaionsförändringen kan uppskaas uifrån hur kunden kan anas värdera förändringen. På grund av dea förhållningssä innehåller explici värdering allid e viss må av subjekiv bedömning. En explici meod är hedonisk regression som används vid kvaliesvärderingar av imporerade bärbara daorer. Meoden går u på a man uifrån e insamla maerial över specifikaioner och priser på e sor anal daorer skaar koefficiener för de variabler som är signifikana för prise på en bärbar daor. Värdena på dessa variabler (de kan.ex. vara skärmsorlek, RAM-minne, anal processorkärnor mm.) för de vå daorer som ska jämföras, ger e skaa baspris för den nya modellen. De skaade basprise används som baspris vid beräkningen av de okedjade indexe. Vid en implici kvaliesvärdering använder man sig främs av en meod som heer Simple overlap (Överlappning). Simple overlap kräver a de finns prisuppgifer för den nya och den gamla produken under vå på varandra följande perioder. De finns vissa problem med denna meod, ill exempel är meoden ine lämplig om produken som beräknas prissäs via konrak och a sora prisförändringar beror på a konraken omförhandlas. E anna problem som uppkommer då och då är a SCB av någon anledning ine får in en prisobservaion för en viss produk en viss period. Dea kan bero på a produken ine eferfrågas eller ubjudis jus den perioden, men de kan också bero på a uppgifslämnaren är svår a nå. För a kunna hanera dea problem impueras de priser som av någon anledning ine har kommi in för en specifik period. Meoden som används är en medelvärdesimpuering där närliggande produkerbjudandens prisförändring i samma eller liknande produkgrupper används för a fassälla prise som saknas.

13 SCBDOK 4.2 PR (21) 3 Saisisk bearbening: anaganden och beräkningsformler Index, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna. Priskvoer beräknas för alla mäningar som finns i urvale, där priskvoen grundar sig på prisförändringen mellan referensperioden,, och basidpunken, 0. priskvo = p p a, i 0 a, i Där idpunk p a, i = pris för produk/specifikaion i, föreag a, vid basidpunken 0 p a,i = pris för produk/specifikaion i, föreag a, vid Priskvoerna vägs samman ill olika aggrega, ill produkgruppsindex enlig SPIN Priskvoerna vägs samman via e arimeisk medelvärde eller e geomerisk medelvärde, beroende på produkgrupp. Priskvoerna läggs sedan in i e kedjeindex med årslänkar av Laspeyres-yp. E index enlig Laspeyres definieras som I P Q Q ; k 0; k k 0; k 0; k 0 = = P0; kq0; k k P0; kq0; k k k P där P0 och P är prise per enhe vid basidpunken (0) respekive jämförelseidpunken (), och Q0 beecknar kvanieen vid basidpunken. Summeringen görs över produker (indiceras med k). Indexe är i mellanlede ovan skrive som kvoen mellan de summerade värde av basidspunkens kvanieer vid jämförelseidpunkens respekive basidpunkens prisläge. Indexe kan också, som i de sisa lede, skrivas som e med basidpunkens värden väg genomsni av produkernas priskvoer. För avdelningarna A-E beräknas index med den akuella perioden m år y som jämförelseperiod, och med år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-2. En indexlänk för avdelningarna A-E kan allså skrivas: I V * y, m s y 1, dec * s Vs s p p y, m; s =, y 1, dec; s och där ps är priser för den valda specifikaionen och där värdeviken är värde av den ransakionsmängd under år y-2 som specifikaionen s represenerar, omräknad ill prisläge i den sisa perioden år y-1 med e prisindex för den varugrupp (KN8) som specifikaionen illhör, P P ; k 0; k,

14 SCBDOK 4.2 PR (21) V y 1, = V I, s g. * dec s y 2; s y 2; g E kedja indexal, f.n. med referensår 2005=100, beräknas för månad m år y som: I 100 y 1 y, m Y, dec y, m 2005 = IY 1, dec I 1,. DEC y dec , M Y = I 2004, DEC M = JAN Den försa ermen efer likheseckne anger prisläge i procen av de genomsniliga prisläge under (Indexes referensår 2005 säs allså lika med 100.) Den andra ermen är den kedjade prisuvecklingen från 2004 ill år y-1 (produk av årsvisa indexlänkar). Den sisa ermen anger sluligen prisuveckling från år y-1 ill period m år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående månad, och sedan mosvarande månad åre innan (årsaken). För avdelningarna G-S beräknas index för varje föreag i e SPIN enlig: Där I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk p 0 a, i = pris för jäns i, föreag a vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som enlig urvalsmeoden har sannolikhe 1 a ingå i urvale, får en vik uifrån si sorleksmå och de mindre föreagen, som är dragna med en sannolikhe mosvarande sin sorlek, får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av I 0, Br = n ( I0, a ) a= 1 wa Där I 0,Br = oalindex med basidpunk 0 för branschen Br vid idpunk I,a 0 = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk

15 SCBDOK 4.2 PR (21) w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Index för oalindex för avdelningarna A-E beräknas genom en arimeisk sammanvägning av branschindex. Viken för respekive bransch är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som branschen represenerar, omräkna ill prisläge i basidpunken 0. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: I I 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = I 2005, kv4... I y 2, kv4 I 4 y 1, kv , kv 4 I 2004, kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral i procen av de genomsniliga prisläge under Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken). Vikberäkningar Varje specifikaion har en given vik per år. Viken är värde av den ransakionsmängd under år y-2 som specifikaionen represenerar. Sraum uan äckning Om inga specifikaioner/prismäningar finns eablerade i e sraum fördelas viken u proporionell på ovansående SPIN-nivå. T.ex. om sraum 23.3 ej prismäs så skall viken fördelas proporionell mellan övriga aggrega inom SPIN 23. Prismäningsmeoder De olika produkgrupperna som prismäs skiljer sig å och beroende på produkgruppens karakär är olika prismäningsmeoder lämpliga för a samla in prisobservaioner. Nedan följer en lisa på prismäningsmeoder som används på SCB. Direk användning av priser för upprepade ransakioner Vid direk användning av priser för upprepade ransakioner krävs de a produkerna är väl specificerade och upprepas koninuerlig. Ideal

16 SCBDOK 4.2 PR (21) är priserna fakiska ransakionspriser som hämas från föreages dokumenaion. I de fall där de finns goda skäl ill a ro a lispriser avspeglar de verkliga ransakionspriserna går de a använda sig av dem. Konrakprismäning Konrakprismäningsmeoden är en form av direk användning av priser för upprepade ransakioner där producenen och kunden har uppräa e konrak om en upprepad leverans av en produk under en längre idsperiod. Tidsperioden kan vara definierad i förväg eller ine idsbegränsad. Vid de fall där konrakprismäningsmeoden används är de cenral a konrak med olika löpider och omförhandlingsidpunker inkluderas i undersökningen för a säkersälla e koninuerlig flöde av nya och omförhandlade konrak. Komponenprismäning (Componen Pricing) Komponenprismäning innebär a en produk delas in e anal vikig oupu komponener där en eller flera delar prissäs separa och sedan säs samman i samarbee med de undersöka föreage. Observaionsypen i denna prismäningsmeod är befinliga och verkliga föreagsdaa som ill exempel ransakionspriser, inäker och kvanieeer sam lispriser. Komponenprismäningsmeoden skiljer sig från modellprismäning då prissäningen är hel baserad på verkliga ransakionspriser. Procenuella avgifer Ibland är värde på en produk av en kommissionsavgif, som är beräknad som en procensas av värde på konrak, illgångar eller andra produker. Prise på produken kan esimeras genom a uppdaera prise i föregående period via följande formel: p s där: = p m s 1 m 1 P P 1 PP ss är prise på produken i period, PP är värde på de underliggande konrake, illgången eller produken i period, mm är den procenuella avgifen i period som används för värde Modellprismäning (Model Pricing) Modellprismäningsmeoden lämpar sig för produkgrupper där unika produker dominerar. Här finns ine sandardiserade produker som går a följa från period ill period, vilke innebär a prisesimeringen ine kan baseras på verkliga ransakionspriser. Isälle konsruerar SCB illsammans med uppgifslämnaren en ypproduk för föreage. Denna ypproduk kommer ine uföras varje period men är av sådan slag a

17 SCBDOK 4.2 PR (21) uppgifslämnaren kan göra en uppskaning av vad produken hade kosa om den fakisk hade uförs. När e pris esimeras bör följande fakorer beakas: - Kosnader för arbeskraf (personal efer färdighe/ erfarenhe och anal immar). - Overheadkosnader - Bruovinsmarginaler (den represenaiva marginal som skulle gälla i akuell konkurrensläge). För varje ny period måse uppgifslämnaren åer prissäa varje komponen. De är exra vikig a arbeskrafsinsasen om-esimeras på e adekva sä för a fånga upp evenuella produkiviesändringar. De enklase säe a använda modellprissäningsmeoden är a använda verkliga daa från en nära föreliggande id. Tidsbaserade meoder Tidsbaserade meoder skiljer sig från övriga meoder genom a prise på den slugilig levererade produken ine idenifieras. Isälle mäs prise för iden som använ för a sluföra produken. En svårighe med denna prismäningsmeod är a produkivieen kan komma a förändras. Fördelen med idsbaserade meoder är a underlage ofa är lä för uppgifslämnaren a a fram. Redovisningsförfaranden Publicering sker run den 25:e i månaden för avdelningarna A-F. För avdelningarna G-S sker publiceringen en gång per kvaral. Resula publiceras på SCB:s webbplas, i Saisikdaabasen, i en saisiknyhe och i en Reuerex. Index för avdelningarna A-F redovisas enlig de re grundmarknaderna, hemma-, expor- och impormarknad. Hemmaoch expormarknaden kombineras ill producenprisindex (PPI). Hemma- och impormarknaden kombineras ill prisindex för inhemsk illgång (ITPI). Index för avdelningarna G-S delas ine upp i olika marknader uan avser både expor- och hemmamarknaderna. Index publiceras ned ill undergruppsnivå enlig SPIN Krav för publicering är a mins re observaioner ska ingå i index, a inge föreag eller koncern har mer än 60 % av viken i sin grupp i beräkningen av index, a vå oberoende föreag illsammans ine har mer än 90% av viken i sin grupp, sam a inge enskil föreag kan idenifieras ur de redovisade alen. Mikrodaa är sekreessbelag och skyddas enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400) och lämnas u endas vid särskilda fall mo prövning. Mikrodaa bevaras i daabasabeller i Microsof SQL-server.

18 SCBDOK 4.2 PR (21) På uppdragsbasis görs specialberäkningar som kan levereras aningen som enskilda index eller i abeller. Referensider Kedjade indexal beräknas primär för månader och kvaral, och anger prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under 2005 (2005=100). Årsmedelindex är ovägda arimeiska medelal av månads- respekive kvaralsindex. 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Produkionsversioner I de här dokumene (SCBDOK) har framagningen av nedansående sluliga observaionsregiser beskrivis. Saisikens sluliga observaionsregiser Regiser Regiservarian Regiserversion Prisindex Prisindex i producen 2017 och imporled (PPI) Indaa Prisindex Prisindex i producen och imporled (PPI) Udaa 2017 Forsa dokumenaion, av regisrens dealjerade innehåll (i MeaPlus), finns på SCB:s webbplas. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumenaionen finns på Klicka dig fram med hjälp av namnen på Regiser, Regiservarian och Regiserversion som finns angivna i ovansående ablå. 4.2 Arkiveringsversioner Inga regiserversioner har ännu arkiveras. 4.3 Erfarenheer från denna undersökningsomgång Inga särskilda erfarenheer finns från denna undersökningsomgång. Arbee har gå hel enlig plan.

19 SCBDOK 4.2 PR (21) Bilaga 1 Inrodukionsbrev