Befolkningsstatistiken

Transkript

1 Saisiska cenralbyrån SCBDOK (17) Befolkningssaisiken 2011 BE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifer Ämnesområde Saisikområde SOS-klassificering Saisikansvarig Saisikproducen Uppgifsskyldighe Sekreess och regler för behandling av personuppgifer Gallringsföreskrifer EU-reglering Syfe och hisorik Saisikanvändning Uppläggning och genomförande Inernaionell rapporering Planerade förändringar i kommande undersökningar Översik Observaionssorheer Saisiska målsorheer Uflöden: saisik och mikrodaa Dokumenaion och meadaa Uppgifsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mäinsrumen Insamlingsförfarande Daaberedning Saisisk bearbening och redovisning Skaningar: anaganden och beräkningsformler Redovisningsförfaranden Sluliga observaionsregiser Produkionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheer från senase undersökningsomgången... 17

2 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 0 Allmänna uppgifer 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Befolkning 0.2 Saisikområde Saisikområde: Befolkningens sorlek och förändringar Befolkningens sammansäning Invandring och asylsökande 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). Befolkningssaisik som avser händelser under e hel kalenderår och uppgifer per den 31/12 är officiell saisik. Officiell saisik redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. 0.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Örebro Besöksadress: Klosergaan 23 Konakperson: Tomas Johansson Telefon: E-pos: befolkning@scb.se 0.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Örebro Besöksadress: Klosergaan 23 Konakperson: Tomas Johansson Telefon: E-pos: befolkning@scb.se

3 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 0.6 Uppgifsskyldighe Produken besår av vå delar, nämligen (i) befolkningssaisik (såväl sorlek, förändring som sammansäning) sam (ii) asylsökande personer. Den försa delen baseras på uppgifer i regisersyseme RTB (Regisre över oalbefolkningen), som i sin ur bygger på adminisraiva regiser. Skaeverke levererar uppgifer från folkbokföringen och på SCB lagras uppgiferna efer vissa konroller och räningar i RTB. Den andra delen baserar sig på regisre över asylsökande som bygger på adminisraiva uppgifer från Migraionsverke. Skyldighe a lämna uppgifer ill folkbokföringen regleras i folkbokföringslagen, SFS 1991:481, och enlig förordningen om den officiella saisiken, SFS 2001:100, skall Skaeverke och Migraionsverke lämna de uppgifer som behövs för befolkningssaisiken och saisiken om asylsökande ill SCB. 0.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer I myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personuppgifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. 0.8 Gallringsföreskrifer RTB-regiser finns illgängliga för varje år från 1968 och framå. Vissa regiser över befolkningsförändringar finns från 1961 och framå. Regisren arkiveras och ingen gallring av uppgifer sker. Analsuppgifer om asylsökande finns illgängliga från 2001 och framå. 0.9 EU-reglering Inernaionella rekommendaioner finns för migraionssaisiken och folk- och bosadsområde. Förordningen kring saisik om migraion och inernaionell skydd anogs av EU-råde den 12 juni Förordningen gäller från 1 januari Förordningen inom folk- och bosadsräkningsområde anogs av EU-råde den 9 juli 2008 och gäller från referensåre SCB delar även akiv i uvecklande av en förordning avseende folkmängden sam födda och döda. SCB delar i fem arbesgrupper, Working Group for Migraion Saisics, Working Group for Demographic Saisics, Working group on Census, Join UNECE/Eurosa Work Session on Migraion Saisics sam Join UNECE/Eurosa Group of Epers on Populaion and Housing Censuses Syfe och hisorik Saisiken ska belysa folkmängdens sorlek och förändringar, befolkningens sammansäning sam invandring och asylsökande. Saisiken innehåller följande grundläggande demografiska variabler; levande födda, avlidna, invandrade,

4 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) uvandrade, folkökning sam folkmängd. Saisiken innefaar även medborgarskapsbyen, civilsåndsändringar, uppgifer om dödfödda, inrikes flyningar sam asylsökanden. Saisiken redovisas bland anna efer bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseår, civilsånd, födelseland, medborgarskapsland, in/uflyningsland, invandringsår, boendelän sam boendekommun. Saisiken ger grundläggande informaion om Sveriges befolkning och om asylsökande personer. Tabellverke som senare kom a bli SCB bildades redan Befolkningssaisik finns i princip ända sedan dess om än ine i lika sor omfaning som idag. I början av 1900-ale besluade man sig för a revidera saisiken från och 1800-ale. Den kanske vikigase korrigeringen av den idiga befolkningssaisiken var den korrigering av folkmängden för åren som Gusav Sundbärg gjorde i början av 1900-ale. Korrigeringar gjordes också vad gäller saisik över kön, ålder och familjesällning som ofa saknades. Sora delar av folkbokföringen daoriserades 1967 och med folkbokföringens regiser som grund inräade SCB påföljande år e regisersysem som fick namne RTB (Regisre över oalbefolkningen). RTB omfaar informaion om befolkningen och dess förändringar och speglar innehålle i folkbokföringens regiser. RTB-regiser finns illgängliga för varje år från 1968 och framå. Några regiser över befolkningsförändringar finns redan från 1961 och framå. Från och med 1968 började man successiv a använda RTB-regiser för framsällande av befolkningssaisik från SCB. Innan dess baseras uppgiferna bland anna på de summariska folkmängdsredogörelserna som pasorsämbeena sände ill SCB. Från och med årsskife 1973/74 baseras all befolkningssaisik från SCB på RTB. Analsuppgifer om asylsökanden finns från 2001 och framå. SCB överog vid den idpunken saisikansvare från Migraionsverke Saisikanvändning Saisiken används av många olika användare inom skilda delar av samhälle. Allmänheen skall få en översiklig beskrivning av befolkningsuvecklingen. Planerande myndigheer skall ha illgång ill väl avpassade planeringsunderlag. Inom den gruppen är kommuner, länssyrelser och landsing de främsa användarna av befolkningssaisik. Saisiken används bl.a. vid beräkning av kommunalekonomisk ujämning för kommuner och landsing, som underlag vid planering av barnomsorg, skolor, äldreomsorg, bosadsbyggande sam för befolkningsprognoser. Andra användare av befolkningssaisik som planeringsunderlag för regional dimensionering är.e. Polisen, Skaeverke, hovräer och Försäkringskassan. Befolkningssaisiken används även för forskning och planering inom.e. Arbesförmedlingen, Migraionsverke, Konjunkurinsiue, Skolverke, Plikverke, deparemen och saliga uredningar. Inom näringslive används saisiken som underlag för beräkningar av marknadspoenialer och marknadsandelar. Inom den medicinska forskningen används uppgiferna ofa som förklaringsvariabler i modeller. Andra saisikgrenar vid SCB använder befolkningssaisik som underlag. Användarna represeneras bland anna av användarråde för befolkning, demografi och ubildning. Delagande organisaioner i dea råd är Ubildningsdeparemene, Finansdeparemene, Socialdeparemene, Skolverke, Högskoleverke, Arbesförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsing, Insiue för arbesmarknadspoliisk uvärdering (IFAU), Insiue för social forskning (SOFI) sam Sockholms universie.

5 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 0.12 Uppläggning och genomförande Produkens vå besåndsdelar, (i) befolkningssaisik (såväl sorlek, förändring som sammansäning) och (ii) asylsökande personer, bygger på uppgifer från regisersyseme RTB (Regisre över oalbefolkningen) sam regisre över asylsökande. SCB:s regiser över oalbefolkningen (RTB) får fem gånger i veckan (morgonen efer varje vardag) aviseringar från folkbokföringen. Ugångsmaeriale för uppgiferna är de rapporer om födslar, dödsfall, flyningar, civilsåndsändringar och medborgarskapsändringar som skaekonoren lämnar ill Skaeverke. Uppgiferna i RTB, som ugör primärmaeriale ill abellframsällning, avser den folkbokförda befolkningen. De begrepp och definiioner som används inom folkbokföringen gäller även för RTB. Analsuppgifer om asylsökande lämnas av Migraionsverke en gång per år. Då levereras även uppgifer om grund för bosäning på personnivå Inernaionell rapporering Eurosa (Luembourg), he Unied Naions Saisical Division (UNSD, New York), he Council of Europe (Srasbourg) och he Unied Naions Economic Commission for Europe (Saisical Division and Populaion Aciviies Uni, Geneva) eferfrågar illsammans årliga demografiska daa genom "he join demographic quesionnaire". Daamaeriale sänds i sepember. I maj levereras daa ill "rapid quesionnaire" som eferfrågas av Eurosa. Regional befolkningssaisik på NUTS-områden skickas varje år i december ill Eurosa. Månadsvisa uppgifer på födda, döda, invandring och uvandring skickas i november ill Eurosa genom enkäen "now-cas". "Join UNSD-Eurosa-ECE-Council of Europe-ILO quesionnaire on inernaional migraion saisics" skickas varje år från alla länder inom EU och EEC. Daamaeriale sänds i november. Till Eurosa sänds uppgiferna ill sörsa del via ewa som är e leveransverkyg. Uppgifer sänds även via e-pos, all uifrån Eurosas önskemål. Uöver dessa rapporeringar svarar befolkningsenheen på de illfälliga förfrågningar som kommer från EU, FN eller andra organisaioner. Förfrågningarna handlar dels om saisikuppgifer och dels om kvaliesdeklaraioner m.m Planerade förändringar i kommande undersökningar Arbee med a förbära saisikens innehåll, illförlilighe, akualie, jämförbarhe och sammanvändbarhe sam illgänglighe och försålighe forlöper genom e produknära uvecklingsarbee. Dea arbee iniieras, planeras och följs upp inom befolkningssaisikens arbesgrupp.

6 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 1 Översik 1.1 Observaionssorheer Genomgående suderas individer och deras egenskaper. 1.2 Saisiska målsorheer Målsorheerna är främs av re slag när de gäller befolkningen: Folkmängdsuppgifer avseende siuaionen den 31 dec Anal personer efer ålder, kön, civilsånd, medborgarskap, födelseland, län, kommun m.m. Anal demografiska händelser under år De avser bl. a. anal födslar, dödsfall, flyningar, civilsåndsförändringar, medborgarskapsförändringar m.m. Olika demografiska må som medellivslängd, summerad fruksamhe, dödsrisker m.m. För asylsökanden redovisas analsuppgifer efer medborgaskapsland, kön och ålder Primära demografiska variabler De primära demografiska variablerna för befolkningssaisiken är följande: Invandrade Födda Befolkning Döda Uvandrade Levande Födda - Fruksamhe Med levande fö barn avses nyfödd som efer födelsen andas eller visa andra ecken på liv såsom hjärslag, pulsaioner i navelsrängen eller ydliga, sponana rörelser av skelemuskulauren. Födda avser levande födda om inge anna anges. E nyfö barn, som fös i Sverige, folkbokförs i den församling i vilken modern var folkbokförd vid nedkomsen. Om modern ine var folkbokförd vid nedkomsen, folkbokförs barne endas om fadern var folkbokförd och vårdnadshavare. E nyfö barn, som fös uomlands, folkbokförs enbar om modern var folkbokförd vid nedkomsen.

7 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) Avlidna (Döda) - Dödlighe Dödsfall regisreras där den döde var folkbokförd. Enbar personer som var folkbokförda vid dödsfalle ingår i saisiken. Invandrade - Migraion Personer som invandra ill Sverige inom den period som avses och som uppfyller kraven på a bli regisrerad som invandrad. För a bli regisrerad som invandrad skall man ha för avsik a sanna i Sverige mins e år sam ha illåelse a folkbokföra sig i lande. Enbar personer som folkbokförs räknas som invandrare. Uvandrade - Migraion Personer som uvandra från Sverige inom den period som avses och som uppfyller kraven på a bli regisrerad som uvandrad. För a bli regisrerad som uvandrad skall man ha för avsik a bosäa sig uomlands under mins e år. Enbar personer som anmäler uvandringen ill folkbokföringen räknas som uvandrare. Vid uflyning ill e anna nordisk land gäller folkbokföringsreglerna i de land man flyar ill. De kan innebära a personen blir regisrerad som uvandrare ros a personen ine har för avsik a bosäa sig uomlands i mins e år, om reglerna är sådana i inflyningslande. Folkmängd (anal invånare) Anal personer som finns folkbokförda vid den akuella idpunken Kompleerande demografiska variabler Uöver de primära variabler finns yerligare e anal variabler som brukar användas för a beskriva demografiska händelser: Asylsökande En person som agi sig ill Sverige och begär skydd mo förföljelse, men som ännu ine få sin ansökan slulig prövad av Migraionsverke eller, om personen har överklaga, av länsräerna i Sockholm, Malmö och Göeborg eller kammarräen i Sockholm som är sluinsans. Personen är ine folkbokförd och ingår därför ine i officiell befolkningssaisik som baseras på regisre över oalbefolkningen. Civilsåndsändringar Civilsåndsändringar innefaar alla förändringar av civilsånde som rapporeras under den akuella perioden. Civilsåndsförändringar innefaar följande händelser: gifermål, skilsmässa, maka/makes dödsfall, parnerregisrering, parnerseparaion sam parners dödsfall. Mins en av makarna/parnerna ska vara folkbokförda i Sverige vid händelsen för a ingå i saisiken. Dödfödd Med dödfö barn avses nyfödd som avlidi efer ugången av jugoandra havandeskapsveckan (eller, vid ovisshe om iden, är mins 25 cm lång). Inrikes flyningar Inrikes fly är sådan fly inom landes gränser som rapporeras under den akuella perioden och där personer folkbokför sig på i den nya fasigheen.

8 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) Medborgarskapsbyen Medborgarskapsbyen innefaar alla förändringar av medborgarskape som rapporeras under den akuella perioden. Besiningar, kolonier sam mandaoch förvalarskapsområden hänförs ill moderlande. Medborgarskap ska i princip avse nu eiserande självsändig sasbildning. Om en person har flera medborgarskap priorieras e av dessa som sedan används i SCB:s saisik. Priorieringen överenssämmer med den som Försäkringskassan (idigare Riksförsäkringsverke) använder och i korhe priorieras Sverige, saslös, under uredning och okän meborgarskap förs Redovisningsgrupper Saisiken redovisas efer e sor anal redovisningsgrupper. De variabler som används vid uppdelningen i redovisningsgrupper är bland anna kön, ålder, civilsånd, födelseland, medborgarskapsland, in/uflyningsland, boendelän, boendekommun sam idpunk för olika händelser. Uppgifer om födda redovisas efer egenskaper hos föräldrarna,.e. föräldrarnas civilsånd, ålder, födelseland m.m Saisiska må De saisiska må som används är framför all summor och kvoer, men de förekommer även viss redovisning av.e. medianer. Kvoer redovisas bland anna i form av medelvärden och andelar. Många av de demografiska måen är saisiska må som används för en besämd populaion eller en besämd variabel. De är relaiv vanlig a uppgiferna redovisas per för a få e sörre al. Nedan åerges några av de demografiska må som används: Flyningsöversko: Differensen mellan in- och uflyningar under perioden. För rike är flyningsöversko och invandringsöversko samma sak efersom riksnivåsaisiken ine berörs av inrikes omflyningar. Flyningsöverskoe kan vara posiiv eller negaiv. Folkökning: Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid periodens början och periodens slu. Födelseöversko: Kallas även naurlig folkökning. Födelseöverskoe beräknas som anale födda under perioden minus anale döda under perioden. Födelseöverskoe kan vara posiiv eller negaiv. 1.3 Uflöden: saisik och mikrodaa Publiceringsplan för befolkningssaisiken redovisas på SCB:s webbplas. Varje månad redovisas preliminär saisik på riksnivå om folkmängden och befolkningsförändringarna på SCB:s webbplas. Varje kvaral redovisas även läns- och kommunsaisik som åföljs av pressmeddelande. Uppgifer per den 1/11 redovisas på SCB:s webbplas i början av december som fasa abeller sam i fleibla abeller i Saisikdaabasen. Uppgiferna redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Preliminära befolkningssaisik per den 31/12 och årssaisik på riksnivå redovisas vanligvis i vecka 51 i form av e pressmeddelande. Slulig årssaisik i form av fasa abeller och daabaser redovisas på SCB:s webbplas i mien av februari illsammans med e pressmeddelande.

9 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) Svensk befolkningssaisik åerfinnas bland anna också i Saisisk årsbok, Nordisk saisisk årsbok, Eurosas daabas och FN:s demographic yearbook. SCB uför på besällning specialbearbeningar av primärmaerial. Forskare m.fl. kan efer prövning få illgång ill avidenifiera maerial för egen bearbening. För de mes eferfrågade uppgiferna finns färdiga abeller a besälla ill en mindre kosnad. 1.4 Dokumenaion och meadaa Saisiken är dokumenerad enlig SCB:s dokumenaionssysem. Framsällningen av saisikregisre och saisiken beskrivs i Dokumenaion av saisiken (SCBDOK), föreliggande dokumen. Saisikens kvalie beskrivs i Beskrivning av saisiken (BaS). Dealjerad informaion om mikrodaa finns beskrive i Dokumenaion av mikrodaa (MeaPlus). Samliga dokumenaioner finns a illgå på SCB:s webbplas,

10 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 2 Uppgifsinsamling Saisiken besår av vå delar; (i) den folkbokförda befolkningen och (ii) asylsökande personer. Den försa delen baseras på regisre över oalbefolkningen (RTB), som i sin ur bygger på adminisraiva regiser. Skaeverke levererar uppgifer från folkbokföringen och på SCB lagras uppgiferna efer vissa konroller och räningar i RTB. Den andra delen baserar sig på regisre över asylsökande (SIV-regisre) som bygger på adminisraiva uppgifer från Migraionsverke. 2.1 Ram och ramförfarande Befolkningssaisiken framsälls ur regisre över oalbefolkningen (RTB) som bygger på adminisraiva uppgifer från Skaeverke. Uppgifer om asylsökande framsälls ur regisre över asylsökande (SIV-regisre) som bygger på adminisraiva uppgifer från Migraionsverke. Målpopulaionen för 2011 års befolkningssaisik ugörs av de personer som enlig lagar, förordningar och andra regler som gäller för folkbokföringen borde ha vari folkbokförda i Sverige någon gång under Målpopulaion för asylsökandesaisiken är samliga personer som själva agi sig ill Sverige och begär skydd mo förföljelse, men som ine få sin ansökan slulig prövad av Migraionsverke eller, om personen har överklaga, av Ulänningsnämnden. Olika yper av användare kan vara inresserade av olika (inresse)populaioner. För a avgöra om en saisik är användbar för användaren måse man avgöra hur väl inressepopulaionen sämmer överens med målpopulaionen i befolkningssaisiken. Skillnader däremellan leder ill a relevansen i saisiken försämras. Skillnader mellan målpopulaionen (de man avser a mäa) och de man verkligen mäer leder bland anna ill äckningsfel. När de gäller befolkningssaisik är avsiken a mäa anale personer som enlig lagar, förordningar och andra regler som gäller för folkbokföringen borde ha vari folkbokförda i Sverige medan den ram/regiserpopulaion som används för saisikframsällningen (RTB) innehåller den fakiska folkbokförda befolkningen. Dea leder ill fel i form av överäckning och i viss mån underäckning. Målpopulaionen för asylsökandesaisiken och den regiserpopulaion som används för saisikframsällningen kan möjligen skilja sig å. Den evenuella över- och underäckningen beror i så fall på efersläpningar i uppdaeringarna av de adminisraiva regisre. 2.2 Urvalsförfarande Befolkningssaisiken bygger på oalundersökning. 2.3 Mäinsrumen Saisiken bygger på adminisraiva regiser. 2.4 Insamlingsförfarande Befolkningssaisiken bygger på RTB som ar emo uppgifer om befolkningen från Skaeverke. Uppgifer om asylsökande lämnas av Migraionsverke en gång per år. Då levereras även uppgifer om grund för bosäning på personnivå. För befolkningssaisik gäller generell a uppgifer kan redovisas ca 5 6

11 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) veckor efer mäidpunken. Dea bland anna för a väna in sena aviseringar från Skaeverke. Den månadsvisa publiceringen höjer kvalieen för var månad som publiceras. När ill eempel månad 2 publiceras uppdaeras även månad 1 med de evenuell sena aviseringar som ine hann inkomma innan månad 1 publicerades. 2.5 Daaberedning Om felakigheer och inkonsekvenser uppäcks vid framsällningen av saisik anmäls dea ill de som framsäller RTB. Uppgifer som avser helårssaisik granskas innan abellframsällningen påbörjas. En regelgrupp, med delagare från Enheen för befolkningssaisik och Regiserenheen räffas årligen för a diskuera granskningsregler vid framagande av RTB.

12 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 3 Saisisk bearbening och redovisning 3.1 Skaningar: anaganden och beräkningsformler Modellanaganden Många av de demografiska må som används bygger på modellanaganden som är allmän vederagna bland befolkningssaisiker. De rör sig bland anna om anaganden om riskider. För ujämning av observerade dödrisker i åldrarna 91 år och däröver har de i livslängdsabellerna använda dödsriskerna beräknas genom en ujämningsmeod uarbeaad vid SCB (Marinelle, S (1987): A Generalized Perks Formula for Old Age Moraliy, R&D Repor, Saisics Sweden). Saisiska må De saisiska må som används är framför all summor och kvoer, men de förekommer även viss redovisning av.e. medianer. Kvoer redovisas bland anna i form av medelvärden och andelar. Många av de demografiska måen är saisiska må som används för en besämd populaion eller en besämd variabel. De är relaiv vanlig a uppgiferna redovisas per för a få e sörre al. Nedan åerges några av de demografiska må som används: Anal levande födda Anal avlidna = Födelseöversko Anal invandrade Anal uvandrade = Invandringsöversko Folkmängd år folkmängd år -1 = Folkökning Allmänna dödsale: Kvo mellan anale dödsfall under en period och medelfolkmängden. Allmänna födelseale: Kvo mellan anale levande födda under en period och medelfolkmängden. Bruoreprodukionsal: Beräknas på samma sä som den summerade fruksammheen men med skillnaden a beräkningarna enbar görs för levande födda flickebarn. Visar hur många flickebarn som skulle födas per kvinna, under förusäning a ingen dödlighe förekommer från födseln och upp ill 50 års ålder. Dödsrisker: Vid framsällning av livslängdsabellerna har följande formel använs för beräkning av de observerade dödsriskerna: q = M D + d

13 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) D är anale dödsfall bland -åringar under perioden, M är riskiden i åldern år under perioden (medelfolkmängd används som riskid) och d är de anal döda -åringar vilka under perioden avlidi efer sin födelsedag. För 0-åringar har dödsrisken besäms enlig: q D = F 0 0 där F är anale levande födda. I åldrarna 91 år och däröver har de i livslängdsabellerna använda dödsriskerna beräknas genom ujämning av observerade risker. Fram ill och med 1996 baserades denna ujämning på Wiseins formel. Efersom meoden visade sig överskaa dödsriskerna i de högsa åldrarna har en ny ujämningsmeod uarbeas (Marinelle, S (1987): A Generalized Perks Formula for Old Age Moraliy, R&D Repor, Saisics Sweden). Flyningsöversko: Differensen mellan in- och uflyningar under perioden. För rike är flyningsöversko och invandringsöversko samma sak efersom riksale ine berörs av inrikes omflyningar. Flyningsöverskoe kan vara posiiv eller negaiv. Folkökning: Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid åres början och åres slu. Händelser (födslar, dödsfall, flyningar) som ske före 2010, men som rapporeras under åre, påverkar folkmängden för 2010 men redovisas ine som händelser under Dea medför a folkökningen ine är de samma som summan av födelseöversko och flyningsöversko. Formeln för folkökningen är: Folkökning P P = 1 P är folkmängden den 31/12 år P 1 är folkmängden den 31/12 år -1 Födelseöversko: Kallas även naurlig folkökning. Födelseöverskoe beräknas som anale födda under perioden minus anale döda under perioden. Födelseöverskoe kan vara posiiv eller negaiv. Medelfolkmängd: Medelfolkmängd är genomsnie av folkmängden i början och i slue på åre. Medelfolkmängd används som riskpopulaion vid beräkning av.e. dödsrisker. Följande formel används för beräkning av medelfolkmängd: M = P + P 2 1

14 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) P är folkmängden den 31/12 år P 1 är folkmängden den 31/12 år -1 Neoreprodukionsal: Neoreprodukionsal beräknas liksom bruoreprodukionsale enbar för flickebarn men ar dessuom hänsyn ill dödligheen från födelsen och ill slue av den fruksamma perioden. Spädbarnsdödlighe på levande födda: Beräknas som anale avlidna yngre än 365 dagar år dela med anale födda år gånger D F 1000 D är anale avlidna, yngre än 365 dagar, under år F är anale födda år Summerad fruksamhe: Summan av de åldersspecifika fruksamhesalen. Tale visar hur många barn som en kvinna i genomsni skulle föda under sin fruksamma period uifrån den vid idpunken för beräkningen gällande fruksamheen. Kan även beräknas per kvinnor. Åldersspecifika dödsal: Anale avlidna i en viss ålder i relaion ill medelfolkmängden i denna ålder. Åldersspecifika dödsal för 0-åringar beräknas som anal döda under åre i relaion ill anale levande födda under åre. Om anal döda efer ålder vid händelsen används så ska medelfolkmängden för.e. 80-åringar beräknas som anal 80-åringar 31/12 år -1 plus anal 80-åringar 31/12 år dela med vå (kvadraer i Leisdiagram). Om anal döda efer ålder vid åres slu används så ska medelfolkmängden efer födelseår användas, dvs. 80-åringar beräknas som anal 79-åringar 31/12 år -1 plus anal 80-åringar 31/12 år dela med vå (sående parallellogram i Leisdiagram). Åldersspecifika fruksamhesal: Anale, av kvinnor i en viss ålder, födda barn i relaion ill medelfolkmängden kvinnor i mosvarande ålder. Åldersspecifika fruksamhesal räknas för kvinnor i åldern år. Levande födda barn födda av kvinnor under 15 år räknas som om de fös av 15-åringar. Levande födda barn födda av kvinnor äldre än 49 år räknas som om de fös av 49-åringar. Vilken medelfolkmängd som ska användas beror på vilka födelseal som används. Om anal födda efer moderns ålder vid händelsen används så ska medelfolkmängden för.e. 15-åringar beräknas som anal 15-åringar 31/12 år - 1 plus anal 15-åringar 31/12 år dela med vå. (kvadraer i Leisdiagram)

15 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) Om anal födda efer moderns ålder vid åres slu används så ska medelfolkmängden efer födelseår användas, dvs. 15-åringar beräknas som anal 14-åringar 31/12 år -1 plus anal 15-åringar 31/12 år dela med vå. (sående parallellogram i Leisdiagram) Ålderspecifika fruksamhesal är de årliga anale levande födda barn kvinnor i en specifik åldersgrupp fö under de senase åre. Beräknas ofa per kvinnor. Åersående medellivslängd och kvarlevande: Med kvarlevande avses de individer bland levande födda som vid akuella dödsrisker beräknas uppnå åldern år; de beecknas här l. Anale 0-åringar besäms ill l 0 = och kvarlevande vid övriga åldersår beräknas på följande sä: l ( q ) = l Den högsa ålder i hela år som anas kunna uppnås beecknas w. Den åersående medellivslängden ugörs av de anal år som i genomsni åersår a leva för en person i en viss besämd ålder enlig den, vid idpunken för beräkningen, gällande dödligheen. Åersående medellivslängden vid födelsen kallas korare för medellivslängden. Den åersående medellivslängden beräknas med urycke: e w Li i = = l Den genomlevda iden i en eårs åldersklass beräknas förs genom L ( l + l ) 2 / = + 1 Urycke gäller under anagande a anale dödsfall i en åldersklass är jämn fördela. Under försa levnadsåre är dea anagande ine illämpbar. Då gäller ( ) L = a l + a l där a 0 = medelåldern för dem som dör under försa levnadsåre.

16 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 3.2 Redovisningsförfaranden Saisiken produceras uifrån RTB och uppgifer om asylsökande. De främsa uagsverkygen är MS-SQL, SuperCross, PC-Ais och SAS. De främsa abellverkygen är Ecel och Crysal Repors. Bland anna används följande media för spridning: Publikaioner Webbplasen Saisikdaabasen på SCB:s webbplas Pressmeddelanden Upplysningsjäns och uppdrag Tabeller redovisas på SCB:s webbplas men bys u koninuerlig under åre. Eempel på abeller som kommer a redovisas är: Folkmängd Medelålder Befolkningsähe Medelfolkmängd Urikes födda Uländska medborgare Befolkningsförändringar Födda Döda Flyningar - inrikes och urikes Gifa, Skilda och Änka/änkling Medborgarskapsbyen Parnerskap Uländsk/svensk bakgrund

17 Saisisk a cenral byrån SCBD OK (17) 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Produkionsversioner I de här dokumene (SCBDOK) har framagningen av nedansående sluliga observaionsregiser beskrivis. Regiser Regiservarian Regiserversion 2011 Befolkningsregisre Civilsåndsändringar Döda Dödfödda Familjer Folkbokförda personer Födda Grund för bosäning Inrikes flyningar Invandringar Medborgarskapsändringar Uvandringar Forsa dokumenaion, av regisrens dealjerade innehåll, finns på SCB:s webbplas. Där beskrivs alla variabler och värdemängder m.m. Dokumenaionen hiar du här: hps:// Klicka dig fram m.h.a. namnen på Regiser, Regiservarian och Regiserversion som är angivna i ovansående abell. 4.2 Arkiveringsversioner Befolkningsregisre för årgång finns arkiverade hos Riksarkive. 4.3 Erfarenheer från senase undersökningsomgången Uppgifer om asylsökande har ej gå a nås från SCB:s webbplas under en period mellan 2010 och E projek illsaes för a kvaliessäkra saisiken som arbeade fram en mer dealjerad dokumenaion. Projeke fann under 2011 a saisiken kunde åerläggas och forsäa a uppdaeras.