Faktorackumulation och inkomstfördelning En historisk analys av samband mellan ojämlikhet och ekonomisk tillväxt

Transkript

1 Fakorackumulaion och inkomsfördelning En hisorisk analys av samband mellan ojämlikhe och ekonomisk illväx Kandidauppsas, Lunds universie, Förfaare: Manuel Echeverría Handledare: Klas Freger Absrac Uppsasen ger hisoriska perspekiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk uveckling och ojämlikhe. Den eoreiska ugångspunken är vå ariklar av Oded Galor och Omer Moav som uarbea formella modeller för analys av ojämlikheens inverkan på illväxen, med beoning på humankapiales ökade beydelse i ekonomins senare uvecklingssadier. Den empiriska undersökningen som förfaarna gör i arikeln Das Human- Kapial: A Theory of he Demise of he Class Srucure för England, är mallen för uppsasen. Resulaen av den empiriska sudien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slusaser för England men e särskil svensk uvecklingsmönser spåras.

2 1. INLEDNING SYFTE METOD UPPSATSENS TEORETISKA UPPLÄGG PERIODMODELL UTAN STAT OJÄMLIKHETENS EFFEKTER I EN EKONOMI UTAN STAT Jämlikhe och kapialimpor SKILLNADEN MELLAN PERIODMODELLERNA: OPTIMAL BESKATTNING PERIODMODELL MED STAT Saen och den offenliga ubildningen Indusrialiseringens försa fas: Fysisk kapialackumulaion Indusrialiseringens andra fas: Den offenliga ubildningens uppkoms MODELLERNAS IMPLIKATIONER INDUSTRIALISERINGENS FASER ENLIGT DEN STRUKTURANALYTISKA SKOLAN INDUSTRIALISERINGENS GENOMBROTT: DET INDUSTRIELLA GENOMBROTTET: 1890-TALET OCH FRAMÅT RELATIONEN MELLAN PERIODMODELL OCH STRUKTURCYKLER DEN EMPIRISKA STUDIEN AV ENGLAND SKOLGÅNG, FAKTORPRISER OCH OJÄMLIKHET VARIABLERNA REFORMERNAS TIMING DEN EMPIRISKA STUDIEN AV SVERIGE JORDRÄNTAN OCH LÖNE- RÄNTEKVOTEN Inernaionell inverkan KAPITALRÄNTAN OCH LÖNE- RÄNTEKVOTEN Tillväxbokföring för den svenska indusrin SAMMANFATTNING DEN FORMELLA UTBILDNINGENS FASER Fas 1: Ubildningssyseme före Fas 2: Ubildningssyseme från 1840-ale ill eferkrigsiden HUMANKAPITALET OCH DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I SVERIGE KOMPLEMENTARITET MELLAN KAPITAL OCH YRKESSKICKLIGHET TVÄRSNITTSDATA KRING SEKELSKIFTET Lönens besämningsfakorer: Mincerekvaionen

3 7.3 TIDSSERIEDATA Relaivlönerna inom verksadsindusrin SAMMANFATTNING: HUMANKAPITALET OCH INDUSTRILÖNEN REFORMERNAS TIMING ANALYS AV TFP I VERKSTADSINDUSTRIN KRING SEKELSKIFTET INKOMSTFÖRDELNINGEN TOPPINKOMSTERNAS UTVECKLING I SVERIGE MELLAN Toppinkomsernas sammansäning SAMMANFATTNING: INKOMSTFÖRDELNINGENS UTVECKLING JÄMFÖRELSE MELLAN ENGLAND OCH SVERIGE SAMMANFATTANDE DISKUSSION APPENDIX KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

4 Tabeller och diagram Tabeller TABELL 1 ÖVERSIKT OCH IMPLIKATIONER AV MODELL UTAN STAT TABELL 2 ÖVERSIKT OCH IMPLIKATIONER AV MODELLEN MED STAT TABELL 3 STRUKTURANALYTISKA SKOLANS STRUKTURCYKLER TABELL 4 TEORETISKA VARIABLER OCH OPERATIONALISERING FÖR ENGLAND TABELL 5 SAMMANFATTNING AV TEORINS FÖRKLARINGAR FÖR DEN ENGELSKA UTVECKLINGEN TABELL 6 TEORETISKA VARIABLER OCH OPERATIONALISERING FÖR SVERIGE TABELL 7 DEN GENOMSNITTLIGA ÅRLIGA TILLVÄXTEN FÖR INDUSTRILÖNEN I SVERIGE TABELL 8 ANDEL INSKRIVNA I GRUNDUTBILDNING, OLIKA SKATTNINGAR TABELL 9 INKOMSTFÖRÄNDRINGARNAS ORSAKER/KÄLLOR FÖR TOPPDECILEN MELLAN TABELL 5 SAMMANFATTNING AV TEORINS FÖRKLARINGAR FÖR DEN ENGELSKA UTVECKLINGEN TABELL 11 SAMMANFATTNING AV TEORINS FÖRKLARINGAR FÖR DEN SVENSKA UTVECKLINGEN Diagram FIGUR 1 RELATIVA FAKTORPRISER OCH INKOMSTFÖRDELNING FÖR ENGLAND FIGUR 2 LÖNE- RÄNTEKVOTER FÖR JORDBRUKET I SVERIGE FIGUR 3 INTERNATIONELLA LÖNE- RÄNTEKVOTER FIGUR 4 REALLÖNER INOM INDUSTRIN OCH KAPITALRÄNTA FIGUR 5 LÖNE- RÄNTEKVOTEN I SVERIGE FIGUR 6 ÅLDER- INKOMSTKURVAN RUNT 1900-TALET, MEDIAN- OCH MINIMILÖN FIGUR 7 INKOMSTFÖRDELNINGENS UTVECKLING FRÅN 1903 OCH FRAMÅT, MÄTT GENOM TOPPDECILENS ANDEL AV TOTALINKOMSTEN FIGUR 8 TOPPINKOMSTERNAS ANDEL EFTER 6 UPPDELNINGAR FIGUR 9 ILLUSTRATION DEN FORMELLA UTBILDNINGENS EFFEKTER

5 1. Inledning Sverige är e land där jämlikheen har vari en poliisk huvudfråga och en social realie och dess poliiska hisoria har vari präglad av arbearrörelsen och välfärdssaen. Frågor rörande inkomsfördelningens effeker på ekonomin är därför naurliga a sälla för Sveriges del. Denna uppsas kommer a vara en illbakablick ill Sveriges indusrialisering, sudieperioden sräcker sig mellan Under denna period förändrades Sverige i grunden och fundamenen ill mycke av den senare ekonomiska uvecklingen lades här. Denna period är före välfärdssaens expansion, varför omfördelningar som ske här ine på någo enkel sä kan vara relaerade ill denna. På så vis kan andra omfördelande mekanismer, möjligen bakomliggande och mera grundläggande, räda fram i ljuse och suderas. Är ojämlikhe bra eller dålig för den ekonomiska illväxen? I sådana fall varför? Denna yp av frågor försöker Oded Galor och Omer Moav besvara i en serie ariklar om inkomsfördelningens makroekonomiska beydelse. De är deras ariklar som ligger ill grund för denna hisoriska sudie av sambande mellan inkomsfördelning och illväx. Ambiionen har vari a göra den empiriska undersökning som de genomförde för England men för Sverige. Dea har visa sig vara läare sag än gjor men arbee äcker i huvudsak de nyckelvariabler som har suderas av dessa vå förfaare i de engelska falle. Sörre delen av arbee har ägnas å a söka efer e empirisk underlag, arbees empiriska underlag bygger näsan uesluande på ekonomhisoriska sudier, många av dessa är från Lunds universie. Sycke 2 inroducerar och klargör eorin som ligger ill grund för den empiriska undersökningen, modellernas implikaioner kommer a sammanfaas i abeller som förhoppningsvis underläar försåelsen. Sycke 3 kan ses som en länk mellan eorin och den empiriska sudien av modellens variabler, här preseneras i princip delar av Lennar Schöns arbee om den svenska ekonomiska uvecklingen. Denna sudie har e srukurell perspekiv, ugångspunken i denna uppsas är a Schöns arbee är a beraka som en siliserad bild av den svenska ekonomiska uvecklingen. Denna förfaares arbee ugör en hisorisk referensram för den senare empiriska undersökningen och ger variablerna som suderas en konex, av särskil inresse är periodiseringen. 5

6 Sycke fyra inleder den empiriska sudien med ugångspunk i eorin, fakum är a sudien av England var med i den andra eoreiska arikeln av Galor & Moav. De nyckelvariabler som suderas här, är de samma som suderas för Sverige. Variablerna som suderas är indusrilönens uveckling, jordräna, kapialräna, ubildning och inkomsfördelning sam kvoerna mellan löner och räna; löne- ränekvoen. En abell med de eoreiska variablerna och använda må preseneras i sycke 4.2. Sycke 5 är inledningen på uppsasens empiriska sudie, här görs separaa undersökningar av de variabler som Galor & Moav ugå ifrån för Sverige. I vissa fall har andra meoder använs och i andra finns ine variabeln för hela sudieperioden, dessa problem säer krav på analys och a på omvägar hia rimliga uppskaningar av siuaionen, främs genom en hisorisk meod. Även här finns en abell som sammanfaar variablerna och använda må. Sycke 6 och 7 presenerar mera ingående sudier som gjors av den vikiga variabeln humankapial, där Galor & Moav nöj sig med andel i grundubildning som proxy. Dessa sycken ger vikiga ledrådar om den svenska humankapialackumulaionen. Tillsammans med Sycke 5 ligger ill grund för en analys av de svenska indusrilönerna och humankapiales beydelse för den ekonomiska uvecklingen. Även dessa sudier är främs gjorda av ekonomhisoriker i Lund men bygger också på e mycke användbar arbee av Rodney Edvinsson som publiceras på näe. Sycke 9 är en delsudie i Galor & Moavs arbee som också görs för Sverige, denna rör frågan om raionalieen och vinserna med offenlig ubildning för olika samhällsklasser och hela ekonomin. Sycke 10 är e resula av oillräcklig underlag, dea vikiga avsni försöker klarlägga beydelsen av humankapiale för lönerna. I Galor & Moavs fall fanns redan en sudie som kunde användas för slusaser om sambande mellan humankapial och löner i England. Liknande sudie har ine hias för Sverige varför analys är nödvändig. Sycke 11 suderar den sisa variabeln inkomsfördelning, som grov förenkla kan sägas vara den beroende variabeln i den empiriska sudien. Sudien bygger på arbeen av naionalekonomerna Andrew Leigh sam Jesper Roine och Daniel Waldensröm. Sycke 12 är en jämförelse mellan England och Sverige, likheer och skillnader framräder uppsasen avsluas med Sycke 13, dessa sycken åerkopplar ill syfe. 6

7 1.1 Syfe Uppsasens huvudsyfe är a avgöra om den svenska uvecklingen är i linje med modellens förusägelser. Dessuom är syfe a jämföra den svenska uvecklingen med den engelska och på så sä fassälla om de finns en specifik, säregen svensk uveckling (av modellens variabler). Sam avgöra ojämlikheens förvänade, eller uppskaade inverkan på den ekonomiska illväxen. De konkrea frågorna som arbee söker besvara, begränsas ill och är på mosvarande sä: 1. Följer nyckelvariablernas uveckling modellens implikaioner? 2. På vilka sä skiljer sig uvecklingen i Sverige den engelska? 3. Hur och när påverkar ojämlikheen den svenska illväxen? 1.2 Meod Arbee är en empirisk sudie av sambanden som modellen förusäger, i huvudsak följer arbee en hisorisk ansas. Mallen för arbee är Galor & Moavs sudie av den engelska uvecklingen, där de hisoriska fakaunderlage får möa deras ekonomiska eori. Referensramen för den hisoriska sudien är hämad från den srukuranalyiska skolan, med denna görs periodiseringar som sälls mo den hypoeiska periodiseringen som följer av eorin. Genom de siliserade faka som de srukurella perspekive bidrar med och delsudierna av variablerna görs försök a hålla andra fakorer som kan änkas påverka konsana, eller mindre ambiiös; a hänsyn ill dessa och fasslå deras förvänade effek. Modellernas nyckelvariabler suderas ingående i olika delsudier och illsammans med referensramen kommer en bild av den relevana uvecklingen framräda efer sudiens gång. Mo bakgrund av denna bild kan slusaser dras om huruvida Sverige följer en uveckling som kan är koheren med modellens. Denna sudie avsluas med a England och Sveriges uveckling jämförs, denna jämförande sudie är yerligare e sä a pröva om den svenska uvecklingen kan sägas följa de mönser som eorin förusäger. Uifrån denna empiriska prövning kommer slusaser a dras. 7

8 2. Uppsasens eoreiska upplägg Nedan preseneras vå ariklar av som ugör den eoreiska grunder för uppsasen, de båda ariklarna har som kommer a framkomma samma srukur men i den andra görs en modifikaion som behandlar saens roll. På sä och vis kan den försa arikeln ses ugångspunken för den andra som ar upp specialfalle med en sa. Dea avsni börjar med en översiklig inrodukion ill respekive modellen och forsäer genom a gå djupare in på modellernas implikaioner, speciell den senare modellen. 2.1 Periodmodell uan sa Teorin försöker förena vå aspeker av inkomsfördelningen på illväxen; den klassiska och krediresrikionseorin. Den klassiska ansasen ugår från a individernas marginella sparbenägenhe eller marginal propensiy o save (MPS) ökar med inkoms, någo som implicerar a ojämlikhe kanaliserar resurser ill de med högre MPS, dea leder ill högre sparande och kapialackumulaion på aggregerad nivå, varför ojämlikheen simulerar illväxen posiiv. Krediresrikionsansasen ar fasa på kapialmarknadsimperfekioner som hindrar opimal invesering i humankapial då människor med bindande krediresrikioner ej har råd a sasa på ubildning, därmed kan jämlikhe påverka ekonomin posiiv genom a lindra resrikionernas negaiva inverkan på humankapialackumulaionen. Den förenade eorin försöker jämka dessa vå aspeker i iden, den föreslår a den klassiska ugångspunken med avseende på ojämlikheens posiiva inverkan känneecknar en ekonomis idiga uvecklingssadium, då fysisk kapialackumulaion var ekonomins främsa drivkraf. Krediresrikionsansasen som å andra sidan pekar på jämlikheens posiiva inverkan på illväxen, speglar en mognare ekonomi där humankapialackumulaionen är ekonomins främsa drivkraf och där krediresrikioner binder. Den grundläggande hypoesen vilar på iakagelsen a ackumulaionen av real- och humankapial är asymmerisk. Till skillnad från de fysiska kapiale är humankapiale förkroppsligad i individer och förekomsen av psykologiska begränsningar medför a dess ackumulaion är föremål för avagande skalavkasning. Den aggregerade humankapialsocken är därmed sörre om ackumulaionen sprids mellan individerna i ekonomin. Den fysiska kapialsockens produkivie är däremo oberoende av hur dess ägande i ekonomin är 8

9 fördelad. Denna asymmeri implicerar därmed a jämlikheen påverkar humankapialackumuklaionen posiiv i närvaro av krediresrikioner medan den påverkar kapialackumulaionen negaiv om MPS ökar med förmögenhe. Tre andra elemen är vikiga premisser för eorin 1. De försa, som fångar den klassiska ansasen är nyofunkionen som är konsruerad på sådan sä a benägenheen a spara och lämna arv ökar med inkoms 2. De andra elemene fångar markandsimperfekionen, ekonomin är karakäriserad av krediresrikioner som underminerar humankapialinveseringar. Krediresrikioner och avagande avkasning i produkionen av humankapial generar ineffekiv invesering endas i humankapial. Give den neoklassiska produkionssrukuren är avkasningen på fysisk kapial idenisk för alla individer varför de ine har inciamen a låna för inveseringar i dea. 3. De redje elemene är komplemenarieen mellan kapial och färdigheer, kapialackumulaionen simulerar eferfrågan på humankapial och som därmed iniierar dess ackumulaion. Deras beräelse är om en ekonomi som i indusrialiseringens försa fas främs drivs av kapialinveseringar, kapiale är knapp och dess avkasning är högre än humankapiale. I dea illsånd krävs ine en hög kunskapsnivå i produkionen som i princip kan sköas av icke läskunniga. I denna fas dominerar ojämlikheens posiiva effeker mo bakgrund av a MPS ökar med inkoms(gäller förmodligen ej för länder som uvecklas nu då dessa redan iniial måse förhålla sig ill kunskapsinensiv produkion). Komplemenarie mellan kapial och färdigheer medför, i ak med kapialackumulaionen a eferfrågan och avkasning på humankapial ökar, vilke leder ill humankapialackumulaion. I uvecklingens senare faser driver både human- och fysisk kapial uvecklingen. På grund av krediresrikioner och a inveseringar i humankapial är föremål för avagande avkasning, maximeras inveseringen i humankapial om den är spridd bland individerna i ekonomin. Därmed avhjälper jämlikheen krediresrikionernas negaiva inverkan och simulerar illväxen. Vidare så minskar skillnaderna i MPS mellan individer när lönerna ökar vilke medför a jämlikheens negaiva effeker på sparande blir mindre. I e senare skede, i och med a lönerna ökar (skillnader i MPS minskar mellan individer) och krediresrikionerna ine binder i samma uräckning så avar inkomsfördelningens 9

10 inverkan på illväxen överhuvudage. I en fono skriver förfaarna a i dea senare skede kan ojämlikheen åerigen kan bli relevan då ekonomin möjligen kan känneecknas av en förskjuning å förmåga eller färdighe som blir e resula av humankapialackumulaionen. Ojämlikheens inverkan på ekonomin beror allså på de relaiva avkasningarna i humankapial och fysisk kapial. I ekonomier där humankapiales avkasning är hög relaiv de fysiska har jämlikhe en posiiv inverkan på illväxen, mosasen gäller när de omvända förhållande gäller. Så länge krediresrikionerna är bindande medför en högre relaiv avkasning på humankapial en högre negaiv effek av en ojämlik fördelning. (Galor & Moav 2004, s , s.1021f) 2.2 Ojämlikheens effeker i en ekonomi uan sa Här ges en noggrannare överblick över den försa arikelns modell som sammanfaas i abell 1, allså periodmodellen uan sa. Denna modell kan öka försåelse för den andra modellen som inroducerar saen. Presenaionen framhäver uvecklingsfaserna, de bakomliggande mekanismerna kommer ine a diskueras i dealj. ( jfr Galor & Moav 2004, kap.3-5) Jämlikhe och kapialimpor Inflöde av uländsk kapial minskar ojämlikheens posiiva inverkan på kapialackumulaionen, dessuom ökar överföringen av kunskapsinensiv eknologi avkasningen på humankapial. I närvaro av krediresrikioner (och/eller uan opimal ugif på ubildning) ökas den posiiva effeken av jämlikheen på humankapialackumulaionen och den ekonomiska illväxen. (Galor & Moav 2004, s.1021) 10

11 Tabell 1 Översik och implikaioner av modell uan sa Variabler Period Transfereringar av P faiga ( b ) Grupp R genomför ransfereringar från sar. Relaionen mellan avkasningen (avk.) i fysisk (k)- och humankapial (h) Ekonomin (illväx i oupu per arbeare) drivs av: Krediresrikioner Ojämlikheens effek på illväxen. Regim I: Fysisk kapialackumulaion 0 ~ P b = 0: De faiga i en faigdomsfälla avk, h < avk, k Fysisk kapial är knapp. Under denna period ackumuleras kapial => lönerna ökar och avk. k minskar => avk. h ökar (med lönen). Fysisk kapial. Inga inciamen för inveseringar i humankapial. Endas de rika (R) delar i ackumulaionen. Finns inga inciamen a låna ill kapialinveseringar i ekonomin Posiiv effek: kapialackumulaionen simuleras. Ojämlikheen ökar de rikas inkomser, MPS ökar med inkoms, sparande ökar. Källa: Galor & Moav 2006, kap. 3-5 Regim II, sadie I: Selekiv humankapialackumulaion ~ ˆ P b = 0 avk. h = avk. k för de rika (R), dessa maximerar. Avkasningen för humankapial är högre än för fysisk kapial för de faiga (P) Humankapial och Fysisk kapial. Kapialisernas ransfereringar är forfarande den enda källan ill ackumulaion binder, faiga har ej råd med ubildning. Tveydig effek: 1) lägre förmögenhe för R och högre för P uan a möjliggöra sparande => Konsumionen ökar men sparande minskar => Negaiv effek 2) Omfördelningen gör a P hamnar över kriisk nivå som gör de raionell a invesera i humankapial => ökad humankapialsock moverkar negaiv effek på kapialackumulaionen Regim II, sadie II Universell humankapialackumulaion ˆ < < * P b > 0 kan finansiera en del ubildning avk. h = avk. k för de rika (R). (maximering) Avkasningen för humankapial är högre än för fysisk kapial för de faiga (P) Fysisk kapial och humankapial. Nu driver båda klasserna uvecklingen. Faiga eferfrågar mer ubildning än vad de har råd med. Inveseringar i humankapial ej opimal Ojämlikheen har en negaiv inverkan: En jämlikare fördelning påverkar ej konsumionen (kapialackumulaionen) men humankapiale ackumuleras effekivare. MPS lika bland individerna. Regim II, sadie III: Inveseringar i humankapial uan resrikioner * < P b > 0 kan nu finansiera hela ubildningen Avkasningarna lika för alla individer. Fysisk kapial och humankapial Binder ej Ingen inverkan på illväxen. 2.3 Skillnaden mellan periodmodellerna: Opimal beskaning Från den försa arikeln framgår ydlig hur ojämlikheens effek på illväxen varierar med ekonomins faser i närvaro av krediresrikioner. En naurlig fråga för uppsasen är vad är den förvänade effeken av inkomsfördelningen i Sverige under de vå försa faserna? 11

12 Relevansen av denna fråga krymper dock om individerna har illgång ill en kosnadsfri ubildning. Den andra arikeln inroducerar jus saen och den offenliga ubildningen. Fakum är a om de anas a skaen är opimal, så försvinner hela problemaiken kring krediresrikionerna och ojämlikheens effeker på ekonomin. Den andra periodmodellen visar a de finns en opimal ska som maximerar produkionen per arbeare. (se Galor & Moav 2006 s.100) Så länge skaemedlen används ill ubildning finns de en opimal ska och därmed också en opimal ugif för offenlig ubildning som maximerar produkionen och som alla kan vara överens om, denna ska är opimal för alla individer i samhälle. Förfaarna visar också a så länge avkasningen på humankapial är lägre än för fysisk kapial så är den opimala ugifen eller skaen för ubildning noll ( τ = 0). När avkasningen på humankapial är lika med avkasningen på fysisk kapial så är den opimala, produkionsmaximerande skaen dock sörre än noll ( τ > 0). (Moav & Galor 2006, s.100ff) Arbee har fokus på den andra modellen men båda preseneras i abeller. 2.4 Periodmodell med sa I den andra arikeln ugår förfaarna från a de finns en sa som genom beskaning kan implemenera offenlig ubildning. Dynamiken och srukuren i modellen är likadan som den förra med överlappande generaioner men i denna modell inroduceras allså saen. I denna sudie preseneras faka om den engelska uvecklingen med relaiva avkasningar på fysiks och humankapial, andel i ubildning och Ginikoefficienens uveckling (se Galor & Moav, 2006 s.94-96). Fokus ligger på klassamhälles uveckling, esen är a kapialiserna i indusrialiseringens andra fas har e inresse av a implemenera allmän skolgång när humankapiales relaiva beydelse ökar. (Galor & Moav 2006,s.85) Galor och Moav esar hypoesen a de dels var i kapialägarnas inresse a implemenera en allmän ubildningsreform och dels a man borde kunna iaka skillnader i inresse för en sådan reform. Hypoesen är a de borde finnas en inressekonflik mellan ägarna av produkionsfakorer som skiljer sig i graden av komplemenarie med humankapiale. Deso mer färdighesinensiv produkionen är deso mer borde ägarna av den produkionen vilja genomföra en ubildningsreform. Teserna visas framgångsrik. (Galor & Moav 2006,s.85, 87, 96f, s ) 12

13 Därav följer e samband mellan ubildning, fakorpriser och ojämlikhe. England (delvis ill skillnad från andra länder som Sverige) följer en srik kapiallogik där omfaande ubildningsreformer kommer i samband med en segring i humankapiales relaiva avkasning och ökad eferfrågan på kunnig arbeskraf. I enlighe med modellen genererar ubildningsreformerna en bran ökning i reallöner och en ökning i wage- renal raio. Dessuom ökade ojämlikheen i indusrialiseringens försa fas för a minska i den andra fasen efer ubildningsreformernas genomförande. Med denna uveckling luckras enlig Galor och Moav klassrukuren upp, ekonomierna uvecklas allså enlig modellens dynamik ifrån den indusriella epokens klassamhälle. (Galor & Moav 2006, s.93f) Saen och den offenliga ubildningen I period 0 finns vå grupper individer som delas upp i kapialiser (R) och arbeare (P), dessa har ideniska preferenser och skiljer sig endas i egenskap av iniial förmögenhe, kapialiserna anas äga hela den iniiala förmögenheen. Individerna lever i vå perioder, i den försa ackumulerar de humankapial och i den andra perioden går de ill arbesmarknaden och säller si humankapial ill förfogande. I denna period allokerar individerna sin inkoms, som är e resula av löneinkoms och räneinkomser, mellan konsumion och ransfereringar ill sina barn. En del av ransfereringen bealas ill ska, om sådan är akuell och den andra delen sparas ill framida konsumion. Då grupp R äger hela den iniiala förmögenheen så ägnar sig dessa å ransfereringar från början medan grupp P ine förmår dea. Kapial-arbeskvoen är hel besämd av gruppernas ransfereringar, med andra ord drivs kapialackumulaionen iniial av kapialiserna (R). Om, och när ubildning kommer ill sånd så är denna grais och gemensam finansierad, de är denna ubildning som individerna har illgång ill och som ökar humankapiale de kan förvärva i försa perioden. (Galor & Moav 2006, s.98ff, 102) Huvudhypoesens försa del är I indusrialiseringens försa fas, före implemeneringen av beydande ubildningsreformer, var fysisk kapialackumulaion illväxens främsa drivkraf och koncenraionen av kapial mellan kapialiser ökade förmögenhesojämlikheen. (Moav & Galor 2006, s.93) 13

14 2.4.2 Indusrialiseringens försa fas: Fysisk kapialackumulaion Denna idiga fas känneecknas av en sabil klassrukur. Kapialiser får en högre avkasning från inveseringar i fysisk kapial än från a invesera i a ubilda arbearna som e komplemen för deras kapial i produkionsprocessen. Kapialiserna har inga inciamen a invesera i offenlig ubildning. Regim I definieras som idsinervalle 0 < ~ där ~ + 1 är försa perioden då kapialarbeskvoen är högre än k ~ d.v.s. ~ + 1 är försa perioden då humankapialinveseringar äger rum. Då kapial-arbeskvoen i period +1, k +1, som besämmer inveseringar i offenlig ubildning i period, är lägre än k ~ så innebär de a skaerycke 0, ingen offenlig ubildning och a individer endas förvärvar basala färdigheer. Arbearna har dessuom en lön som ine illåer ackumulaion av illgångar och ransfereringar ill sin avkomma. Dessuom anas a inveseringar i humankapial börjar innan de faiga börjar invesera i fysisk kapial. Då kapialiserna forfarande är de enda som delar i kapialackumulaionen och äger hela kapialsocken, ökar ojämlikheen under denna fas då denna grupp är de enda som gör ransfereringar och får en räneinkoms. Produkionen per arbeare i denna fas drivs endas av fysisk kapialackumulaion. (Galor & Moav 2006, s ) Huvudhypoesens andra del: När ubildningsreformer implemenerades, medförde ökningen i arbees avkasning relaiv kapiale, liksom den signifikana ökningen i arbees reala avkasning och den associerade ackumulaionen av illgångar bland arbearna a ojämlikheen minskade och klassamhälle gick mo sin upplösning. (Galor & Moav s. 93) Här finns flera usagor, de sker flera saker när ubildning implemeneras; ökningen av arbees avkasning relaiv kapiale, en markan ökning i arbees reala avkasning och en med dessa processer länkad effek, besående av a arbearna ackumulerar illgångar. Dessa processer leder över iden ill a klassamhälle upplöses. Den senare processen, arbearnas sparande, ransfereringar och delagande i kapialackumulaionen kan i huvudsak vara e senare fenomen, dock är de så a modellens vå samhällsklasser knappas är en hel realisisk beskrivning av samhälle ens för de idigase indusriella samhälle. Arbearna i modellen 14

15 börjar med ransfereringar när deras lön har nå en kriisk nivå, kapialiserna genomför ransfereringar från försa början då deras inkoms, summan av arv och lön är illräcklig hög. De är änkbar med en mellangrupp (a relaera ill vissa jänsemän och bönder) som på grund av högre löner eller arv, påbörjar ransfereringar idigare (inkomserna når den kriiska nivån då ransfereringar blir raionell idigare) än klasen arbeare och påverkar inkomsfördelningen på så sä.(jfr Galor 2004, s.1015) Galor och Moav presenerar ej heller daa som visar ransfereringarnas uveckling, därmed är indusrialiseringens andra fas, som rymmer vå sadier, den senare som definieras av arbearnas påbörjade ransfereringar, oydliga empirisk. Följande es är den relevana för arbee, denna var också grunden ill Moav & Galors empiriska sudie i arikeln Teorin förusäger a i indusrialiseringens försa fas, före implemeneringen av ubildningsreformer, medförde kapialackumulaionen gradvisa ökningar i löner och med dea en ökning i löne- ränekvoen. (Galor & Moav 2006, s.93) De forsäer: Ubildningsreformer i indusrialiseringens andra fas förvänas generera en bran ökning i reallöner och med dea en ökning i löne- ränekvoen. Sluligen förusägs a förmögenhesojämlikheen ökar i försa fasen av den indusriella revoluionen för a sedan vända i den andra fasen, när vikiga ubildningsreformer väl har implemeneras. (Galor & Moav 2006, s.93) Den andra fasen har vå delsadier, den försa som inledes i och med ubildningsreformerna och den andra som känneecknas av arbearnas påbörjade ransfereringar. Galor & Moav 2006, s.106) Indusrialiseringens andra fas: Den offenliga ubildningens uppkoms I försa sadie av regim II börjar kapialägarna a invesera i humankapial jämsides med de fysiska kapiale och offenlig ubildning uppkommer. Löneinkomserna för arbearna är dock ine illräcklig hög för a de skall kunna genomföra ransfereringar, d.v.s. ackumulera fysisk kapial. De försa sadie i regim II definieras av inervalle ~ ˆ, där ˆ är försa perioden arbearna (grupp P) förmår a genomföra ransfereringar. 15

16 Produkionen per arbeare i denna fas drivs nu både av fysisk kapial och humankapial. Kapial-arbeskvoen i denna fas besäms liksom i den förgående fasen av kapialisernas ransfereringar, den beskaade delen av dessa är dessuom källan ill humankapialackumulaionen genom finansieringen av den offenliga ubildningen. Kapialisernas besämmer även i denna fas illväxen av produkionen och uvecklingen av produkionen per arbeare genom sina ransfereringar. Tabell 2 Översik och implikaioner av modellen med sa Period Regim I: Fysisk kapialackumulaion Regim II, sadie I: Den offenliga ubildningens födelse Regim II, sadie II: Klassamhälles slu 0 ~ ~ ˆ > ˆ Variabler Transfereringar av P faiga ( b ) Grupp R genomför ransfereringar från sar. Opimal ska τ (Offenlig ubildning) Relaionen mellan avkasningen (avk.) i fysisk (k)- och humankapial (h) Ekonomin (illväx i oupu per arbeare) drivs av: Ojämlikheens uveckling P b = 0 Arbearnas inkomser illåer ej ransfereringar τ = 0, individerna förvärvar endas basala färdigheer. Så länge avk, h < avk. k inveseras de ej i ubildning. Så for avk. h = avk. k inveseras i offenlig ubildning och produkionen maximeras. avk, h < avk, k Fysisk kapial är knapp. Under denna period ackumuleras kapial => lönerna ökar och avk. k minskar => avk. h ökar (med lönen). Beydelsen av humankapiale för a upprähålla avkasningen på insa kapial ökar. Fysisk kapial. Inga inciamen för inveseringar i humankapial. Endas de rika (R) delar i ackumulaionen. Ökar Källa: Galor & Moav 2006, kap. 4-5 P b = 0 τ > 0 Den opimala skaen är sörre än noll. Så länge skaen används ill ubildning råder konsensus om skaerycke. Den opimala skaen ökar med kapialackumulaionen och maximerar produkionen. (komplemenarie) avk. h = avk. k Ackumulaionen av fysisk och humankapial ökar löneinkomsen yerligare. Den opimala skaen maximerar produkionen. Humankapial och Fysisk kapial. Humankapiale illräcklig vikig för upprähållande av profierna. Kapialisernas ransfereringar är forfarande den enda källan ill ackumulaion Minskar De senare faserna i uvecklingen karakäriseras av början på en gradvis erodering av klassamhälle. P b > 0 Löneinkomsen är nu så pass hög a arbearna kan göra ransfereringar τ > 0 Både arbeare och kapialiser bidrar ill finansieringen av den offenliga ubildningen. avk. h = avk. k Fysisk- och humankapial. Nu driver båda klasserna uvecklingen. Minskar Klassamhälle går mo sin upplösning, på lång sik försvinner inkomsskillnaderna mellan klasserna hel. 16

17 2.5 Modellernas implikaioner Modellen är dynamisk, dea innebär a variablernas samband och implikaioner har en idsdimension. Dea medför a usagor om modellen och implikaioner också kan ha en idsmässig ordning, vissa förändringar i någon nyckelvariabel vid en specifik idpunk kan genererar förändringar i andra variablers uveckling idigas från och med jus den specifika idpunken. Dea arbee fokuserar ine på modellens formella sida, någon maemaisk analys genomförs ine i någon sor usräckning. Förhållningssäe har vari a a ill vara på de usagor och implikaioner som förfaarna av de eoreiska ariklarna har bidragi med i sina empiriska undersökningar och arbea uifrån dessa. 17

18 3. Indusrialiseringens faser enlig den srukuranalyiska skolan Schön (2001) beskriver srukurcykler på år som rymmer faser av omvandling och raionalisering, vidare hävdar förfaaren a dessa cykler ine bara hänger ihop idsmässig uan även logisk och är a beraka som en referenscykel för analysen av hisoriska förlopp. (Schön 2001, s.30f) Denna uppsas kommer ine a rymma en djupgående diskussion om cyklernas logiska srukur och om denna ansas gilighe, referenscykeln kommer a användas men med beoning på de idsmässiga aspekerna. Indelningen i perioder markerade av vikiga, om man så vill, srukurella förändringar i ekonomin kommer a lyfas fram. Dessa kommer a jämföras med periodindelningarna från den naionalekonomiska eorin som presenerades inledningsvis. Då en ingående diskussion om srukurcyklernas logiska sammanhang och gilighe som generaliseringar av den svenska uvecklingen ine ligger i förgrunden kommer bidrage från referenscykeln främs få karakären av siliserade faka i dea arbee. Men de är vilseledande a påså a de ine skulle finnas någo mönser i narraive. Schöns sudie bygger på e koncep om komplemenarie mellan olika produkionsblock som är cenrerade kring vissa nyckelinnovaioner, de är därmed väna a evenuell komplemenarie mellan kapial och kunskap kommer a framräda. Syfe med a referera ill denna sudie är a komma å siliserade faka om jus komplemenarieen mellan dessa produkionsfakorer. Fokus kommer näsan uesluande a ligga på periodiseringarnas beydelse för humankapiales uveckling. Periodisering av den svenska ekonomin: Den svenska ekonomin kan delas upp i följande perioder: Jordbrukes omvandling Tidig indusrialisering inom jordbrukssamhälle De moderna indusrisamhälles genombro De moderna indusrisamhälles uveckling med en växande jänseprodukion Tjänsesamhälles eller de posindusriella samhälles genombrosperiod (Schön 2001, s.24) Måle för arbee är a äcka a äcka perioden , denna rymmer i sin ur vå perioder som känneecknas av vikiga förändringar i ekonomin. (Schön 2001, s.24) 18

19 Tabell 3 Srukuranalyiska skolans srukurcykler Srukurcykel år Srukurkris Omvandling Raionalisering Srukurkris Byggcykel år Byggcykel år Srukurkris Omvandlingskris Kulminaion Srukurkris 1845/ / / / / / / /1935 Av denna abell skapad med ugångspunk i Schöns abell (s.32f) framgår a den relevana perioden på 80 år rymmer vå srukurcykler. 3.1 Indusrialiseringens genombro: Den här perioden ugjorde ine någon definiiv skilsmässa från de gamla jordbrukssamhälle, jordbruke bibehöll sin sällning som den dominerande sekorn och illväxen i indusriprodukionen var ill sörsa delen förlagd på landsbygden. Tros dea gick den svenska illväxen in i en ny fas, denna var e genombro för den moderna illväxen. I de föregående åriondena hade illväxen i BNP per capia lega på 0,5 %, denna ökade ill 1-1,5 % under Den oala illväxen var på cirka 2 % om åre och i slue av perioden var indusrisekorn sörsa sekorn i produkionsvolym även om jordbruke forfarande sysselsae dubbel så många. (Schön 2001, s ) Sveriges indusrialisering var avhängig den ekonomiska illväxen i indusrialiseringens spår uomlands och eferfrågeökningarna som denna omvandling innebar. Exporen av naurresurser och enklare indusriprodukion hade en explosiv illväx som sedan spred sig och drog in den svenska ekonomin i en ihållande expansion. (Schön 2001, s.137,148f) Nya ekonomiska segmen för expor och hemmamarknaden såg si ljus i denna omvandling som og sig uryck i järnvägsbyggande, mekanisering och omorganisering efer sorindusriella former. Krafen för a driva dessa processer hade sin kärna i de nya krafsysemen i form av ångmaskinen och vaenurbinen. Inveseringarnas illväx reflekerade den febrila akivieen, inveseringsvolymen sjufaldigades under denna period. Forfarande sod jordbruke för en sor del av de oala inveseringarna och blev mer kapialinensiv under perioden men inveseringsillväxen i denna sekor var svag. De var 19

20 järnvägarna, indusrin som för lejonparen av illväxen i inveseringarna. (Schön 2001, s.140f, 167,198) Av sörsa vik för denna uveckling var kapialimporen, Sveriges impor var över lag högre än exporen, finansieringen av omvandlingen skedde med uländska lån då de inhemska sparande var för lie för de sora inveseringarna. Imporen av kapial medförde a konsumionen kunde forsäa öka samidig som sparkvoen förblev konsan och inveseringarna kunde öka och den svenska ekonomiska expansionen kunde forgå. (Schön 2001, s.144) En ny arbearklass växe fram, i början av perioden var denna en heerogen grupp med olika grader av skicklighe och erfarenhe, dea illusreras av a hela familjer, inklusive barnen kunde ugöra e arbeslag i produkionen. Yrkeskunniga maskinarbeare eller ekniker var eferfrågade och kunde hämas från andra indusrialiserade länder som Sorbriannien eller verksäder där ekniker skolades. Mekaniseringen och den ekniska förändringen gjorde a arbee blev för ung och komplicera för barn, dea gick hand i hand med specialisering och en urbanisering. Resulae blev a arbearklassen blev mera homogen och framrädde disinkare som en social klass. (Schön 2001, s ) 3.2 De indusriella genombroe: 1890-ale och framå I svensk ekonomisk hisoria har åren kring sekelskife 1900 en särsällning. De var då Sverige posiionerade sig som en ledande indusrinaion i fråga om illväx, denna posiion behöll Sverige under 60 år. Cenral i denna omvandling var uvecklingen inom elekroekniken, insiuioner, naurresurser och siuaionen i den globala ekonomin som var gynnsam för Sveriges del. Omvandlingen i denna period var så omfaande a den har också känneecknas som den andra indusriella revoluionen.( Schön 2001, s.209, 224) Genom denna omvandling och den växande indusrin fick veenskap och ingenjörskunnande en växande beydelse för indusrin. I huvudsak finns vå perspekiv på humankapiales beydelse för indusrin som sår i mosassällning. De ena perspekive hävdar a kunskapskraven bland arbearna fakisk minskar även om humankapiale i sin helhe blev mera beydelsefull men a denna var inspräng i eknologin och begränsad ill en föreages ledning. (Schön 2001, s.213f) 20

21 De andra perspekive grundar sig på en analys av illväxens besämningsfakorer i USA kring sekelskife. Enlig dea perspekiv drevs illväxen främs av de radiionella produkionsfakorerna arbee, kapial och jord. Kapialackumulaionen hade den sörsa rollen. Efer 1890-ale kom humankapiales beydelse för illväxen a öka och illväxens drivkraf förskös från kapialackumulaion ill humankapialackumulaion och avkasningen för humankapialinveseringar ökade. Som en grund för generalisering av 1900-ales uveckling är ine den förra ansasen a föredra då kunskaps- och ubildningskraven onekligen öka inom alla områden. (Schön 2001, s. 214f) Arbearna organiserade sig facklig i sörre usräckning, 1898 bildades LO, 1902 SAF och 1905 ecknades e cenral aval om löner och arbesvillkor inom verksadsindusrin som kom a bli en modell för andra branscher. Efer en långperiod av löneökningar ledde den finansiella krisen 1907 ill lönesänkningar. Då organisaionsgraden hade sigi uppsod den försa krafmäningen mellan arbesgivare och lönearbeare, denna förlorade arbearna och arbearrörelsen gick sarga in i 1910-ale. (Schön 2001, s.266f) Ine förrän 1917 hade medlemssiffrorna åerhäma sig ill 1907 års medlemsanal. (NE v 2.0, 1998) Den globala ekonomins effeker för lönerna och produkionsfakorernas relaivpriser är vikiga a lyfa fram då lönernas besämningsfakorer är vikiga för analysen av humankapiales beydelse. I relaion ill Nordamerika var Sverige a känneeckna som en del av den gamla världen med god illgång på arbeskraf men med relaiv knappa resurser. Dea bidrog ill den sora uvandringen ill Amerika. I relaion ill några av de äldre indusriländerna hade Sverige dock de relaiv väl säll med naurresurser men sämre säll med kapial. Dea medförde i sin ur a kapial srömmade in från Nordväseuropa ill Sverige. Dessa srömmar påverkade produkionsfakorernas relaivpriser markan, mellan seg reallönerna mer i Sverige än i andra länder, lönerna ökade mycke snabbare än BNP. Eferfrågan på olika sorer av maskiner ökade, nya föreag med högre förädlingsgrad och krav på kunnande sam eknologi ökade i lönsamhe. Däremo krympe vinserna för föreag som var inrikade på produkion med äldre relaivpriser d.v.s. låga löner och naurresurser, dea drev på ekonomins omvandling. (Schön 2001, s.224f) Inveseringarna och kapialimporen hade gjor Sverige ill kanske de mes skuldsaa lande kring 1910 men denna hade också omvandla jordbruke, möjliggjor indusrialisering och järnvägsbyggande och sluligen indusrialiseringens genombro. Kring 1910 hade Sverige nå en ledande posiion i fråga om illväx. (Schön 2001, 270f) 21

22 Sverige blev skuldfri genom krige men sasskulden ökade, i denna process blev uländsk skuld inhemsk och en inhemsk kredimarknad skapades som fick sor beydelse för uvecklingen under 20-ale. (Schön 2001, s.280, 283) Efer försa världskrige skulle de omma lagren ( ) fyllas och eferfrågan på arbeskraf ökade liksom lönerna. Samidig gav den sociala oron i samband med 1917 upphov ill åaimmarsdagen, dea resulerade i a reallönerna inom indusrin ökade krafig med 40 % mellan Sedan brö deflaionskrisen u, BNP sjönk med 35 % i löpande priser under perioden , arbeslösheen ökade krafig och förblev hög under hela 20-ale. De nominella lönerna föll med 35 % men priserna föll branare så reallönerna seg någo oal se. Den reala imlönen inom indusrin var dubbel så hög 1930 som 1918, dea berodde på den sarka produkiviesuvecklingen och en förskjuning av fördelningen i inkomser från kapial ill arbee. Lönernas andel av inkomserna i indusrin ökade och därmed sjönk kapialägarnas vinsandel, denna förskjuning av inkomser var dock ojämn fördelad. En del föreag var forsa expansiva medan andra, svagare branscher drabbades av prisrase. Mellan 1918 och 1922 ökade reallönerna med cirka 80 % inom livsmedelsindusrin och konfekionsindusrin sam verksadsindusrin men Inom sål- och rävaruindusrin som å andra sidan var krisdrabba, var den reala ökningen endas 30 %. Modernare segmen i ekonomin, främs i säderna kom a eferfråga mer arbeskraf, dessa producerade ofas avancerad urusning och konsumionsvaror, medan äldre branscher i landsbygden ökade arbeslösheen. (Schön 2001, s.287, 301ff) Under 20-ale mognade idigare inveseringar och moderna illväxbranscher uvecklades, bland dessa bilindusrin, järn- och sålindusrin, massa- och pappersindusrin, varvsindusrin, sjöindusrin sam markanden för konsumionsvaror och jänsesekorn. Fabriksarbee raionaliserades och Taylors scienific managemen vann mark, denna resulerade i arbesorganisaionens flexibilie ökade men samidig blev den enskilde arbearens uppgif ofa mer specialisera, inrua och bunde. (Schön 2001, s ) 3.3 Relaionen mellan periodmodell och srukurcykler Dea avsni behandlar relaionen mellan den hypoeiska fasindelningen, sprungen ur eorin och srukurcyklernas periodisering. Sudieperioden verkar uifrån en allmän beskrivning av ekonomins uvecklingsförlopp, kunna passa bra in på modellens hypoeiska uveckling i vissa 22

23 avseenden, nedan redovisas den empiriska sudien av England och Sverige som kommer a ligga ill underlag för jämförelse och analys. Svagheen med den engelska sudien är a den ine har någon mer ingående beskrivning av den ekonomiska srukuren, speciell en ingående beskrivning av evenuell komplemenarie mellan eknik och färdigheer. De srukurella perspekive ovan ger de kvaniaiva variablerna för Sveriges del en konex. Denna konex kommer a ge e underlag för yerligare aspeker och förklaringar av variablernas uveckling. I sammanfaningen av den svenska uvecklingen kommer därför srukurcyklernas periodisering a as med för a se hur de är relaerade ill periodmodellens indelning. Med hjälp av dea illägg kommer en ydligare bild av variablernas uveckling a framräda. 23

24 4. Den empiriska sudien av England I indusrialiseringens försa fas ( ) ökar ackumulaionen av fysisk kapial markan uan en ökning i ubude av kvalificerad arbeskraf. Läskunnigheen ökade å andra sidan långsam och saen inveserade knapp några resurser offenlig ubildning. (Galor & Moav 2006, s. 88 ) Den dåvarande produkionen kunde sköas av en oubildad befolkning, 1841 var endas 4.9 % av de manliga och 2,2 % av de kvinnliga arbearna som behövde vara läskunniga inom si yrke. England iniierade en serie ubildningsreformer efer 1830 och läskunnigheen ökade gradvis. Dessa reformer var inledningsvis moiverade av andra skäl såsom religion, sociopoliisk sabilie och miliär effekivie. Mo bakgrund av den måliga eferfrågan av färdigheer och läskunnighe från kapialiserna, var de saliga söde av för offenlig ubildning svag.( Galor & Moav 2006, s. 89) När indusrialiseringen nådde sin andra fas i England, ökade eferfrågan på kvalificerad arbeskraf snabb. När de blev uppenbar a färdigheer var nödvändig för uvecklingen av e indusriell samhälle så ökade inresse bland kapialiser för en offenlig ubildning för massorna. Andelen barn mellan 5-14 år i skola ökade från 11 % 1855 ill 25 % Iniial lagsadgades fabriksbunden ubildning men bland anna p.g.a. ubildningens free-rider problemaik så implemenerades lagen dålig. (Galor & Moav 2006, s. 89f) En vändpunk för den offenliga ubildningens genomförande var parisusällningarna där olika länder bidrog med uppfinningar. England var dominerande 1851 men 1867 bloades landes bris på innovaiv förmåga då England endas lyckades dominera 10 av 90 grenar. Dea nederlag kom a förknippas med avsaknaden av en god indusriell ubildning, någo som flera koninenala länder för länge sedan bygg upp. Ubildning blir nu en fråga som länkas ill global konkurrens där även grundubildningen ses som all vikigare för a öka produkivieen. (Galor & Moav 2006, s. 89f) I linje med eorin verkar regeringen gradvis ge vika för kapialisernas krav på sasningar i den grundläggande och högre ubildningen genomförs en ubildningsreform där regeringen ar på sig ansvare för a säkra en allmän grundubildning även om denna varken blir grais eller obligaorisk. Andelen ioåringar anagna ill skolan ökar från 40 % 1870 ill 100 % år 1900 och andelen lieraa män ökade från 65 % i indusrialiseringens försa fas ill nära 100 % i slue av 1800-ale. Andelen barn mellan 5-14 i grundskola ökade krafig under 1800-ales andra hälf, från 11 % 1855 ill 74 % Sluligen konsoliderar 1902 års 24

25 Balfour Ac de naionella ubildningssyseme där primary school byggs u med secondary schools. Vidare beonades veenskapens roll för den eknologiska uvecklingen yerligare och flera universie kom a grundas i reformens kölvaen. (Galor & Moav 2006, s. 90f) 4.1 Skolgång, fakorpriser och ojämlikhe Arikelförfaarnas huvudes är a ojämlikheen ökar i indusrialiseringens försa fas före de vikigase ubildningsreformerna. Dea då uvecklingen drivs av kapialackumulaion och koncenraionen av kapial leder ill a ojämlikheen ökar. När ubildningsreformerna implemeneras leder ökningen i arbees avkasning relaiv kapiales, den reala ökningen i avkasningen på arbee och sluligen ackumulaionen av illgångar bland arbearna ill a klassrukuren luckras upp. Teorin förusäger a kapialackumulaionen leder ill en gradvis uppgång i löner och löneränekvoen. Ubildningsreformerna i indusrialiseringens andra fas förvänas generera en skarp uppgång i reallöner och löne- ränekvoen. En yerligare förusägelse är den a ojämlikheen förvänas öka i indusrialiseringens försa fas för a minska i den andra fasen när vikiga ubildningsreformer implemeneras. Den engelska erfarenheen är i samklang med de uppsällda hypoeserna. Figur 1 (c) och (d) yder på a reallönerna sam löne- ränekvoen ökar drasisk från 1870 och framå. Dessa fakorprisförändringar är i sin ur relaerade ill skolinagningskvoerna i diagram (a), speciell ycks de spegla de vikiga reformerna 1830 och 1870 med dess efersläpande effeker på färdighesnivån per arbeare. Diagrammen i figur 1 verkar yda på a klassrukurens uppluckring är relaerad ill de vikiga förändringar som skedde kring 1870 i de relaiva avkasningarna för de vikigase produkionsfakorerna som kapialiser och arbeare förfogade över. Figur (b) visar hur ojämlikheen i England ökar i inervalle och når sin pik 1870 för a sedan ava, en uveckling som är förknippad med ubildningsreformerna och fakorprisernas uveckling. Då oal fakorprodukivie (skaning med humankapial) var obeydlig under perioden så går de a slua sig ill a de ine var höjd arbesprodukivie i form av förändringar i labour augmening ecnology som låg bakom löneökningarna uan (Galor & Moav 2006, s. 93f) 25

26 Figur 1 Relaiva fakorpriser och inkomsfördelning för England Källa: (Galor & Moav 2006, s.94) 4.2 Variablerna Som framgick av föregående sycke går de ine a iakaga lönens eoreiska besämningsfakorer i direk, varför de ine uan vidare går hävda a de var humankapiales ökade beydelse som sod för hanlangarlönens uveckling. Humankapiales må implicerar a man säer likhesecken mellan effekiva arbesenheer och en funkion av formell ubildning. Läskunnigheen är i sin ur e indirek må på den formella ubildningen. Måe för ränorna diskueras ine här därför a skaningar dels för a skaningen av jordränan har en underordnad roll sam a en undersökning för Sverige har hias. Vad gäller kapialränan har ine ursprungsarikeln med meoden hias. 1 Därför används e anna må för Sverige. Inkomsfördelningen mäs av Ginikoefficienens, e indirek må på dea verkar vara Toppinkomsernas andel av oalinkomsen, dea kommer a diskueras nedan. 1 Arikeln är benämnd som Clark 1998 c (Clark 2002, s.7, under abell 1) 26

27 Tabell 4 Teoreiska variabler och operaionalisering för England Teoreiska variabler Använda må/ proxy 1. Lön per effekiva arbesenheer 2. Humankapial/ Effekiva arbesenheer Andelen i grundskola åldrarna 5-14 och läskunnighe 2 3. Lön = 1*2 Hanlangarlön 4. Kapialräna (Kapialavkasning) Uppskaningar av Clark 2002 b 5. Jordräna Uppskaningar av Clark Inkomsfördelning Ginikoefficienen (och oppinkomsernas andel av oalinkomsen) 2 Sekundär må 4.3 Reformernas iming Arikelförfaarnas såndpunk är a kapialiserna implemenerade ubildningsreformer som en reakion ill humankapiales ökade beydelse för upprähållande av profikvoen. Denna såndpunk sår i konras ill alernaive a reformerna var e ufall av en inressekonflik mellan arbeare och kapialiser. De vikigase engelska ubildningsreformerna implemenerades dock innan arbearna var i majorie bland väljarna år (Galor & Moav 2006, s. 96) Den formella modellen bygger på a den offenliga ubildningen som finansieras av skaemedel är opimal. De bör i all sin ydlighe framgå a de finns mängder av änkbara anledningar ill varför reformernas omfaning ingalunda vari opimala. Informaionskraven för dea är fanasieggande, värom är de plausibel a ana a reformerna säer far när alernaivkosnaden för en oubildad befolkning av olika skäl är uppenbar och då kosnaderna redan uppenbara sig. I de engelska falle kom reformerna när de blev klar a England låg efer i jämförelse med konkurrenerna i världsmarknaden och poliisk ill exempel. Dea informaionsproblem förmodas vara särskil akuell för akörer som verkade innan den informaionseknologiska revoluionen daerad ill 1970-ale. England var dessuom den försa indusrinaionen. 27

28 Dessuom finns flerale änkbara kandidaer på socioekonomiska fakorer som gör a hela grupper av individer ine förmår a välja en opimal ubildning även i frånvaro av krediresrikioner. Denna yp av anmärkningar på den opimala skaen och krediresrikionerna är en ugångspunk i dea arbee. Tros dea är såndpunken a modellen fångar väldig vikiga aspeker av uvecklingen, någo som sudien av England är e uryck för. Tabell 5 Sammanfaning av eorins förklaringar för den engelska uvecklingen Period Variabler Opimal skaτ (offenlig ubildning) Relaionen mellan avkasningarna för fysisk- och humankapial Förklaras ej av TFP då denna var obeydlig under den relevana perioden Vad Ekonomin drivs av (illväx i oupu per arbeare) Ojämlikheens uveckling (mä med Ginikoefficienen) Ojämlikheens inverkan på illväxen i frånvaro av reformer 3 Omfaning av krediresrikioner (ros reformer) 4 Indusrialiseringens försa fas = ~ τ = 0 Låg läs och skrivkunnighe, 1841 var de endas 4,9 % av de manliga och 2,2 % av de kvinnliga arbearna som behövde vara lieraa, 65 % av männen var läskunniga under denna period. Löne- ränekvoen ökar gradvis i linje med eorin Fysisk kapial: Kapialackumulaionen ökar markan uan en ökning i ubude av kvalificerad arbeskraf. Produkionen kan uföras av en oubildad arbeskraf Ökar förmögenheen koncenrerad ill kapialiserna Posiiv: Fysiks kapialackumulaion, produkionen kunde i princip sköas av illieraa. Främs i slue av perioden Indusrialiseringens andra fas: Den andra indusriella revoluionen 1830 τ > 0: Försa ubildningsreformen allmän ubildningsreform, konsolideras 1902 genom Balfour Ac med sekundärubildningen flera universie grundas. Kapialiserna finner de lönsam med en ubildningsreform, även grundubildningen ses som all vikigare för a öka produkivieen. 100 % av männen kunde läsa i slue av 1800-ale. 11 % av 5-14 åringarna gick i skola 1855, %, %. Löne- ränekvoen ökar krafig från och med 1870 i samband med reformerna 1830 och Väldig nära koppling mellan sasningar på ubildning och relaivprisernas förändring i de engelska falle. Uvecklingen hel i linje med eorin Fysisk- och humankapial: Produkionen blir definiiv mera kunskapsinensiv Minskar från och med 1870: Reflekerar förändringarna i relaiva avkasningarna på produkionsfakorerna som kapialiser och arbeare förfogade över. Negaiv: Den arbesplasanknuna ubildningen fungerar dålig, fabriksanknuen ubildning lagsadga iniial men fungerar ine p.g.a. free rider problem. Sark eferfrågan på humankapial när produkionen blir kunskapsinensiv. Troligen främs i början av perioden, sen ue med allmän ubildningsreform (1870) 3 Anm: Ariklarna kompleerar varandra då de kan vara plausibel a ana a ubildningsreformerna ine är opimala. Dessa reformer kan berakas som ågärder som i prakiken innebär a krediresrikionerna binder i mindre usräckning. Överinveseringar är också e alernaiv men ses som mindre relevana under perioden. 4 Anm: Denna effek är svåras a fassälla, här visas vad som är roligas mo bakgrund av idigare diskussion 28

29 5. Den empiriska sudien av Sverige Modellen ugår från a löne- ränekvoens uveckling genereras av förändringar i de fysiska kapiales och humankapiales avkasningar. Dessa förändringar generas av kapialbildningens långsikiga effeker på löner och kapialavkasning genom en komplemenarie mellan fysisk kapial och humankapial. Dea underlag inleder undersökningen om löneuvecklingen fakisk speglar humankapiales ökade vik i produkionen eller om den kan illskrivas andra fakorer som påverkar löner. De fakorer som har idenifieras uöver humankapiales roll måse hållas konsana. I frånvaro av regressioner kan ine exaka bidrag från olika fakorer fassällas. Dea avsni kommer illsammans med avsnie om humankapiale nedan ändå a ugöra illräcklig underlag för a avgöra om humankapiales beydelse har öka eller ine. Tabell 6 Teoreiska variabler och operaionalisering för Sverige Teoreiska variabler Använda må/ proxy 1. Lön per effekiva arbesenheer minimilönen 5 2. Effekiva arbesenheer Andelen i grundskola åldrarna 5-13 och 7-14, (Humankapial) olika skaningar av ubildningspremie för formell ubildning och erfarenhe sam läskunnighe 6 3. Lön = 1*2 Real indusrilön 4. Kapialräna (Kapialavkasning) Neoöversko/Neokapialsock, i löpande priser (Kapialinkoms) 5. Jordräna Jordpriser 6. Inkomsfördelning Toppinkomsernas andel av oalinkomsen 7 5 Diskussion om dea i appendix, se även sycke 7, måe har underordnad roll för den empiriska sudien 6 Suderas i sycke 6 och 7, även för Sverige är läskunnigheen a beraka som e andrahandsmå 7 Sycke Jordränan och löne- ränekvoen Löne- ränekvoen speglar avkasningens uveckling för lönearbee och jordägande. Deso sörre skillnaden är mellan fakisk avkasning per enhe land och nödvändig avkasning, deso mer är arrendaorn beredd a beala i räna. Prise på jord kan ses, som för varje annan 29

30 illgång som nuvärde av de genererade framida inkomsflöde give en räna. Erfarenheer från illgångsmarknader visar a förvänningar på framida inkomser är sark influerade av akuella erfarenheer. Om inkomser från jordbruk är sigande så kommer också priserna a siga. Om de finns förvänningar på ökade jordpriser kan spekulaion driva upp priserna och de kan uppså emporära gap mellan pris och jordräna, men på lång sik följer de varandra å. Därmed kan prise på jord jäna som en indikaor på jordräna. (Bohlin & Larsson 2007, s.57) Figur 2 Löne- ränekvoer för jordbruke i Sverige Källa: (Bohlin & Larsson, 2007, s.65) Bohlin och Larssons serier visar a kvoen växe gradvis fram ill försa världskrige beroende på a lönerna växe någo snabbare än landpriserna ill ungefär år Därefer planar kvoen u och flukuerar fram ill försa världskrige då kvoen ökar bran. Tolkningen av kvoen som e må på inkomsfördelning skall ses med illförsik då inflaionen drev på lönerna. I närvaro av inflaion är ine allid jordpriserna en bra indikaor på bönders och jordägares inkomser. Om akörerna i marknaden ine förvänar sig en besående ökning av priserna så kommer jordpriserna ine a öka i samma ak som böndernas inkomser, någo som implicerar löne- ränekvoen ine kommer a spegla fördelningen på e räffsäker sä. Enlig denna kvo så förbärades arbearnas lo relaiv jordägarnas under försa världskrige, ros a de mosaa skedde. Reallönerna sjönk p.g.a. inflaionen snabb drev upp prise på 30

31 jordbruksproduker. Jordpriserna seg ine då akörerna ine förvänade sig a krigsinflaionen skulle hålla i sig. (Bohlin & Larsson 2007, s.64) En vikig iakagelse är a kvoerna för löner inom jordbruks- och indusrisekorn följdes å före försa världskrige, efer krige drar indusrilönerna ifrån. Kvoen för indusrilönen ökar med 175 procen medan densamma för jordbrukslönerna ökar med 55 procen mellan 1877 och I kölvane av eferkrigsidens deflaion sjönk priserna, dessuom minskade arbesiden men indusrilönerna visade upp en välbekan rögrörlighe vilke resulerade i höjda reallöner. Vidare var ökningen i arbesprodukivieen ine illräcklig hög för a kompensera indusriägarna för nedgången i arbesimmar och den reala ökningen i löner. Lönernas andel av förädlingsvärde ökade, någo som speglar e skif i makförhållandena. Ingen mosvarande omfördelning skedde inom jordbrukssekorn då denna broades med försämrade byesförhållanden och svag facklig ansluning och massarbeslöshe försämrade jordbruksarbearnas förhandlingssyrka. (Bohlin & Larsson 2007, s.65f) Inernaionell inverkan Migraion och kapialflöden genererade fakorprisujämningar mellan den nya världen, som var rik på land, och den gamla världen som hade go om arbeskraf men mindre illgång på land. Dea speglas i löne- ränekvoens mosaa uveckling för regionerna, endensen var a den gamla världens kvo minskade medan den nya världens kvo ökade. Inledningsvis kunde nybyggare få land ill låga priser i den nya världen sedan denna agis från ursprungsbefolkningen, efer år av inre kolonialism minskade dock kvoen mellan land och arbee. Efer a ranspormedlen revoluioneras ökade exporen från den nya världen och landpriserna ökade krafig från iniial låga nivåer. Inflöde av billiga jordbruksproduker minskade inkomserna för jordägarna i den gamla världen, dea väcke poliiska reakioner. (Bohlin & Larsson 2007, 66f) 31

32 Figur 3 Inernaionella löne- ränekvoer Källa: (Bohlin & Larsson, 2007, s.67) 32

33 5.2 Kapialränan och löne- ränekvoen De finns förmodligen många sä a mäa kapialräna uifrån olika anaganden. De som görs här ugår från Solowmodellen och kan kopplas ill naionalräkenskaperna. Galor & Moav ugår också från en vanlig neoklassisk produkionsfunkion med konsan skalavkasning. (Galor & Moav 2004, s.1005) Tillvägagångssäe ugår från Jones (2002, s.22f) och operaionaliseringen från Edvinsson (2005, s ) som har använ dea må för indusrisekorn men som isälle associeras ill begreppe profikvo. 8 Producenerna verkar i perfek konkurrens och give fakorpriser väljer de produkionsfakorer så profien maximeras i varje idpunk. Då fakormarknaderna känneecknas av perfek konkurrens blir produkionsfakorernas ersäning lika med deras respekive marginalproduker, speciell är kapiales marginalproduk lika med kapialränan. Då summan av fakorersäningarna är lika med produkionen kan man skriva följande relaion 1. Y = H f ( k ) = w H + r K Där H är humankapialsocken, w är lön per effekiva arbesenheer och r avkasningen på kapial i idsperioden. (se.ex. Galor & Moav 2006, s.98) Som för a läare kunna anknya ill naionalräkenskaperna i forsäningen idenifieras med 2. Y = w L + r K Som ekvaion vå visade, gäller vid perfek konkurrens a produkionsfakorernas marginalproduker är lika med dess fakorpriser, därmed är kapiales marginalproduk, under dea anagande, lika med dess pris, kapialränan. Från naionalräkenskaperna kan vi nu räkna u denna räna på e enkel sä. 9 Y w L 3. Y w L = r K = r K 8 Indikaorn för indusrisekorn finns i Tabell X som går a hia i 9 Denna meod används också av Caselli & Feyrer (2005), de går igenom många andra meoder och fasslår a dessa i många fall kräver sarkare anaganden om produkionsfunkionen och är dessuom svårare a genomföra. De urycker slagkrafig a måe bygger på minimala anaganden (Caselli & Feyrer, 2005 s. 1-5) 33

34 En meod för a beräkna BNP är via inkoms, kaegorierna som BNP (GDP) delas upp i är löner inklusive sociala förmåner (W), drifsöversko (OS), sammansa förvärvsinkoms (MI) och kapialförslining (CF). Kaegorin surplus, d.v.s. överskoe, neo eller bruo är förädlingsvärde minus alla yper av arbesinkomser. (Edvinsson 2005, s. 52f) 4. GDP by income = W + OS + MI + CF GDP by income - CF - W NVA - W Ne surplus NVA - W OS + MI = Ne surplus = Ne sock of produced asses Ne sock of produced asses = = Kvoen mellan överskoe och kapialsocken kan användas som en grov approximaion på marginalproduken och därmed på kapialränan, en bäre benämnig för denna kvo är kanske kapialinkoms men för enkelheens skull används kapialräna. Förädlingsvärde sönderfaller i vå delar; översko (surplus) och oal arbesinkoms. Om man delar överskoe med förädlingsvärde får man dess andel, på samma sä delas den oala arbesinkomsen med förädlingsvärde för a få lånedelen, summan av dessa vå blir e, (Edvinsson 2005, s.141) vilke också följer av ekvaionerna (5). För a kunna jämföra kapialsocken med neoförädlingsvärde, som ugår från bruoförädlingsvärde GVA, som har beräknas på e anna sä, har meoden som föreslås av Edvinsson använs Y r K Y Y w L = w L + r K Y = α r = α K = (1 α) w w L 1 Y r K = Y Y = (1 α) L De vå sisa ekvaionerna belyser e av anagandena, de går a koppla ill de inledande maximeringsproblemes lösning, speciell ill Cobb-Douglas funkionens pariella derivaor med likhe ill lön och räna. Alla funkioner med konsan skalavkasning ger dea resula. (Jones, 2002 s. 23) 10 GVA i moagarpriser = r*gva i baspriser, där r = GVA (priva sekor) i moagarpriser / GVA (priva sekor) i baspriser. På så sä kan man göra om serierna ill jämförbara priser vilke är vikig för kvoen som kapialränans proxy besår av. (se Edvinsson 2005, s.118f) 34

35 Kvoen mellan neoöverskoe och kapialsocken neo urycks i procen och är beräknad i löpande priser. Dea kan innebära problem för måes illförlilighe med avseende på inflaionen, de är nämligen så a prisuvecklingen som är besämmande för reallönerna har en annan uveckling än priserna som definierar volymerna för kapialsocken och förädlingsvärde. Om dea uvecklas i väldig olika ak under perioder kommer dea a inverka måes uveckling inom idsinervalle och ge en missvisande bild av den reala uvecklingen. Trenden för kapialränans indikaor har dock vari fallande under hela idsinervalle och uppvisar sabilie under längre perioder. De sörsa probleme med måe är dock a den ine är bäre förankrad i en eori som ugår från individuella beslu och varierar för krafig med avseende på lönens andel av förädlingsvärde. Enlig dea må är kapialränans uveckling bara en sida av lönernas uveckling, observera a denna är beräknad för hela ekonomin. Figur 4 Reallöner inom indusrin och kapialräna Kapialräna Reallöner indusri Index kapialräna och indusrilöner 1850 = Källmaerial: (Edvinsson 2005) Kapialränan har en disink cyklisk variaion från och med omkring , Den försa cykeln är på 12 år, därefer minskar cyklerna i princip med 2 år för varje cykel fram ills 1901 då de blir femårscykler på omkring 5 år, dessa följer förmodligen konjunkurcyklerna Cyklerna är: 66-77, 78-87, 87-94, , skillnaden i längd mellan de vå sisa är dock bara 1 år. 35

36 Som framgår av abell 2 är den genomsniliga illväxen av indusrilönen 12 klar högre mellan de vå åren i indusrialiseringens andra fas. Under krige minskar lönerna för a sedan öka krafig mellan , som ovan nämns e resula av åaimmarsdagen och ökad eferfrågan på arbeskraf. Tabell 7 Den genomsniliga årliga illväxen för indusrilönen i Sverige Period Genomsnilig årlig illväx för indusrilönen , , , ,14 Källmaerial: (Edvinsson 2005) Även om e grov må används, är renden klar, löne- ränekvoen är sigande. 800 Figur 5 Löne- ränekvoen i Sverige 700 Index löne-räne kvoen 1850 = Källmaerial: (Edvinsson 2005) 12 Den reala indusrilönen har agis fram genom abell H för prisernas årliga illväx för priva konsumion ( som föreslås av Edvinsson 2005, s.224. Prisindex fås fram genom a sälla upp ekvaionen för årlig förändring och sedan lösa u åren. 36

37 En sark avvikelse är uppgången i kvoen mellan och som når sin opp 1921 allså under deflaionskrisen då indusrilönerna forfarande ökar ros nominell minskning men kapialränar minskar då neoöverskoe minskar mycke krafigare än kapialsocken, sedan faller den krafig igen då de omvända sker. Den här gången ökar neoöverskoe medan kapialsocken forsäer falla samidig som indusrilönerna faller någo. 13 Den sora avvikelsen kan också vara relaerad ill måes svaghe i samband med inflaion som ovan nämndes, de är möjlig a kapialränans volym ine skulle visa denna avvikelse. De finns relaiv vå sabila perioder mellan , Från och med andra världskrige siger kvoen krafig, även efer krisåren Tillväxbokföring för den svenska indusrin Tillväxbokföring genomförs som är represenaiv för hela indusrin, denna uförs för nio delbranscher 14 och oal se. Formeln som används är Solows klassiska ekvaion 15 ΔY Y ΔK = α K ΔL + ( 1 α) + TFP L Undersökningens ugår från referenscykeln, perioderna som suderas är , och som machar byggcykler eller s.k. long swings. (Holmquis 2003 s.106ff) Anagandena som görs i och med denna ekvaion är desamma som använs för a beräkna kapiales marginalproduk för hela indusrin idigare, nämligen a fakorersäningen mosvarar marginalproduken. Den funkionella formen som ligger ill grund för denna skaning medför dock vissa problem då TFP är en resproduk och delas ine upp i bidrag från.ex. labour augmening echnology och humankapial. Dea är e problem då humankapiales beydelse ine framkommer i dessa skaningar. Anledningen ill a skaningarna för de genomsniliga bidragen ändå preseneras är a informaion ändå går a exraheras, speciell i exremfallen, om TFP är obeydlig eller väldig beydande. (jfr Holmquis 2003, s.108) För perioden finns endas fullsändiga uppgifer för vå av branscherna, exiloch beklädnadsindusrin sam pappers- och grafisk indusri. Den förra branschen uppvisar 13 Dessa uppgifer fås fram genom a analysera förändringen i kapialränemåes komponener. 14 Dessa är Livsmedelsindusrin, Läder-, hår- och gummivaruindusrin, Träindusrin, Pappers- och grafisk indusri, Jord- och sen- indusrin, Meallindusrin, Maskinindusrin (Verksadsindusrin) och Kemisk-eknisk indusri 15 förfaaren använder beeckningarna a och b isälle för α, som vanlig är a+b=1, produkionsfakorernas relaiva vik har uppskaas genom dess andelar av förädlingsvärde då maeriale av olika skäl ine klarade en regression. (Holmquis 2003, s.108f) 37

38 krafig negaiv bidrag från TFP (-78 %) och e sark bidrag från kapial (109 %) medan den senare har en jämn fördelning mellan dessa (35 % resp. 32 %). De sark negaiva bidrage är uppseendeväckande men kan ill en del förklaras a indusrin i föregående decennier hade gå in för produker av sämre kvalie medan de med bra kvalie hade lämnas å exporen, varför den negaiva siffran kan spegla minska bidrag från.ex. humankapial. (Holmquis 2003 s.111) Den andra cykeln är mellan 1890/ , då daa från meall- och maskinindusrierna saknas före För hela indusrin är kapiales bidrag är klar sörs (55 %) följ av arbees (38 %), TFP sod därmed för en lien del (7 %). För denna uppsas är fördelningen i maskinindusrin 16 (läs verksadsindusrin) vikig då denna också suderas i samband med sudien av humankapiale. I denna bransch är fördelningen jämn mellan kapial och TFP. Bidrage från TFP beydande (41 %) liksom för de fysiska kapiale (44 %). Dea höga bidrag från TFP kan förklaras av sordrifsfördelar, mekanisering och specialisering. (Holmquis 2003, s.112f) Tidsinervalle är den sisa cykeln som suderas och ugör den andra indusriella revoluionens mognadsfas enlig idigare generalisering. De mes disinka drage i denna period är de beydande bidrage från TFP för hela indusrin (35 %) som dock var mindre än kapiales bidrag (47 %). Den mes dramaiska förändringen mellan de sisa cyklerna var arbeskrafens bidrag, denna sjönk från 38 % ill 18 %. Maskinindusrins fördelning mellan TFP och kapial är jämn 33 % vardera. En av associaionerna som görs av förfaaren (en av flera) är Goldin & Kaz sudie om komplemenarieen mellan kapial och färdigheer hos arbeskrafen, Holmquis skriver: Komplemenarieen mellan ny eknik och relaiv se hög kompeens hos arbeskrafen blev enlig Goldin och Kaz särskil ydlig i samband med elekrifieringen av indusrin; många mindre kvalificerade arbesuppgifer försvann när unga lyf, ransporer m m kunde elekrifieras. De sora genombroe för elekricieen inom svensk indusri ägde rum under krigsboomen och skulle allså enlig dea synsä ha lä ill a många arbeen med en låg arbesprodukivie försvann. Relaiv sä fler kvalificerade arbeare skulle också kunna vara en del av förklaringen ill de ökade bidrage från TFP under perioden (Holmquis 2003, s.114f) 16 Maskinindusrin går ill sor del a idenifiera med de mekaniska verksäderna då dessa ugjorde den dominerande delbranschen, 1913 ugjorde de forfarande 80 % av maskinindusrin. (Holmquis 2003 s.57) 38

39 I de sisa avsnie suderas årliga förändringar isälle för genomsnien i 20-årsperioder, dea ökar noggrannheen. För verksadsindusrin under perioden seg TFP under hela perioden, särskil under de försa 20 åren. Dea kan förklaras av specialiseringen som medförde sandardisering av produker och produkionsprocesser sam resulerade i produkiviesvinser vilke minskade behove av arbeskraf. I denna bransch ökade kapialvolymen på e liknande sä som för övriga branscher med en jämn ökningsak fram ill krigsslue, därefer planar den u. Anale arbesimmar skiljer sig från de andra branscher, föruom de allra försa åren var uvecklingen långsam. Srax före krige blir ökningen plöslig krafig och kapialinensieen sagnerar som en följd av dea. Under hela 20-ale sjunker kapialinensieen då anale arbesimmar forsäer öka (uom under deflaionskrisen) och kapialvolymen är sagnerande. För indusrin i sin helhe är bilden för perioden a bidrage från de fysiska kapiale ökade för a sedan minska någo relaiv andra produkionsfakorer, bidrage från TFP seg krafig från och med (Holmquis 2003, s.126ff, 133) 5.3 Sammanfaning Kvoen mellan löner och jordräna visar en sigande rend som accenueras i samband med försa världskrige. Efer denna period går kvoerna mellan indusrilönen respekive jordbrukslönen och jordräna isär, den förra kvoen forsäer den uppgående rend medan den senare åergår ill idigare nivåer. Skillnaderna i kvoernas uveckling efer krige berodde på a indusrilönernas andel av förädlingsvärde ökade, någo som kan ha reflekera förskjuning i makförhållandena inom indusrin, denna uveckling ägde enlig denna förklaring ine rum i landsbygden beroende på lägre organiseringsgrad. Dessuom hade jordbruke i Sverige sämre byesförhållanden, inflöde av billiga jordbruksproduker från ulande minskade lönsamheen för landägande. Indusrilönernas uvecklingsrend är genomgående sigande efer 1870 fram ill försa världskrige. Den genomsniliga illväxen i reallönerna för indusrin är klar högre i indusrialiseringens andra fas ( ). Måe på kapialränan kan ifrågasäas men har sin syrka i de minimala anaganden som görs. Löne- ränekvoens rend är klar sigande och från 1916 ökar den krafig, i samband med deflaionskrisen ökar den krafig från för a sedan falla , dea kan ill en del också bero på måes svaghe i samband med inflaion. Den fackliga ansluningen har vari en bidragande fakor ill 39

40 reallönernas uveckling under mindre perioder, speciell i samband med krigsslue men kan ine förklara löneuvecklingen under de vå srukurcyklerna, som ovan nämns blev arbearrörelsen försvaga efer krafmäningen , någo som måse ha påverka förhandlingskrafen under reserande delen av perioden. Däremo är fackföreningen en vikig förklaringsfakor ill indusrilönernas rögrörlighe nedå. Från de siliserade fakaunderlage framgår a kapialimporen var hög och ugjorde en förusäning för svensk indusrialisering, samidig drev förmodligen emigraionen upp indusrilönen, dessa flöden kan ha påverka kapialränan och indusrilönerna i mosa rikning och därmed löne- ränekvoen i posiiv rikning. Kapialflöden in i lande förmodas här ha påverka den högre fakorersäningen som var konsekvensen av en relaiv knapphe i början av sudieperioden. Med hjälp av de siliserade fakaunderlage framgår a denna förklaring ill relaivprisernas förändringar dock ine kan vara hela förklaringen då dessa flödens inverkan kan förmodas ha avsanna run 1910 och den branase fasen i löneränekvoen kom efer denna period. Slusaserna från illväxbokföringen är a kapiales bidrag ill produkionen har vari beydande under hela perioden men a bidrage från oal fakorprodukivie blev mycke mer beydande under perioden som har karakeriseras som den andra indusriella revoluionens mognadsfas. TFP kan delas upp i labour augmening echnology och humankapial. Den senare härrör från en komplemenarie mellan kapial och kompeens som kan ha öka i den andra indusriella revoluionen, speciell i samband med elekrifieringen som uppsod i samband med krigsboomen. Från de siliserade fakaunderlage framgår a kapiales och arbees beydelse var högs i den period då kapialflödena påverkade löne- ränekvoen mes. Den ökade beydelsen av TFP kommer efer dea och sammanfaller i iden med segringen i löne- ränekvoen. Om humankapiale ökade i beydelse och drev upp lönerna, skulle dea kunna förklara en del av den höga oala fakorprodukivieen under den senare perioden. 40

41 6. Den Formella ubildningens faser Förenkla kan den formella ubildningens uvecklingen delas upp i re faser. Den försa fasen har karakären av idig modern id. Den andra fasen inleds med den allmänna och obligaoriska folkskolan 1842 som blir sarskoe för en organiserad massubildning. Ubildningen var forfarande heerogen och anpassad för olika grupper i samhälle och ubildningsmöjligheerna skilde sig för kvinnor och män, landbyggd och sad. Ubildningen under denna period kan beskrivas som parallell. Flera inrikningar designade för olika grupper ledde ill olika sysselsäningar. Ljungberg och Nilsson skriver a ros syseme blev implemenerad i e agrar samhälle så var de så pass robus a de överlevde fram ill efer andra världskrige. Den redje fasen i ubildningssysemes uveckling kan sägas vara känneecknad av enhelighe, skillnaderna mellan inrikningarna blev mindre. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.6f) 6.1 Fas 1: Ubildningssyseme före 1840 Läskunnigheen i Sverige var spri bland de breda folklagren innan skrivkunnigheen ill skillnad från andra länder där läs- och skrikunnigheen vari närmare förknippade i iden. För a en människa skulle kunna konfirmera sig och sedan gifa sig krävdes de kunskaper om bibeln, läskunnigheen uppkom därmed uan egenliga skolor, de sociala rycke räcke. (Johansson 1977, s.2) I den försa fasen besod den primära ubildningen främs av hemundervisning med måle a förså vissa religiösa exer. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.7) En gång om åre samlades byalage för examinaion i bibelkunskap och läskunnighe, en vuxen individ som ine klarade examinaionen exkluderades från konfirmaionen och fick i förlängningen problem med gifermål (Johansson 1977, s.2f,) Allmän läskunnighe uppnåddes idig i Sverige uan formell ubildning i mien av ale, skrivkunnigheen fick si genombro e århundrade senare i samband med den formella ubildningen, 1875 var de 11 % av de mönsrande som ine kunde skriva. (Johansson 1977, s.58, 63) Formell ubildning fanns i vissa socknar men den var ämligen sällsyn, uppskaningsvis gick under io procen av barnen i skolan i Sverige under 1820-ale. 41

42 Den sekundära ubildningen i form av läroverken eablerades redan på 1600-ale som grundläggande ubildning för framida präser och jänsemän som skulle förberedas för universiessudier. Den yrkesförberedande ubildningen fanns ine i skolform fram ill mien av 1800-ale, uan sköes av lärlingssyseme som exiserade fram ill 1864 och var en kvarleva från skråväsende som hade avskaffas Den eriära ubildningen besod uav Uppsala och Lunds universie sam Sockholms medicinska högskola. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.8) 6.2 Fas 2: Ubildningssyseme från 1840-ale ill eferkrigsiden Under 1840-ale ägde dramaiska förändringar i ubildningssyseme rum, främs inom den primära ubildningen men också inom den sekundära- och yrkesubildningen. Tongivande var folkskolesadgan från 1842 som fasslog a varje socken skulle illså med en skola inom fem år. De var ine saen som finansierade ubildningen, dea ålades socknarna, följden blev varierande illgång och kvalié. Den ordinarie skollängden var mellan fyra och sex år men vissa orer hade bara s.k. småskolor som endas illämpade en redjedel av denna id och på socknar i landsbygden var de vanlig a de ine fanns någon egenlig skola uan endas en kringresande lärare som besöke områdes byar. Ljungberg och Nilsson skriver a så sen som kring sekelskife 1900 var nära hälfen av barnen delidssuderande, denna siffra sjönk ill en fjärdedel på 1920-ale och ill mindre än en redjedel efer Tabell 8 Andel inskrivna i grundubildning, olika skaningar Ljungberg & Nilsson (2005) Andel Inskrivna i skola 7-14 Johansson (1977) Andel inskrivna i skola 5-13 År Andel % År Andel % , , , , , , ,7 Källmaerial: Johansson 1977, s.87 sam Ljungberg & Nilsson

43 Den sekundära nivån reformerades 1849 då flera äldre skolformer samlades under en gemensam mall i form av läroverke. Denna skola var e alernaiv ill folkskolan, eleverna regisrerades idig, 1869 vid nio års ålder. Läroverke ugjorde de mesa av dessa barns formella ubildning, den lägre sekundära ubildningen var könsseparaisisk och varade fem år, ubildningen avsluades dock ine med någon formell examen under aronhundraale. Under 1900-ale insifades en examen för den lägre sekundära ubildningen som kallades realexamen. Den sekundära ubildningen expanderade 1927 också ill a innefaa kvinnorna som fram ill dess endas kunde få mosvarande ubildning genom privaa iniiaiv. Dessa reformer verkade i rikning mo en mer enhelig skola. Efer 1927 års reform var de beydlig fler kvinnor som og examen från den sekundära nivån, d.v.s. sudenexamen. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.8f) Den högre ubildningen expanderade under andra halvan av nionhundraale och i början av nionhundraale, främs genom eableringen av specialiserade högskolor. De ekniska högskolorna i Sockholm och Göeborg grundades redan under 1820-ale men fick sin definiiva karakär av högre ubildning under 1840-ale. Flera specialiserade skolor inom andvård, ekonomi, agrikulur m.fl. grundades under 1800-ales senare hälf även om de formell ine klassades som högre ubildning förrän senare, därill grundades de universie med en mer allmän karakär i Sockholm 1878 och i Göeborg (Ljungberg & Nilsson 2005, s.9) Yrkesubildningen var småskalig under och 1830-ale men blev mer srukurerad under 1850-ale. Lanbrukskolorna, som ubildade de sörre gårdarnas förmän, reglerades och fick offenlig finansiering 1851, dea medförde en expansion av verksamheen grundades en kvalificerad ubildning rikad ill bönderna genom lanmannaskolorna, skillnaderna mellan dessa vå skolor minskade med iden och 1963 slogs de ihop ill nya jordbruksskolor grundades mejeriskolor och 1860 skolor med inrikning mo skogsbruk, dessa skolor hade helidssudier, de flesa kurser på månader. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.9) Den ekniska ubildningen för indusri och hanverk reformerades också under 1850-ale, söndags- och afonskolorna, dessa hade grundas redan i början av 1800-ale för a ge lärlingarna allmän och eknisk ubildning. Ljungberg och Nilsson skriver a en del av dessa skolor uppgraderades ill ekniska elemenarskolor eller ekniska läroverk men a flerale av dessa förblev söndags och -afonskolor som var mycke mindre omfaande. Med skråväsendes avskaffande och därmed lärlingssysemes avveckling, ökade beydelsen av 43

44 dessa skolor, 1872 var dessa sjuon ill anale, mesadels belägna i sörre säder. Dessa skolor ersae dock ine lärlingssyseme uan sågs som komplemen ill den prakiska, arbesplasknuna ubildningen, endas en minorie av dessa gick kurser i de ekniska skolorna.. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.10) Från och med 1890-ale ökade anale sudener i de ekniska skolorna avsevär men skolornas karakär ändrades ine. Ubildningen i dessa skolor var i regel delidssudier med en allmän inrikning. Ljungberg och Nilsson skriver a yrkesubildningen blev mer srukurerad under 1920-ale och organiserades genom kommunala eller privaa insiuioner i re huvudinrikningar: eknisk, kommersiell och hushållsarbee. Ubildningen var forfarande på delid (med undanag från verksadsskolorna) men eleverna fick en mer yrkesorienerad ubildning, dock spenderade sudenerna i genomsni mindre än e år i dessa yrkesskolor, någo som sod sig fram ills 1950-ale. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.10) Dessa reformer hade en beydande inverkan de genomsniliga anale år i ubildning för den arbesföra befolkningen (15-65 år). Mellan hade anale år i ubildning uppskaningsvis öka från 1,03 ill 4,40 år. Den primära, obligaoriska ubildningen resulerade i en humankapialsock som kan missänkas ha haf beydelse för den andra indusriella revoluionen, 1910 var anale ubildningsår uppe i 3,24 oal, av dessa var 3,03 obligaoriska. (Ljungberg & Nilsson 2005, s.14f) 44

45 7. Humankapiale och den ekonomiska uvecklingen i Sverige En huvudfråga för uppsasen är om reallöneökningarna drevs av eknologisk förändring eller humankapial. I de engelska falle ugjorde TFP en obeydlig del av illväxen under den relevana perioden, denna drevs främs av fakorackumulaion enlig en illväxbokföring som även innefaade humankapial. Dea innebär a labour-augmening eknologisk förändring ine förklarar löneökningarna och ojämlikheens fall under perioden. (Galor & Moav 2006, s.94, 97) Även om illväxbokföring med humankapial ine genoförs i dea arbee så kommer sudierna av humankapiale som preseneras ge e illräcklig empirisk underlag för a avgöra om och när humankapiale blev eferfråga sam dess inverkan på lönerna. 17 Underlage kommer också a kunna ge svar på frågor kring ubildningens beydelse för den svenska indusrialiseringens försa och andra fas, dea är cenral för uppsasen och anknyer ill komplemenarieen mellan kapial och färdigheer. Dea avsni är andra delen av empirin som illsammans med föregående avsni kompleerar beskrivningen av lönernas besämningsfakorer och humankapiales roll i produkionsprocessen. 7.1 Komplemenarie mellan kapial och yrkesskicklighe I sin undersökning av sambande mellan eknologisk uveckling och yrkesskicklighe i den amerikanska illverkningsindusrin gör Goldin & Kaz en generalisering av renderna under 200 år genom en uppdelning i re faser. De fann a eferfrågan på yrkesskicklig arbeskraf ökade i slue av 1900-ale i samband med den eknologiska uvecklingen men a dea samband har förändras genom hisorien. Den försa fasen och andra fasen känneecknades av a den relaiva eferfrågan på yrkesskicklig arbeskraf, minskade när hanverksprodukionen ersaes av enkla mekaniserade eller icke-mekaniserade fabriker i den försa fasen och löpande bande i den andra fasen. Den redje fasen känneecknades av processindusrier och serieprodukion, elekricie och syseme med separaa krafkällor, uvecklingen av logisiken och inensivare användning av maskinerna. I denna fas ökade eferfrågan på yrkeskicklig arbeskraf och i sin analys visade de a sambande mellan fysisk kapial (eknologi) och yrkesskicklighe (ubildning) var lika 17 Av urymmesskäl och idsbegränsning genomförs ine dea i arbee, Ljungberg & Nilsson (2005) har dock gjor en insas genom beräkningar av de genomsniliga anale skolår mellan som verkar noggranna och som kan ligga ill grund för en del skaningar. Som kommer a framkomma i dea avsni, verkar dock den formella ubildningen bara ugöra en del av humankapialackumulaionen. 45

46 sor under perioden som under perioden Goldin & Kaz visade a de fanns en komplemenarie mellan eknologisk förändring och ökad relaiv eferfrågan på yrkesskickliga arbeare inom den amerikanska verksadsindusrin under perioden (Nilsson 2007, s.34f, 127) 7.2 Tvärsnisdaa kring sekelskife 1900 De empiriska underlage som har använs för pröva liknande hypoeser är värsnidaa för 11 sockholmsföreag åren 1899 och 1901, med uppgifer för 1576 ansällda. För a `skapa en idsdimension använder sig förfaaren av koncepe moderniseringsgrad som mäs i en åagradig skala och speglar föreages eknologiska nivå, dea görs med hjälp av sju indikaorer. Då idpunken för sudien var en omvälvande period för den mekaniska verksadsindusrin fanns de föreag och inom föreagen en blandning av gammal och ny i bruke av eknologi, de befann sig i olika faser av den pågående eknologiska uvecklingen. Därefer prövas hur graden av modernie påverkar eferfrågan på yrkesskicklig respekive icke-yrkesskicklig arbeskraf. (Nilsson 2007, s. 50ff, 72) Lönens besämningsfakorer: Mincerekvaionen Då arbearna har möjlighe a vidareubilda sig under hela sin verksamma id på arbesplasen uöver sina officiella sudier så underskaas humankapiales och ubildningens roll för lönen om denna yp av ubildning genom erfarenhe ine beräknas. Med Mincerekvaionen går de a skaa sambande mellan lön, ubildning och erfarenhe. 46

47 Figur 6 Ålder- inkomskurvan run 1900-ale, median- och minimilön Källa: Ljungberg & Nilsson (2005) s.14 Diagramme visar minimilönen, som kan ses som ersäningen för oslipad, eller okvalificerad arbeskraf (raw labour), medianlönen kan å andra sidan olkas som ersäningen för kvalificerad arbeskraf. Skillnaden mellan medianen och minimum kan ses som e slags skicklighespremium. Medianlönen ökar sadig upp ill 30 års ålder, därefer sjunker den fram ill omkring 50 års ålder. En del av den iniiala ökningen kan möjligen illskrivas ökad fysisk syrka (13-20) medan ökningen efer 20 års ålder kan ses som en indikaor på den arbesplasanknuna räningen upp ill 30 års ålder. I linje med dea indikerar minimilönens likarade rend på a de skedde en viss upplärning även när de gällde enklare arbesuppgifer. (Nilsson 2007 s.80) Fakorn erfarenhe har kunna mäas i re kaegorier; erfarenhe från verksadsindusrin (branschen), i yrke (inom branschen) och hos nuvarande arbesgivare (ansällningsid). Dessuom hade cirka 6 % av alla arbeare erfarenhe från ulande. De fanns en relaiv sor rörlighe bland arbearna inom verksadsindusrin, många hade arbea i andra branscher idigare och flera hade också by yrke. Dea yder på a arbearna verkar ha haf någon form av gemensam baserfarenhe, som gjorde a de kunde bya verksamhe relaiv enkel. De anas a alla arbeare hade gå i folkskola, dessuom hade vissa gå i den ovan nämnda lägre ekniska skolan (Nilsson 2007, s.89,92-95) 47