Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Transkript

1 Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår från att centralbanken styr penningmängden och låter räntan bestäms som ett jämviktsutfall. I kapitel 14 ändras detta till att anta att centralbanken styr räntan och låter penningmängden bestämmas som ett jämviktsutfall. Vi kommer genomgående att fokusera på det senare angreppssättet, dvs vi kommer att utgå från att centralbanken styr räntan. Läroboken presenterar dessutom tre olika varianter av den s k AD-kurvan (ekonomins aggregerade efterfrågan). I kapitel 9 härleds denna utifrån kvantitetsekvationen. I kapitel 11 härleds en ny AD-kurva utifrån LM-kurvan i kombination med jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna. I kapitel 14 härleds slutligen AD-kurvan utifrån centralbankens räntesättningsbeteende i kombination med jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna. Dels är det olyckligt med ett antal olika härledningar och motiveringar till denna kurva, dels är det enligt min mening endast härledningen i kapitel 14 som innehåller realistiska beskrivningar av hur ekonomin och dess anpassningsmekanismer fungerar. Vi kommer därför att introducera ADkurvan först i kapitel 14. Mitt förslag är att ni i kapitel 9 13 ignorerar alla härledningar av AD-kurvan. I kapitel 9 ges dock en bra introduktion till AS-AD-modellen. Ni bör läsa denna men utan att fundera allt för mycket på varför AD-kurvan ser ut som den gör. I kapitel 10 och framåt behöver ni inte lägga speciellt mycket energi på att förstå härledningen av LM-kurvan. Men jag rekommenderar att ni ändå i stora drag försöker förstå vad den beskriver. Detta dels eftersom ni ofta kommer att höra referenser till -LM-modellen i den allmänna makroekonomiska diskussionen, dels eftersom ni kommer att stöta på begreppet i senare delar av läroboken. Kapitel 9 Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen. Läs avsnitt 9-3 mer översiktligt, och just som en introduktion till det som ska komma. Figurerna och härledningarna i detta avsnitt är mindre viktiga. Kapitel 10 Avsnitt 10-1 är viktigt. I avsnitt 10-2 härleds LM-kurvan. Vi kommer att behandla detta avsnitt kortfattat. Avsnittet bygger på ett antagande om att centralbanken fixerar penningmängden. Jämvikt på penningmarknaden medför då en viss ränta (vid en given inkomstnivå). Vi kommer i stället vanligen att utgå från att centralbanken direkt väljer räntenivån (se Figur 10-9 ). 1 Som jag nämnde 1 Penningmängden kommer då att anpassas så att vi har jämvikt på penningmarknaden. Om vi inte är intresserade just av hur penningmängden utvecklas, kan vi emellertid vanligen helt ignorera utvecklingen på

2 tidigare kan det dock vara värdefullt att åtminstone ha en vag förståelse av den s k LM-kurva som analysen i avsnitt 10-2 resulterar i. FIGURE 10-9 r Interest-rate line Demand, L(r) The Theory of Liquidity Preference The demand for real money balances in combination with the interest rate set by the central bank determine the equilibrium real money balances. The interest-rate line is horizontal because the interest rate set by the central bank does not depend on the level of real money balances. The demand curve is downward sloping because a higher interest rate raises the cost of holding money and thus lowers the quantity demanded. Equilibrium real money balances Real money balances, M/P I avsnitt 10-3 härleds ekonomins kortsiktiga jämvikt utifrån jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna (-kurvan i avsnitt 10-1) och jämvikt på penningmarknaden (LM-kurvan i avsnitt 10-2). Vi ersätter alltså jämvikt på penningmarknaden med centralbankens val av räntenivå. För att följa lärobokens struktur, kan vi tänka på den kortsiktiga jämvikten som bestämd av följande två ekvationer (se Figur ): ( T ) + I( r) G Y = C Y + r = centralbanksbeslut Tillsvidare antar vi alltså att räntan är exogent bestämd. I kapitel 11 kommer vi att analysera effekterna av ränteändringar och hur centralbanken bör reagera på olika ekonomiska chocker. I kapitel 14 kommer vi att introducera en penningpolitisk regel. Med en sådan regel bestäms räntan endogent utifrån den ekonomiska utvecklingen. Figure FIGURE r Equilibrium in the - Model The intersection of the curve and the line represents equilibrium in the market for goods and services for the chosen interest rate and for given values of government spending, taxes, and the price level. Equilibrium level of income penningmarknaden. Antagandet att centralbanken väljer räntenivån medför då att analysen både blir enklare och mer realistisk (centralbanker fokuserar nuförtiden på räntan snarare än penningmängden).

3 Kapitel 11 I avsnitt 11-1 medför förändringar i finanspolitiken att -kurvan skiftar precis så som texten beskriver. LM-kurvan ersätts dock av den horisontella -linjen i Figur 11-1 och Finanspolitiken får alltså större effekter när centralbanken håller räntan konstant (dvs när vi använder -linjen) än när den håller penningmängden konstant (dvs när vi använder LMkurvan). Ändrad penningpolitik ska nu tolkas som en ändrad räntenivå. Om centralbanken höjer räntan (kontraktiv penningpolitik) skiftar -linjen uppåt, och om centralbanken sänker räntan (expansiv penningpolitik) skiftar -linjen nedåt. Effekterna av en räntesänkning visas i Figur FIGURE A reduction in the interest rate shifts the line downward, A Reduction in the Interest Rate in the - Model A reduction in the interest rate from r 1 to r 2 shifts the line downward. The equilibrium moves from point A to point B. Income rises from Y 1 to Y 2. r 1 1 r 2 2 Y 1 Y 2 2. which raises income. Avsnitt 11-2 är inte relevant. Ni kan hoppa över detta. Avsnitt 11-3 ingår. Just vid analys av 1930-talsdepressionen finns det ett visst värde vid att även fundera kring penningmängden, och kanske även LM-kurvan. Dels för att centralbanker fokuserade mer på penningmängden på den tiden, dels för att räntan var nära sin undre gräns (nominalräntan kan inte gärna bli negativ) samtidigt som penningmängden tidvis sjönk. Notera att vi hittills har sagt att centralbanken väljer räntan. I själva verket menar vi att centralbanken väljer (den korta) nominalräntan. Vi har antagit att prisnivån är konstant och implicit också att den förväntas förbli konstant, dvs att inflationsförväntningarna är Eπ = 0. Under dessa förutsättningar är realräntan identisk med nominalräntan. Om vi tillåter (exogena) förändringar av inflationsförväntningarna måste vi dock använda Fishersambandet för att skilja på nominalräntan, i, och realräntan, r: r = i Eπ (se Figur 11-8 ). 2 I motsvarigheten till lärobokens figur 11-4 kommer -linjen att skifta så att ekonomin att rör sig från punkt A till samma punkt B som i bokens figur 11-4: I panel (a) måste centralbanken sänka räntan ( skiftas ned) för att hålla penningmängden konstant (vid oförändrad ränta skulle annars den lägre inkomsten medföra minskad penningefterfrågan och i jämvikt också minskad penningmängd). I panel (b) är -linjen oförändrad eftersom vi antar att räntan hålls konstant. I panel (c) sänker centralbanken räntan kraftigt ( skiftas ned) så att inkomsten stabiliseras.

4 FIGURE 11-8 Interest rate, i r 2 r 1 = i Expected Deflation in the - Model An expected deflation (a negative value of Eπ) raises the real interest rate for any given nominal interest rate (recall that the Fisher equation states that r = i -Eπ), and this depresses investment spending. The reduction in investment shifts the curve downward. When the central bank holds the nominal interest rate constant at i, the real interest rate increases from r 1 to r 2. Eπ 1 Y 2 Y 1 2 Kapitel 12 Kapitel 12 ingår ej i kursen utan ersätts av Flodén (2010). Kapitel 13 Kapitel 13 analyserar ekonomins aggregerade utbud (AS-kurvan och Phillipskurvan). Hela detta kapitel, med undantag för appendixet, ingår i kursen. Kapitel 14 I kapitel 14 introduceras en mer realistisk beskrivning av hur moderna centralbanker bedriver penningpolitik genom att fatta beslut om en (kort) nominell ränta. Ekonomins aggregerade utbuds- och efterfrågekurvor härleds utifrån denna penningpolitik i kombination med tidigare analyserade samband (-kurvan, Fishersambandet och Phillipskurvan) samt ett antagande om hur inflationsförväntningar bildas. 3, 4 Kapitlet ingår till fullo i kursen. Kapitel 15, 16 och epilog Dessa kapitel ingår till fullo i kursen. Jonung (2000) Jonungs artikel är avsedd att ge en beskrivning av och koppling till den svenska utvecklingen. Förhoppningsvis bidrar texten även till förståelse av vilka praktiska implikationer (och problem/svagheter) de stabiliseringspolitiska teorierna har. Artikeln är obligatorisk läsning, men vi kommer inte att ställa direkta frågor om denna text på tentan. 3 Modellen i kapitel 14 utgår från att ekonomin är sluten. Om tiden tillåter kommer vi även att modifiera analysen till en liten öppen ekonomi. 4 Jag kommer vanligen att benämna kurvorna AS och AD (aggregate supply och aggregate demand) även om Mankiw kallar dem DAS och DAD (D för dynamic) i detta kapitel.

5 Riksbanken (2010a, 2010b) Av det penningpolitiska protokollet (Riksbanken 2010a) framgår hur ledamöterna i Riksbankens direktion motiverade reporäntebeslutet och prognosen för räntebanan i december 2009 (eller hur de motiverade avvikande uppfattning). Den penningpolitiska rapporten (Riksbanken 2010b) publiceras 11 februari Bägge dessa dokument är rekommenderad men ej obligatorisk läsning. 5 Titta gärna på dokumenten före Barbro Wickman-Paraks gästföreläsning 23 februari. Litteratur Flodén, Martin (2010), The Open Economy Revisited: The Mundell-Fleming Model and the Exchange-Rate Regime, [finns på kurswebben som Floden_Chapter12.pdf] Jonung, Lars (2000), Från guldmyntfot till inflationsmål svensk stabiliseringspolitik under 20:e århundradet, Riksbanken (2010a), Penningpolitiskt protokoll från direktionens sammanträde den 15 december 2009, Riksbanken (2010b), Penningpolitisk rapport februari 2010, [publiceras på 11 februari 2010] 5 Protokoll från Riksbankens penningpolitiska möte den 10 februari kommer att publiceras på Riksbankens webbsidor ( den 24 februari.