MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp

Transkript

1 Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2012 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp REVIDERAD Kursens struktur är ett resultat av studenternas konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar. 1. Övningstillfällen, en möjlighet där Du kan ventilera Dina förslag på lösningar på olika uppgifter och utveckla Din presentationsteknik. 2. Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en bok, Carlin & Soskice. 3. Komplettera Dina studier och kursens uppgifter med aktuell litteratur och data om främst svensk ekonomi! LÄS NOGGRANT KURSBESKRIVNINGEN! Vi utgår från att Du läser den här kursen på heltid! 1 VÄLKOMMEN! Juan Carlos Estibill VH 12

2 2 Kursperiod Se Hemsidan. Schema Se Hemsidan. Mål Efter genomgången kurs skall den studerande ha a) fördjupade kunskaper om hur en modern makroekonomisk modell baserad på jämviktsvillkor i varu-, finans- och arbetsmarknad byggs och b) förmåga att göra en integrerad konjunkturanalys av olika makroekonomiska scenarier. Innehåll Det makroekonomiska modellbygget har sin början i en modell för kort- och mellansiktig makroekonomisk konjunkturanalys där efterfrågesidan förklaras av ISLM modellen och utbudssidan förklaras av en modell för arbetsmarknad, WSPS modell. Modellen utvecklas, genom att inkludera Phillipskurvan, PC, och en penningpolitisk regel, MR. Resultaten blir en kärnmodell, s.k. IS-PC-MR modell. Den teoretiska modellkonstruktionen belyses löpande med historiska och aktuella makroekonomiska exempel. Kursen matematiska metoder beaktas i kursen. Undervisningen Den består av föreläsningar och övningar. Föreläsningarna behandlar centrala makroekonomiska teorier och instrument (Läs på egen hand de delar av litteraturen som inte behandlas i Föreläsningarna!) och ges enligt följande ordning Kärnmodell: IS-PC-MR modell, sluten ekonomi Kap 1-4 Tillämpningar: Penning och finanspolitik Kap 5-6 C, I och M Kap 7-8 Kärnmodell: Öppen ekonomi Kap 9-11 OBSERVERA! VIKTIG! Inför kursstarten skall Du på egen hand läsa Kap 1-2. Föreläsningsserien börjar med kap 3 och sedan fortsätter vi i den ovan angivna ordningen.

3 3 Övningar, ett viktigt moment i Ditt lärande. Här ges tillfälle att med hjälp av makroekonomiska verktyg (begrepp, funktioner, teorier, grafer etc.) öva på att lösa och analysera några utvalda problem. Varje student måste vara beredd att gå fram till tavlan för att lösa/rita/förklara/analysera den aktuella uppgiften. Lärarens uppgift är att ge återföring på de lösningsförslag ni studenter presenterar. Facit är de svaren som presenteras och kommenteras i varje övningstillfälle. Mer om Övningar: se nedan. Övningsuppgifter publiceras i augustimånad. Litteratur W. Carlin & D. Soskice: Macroeconomics Imperfections, institutions and policies. Oxford. Senaste upplagan. Riksbankens penningpolitiska rapport: 2012: 2: Hela. ( Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Hela. ( Examinationen Tre tentamens tillfällen (Se hemsidan) Skriftlig tentamen som ger max 60 poäng. För betyget G krävs 33 poäng. För betyget VG krävs 48 poäng. Utvärderingar Lika viktigt som att Du aktivt deltar i kursens alla moment är Dina åsikter om kursen. Välkommen med Dina muntliga (Sista Övning!) eller skriftliga (Skickas via ) eller anonyma kommentarer. Ställ frågor, kommentera i samband med föreläsningar och övningar! Välkommen! jc

4 4 BILAGA: ÖVNINGAR Presentationsteknik: a) KRAV. Samtliga lösningar presenteras i tydliga och väl genomtänkta ej handskrivna OH. b) Få meningar och främst formler och grafer på Din OH. De kompletteras med muntliga förklaringar. c) Max två studenter presenterar lösningsförslagen, därefter diskuterar hela gruppen. d) Ju bättre förbered Du är desto mer tid för frågor och kommentarer! Presentation av uppgiften kan oftast göras enligt följande: Se varje uppgift som en mini PM! Steg 1: Börja med att förklara det/de problem som uppgiften handlar om: Problemformulering. Steg 2: Identifiera de verktyg Du behöver för att lösa/rita/analysera problemet: Teorival. Steg 3: Lös/rita/förklara/analysera uppgiften: Tillämpning av teorier etc. Steg 4: Sammanfattning/Slutsatser + Avslutande kommentarer om uppgiftens relevans för främst Sveriges ekonomi, men även på andra ekonomier som Du anser intressant att använda. Och Glöm inte att alltid förklara hur anpassningsmekanismer, d.v.s. hur och varför en marknad eller en ekonomi går från ett jämviktsläge till ett annat. Det räcker inte med att skriva/säga, säg, om y faller då stiger x och ett nytt jämviktsläge bildas : Den nationalekonomiska anpassningsmekanism som ligger bakom påståendet om y faller då stiger x och en ny jämvikt bildas måste förklaras! 2. Modellbygget kräver att vi kan förklara muntligt och skriftligt nationalekonomiskt, ofta med hjälp av grafer (Grafer hjälper oss att utveckla vår ekonomiska intuition, d.v.s. de ger oss en sammanhängande idé om hur ekonomin reagerar inför olika störningar, ekonomiskpolitiska beslut etc.) och matematiska verktyg (Du har läst kursen Matematiska metoder). 3. Du skall kunna förklara a) hur en kurva eller samband bildas, b) varför kurvan förskjuts (Ofta flera orsaker, läs störningar) och c) vad förklarar kurvans lutning samt jämviktsläget. 4. I frågor som handlar om att bilda en kurva, d.v.s. ett samband, eller analysera ett scenario skall svaret börja med att: Du förklarar relevanta variabler, parametrar och antaganden: Identifierar relevanta marknader: Förklara relevanta funktioner/samband och kurvor 5. Analys av ett ekonomiskt läge eller scenariot gör Du med hjälp av IS-PC-MR modell etc. Det är då du tillämpar dessa nationalekonomiska redskap. 6. Samtliga uppgifter avslutas med en kommentar utifrån 2012 svenska ekonomiska förhållanden: Relevant statistik, makroekonomiska indikatorer samt finans- och penningpolitiska mål och medel.

5 5 ÖVNINGAR - UPPGIFTER Ni bestämmer takten på Övningsuppgifterna! Men... Till det 1a tillfället skall i kap 2 och 3 vara klara! Kap 2 1. Förklara stegvis hur Carlin&Soskice bildar IS-kurvan och samband: Vad visar den? 2. Förklara stegvis hur C&S bildar LM-kurvan och samband: Vad visar den? 3. Förklara hur AD kurvan och samband bildas: Varför förskjuts den? 4. Förklara hur WS kurvan och samband bildas. 5. Förklara hur PS kurvan och samband bildas. 6. Förklara hur AS och SAS kurvan och samband bildas: Varför förskjuts dem? Kap 3 7. Förklara med ord, matematiskt och grafiskt VPC och PC. 8. Förklara med ord, matematiskt och grafiskt MR. 9. Sammanfatta 3-ekvationsmodell matematiskt och grafiskt. Kap Förklara med ord, matematiskt och grafiskt varför WS respektive PS förskjuts. 11. Vad säger Calmfors Driffill modell? Kap Förklara med ord, matematiskt och grafiskt centralbankens (CB) förlustfunktion. 13. Förklara stegvis, med ord, matematiskt och grafiskt de restriktioner som CB möter då den söker optimera förlustfunktionen. 14. Lös centralbankens optimeringsproblem. D.v.s. härled (Taylors)ränteregeln. (Derivera!) 15. Förklara med ord, relevanta samband och grafer vilka problem en ränteregel kan föra med sig. Kap Beskriv och kommentera med hjälp av formel för statsbudgeten och relevanta grafer begreppet a. Diskretionär finanspolitik b. Statsbudgetsunderskott c. (Offentliga) skulder. 17. Härled matematiskt den fullständiga finanspolitiskregel som C&S arbetar med. 18. Förklara med ord och relevanta grafer regeln. (OBS! Se några relaterade frågor på sidan 202, Problems and questions for discussion. De kan hjälpa Dig!)

6 6 Kap Tillbaka till finansmarknaderna! Diskutera med hjälp av a. Avsnitt 4.1. utbudet på pengar: CBs roll, penningmängden, styrränta, penningpolitiska mål. b. Avsnitt 4.2. efterfrågan på pengar och räntekänslighet. Kap Förklara steg för steg hur Carlin&Soskice bildar ISXM-kurvan 21. Förklara med ord, relevanta samband och grafer Mundell Fleming modell, fallet flytande växelkurser. (Exklusiv 5.1.4) 22. Mundell Fleming modell och finanspolitik: Diskutera med hjälp av relevanta samband och grafer. (Här finns det utrymme för olika scenarier!) Kap Förklara hur arbetsmarknadsmodellen (se kap 2, 4) modifieras eller påveraks då vi öppnar ekonomi. 24. Förklara vad bestämmer inflation då vi har en öppen ekonomi. 25. Förklara hur AD respektive ERU kurvan och samband bildas, fallet öppen ekonomi. Börja svaret med att formulera AD funktionen. (2 grafer) 26. Förklara med hjälp av AD - ERU - BT modell (1 graf) hur ekonomin rör sig mot simultant jämvikt i ISXM och arbetsmarknaden när ekonomins utgångsläge, kalla den punkt A, är: - Jämvikt i ISXM. - Ojämvikt i arbetsmarknad. - BT < Rita en graf med AD, ERU och BT kurvorna. Anta: a) regeringens mål: y = y T ; BT = 0; b) ekonomin befinner sig i ett läge där y < y T och BT 0. Vad gör regeringen för att nå målen? Förklara med ord och grafiskt. 1 Från: Wendy Carlin [w.carlin@ucl.ac.uk] Dear Juan Carlos Many thanks for your message. You are quite right - there are two confusions about this explanation, for which I apologize! The first is that the substitution effect is normally defined relative to the initial level of utility. We have shown the income effect first and then the substitution effect. However, the real problem arises because the points on the diagram have been mis-labelled. Point 'b' should be labelled 'c' and point 'c' should be labelled 'b'. The explanation on p. 276 is then correct although I agree that it would have been clearer to use the initial level of utility to first highlight the substitution effect. Best wishes. Wendy