Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar.

Transkript

1 Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2013 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar. 1. Övningstillfällen, en möjlighet där Du kan ventilera Dina förslag på lösningar på olika uppgifter och utveckla Din presentationsteknik. 2. Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en bok, Carlin & Soskice. 3. Komplettera Dina studier och kursens uppgifter med aktuell litteratur och data om främst svensk ekonomi! Vi utgår från att Du läser den här kursen på heltid LÄS NOGGRANT KURSBESKRIVNINGEN LÄS! VÄLKOMMEN Juan Carlos Estibill Ht 13

2 2 Kursperiod Se Hemsidan. Schema Se Hemsidan. Mål Efter genomgången kurs skall den studerande ha a) fördjupade kunskaper om hur en modern makroekonomisk modell baserad på jämviktsvillkor i varu-, finans- och arbetsmarknad byggs och b) förmåga att göra en integrerad konjunkturanalys av olika makroekonomiska scenarier. Innehåll Det makroekonomiska modellbygget har sin början i en modell för kort- och mellansiktig makroekonomisk konjunkturanalys där efterfrågesidan förklaras av ISLM modellen och utbudssidan förklaras av en modell för arbetsmarknad, WSPS modell. Modellen utvecklas, genom att inkludera Phillipskurvan, PC, och en penningpolitisk regel, MR. Resultaten blir en kärnmodell, s.k. IS-PC-MR modell. Den teoretiska modellkonstruktionen belyses löpande med historiska och aktuella makroekonomiska exempel. Kursen Matematiska metoder beaktas. Undervisningen Den består av Föreläsningar och Övningar. Föreläsningarna behandlar centrala makroekonomiska teorier och instrument och ges enligt följande ordning Kärnmodell: IS-PC-MR modell, sluten ekonomi Kap 1-4 Tillämpningar: Penning och finanspolitik Kap 5-6 C, I och M Kap 7-8 Kärnmodell: Öppen ekonomi Kap 9-11 Inför kursstarten skall Du på egen hand läsa Kap 1-2. Föreläsningsserien börjar med kap 3 och sedan fortsätter den i den ovan angivna ordningen. Läs på egen hand de delar av litteraturen som inte behandlas i Föreläsningarna. Övningar, ett viktigt moment i Ditt lärande. Här ges tillfälle att med hjälp av makroekonomiska verktyg (begrepp, funktioner, teorier, grafer etc.) öva på att lösa och analysera några utvalda

3 3 problem, oftast, om hur en makromodell byggs upp. Varje student måste vara beredd att gå fram till tavlan för att lösa/rita/förklara/analysera den aktuella uppgiften. Lärarens uppgift är att ge återföring på de lösningsförslag ni studenter presenterar. Facit är de svaren som presenteras och kommenteras i varje övningstillfälle. Samtliga uppgifter finns, med smärre skillnader, behandlade i huvudboken. Mer om Övningar: se nedan. Litteratur W. Carlin & D. Soskice: Macroeconomics Imperfections, institutions and policies. Oxford. Senaste upplagan. Riksbankens penningpolitiska rapport: 2013: 2: Hela. Svensk Finanspolitik-Finanspolitiska rådets rapport Hela. Examination Skriftlig tentamen som ger max 60 poäng. För betyget G krävs 33 poäng. För betyget VG krävs 48 poäng. Tre tentamens tillfällen (Se hemsidan) Utvärderingar Lika viktigt som att Du aktivt deltar i kursens alla moment är Dina åsikter om kursen. Välkommen med Dina muntliga (Sista Övning!) eller skriftliga (Skickas via ) eller anonyma kommentarer. Ställ frågor och kommentera i samband med föreläsningar och övningar. Välkommen jc

4 4 BILAGA: ÖVNINGAR Presentation av förslag på lösningar på övningsuppgifter KRAV. Lösningar presenteras i tydliga och väl genomtänkta ej handskrivna OH, med få meningar och främst formler. Kompletteras med muntliga förklaringar och grafer (tavlan). Max två studenter presenterar lösningsförslagen, därefter diskuterar hela gruppen. Ju bättre förbered Du är desto mer tid för frågor och kommentarer! Det är en fördel om i början av kursen klassen kommer överens om vilka gör uppgift x. Presentation av uppgiften kan oftast göras enligt följande: Se varje uppgift som en mini PM: Steg 1: Börja med att förklara det/de problem som uppgiften handlar om: Problemformulering. Steg 2: Identifiera de verktyg Du behöver för att lösa/rita/analysera problemet: Teorival. Steg 3: Lös/rita/förklara/analysera uppgiften: Tillämpning av teorier etc. Steg 4: Sammanfattning/Slutsatser + Avslutande kommentarer om uppgiftens relevans för främst Sveriges ekonomi, men även på andra ekonomier som Du anser intressant att använda. Glöm inte att förklara matematiskt och nationalekonomiskt a) anpassningsmekanismer, d.v.s. hur och varför en marknad eller en ekonomi går från ett jämviktsläge till ett annat. Det räcker inte med att skriva/säga, säg, om y faller då stiger x och ett nytt jämviktsläge bildas ; b) hur en kurva eller samband/funktion bildas; c) varför en kurva förskjuts (Ofta flera orsaker, läs störningar) och d) vad förklarar en kurvans lutning.

5 5 ÖVNINGAR - UPPGIFTER Ni bestämmer takten på Övningsuppgifterna! Men... Till det 1a tillfället skall i kap 2 och 3 vara klara! Avsluta varje uppgift med en kommentar om de svenska ekonomiska förhållanden 2013: Relevant statistik, makroekonomiska indikatorer samt finans- och penningpolitiska mål/medel. Förklara alltid matematiskt och nationalekonomiskt Kap 2 1. Förklara stegvis hur Carlin & Soskice bildar IS-kurvan och samband: Vad visar den? 2. Förklara stegvis hur C&S bildar LM-kurvan och samband: Vad visar den? 3. Förklara hur AD kurvan och samband bildas: Varför förskjuts den? 4. Förklara hur WS kurvan och samband bildas. 5. Förklara hur PS kurvan och samband bildas. 6. Förklara hur AS och SAS kurvan och samband bildas: Varför förskjuts dem? Kap 3 7. Förklara med ord, matematiskt och grafiskt VPC och PC. 8. Förklara med ord, matematiskt och grafiskt MR. 9. Sammanfatta 3-ekvationsmodell matematiskt och grafiskt. Kap Förklara med ord, matematiskt och grafiskt varför WS respektive PS förskjuts. 11. Vad säger Calmfors Driffill modell? Är modellen användbar i dagens svenska arbetsmarknad? Förklara. Kap Förklara med matematiskt och nationalekonomiskt centralbankens (CB) förlustfunktion. 13. Förklara matematiskt och nationalekonomiskt, de restriktioner som CB möter då den söker optimera förlustfunktionen. 14. Lös centralbankens optimeringsproblem. D.v.s. derivera (Taylors)ränteregeln. 15. Förklara regeln matematiskt och nationalekonomiskt.

6 6 16. Förklara matematiskt och nationalekonomiskt vilka problem en ränteregel kan föra med sig. Kap Beskriv och kommentera med hjälp av formel för statsbudgeten och relevanta grafer begreppet: * Diskretionär finanspolitik * Statsbudgetsunderskott * (Offentliga) skulder. 18. Härled matematiskt den fullständiga finanspolitiskregel som C&S arbetar med. 19. Förklara matematiskt och nationalekonomiskt regeln. (OBS! Se några relaterade frågor på sidan 202, Problems and questions for discussion. De kan hjälpa Dig!) Kap Tillbaka till finansmarknaderna! Diskutera med hjälp av Avsnitt 4.1. utbudet på pengar: CBs roll, penningmängden, styrränta, penningpolitiska mål. Avsnitt 4.2. efterfrågan på pengar och räntekänslighet. Kap Förklara steg för steg, matematiskt och nationalekonomiskt, hur Carlin&Soskice bildar ISXM-kurvan 22. Förklara matematiskt och nationalekonomiskt Mundell Fleming modell, fallet flytande växelkurser. (Exklusiv 5.1.4) 23. Mundell Fleming modell och finanspolitik: Diskutera med hjälp av relevanta samband och grafer. (Här finns det utrymme för olika scenarier!) 1 Från: Wendy Carlin [w.carlin@ucl.ac.uk] Dear Juan Carlos Many thanks for your message. You are quite right - there are two confusions about this explanation, for which I apologize! The first is that the substitution effect is normally defined relative to the initial level of utility. We have shown the income effect first and then the substitution effect. However, the real problem arises because the points on the diagram have been mislabeled. Point 'b' should be labeled 'c' and point 'c' should be labeled 'b'. The explanation on p. 276 is then correct although I agree that it would have been clearer to use the initial level of utility to first highlight the substitution effect. Best wishes. Wendy

7 7 Kap Förklara matematiskt och nationalekonomiskt hur arbetsmarknadsmodellen (se kap 2, 4) modifieras eller påveraks då vi öppnar ekonomi. 25. Förklara vad bestämmer inflation då vi har en öppen ekonomi. 26. Förklara matematiskt och nationalekonomiskt hur AD respektive ERU kurvan och samband bildas. Börja svaret med att formulera AD funktionen. (2 grafer) 27. Förklara, matematiskt, nationalekonomiskt och med hjälp av AD - ERU - BT modell, hur ekonomin rör sig mot simultant jämvikt i ISXM och arbetsmarknaden när ekonomins utgångsläge, kalla den punkt A, är: Jämvikt i ISXM. Ojämvikt i arbetsmarknad. BT < Rita en graf med AD, ERU och BT kurvorna. Anta: a) regeringens mål: y = y T ; BT = 0; b) ekonomin befinner sig i ett läge där y < y T och BT 0. Vad gör regeringen för att nå målen? Förklara alltid matematiskt och nationalekonomiskt