luis förord 5 Kommittens förord 7
|
|
- Pernilla Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll luis förord 5 Kommittens förord 7 Kapitel l Det aktuella krisläget De yttre dragen Krisen ett internationellt fenomen men särskilt svår för Sverige: Stora krav på anpassning 18 Den aktuella krisen i historiskt perspektiv - hur unik är den?.. 24 Studiens syfte och uppläggning 27 Bestämningsfaktorerna för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt - en modellskiss och några definitioner 29 Kapitel 2 Det långa perspektivet: Svensk industris utveckling Tiden fram till 1890: Jordbrukets, sågverkens och bruksföretagens dominans 45 Tiden : Den stora industrialiseringsperioden 48 Mellankrigstiden: Industrins konsolidering och hemmamarknadens framväxt 49 Perioden : En industriell guldålder 54 Tiden efter 1965: Internationaliseringoch försämrade tillväxtbetingelser Kapitel 3 Den nuvarande krisen i jämförelse med tidigare kriser talskrisen: Deflation efter en inflationskonjunktur samt stora anpassningsbehov talskrisen: En följd av den internationella depressionen utan betydande strukturella inslag 71 Koreakonjunkturen: En råvaruboom med snabb anpassning 72 9
2 1970-talets stagf1ationskris: En kombination av många sammanfallande faktorer 74 Kapitel 4 Konkurrenskraft och specialisering i svensk industri under e.fterkrigstiden Produktion och konsumtion av industrivaror 78 Specialiseringens förklaringsfaktorer 81 Lönsamhet, priser och kostnader i olika industribranscher 85 Gruvindustrin 90 Skogsindustrin Stålindustrin 97 Varvsindustrin 99 Tekoindustrin 100 Verkstadsindustrin och den kemiska industrin Sammanfattning ' Appendix till kapitel 4 Komparativa fdrdelar - en definition 104 Komparativa fördelar och teknikens roll 105 Förändring av komparativa fördelar 105 Kapitel 5 Teknikjaktorns betydelse och innehåll Den tekniska utvecklingens bidrag till den ekonomiska tillväxten 107 Teknikfaktorn Teknikfaktorn Teknikfaktorn i olika industribranscher Strukturomvandlingens betydelse för teknikfaktorn 113 Produktivitetsanalyser på mikronivå Produktiviteten och det internationella storföretagets produktionsstrategi 115 Produktiviteten i ett internationellt företags svenska del 121 Vardagsrationaliseringar och produktivitetsutveckling på avdelningsnivå 122 En studie av "HorndalsefTekten" i ett varmbandverk 131 Produktförbättring och produktivitetsutveckling 132 Sammanfattning 134 Kapitel 6 Den teknologiska och tekniska utvecklingen på olika industriella områden under efterkrigstiden - en enkätundersökning
3 Undersökningens syfte och uppläggning t. 138 Den tekniska utvecklingens hastighet: snabbare än t t t t t t t t t t t t t t t 139 De svenska bidragen till den teknologiska och tekniska utvecklingen t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t. 141 Har svensk industri fårlorat sin tekniska ledarställning?.. t t t. 144 Den tekniska utvecklingens innebörd: en sammanfattning Kapitel 7 Konkurrenssituation och strategival - erfarenheter från intervjuer medjoretagsledare i 12 svenska joretag t Bakgrund t De intervjuade företagen... t Företagens konkurrenssituation.. t Förändringar i företagens övergripande strategier t Förändrad produktsammansättning. t Förändrad produktionsteknik. t Forskning och utveckling i företagen t ~ t Marknadsföring och distribution. t Management och organisation t Några avslutande synpunkter t t t t t t t t t t t t t 155 t t t t t t t t t t t t t t t 155 t t t t t t t t t t t t t t 155 t t t t t t 157 t t t t t t t t t t t 160 t t t t t t t t t t t t 163 t t t t t t t t t t t t t t. 164 t t t t t t t t t t t. 166 t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t 169 t 172 t t t t t t t t t t t t t t t t t 173 Kapitel 8 Syntes och slutsatser t. Problemställningen t Råvarorna och tekniken avgörande för den svenska levnadsstandarden t Det långa perspektivet t Efterkrigstidens industriella utveckling t Teknikfaktorns bidrag till den ekonomiska tillväxten t " Industrins tekniska kompetens t 1970-talskrisen i jämförelse med tidigare kriser t Råvarorna försvagade - det tekniska försprånget hotat t Är vår industriella bas för smal? t' t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t 176 t t t t t t t t t t t t t t t t t t t 176 t t t t t t t t t t t t t t. t t t t t t" t t t t t t t t t t 176 t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t t 177 t t t t t t t t t t t t t t t t. 180 t t t t t t t 182 t t t t t t t t t t t t t t t t t t t 183 t t t t t t t t t 186 t t t t t 189 t t t "t t t t t t " t t t t
4 Figurer 1.1 Industriproduktionens utveckling i Sverige och OECD och prognos rör Världsexportens och den svenska exportens volymutveckling Arbetskraftskostnader rör industriarbetare i vissa länder samt uppskattning rör BNP och BNP per capita Industriproduktion och industriproduktion per sysselsatt Industriinvesteringar Modell av bestämningsfaktorerna för ekonomiskt tillväxt och konkurrenskraft Restpostens (teknikfaktorns) sammansättning på olika aggregeringsnivåer Industriproduktion och industriproduktion per sysselsatt Industrisysselsättningen fördelad på olika branscher Lönsamhet i svensk industri Soliditet i svensk industri Prisindex för järnmalm, stål, sulfatmassa och hela industrin Prisindex för trävaror, textilvaror, verkstadsprodukter och hela industrin Exporten och importen av varor i procent av BNP Bytesbalansens saldo i relation till industrins förädlingsvärde Exporten fördelad på olika näringsgrenar :; 2.10 Världshandeln och den svenska utrikeshandelns volym Utvecklingen av industriproduktion, investeringar och sysselsättning , , , Utvecklingen av import, export samt lagerförändringar , , , Utvecklingen av relativpriser , , ,
5 3.4 Utvecklingen av lönsamhet och soliditet , , , Utvecklingen av terms-of-trade , , , Skillnaden mellan export och import för olika produktområden 1950 och a-g Produktionen i förhållande till inhemsk förbrukning för olika produktområden a-g Relativpriser, relativpriser i förhållande till relativkostnader samt vinstmarginal i några industribranscher Sjötransportkostnader för järnmalm till den europeiska kontinenten Pris- och kostnadsutveckling för skogsråvaran samt producentprisutveckling för massa och papper Fabrikspriser för barrmassaved i olika länder Samband mellan produktivitet, lönenivå och styckekostnad vid tillverkning inom en koncern i europeiska länder Samband mellan produktivitet, lönenivå och styckekostnad vid tillverkning inom en koncern i europeiska länder Ländervis utveckling Utvecklingen av världsexporten, världsproduktionen, den svenska exporten och den svenska produktionen av industrivaror 1926/ Tabeller 1.1 Nettoimporten av bränslen i förhållande till BNP i vissa industriländer 1972 och Den svenska ekonomiska utvecklingen i internationell jämförelse Kostnadskalkyl för blekt avsal umassa i existerande fabriker 1976 i Sverige, USA och Kanada Produktion, kapitalstock, antal sysselsatta samt teknikfaktor i hela industrin Produktion, faktorinsats och teknikfaktor i hela industrin
6 5.3 Produktionsfaktorinsats och teknikfaktor i olika branscher Exempel på ett multinationellt fåretags produktion 1972 och 1978 med fårdelning på produkter och regioner Förändring av antalet produktionsenheter i det multinationella fåretaget mellan 1972 och Arbetskostnaden/styck och dess relativa fårändring i fem produktionsanläggningar i Sverige, England, Frankrike, VästtyskIand och Italien De studerade avdelningarnas produktionsinriktning, fårädlingsvärde, sysselsättning och produktivitet Produktivitetsökningen 1977 inom fem avdelningar i ett multinationellt fåretag Teknikfaktorns (restpostens) innehåll på olika aggregationsnivåer Exempel på produktivitetsfårändring i nybyggda anläggningar på olika teknikområden Sammanställning av enkätresultat rörande ledande svenska fåretags läge i tekniskt avseende i förhållande till de främsta utländska konkurrenterna på 1940-, 1950-, och 1970-talen
är en fristående vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 av Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund.
o Arbetet inom akademien inriktar sig huvudsakligen på att följa och värdera den tekniskt-industriella utvecklingen samt genomföra studier kring lång- siktiga tekniska frågor, eller beträffande samspelet
Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm
econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-nformationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz nformation Centre for Economics Örtengren,
Innehåll. Förord 11. Kapitel 3. Historisk översikt över Sveriges import av industrivaror från låglöneländer
Innehåll Förord 11 Kapitel l. Inledning 13 1.1 Bakgrund och syfte 13 1.2 Utredningens avgränsning 13 1.3 Definitioner 15 1.3.1 Definition av låglöneländer 15 1.3.2 Definition av industrivaror 21 1.4 Några
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Förord...' 5 DEL I HUR ANPASSAR VI OSS BÄST MOT EN LÄGRE EKONO MISK TILLVÄXT?
INNEHÅLL Förord........................' 5 DEL I HUR ANPASSAR VI OSS BÄST MOT EN LÄGRE EKONO MISK TILLVÄXT? Kapitel 1. Att välja SO-tal av Gunnar Eliasson 1.1 Inledning.... 1.2 Bakgrund...... 1.3 Problemet.
70-talets ekonomiska kris i historisk belysning*
BO CARLSSON 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning* Figur J. ndustriproduktionens utveckling i Sverige och OECD 1955-1978 och prognos för 1979 ndex 400r----r----r----r----r-----, Tillväxttrend
Svenskt näringsliv i en globaliserad värld
Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
En modern svensk ekonomisk historia
En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord
Teknik och industristruktur
JOHAN ÖRTENGREN: Teknik och industristruktur En grupp forskare vid Industriens utredningsinstitut (JUl) har under ledning av Dr Bo Carlsson utarbetat en rapport som här kommenteras av en av deltagarna,
70-talets ekonomiska kris i historisk belysning*
BO CARLSSON 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning* Den genomsnittliga tillväxttakten för den svenska ekonomin har under de senaste hundra åren varit högre än i något annat land. Sedan mitten
Svensk ekonomi i långsiktsperspektiv
LARS NYBERG: Svensk ekonomi i långsiktsperspektiv Ett flertal utredningar har det senaste året sökt strukturella förklaringar till 7 O-talets ekonomiska problem. Docent Lars Nyberg, som analyserar dessa,
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
"Förord... I. Kap. 3. Produktionsfaktorerna under senare tid Produktionsfaktorn arbete. Produktionsfaktorn kapital. Teknik och organisation.
Innehåll "Förord.......................... I Inledning. Verkstadsindustrins oinfattning. 3 Verkstadsindustrins kännetecken 4 Några avgränsningsproblem... 6 Verkstadsindustrins omfattning.. 10 Kap. 1. Verkstadsindustrin
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse
Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011 Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Österrike Brasilien Chile 0 10 20 30 40 50 60 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade
Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.
Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Produktionsutvecklingen i svensk industri
L Ju j Produktionsutvecklingen i svensk industri YNGVE ÅBERG Industriproduktionen utvecklades snabbare under mellankrigstiden än under efterkrigstiden. Arbetskraftens bidrag till produktions tillväxten
över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26
Innehåll Förord 11 Kapitel 1. Undersökningens omfattning och genomförande 13 Syfte 13 Definitioner och avgränsningar 14 Undersökningens genomförande 18 Rapportens uppläggning 19 Fapitel 2. Utlandsinvesteringarnas
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Svensk trämekanisk industris position och utveckling
Svensk trämekanisk industris position och utveckling Mikael Eliasson IVA/KSLA seminarium Trämekanisk industri i en globaliserad värld Stockholm, 9 april 2019 Kanske snarare bränslet till den verkliga motorn!
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)
Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio
Marknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )
NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD
Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Varför kris i svensk ekonomi?
BO E CARLSSON: Varför kris i svensk ekonomi? Att problemen i den svenska ekonomin i dagsläget sammanhänger med kostnadsutvecklingen råder det en bred enighet om. l regeringens finansplan i januari i år
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Utdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Industrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Skogsindustrins roll i samhället
Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion
Den svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Tillväxt, stagnation och kris. Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv
Tillväxt, stagnation och kris Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv Frågor! Hur har tillväxten i Sverige sett ut och varierat över tid och hur är den relaterad till andra förändringar i
Konjunkturrapport Q3-2014
Konjunkturrapport Q3-2014 Fakta och prognos Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Period 28 augusti - 7 september 2014 1 5 november 2014 Sundsvall Jonas Frycklund Ekonom Anna Hedensjö Johansson
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Sveriges internationella konkurrenskraft
Sveriges internationella konkurrenskraft Bilaga 5 till LU 99 Bilaga 5 till LU 99 Förord Långtidsutredningen 1999 utarbetas inom Finansdepartementets strukturenhet. I samband med utredningen genomförs ett
Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi
Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi Vad har hänt sedan finanskrisen 2008-09? Arenagruppen, 2016-10-19 Daniel Lind, samhällspolitisk chef, Jusek Fyra underlag 1.
Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne
FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte
Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland
Internationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Strukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Ekonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013
VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013 1 Vision Almega Serviceentreprenörerna skall vara det självklara valet av medlemsorganisation för befintliga och framtidens företag inom branschen. 2
Lyfter exporten Finland ur den ekonomiska svackan?
1 Skribenten är politices doktor och Senior Advisor på Aktia Bank 6.11.2014 Lyfter exporten Finland ur den ekonomiska svackan? I den finländska ekonomiska debatten upprepas tanken att exportmarknaden förr
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
RAPPORT. Tillverkning, tjänster och tillväxt en ny bild av strukturomvandlingen i Skåne
RAPPORT Tillverkning, tjänster och tillväxt en ny bild av strukturomvandlingen i Skåne Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 4 1 INLEDNING 6 2 VAD ÄR STRUKTUROMVANDLING? 7 3 PRODUKTIVITETENS
Bättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Energipriser, branschstruktur och teknologival: en internationell jämförelse
BO CARLSSON Energipriser, branschstruktur och teknologival: en internationell jämförelse Substitutionsmöjligheterna mellan energi och andra produktionsfaktorer är av central betydelse för möjligheterna
Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur
Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori
Pressmeddelande från SCB
1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.
Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
Rikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)
Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade