Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011 Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Internationaliseringen och specialiseringen av den svenska industrin innebär att globala konjunktursvängningar och externa utbudsstörningar får stor påverkan på svensk industri. Under våren och försommaren har tillväxttakten i industrin avtagit efter fjolårets snabba återhämtning Sjunkande priser på svenska industrivaror, delvis på grund av en ökad global konkurrens och en hög produktivitetstillväxt, innebär att industrins reala andel av BNP har ökat sedan 90-talets början fram till finanskrisen 2008/2009. Sverige tappar andelar i den globala varuexporten och uppgick till knappt 1% år 2010 från 1,4% för tio år sedan. Relativt sett är det en större nedgång än vad den tyska industrin har uppvisat. Samtidigt har tjänsteexporten från Sverige ökat sin exponering på världsmarknaden och uppgick till närmare 2% förra året. Samspelet mellan industrin och den privata tjänstesektorn har förstärkts under 2000-talet. Det betyder att antalet som är direkt eller indirekt sysselsatta med att producera industriprodukter är relativt konstant över tiden. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Den svenska ekonomin fortsätter att uppvisa en hög tillväxt. Under första kvartalet steg BNP med 6,5 % i årstakt, vilket dock är en inbromsning från fjärde kvartalets 7,7 %. Det innebär att BNP-fallet under 2008 och 2009 är återhämtat. Industrin svarar för den största procentuella uppgången och är enligt nationalräkenskaperna tillbaka till de produktionsnivåer som rådde under Det månatliga industriproduktionsindexet visar emellertid att produktionsvolymen inte är tillbaka till tidigare nivåer. Det är särskilt tydligt för verkstadsindustrin där produktionsvolymen är 20% lägre jämfört med för tre år sedan. Gruvnäringen, pappersoch grafisk industri är bland de få branscher där produktionsvolymen är högre. En bidragande faktor till de olika resultaten är att i nationalräkenskaperna ingår bland annat merchanting som bidrar till att industrins produktionsvolym ökar. Merchanting utgörs av svenska företags köp och försäljning av produkter som tillverkats och sedan sålts utomlands utan att ha importerats till Sverige. Skillnaden mellan försäljning och inköpsvärde registreras som svensk produktion och export. Nationalräkenskaperna och industriproduktionsindex visar stora skillnader Merchanting får en växande betydelse i svensk ekonomi 2 Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011

3 PMI-index %-förändring (y/y) Sverige EMU-länderna USA Inköpschefsindex visar att den globala industrikonjunkturen under våren och försommaren befinner sig i en lugnare expansionsfas efter fjolårets kraftiga lageruppbyggnad, som nu håller på att klingar av. I maj sjönk det amerikanska PMI till den lägsta nivån sedan hösten 2009 men även i EMU-länderna har aktiviteten avtagit. I Kina och i andra tillväxtekonomierna har den ekonomiska politiken stramats åt för att undvika en framtida överhettning. Avtagande global industrikonjunktur Den statsfinansiella krisen i Grekland med risk för spridningseffekter till fler skuldsatta länder och ett högt oljepris torde också dämpa den globala efterfrågan. Jordbävningskatastrofen i Japan har också en inverkan på industrikonjunkturen inte minst telekom- och personbilsindustrin som är beroende av insatsvaror från Japan Industriproduktionsindex Industriproduktionen enligt SCB (NR) Inköpschefsindex (PMI), v-axel Det svenska Inköpschefsindexet, PMI, är en god ledande konjunkturindikator och samvarierar väl med den officiella bilden av den faktiska industriproduktionsutvecklingen. Att PMI för industrin sjunker om än från höga nivåer indikerar att produktionstillväxten i industrin har växlat ned. Det är dock naturligt när pro- Inköpschefernas produktionsplaner är fortsatt expansiva Swedbank Analys Nr 8 30 juni

4 Miljarder SEK (billions) duktionen når högre volymer. Produktionsplanerna bland de svenska inköpscheferna är dock alltjämt expansiva och tyder på en positiv syn om den framtida konjunkturutvecklingen. 4-månaders glidande medelvärde Nettoexport varor Nettoexport tjänster Källa: SCB Det svenska överskottet i handeln med varor har trendmässigt sjunkit sedan mitten av 2000-talet. Det är framför allt transportmedel och andra investeringsvaror som handelsöverskottet har krympt. Förutom konjunkturella svängningar i den globala efterfrågan har prispressen på investeringsvaror intensifierats vilket begränsar värdet på varuexporten. Ökat importinnehåll när specialiseringen tilltar En tilltagande specialisering och satsning på kärnverksamhet innebär att importinnehållet i den svenska exporten och produktionen har trendmässigt stigit. Handelsutbytet av varor påverkas också av att den inhemska efterfrågan - konsumtion och investeringar har stärkts. Att överskottet av tjänster stiger, och sedan ett år tillbaka till och med är större än för varor, är en ny företeelse. Exporten av tjänster, som idag utgör 30 % av den totala svenska exporten, domineras av företagstjänster där merchanting ingår. Transporter, datakommunikation, turism och finansiella tjänster är andra områden som ingår. Ett växande tjänsteinnehåll i den svenska varuproduktionen är också en bidragande faktor till att tjänsteexportens betydelse ökar. Under det första kvartalet i år har dock överskottet i den svenska tjänstebalansen börjat krympa i linje med att kronan har stärkts samtidigt som de globala konjunkturutsikterna för det närmaste året har skruvats ned något, vilket även påverkar turismen till Sverige. Tjänsteexportens betydelse stiger och ger ökade överskott 4 Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011

5 55 Export Import Internationaliseringen och specialiseringen har bidragit till att export- och importandelen i svensk ekonomi stiger och som sammantaget uppgick till 95% av BNP Det innebär också att globala konjunktursvängningar eller externa utbudsstörningar har en stor påverkan på svensk industri, vilket inte minst 2008/2009 års djupa internationella konjunkturnedgång visade. För att stärka ett företags långsiktiga konkurrenskraft har inköp och logistik blivit en allt viktigare strategisk fråga, där inköpen från låglöneländer ökar i snabb takt. En annan utmaning är att vidareutveckla produktfloran av varor och tjänster Industrin Tjänsteproducenter Priserna på industrivaror har trendmässigt sjunkit under talet och förklarar delvis också varför överskottet i handelsbalansen börjat krympa. Avregleringar och framväxten av nya marknadsekonomier bidrar till den ökade priskonkurrensen på varor. Sedan år 2000 har priset på industrins förädlingsvärde (industriproduktionen) sjunkit med 15 % eller med i genomsnitt 1,5% per år. Telekomprodukter är en av de varugrupper som bidrar mest till den nedåtgående pristrenden. Prisutvecklingen mellan industrivaror och tjänster skiljer sig åt Prisutvecklingen för tjänster är dock den motsatta. Här har priserna stigit med sammantaget % under motsvarande period. Förutom att handeln med tjänster begränsas av flera handelshinder är prispressen på tjänster mindre då det är svårare Swedbank Analys Nr 8 30 juni

6 att kopiera jämfört med för varor. Undantaget är standardiserade tjänster och som kan produceras oavsett geografisk hemvist. Det kan gälla enklare finansiella tjänster, telemarketing, bokföring etc. Konkurrensen i tjänstesektorn kommer dock att hårdna framöver när fler aktörer inte minst från tillväxtekonomierna kommer att konkurrera. Valutafluktuationer påverkar även exportinkomsterna för tjänster - inte minst för turismnäringen - där det gångna årets kronförstärkning är en bidragande faktor till att tjänstexporten i nominella termer ökar långsammare än under fjolåret Industrins andel av BNP realt Industrins andel av BNP nominellt Den svenska industrins andel i svensk ekonomi har i nominella termer trendmässigt sjunkit. Men med hänsyn till att prisutvecklingen på industrivaror har fallit under de senaste decennierna blir bilden annorlunda om industrins reala produktionsvolym används. Istället för den avindustrialisering som i allmänhet framställs, har industrin snarare ökat sin andel av svensk ekonomi fram till finanskrisen I genomsnitt har industrin vuxit med 5,7% i genomsnitt sedan början av 1990-talet jämfört med 2,7 för BNP. Tjänstesektorn, som uppvisar en högre prisökningstakt, har under samma tidsperiod ökat med i genomsnitt 3,3% i reala termer Industrins andel av BNP steg i reala termer fram till finanskrisen 2008/ Tjänster Varor Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011

7 En växande global världsmarknad innebär ökade exportmöjligheter för svenska företag men också en tilltagande konkurrens. Att Sverige tappar andelar från närmare 1,4% år 2000 av den samlade världsexporten till strax över 1% 2010 är dock en naturlig utveckling när fler länder deltar i den globala handeln. Skillnader finns dock mellan länder där vissa såsom Tyskland har klarat att bibehålla sina marknadsandelar bättre än Sverige. Kraven på att vidareutveckla och stärka den framtida konkurrenskraften kommer därför att bli allt viktigare för att kunna möta den tilltagande konkurrenskraften. På tjänstesidan har dock de svenska företagen kunnat öka sin exponering på världsmarknaden, varför marknadsandelarna har vuxit under motsvarande period. Svensk tjänsteexport tar marknadsandelar på världsmarknaden Real investeringstillväxt, 1993=100 Industri Tjänster exkl bostäder Offentliga myndigheter Bostäder Totala bruttoinvesteringar Merparten av den reala investeringstillväxten i svensk ekonomi kommer från den privata tjänstesektorn. Sedan år 1993 har investeringarna i tjänsteföretagen mer än fyrdubblats i reala termer och uppgår till drygt 45 % av näringslivets samlade investeringar exklusive bostäder. Industrins ackumulerade investeringar är väsentligt måttligare. Det är också ett tecken på en lägre kapitalintensitet i näringslivet där immateriella investeringar blir allt viktigare för att vidareutveckla företagets verksamhet och stärka konkurrensen. Swedbank Analys Nr 8 30 juni

8 Källa: Ekonomisk debatt nr Antalet sysselsatta inom svensk industri har trendmässigt sjunkit sedan 1960-talet i linje med att industrin internationaliseras och specialiseras. År 1965 var det drygt 1,2 miljoner industrisysselsatta, som nu har minskat till drygt personer enligt officiell statistik. Industrin är dock alltjämt en viktig sysselsättningsskapande sektor i svensk ekonomi, där samspelet med den privata tjänstesektorn har intensifierats under motsvarande tidsperiod. Ett ökat fokus på kärnverksamhet och ett växande tjänsteinnehåll i produktionen har inneburit att tidigare verksamheter som gjordes inom industrin förläggs till andra bolag. Samtidigt skapas det nya arbetstillfällen och nya företag som är nära kopplade till industrin. Svensk input och output statistik sedan 1975, visar att industrins bidrag till sysselsättningsökningen i tjänstesektorn är betydande. Samma undersökning visar att antalet personer som är direkt eller indirekt verksamma med att producera industriprodukter är relativt stabil, se Daniel Lind, Ekonomisk debatt nr 7, Antalet industrisysselsatta minskar.. men indirekt skapar industrin nya arbetstillfällen i tjänstesektorn Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Jörgen Kennemar Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 8 Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011