Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Transkript

1 Swedbank Analys Nr december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare nya arbetstillfällen och står därmed för hela sysselsättningsökningen i svensk ekonomi. Förutom specialiseringen i den varuproducerande sektorn har den tilltagande internationella konkurrensen bidragit till att tjänsteinnehållet blivit en allt viktigare faktor för att stärka företagens konkurrenskraft. Tjänstesektorn som tillväxtmotor hindras alltjämt av konkurrensbegränsar och ett omfattande regelverk inte minst för välfärdstjänster. Brist på arbetskraft och tillgång på kapital är andra tillväxthinder. För en fortsatt expansiv tjänstesektor kommer kraven på en god arbetskraftsförsörjning och tillgång på kapital att öka, inte minst för den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Globaliseringen och specialiseringen av tjänster innebär också att konkurrensen om arbetstillfällena kommer att öka. PMI tjänster som konjunkturindikator Sedan december 2010 har Swedbank och Silf (Sveriges inköp och logistikförbund) månatligen publicerat inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) i syfte att få en snabb indikation om konjunkturläget i den privata tjänstesektorn. Behovet av att inkludera den privata tjänstesektorn (PMI-tjänster) gäller inte minst för att tjänsteföretagen svarar för en allt större del av den ekonomiska aktiviteten i svensk ekonomi. Vi har valt att definiera tjänstesektorn baserat på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) näringsgrens nomenklatur, där privata tjänster klassificeras för branscherna SNI52-SNI95 1. Undersökningen bygger på inköpschefernas svar om den aktuella utvecklingen för det enskilda företagets svenska enheter. PMI tjänster en konjunkturindikator för tjänstesektorn Våra undersökningar visar att PMI - tjänster samvarierar relativt väl med den offentliga statistiken. Den trendmässiga försvag- 1 Se mer om metodiken i Swedbank analys nr 8 den 3 december 2010 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 ningen i tjänstekonjunkturen under andra halvåret 2008 avspeglas tydligt i inköpschefsindexet för tjänster och i Konjunkturinstitutets konfidensindikator för privata tjänstesektorn. Det är också i linje med den faktiska produktionsutvecklingen och som baseras på SCB:s tjänsteproduktionsindex. Konjunkturinstitutets konfidensindikator 2 och PMI tjänster jämfört med SCB:s tjänsteproduktionsindex Både PMI tjänster och Konjunkturinstitutets konfidensindikator visade på en vändning i konjunkturen under andra halvåret 2009 och följde därmed den faktiska produktionsutvecklingen. Återhämtningen i tjänstekonjunkturen blev dock starkare i Konjunkturinstitutets undersökning under 2010 och 2011 än vad den faktiska tjänsteproduktionen visade. PMI- tjänster uppvisade dock en utveckling som var mer i linje med den faktiska utvecklingen. Sedan andra halvåret 2011 har tillväxttakten i den privata tjänstesektorn gradvis dämpats. Nedgången har dock varit större i PMI tjänster medan Konjunkturinstitutets konfidensindikator följer den faktiska produktionsutvecklingen. Tjänstesektorns framväxt och betydelse Tjänstesektorn är mer heterogen än industrisektorn med många småföretag och en stor spridning av olika affärsområden, alltifrån detaljhandel till forskningsintensiv verksamhet. Produktionsvärdet är inte heller lika koncentrerat till de större företagen som i tillverkningsindustrin där hela % av branschens samlade förädlingsvärde kommer från relativt få företag med fler än 250 anställda. I tjänstesektorerna är bilden snarare den omvända, även om det finns vissa undantag. Inom resebyråer, bevakning/säkerhet, finans och rekryteringsfirmor är småföretagsdominansen inte lika framträdande. Produktionen i tjänstesektorn är inte lika koncentrerad till ett fåtal storföretag som i industrin 2 Konfidensindikatorn har räknats om till diffusionsindex för att underlätta jämförelsen

3 Förädlingsvärdet i olika branscher i relation till totala privata tjänstesektorn, % (SNI-2007) Parti-detaljhandel 23,0 Transporter 9,8 Hotell o restaurang 2,8 Information/kommunikation 10,7 Finans/försäkring 7,6 Fastighetsförvaltning 17,3 Företagstjänster 18,7 Utbildning/ vård, sociala tjänster 7,1 Personliga tjänster 3,0 100 I ovanstående tabell visas hur stor del respektive bransch utgör av den samlade tjänstesektorns förädlingsvärde. Det finns tre stora branscher i den svenska tjänstesektorn; parti- och detaljhandelsföretag, fastighetsförvaltning samt företagsnära tjänster som tillsammans svarar för närmare 60 % av det samlade produktionsvärdet. Den privata tjänstesektorns betydelse i svensk ekonomi har trendmässigt ökat och utgjorde närmare 45% av BNP i nominella termer under 2011 jämfört med knappt 40% i början av talet. Den varuproducerande sektorn har samtidigt minskat och utgjorde förra året 25% av BNP, där tillverkningsindustrins andel uppgick till 17%. Offentliga sektorn svarar för den återstående delen, 30% av BNP. Tjänstebranscherna som haft den snabbaste volymmässiga produktionstillväxten under de senaste två decennierna, är informations- och kommunikationsverksamhet följt av utbildning, vård och sociala tjänster. Företagstjänster och parti- och detaljhandeln är andra delar av den privata tjänstesektorn som växer snabbare än genomsnittet för ekonomin. Inom hotell och restaurang, transport samt fastighetsförvaltning har däremot haft en lägre tillväxt än BNPökningen. Tjänstefieringen av svensk ekonomi ökar Produktionstillväxt i olika branscher, genomsnittlig tillväxt (%) Swedbank Analys Nr december

4 Tjänstesektorns framväxt förstärks av en tilltagande specialisering i näringslivet till följd av den ökade globala konkurrensen. Det gäller inte minst i industrin där tidigare verksamheter har lyfts ut till andra bolag i syfte att renodla verksamheten. Samtidigt sker etableringar av nya företag och branscher när avregleringar och tidigare offentliga monopolmarknader öppnas upp för konkurrens. Det gäller exempelvis inom sjukvård och utbildningsväsendet. IT och digitaliseringen av tjänster skapar nya affärsmöjligheter för tjänstesektorn men också möjligheter för kostnadseffektivisering och produktivitetsförbättringar. Det har lett till att standardiserade tjänster blir vanligare när konkurrensen skärps. Det gäller till exempel inom detaljhandeln, resebolag, bank och försäkring. E-handeln har stadigt vuxit under 2000-talet, om än från en låg nivå, och omsatte omkring miljarder kronor under förra året, vilket motsvarar 5% av detaljhandelns omsättning. Den sysselsättningsintensiva tjänstesektorn sätter tydliga avtryck på den svenska arbetsmarknaden. Sedan år 2005 har antalet sysselsatta (i medeltal) stigit med närmare personer, vilket motsvarar den totala sysselsättningsökningen i svensk ekonomi för motsvarande period. Framväxten av nya arbetstillfällen i tjänsteföretagen kompenserar mer än väl de neddragningar som har skett inom industrin och den offentliga sektorn. Företag verksamma inom företagstjänster hade den största ökningen ( ) under följt av utbildning, vård och omsorg samt parti- och detaljhandel. Även hotell och restaurang har haft en uppåtgående sysselsättningstrend. I år har branschens sysselsättningsökning stannat av trots införandet av sänkt restaurangmoms från 25% till 12%. En ökning med i genomsnitt personer under årets tre första kvartal jämfört med samma period ifjol är betydligt lägre jämfört med tidigare bedömningar om en sysselsättningsökning på arbetstillfällen. Förväntningar finns dock om att nyanställa, inte minst bland småföretagen där vart tredje företag planerar nyanställningar det närmaste året enligt höstens Småföretagsbarometer. En ökad specialisering, avregleringar och ny teknik driver fram nya tjänsteföretag Tjänsteföretagen - sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi Sysselsättningsutvecklingen i olika sektorer, 2005=100

5 Tjänster har blivit en allt viktigare del i svensk export och svarar nu för omkring 30 % av den totala exporten, jämfört med 20 % för tio år sedan. I ett internationellt perspektiv uppvisar Sverige en hög tjänsteexport i relation till BNP på 15,6 % år Enligt OECD är det endast Irland (37,9 %), Danmark (21,3 %), Belgien (17,1 %) och Schweiz (15,8 %) som har en högre andel. I Tyskland är motsvarande andel 7,5% av BNP. Sveriges tjänstexport är hög jämfört med andra OECD-länder Tjänsteexportens andel av BNP (%) i Sverige och Tyskland Sedan mitten av 2000-talet har överskottet i handeln med tjänster stadigt ökat och uppvisar nu ett handelsöverskott som är större än motsvarande för varor. Det lägre överskottet i handelsbalansen kan inte enbart förklaras av den djupa konjunkturnedgången som inleddes i slutet av Den framväxande tjänstexporten är en avspegling av ett ökat tjänsteinnehåll i industriproduktionen. Globaliseringen, regelförenklingar och den nya tekniken har möjliggjort att handeln med tjänster har tagit fart. För varuproducerande företag har ett ökat tjänsteinnehåll i exporten blivit en allt viktigare del för att stärka företagets konkurrenskraft. Förutom en ökad global efterfrågan på tjänster har bytesförhållandena för tjänster (export minus importpriser) varit mer fördelaktigt relativt varor. Globaliseringen och den tilltagande priskonkurrensen har hittills varit mer framträdande i industrin jämfört med tjänsteföretagen, vilket har lett till lägre prisökningar på varor relativt tjänster. Handelsöverskottet av tjänster är större än motsvarande för varor Affärstjänster är den största svenska tjänsteexporten med 36 % av total tjänstexport, tillsammans med resor och transporter på samma andel. Andra betydande tjänstegrupper är data- och informationstjänster samt licenser och royalities. Under 2012 uppgick det ackumulerade överskottet i handeln med tjänster (tjänstebalansen) 114 miljarder kronor (3,5 % av BNP), medan motsvarande för varor blev 83 miljarder kronor (2,5 % av BNP). Det är tredje året i rad som tjänstebalansen är större än handelsbalansen för varor, trots att varuexportens andel i svensk ekonomi (34% av BNP) är väsentligt högre än för tjänster (16% av BNP). Swedbank Analys Nr december

6 Utsikter var finns möjligheterna och hindren Sverige har goda förutsättningar att dra fördelar av en växande tjänstesektor. En hög IT-mognad bland företag och hushåll innebär att digitaliseringen och standardiseringen av tjänster underlättas, ett segment med en stor tillväxtpotential. Att den svenska tjänsteexporten tar världsmarknadsandelar tyder också på ett konkurrenskraftigt näringsliv och en väl utvecklad exportsammansättning, vilket delvis kan förklaras av de satsningar som görs i forskning och utveckling i näringslivet. Den svenska tjänstesektorns tillväxtpotential hindras alltjämt av konkurrensbegränsar och ett högt skattetryck även om en del förbättringar har skett de senaste åren. Avregleringar och skattesubventioner för exempelvis hushållsnära tjänster signalerar om betydelsen om att öka utbudet på vita tjänster framför svarta tjänster. Förutsättningar finns för en växande tjänstesektor En fortsatt expansiv och konkurrenskraftig svensk tjänstesektor ställer ökade krav på en välfungerande arbetsmarknad och god tillgång på välutbildad arbetskraft. Utbildningssatsningar och högre utbildningspremier blir allt viktigare när konkurrensen skärps både på varu- och tjänstemarknaderna. Den globala konkurrensen inom den exportinriktade tjänstesektorn kommer att tillta, inte minst från de nya tillväxtekonomierna där ett stort antal människor utbildas varje år. Redan idag utsätts tjänsteföretagen för en tilltagande internationell konkurrens och med hjälp av ny teknik kan flera tjänster utföras i andra länder än i Sverige. Förflyttning av olika IT-tjänster och finansiella verksamheter utomlands har redan inletts. Det har främst avsett enklare och rutinartade IT-tjänster men kommer även på sikt att gälla mer kvalificerade tjänster. För svenskt vidkommande blir det därmed allt viktigare att stärka det svenska utbildningsväsendet och öka incitamenten för studier. Vi bedömer att tjänsteexporten alltjämt har en tillväxtpotential när kopplingen mellan tjänster och tillverkning intensifieras för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Samtidigt kommer den globala efterfrågan på tjänster att växa allt eftersom köpkraften stärks, inte minst i de stora tillväxtekonomierna. För svenskt vidkommande är det också av stor betydelse att tjänstehandeln inom Europa utvecklas från dagens relativt låga nivåer. Även om insatser redan vidtagits är processen långsam, och det finns behov att skynda på införandet av åtgärder som avreglerar och uppmuntrar till ökat utbyte av tjänster över gränserna. Jörgen Kennemar

7 Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr december