Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten 27,8 % jämfört med 3, % samma månad 29, samtidigt som den månatliga trendmässiga ökningstakten avtog. Dock ökade antalet jobbsökande unga arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Även om statistiken både i Sverige och internationellt är svårtolkad, kvarstår att ungdomsarbetslösheten är hög, också under högkonjunktur, och att den har förvärrats under lågkonjunkturen. Det är också relativt tydligt att svensk ungdomsarbetslöshet är högre än i jämförbara länder, och att den i många fall ökat mer. Det tyder på att svensk arbetsmarknad fungerar dåligt och att det finns skäl att hämta erfarenheter från andra länder. Dynamiken på arbetsmarknaden har förbättrats under inledningen av 21. Allt fler unga går till arbete från arbetslöshet medan allt färre får lämna sina jobb. Färre varsel och fler nyanmälda jobb styrker tendensen att arbetsmarknaden har börjat vakna till liv. Långtidsarbetslösheten bland unga har ökat men är fortfarande betydlig lägre än bland andra grupper på arbetsmarknaden. Ungas flexibilitet att kunna ta arbete med kort varsel innebär också ofta de är de första som drabbas vid en lågkonjunktur. Detta riskerar att leda till ökad utslagning vilket kan få långsiktiga konsekvenser. Hamnar man för långt borta från arbetsmarknaden under en längre tid blir det allt svårare att komma tillbaka. En särskilt utsatt grupp är unga utan gymnasieexamen i de delar av landet som drabbats hårt av lågkonjunkturen. Det är mot dessa grupper de största insatserna bör riktas. Den höga ungdomsarbetslösheten består Efter att ha stigit kraftigt under 29 förefaller nu ungdomsarbetslösheten har stabiliserats, om än på en hög nivå. Fast den senaste informationen är inte entydig. I maj i år uppmätte SCB 176 arbetslösa mellan år (27,8 %). Det är 2 färre än under samma period 29 (då arbetslöstalet var 3, %). På arbetsförmedlingen var dock drygt 8 registrerade som Den kraftiga ökningen av ungdomsarbetslösheten har stannat av Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 arbetssökanden utan jobb, en ökning med ca 15 på ett år. Av SCB:s trendskattade data framgår att arbetslöshetsökningen bland unga visar en tendens att plana ut, men utan några tydliga tecken på minskning. Sammantaget kan konstateras att ungdomsarbetslösheten ökat betydligt under det gångna årets lågkonjunktur, och att ännu ser vi inga tydliga tecken på en varaktig nedgång. Arbetsmarknadstal, år (SCBs trendskattningar) Arbetslösa (%, högerskala) Arbetslösa (') Arbetskraft (') Det har diskuterats intensivt under det senaste året hur hög ungdomsarbetslösheten i Sverige egentligen är. Bland annat har det argumenterats att heltidsstuderande arbetssökande inte bör betraktas som arbetslösa, i synnerhet inte de mellan som i huvudsak går i gymnasiet. Räknar man bort heltidsstuderande faller ungdomsarbetslösheten med ca hälften. Ungdomsarbetslösheten präglas också av stora säsongsvariationer. Under sommarmånaderna söker sig många ut på arbetsmarknaden, vilket också drar upp de årliga genomsnittsnivåerna på arbetslösheten. Cirka hälften av unga arbetslösa är heltidsstuderande Arbetslöshet, år, heltidsstuderande (% av arbetskraften) Heltidsstuderande Ej heltidstuderande Arbetslösa totalt. 2 Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21

3 Det finns också argument för att ungdomsarbetslösheten i realiteten är högre än vad SCB redovisar. Många ungdomar har gett upp möjligheten att få ett arbete och lämnat arbetsmarknaden, och redovisas därmed inte som arbetslösa. Andra arbetar deltid och vill gå upp i tid, vilket är en form av deltidsarbetslöshet som inte heller mäts. Sett ur detta perspektiv kan ungdomsarbetslösheten vara ännu högre än de 3 % som redovisas. Även ur ett internationellt perspektiv betraktas ungdomsarbetslösheten i Sverige som hög. Den har också ökat mest i Sverige tillsammans med Finland och USA, mätt från början av 28. I jämförbara länder som Danmark, Tyskland och Holland ligger ungdomsarbetslösheten runt 1 %, och därmed betydligt lägre än den svenska. Det spekuleras framförallt i att dessa länders lärlingssystem, som underlättar övergången mellan utbildning och arbetsmarknad, håller tillbaka arbetslöshetsnivåerna. Många unga arbetslösa vill arbeta mer, men registreras inte som arbetslösa Svensk ungdomsarbetslöshet förblir hög internationellt sett Svensk arbetslöshet i internationell jämförelse, jan 25 apr 21 (15-24 år, % av arbetskraften, säsongsrensat) Sverige Finland Euro area USA Danmark Tyskland Holland. jan 5 jan 6 jan 7 jan 8 jan 9 jan 1 Källa: Eurostat Även validiteten i den internationella statistiken och jämförelserna har ifrågasatts. Sedan 27 har SCB redovisat data som inkluderar arbetssökande gymnasieungdomar (tidsserien har justerats bakåt till 25). Därmed täcker statistiken i Sverige samma grupper som i Europa. Det finns dock andra skillnader som kan påverka statistiken. Bland annat innebär omfattande lärlingssystem att ungdomar, som i Sverige skulle söka extraarbete, i dessa länder ofta har en avlönad lärlingspraktik, och därmed inte har samma behov eller möjlighet att vända sig till arbetsmarknaden. Detta har störst påverkan på unga i gymnasieåldern. Sverige har dock högre arbetslöshet även i ålderspannet 2-24 år, om än inte i samma grad som för hela gruppen mellan år. Europeisk statistik i stort sett jämförbar Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 3

4 Svensk arbetslöshet i internationell jämförelse, (2-24 år, % av arbetskraften) Sverige Euro area Finland Tyskland Danmark Norge Holland Källa: Eurostat Även om statistiken, både i Sverige och internationellt, är svårtolkad, kvarstår att ungdomsarbetslösheten är hög och att den har förvärrats under lågkonjunkturen. Det är också relativt tydligt att svensk ungdomsarbetslöshet är högre än i jämförbara länder, och att den i många fall ökat mer. Det tyder på att svensk arbetsmarknad fungerar dåligt och att det finns skäl att hämta erfarenhet från andra länder. Dessutom är, trots att ökningstakten i ungdomsarbetslösheten förefaller ha avstannat, nivåerna också med historiska mått höga. Der innebär risker för ökad utslagning och växande långtidsarbetslöshet. Många kommer att ha ett svagt utgångsläge i sitt yrkesliv, vilket kan ha långvariga konsekvenser för inkomster och risk för arbetslöshet i framtiden. Det finns heller inga skäl att negligera svårigheten för studerande att hitta möjligheter till ytterligare inkomster. En fungerande arbetsmarknad tillgodoser varierande arbetsbehov, och utöver förlusten för samhället av bortfall av arbetskraft, kan arbetslivserfarenhet i unga år många gånger underlätta ett senare fullt inträde på arbetsmarknaden. Positiv arbetsmarknadsdynamik för unga under 21 Trots att övergripande data för ungdomsarbetslösheten inte visar några tydliga tecken på en bestående förbättring, kan man under slutet av 29 och början 21 skönja att dynamiken för unga på arbetsmarknaden vände. Diagrammen nedan bygger på paneldata från SCB där man kan följa flödet mellan de olika anknytningsförhållandena som unga har till arbetsmarknaden. Det framgår under slutet av 28 och de första tre kvartalen av 29, att andelen unga, som gick från att arbeta till antingen arbetslöshet eller att lämna arbetskraften helt, ökade betydligt jämfört med samma period året dessförinnan. Under det sista kvartalet vände denna utveckling, vilket förstärktes under början av 21. Under dessa två kvartal gick endast 158 unga Svensk arbetsmarknad för unga kan förbättras Ungdomsarbetslöshet innebär förluster för samhället och för unga En allt mindre andel unga får lämna sitt arbete 4 Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21

5 från arbete till arbetslöshet/lämnade arbetskraften, jämfört med under samma period året innan. Flöde på arbetsmarknaden, K4-28 K1-21 (15-24 år, förändring procentenheter jmf samma period föregående år) K4 8 K1 9 K2 9 K3 9 K4 9 K1 1 arbete till arbetslöshet arbete till utanför arbetskraften Källa: SCB (AKU/Flödesdata) Samma tendens kan man se på flödet mellan arbetslöshet alternativt att stå utanför arbetsmarknaden till arbete. Från slutet av 28 och under hela 29 sjönk andelen unga som gick från arbetslöshet till arbete kraftigt. Detta vände om i början av 21 då 67 började arbeta efter att ha varit arbetslösa, jämfört med 56 under första kvartalet 29. Detta indikerar att antalet arbetstillfällen igen kan börja växa, något som bekräftas av att varslen fortsätter att minska under 21 samtidigt som nyanmälda platser på arbetsförmedlingen var mer än 5 % högre i maj 21 jämfört med maj 29. Andelen unga som lämnar arbetslöshet för ett arbete ökar någon under 21 Flöde på arbetsmarknaden, K4-28 K1-21 (15-24 år, förändring procentenheter jmf samma period föregående år) arbetslöshet till arbete utanför arbetskraften till arbete 8 1 K4 8 K1 9 K2 9 K3 9 K4 9 K1 1 Källa: SCB (AKU/Flödesdata) Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 5

6 Långtidsarbetslöshet och utslagning de verkliga hoten från ungdomsarbetslöshet Lågkonjunkturen har drabbat unga även i form av att arbetslöshetsperioden har ökat. Under sista halvåret 29 steg den genomsnittliga arbetslöshetstiden till ca 2 veckor. Det är betydligt lägre än för andra åldersgrupper, men en kraftig ökning jämfört med 28. Långtidsarbetslöshet för unga ökar risken för att de får det ännu svårare att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Dessutom med minskad arbetslivserfarenhet ökar sannolikheten för lägre inkomster och levnadsstandard framöver. Arbetslöshetsperioden för unga har ökat, men faller nu tillbaka Arbetslöshetens längd, jan-28 maj-21 (medelvärde, veckor) år (årl. % förä.) år (årl. % förä.) år år jan 8 apr 8 jul 8 okt 8 jan 9 apr 9 jul 9 okt 9 jan 1 apr 1 Även andelen unga som varken är i arbete, söker jobb eller studerar har börjat minska under början av Efter att ha nått upp till nästan 13 % av åldersgruppen och ökat med drygt 2 procentenheter föll denna kategori tillbaka under första kvartalet 21 till 11 %, vilket också är en minskning jämfört med första kvartalet 29. Det är främst gruppen som inte söker arbete som minskar. Även om det inte ger direkt utslag i minskad arbetslöshet, utan istället kan fördröja nedgången av densamma, är det positivt att allt färre ställer sig helt utanför arbetsmarknad och utbildning. Detta kan också vara ett tecken på att en positiv dynamik har inletts efter de kraftiga försämringar som lågkonjunkturen 29 medförde. Allt färre unga söker sig bort från arbetsmarknad och utbildning 1 Vad man brukar benämna NEETs efter den engelska akronymen av Not in Employment, Education or Training. 6 Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21

7 Unga som varken arbetar eller studerar (15-24 år), K2-25 K1-21 1/ (% av åldersgruppen) Totalt 9. Söker ej arb Sjuka Förändring av total jmf. med samma period föregående år Övriga 1/ Motsvarande begreppet NEET. Ungas flexibilitet i form av att kunna ta arbete med kort varsel, att de är beredda att flytta för ett jobb och att man i högre utsträckning vill ta vikariat och korttidsanställningar gör dem till en viktig resurs för arbetsmarknaden. Det innebär också att unga ofta är de första att drabbas av en lågkonjunktur, och får lämna arbetsmarknaden snabbast. Utöver de samhällsekonomiska förlusterna det innebär att unga som vill arbeta inte kan det, riskerar det också att leda till ökad utslagning som kan få långsiktiga konsekvenser. Hamnar man för långt borta från arbetsmarknaden under en lång tid blir det allt svårare att komma tillbaka. Arbetslivserfarenhet är viktig men även självförtroende. En i synnerhet utsatt grupp är unga utan gymnasieexamen i de delar av landet som drabbats hårt av lågkonjunkturen. Bland dessa är risken inte obetydlig att efter perioder av längre arbetslöshet många ger upp både utbildning och möjligheten att få jobb. Det mot dessa grupper de största insatserna bör riktas. Insatser bör inriktas på utsatta unga Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 7