FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl delas FöreningsSparbankens Företagarpris ut av VD Jan Lidén vid konferensen Vårt Ekonomiska Läge 2006 i Globen i Stockholm. I samband med ett seminarium med bankens prognoschef Cecilia Hermansson igår den 7 mars fick tio av de sammanlagt tolv finalisterna svara på en enkät om hur de ser på tillväxt, företagande och sysselsättning. Deltagarna representerar några av landets mest framgångsrika företag. Samtliga företag är växande, främst på hemmamarknaden, men även i utlandet. De har ökat antalet anställda under året som gått och planerar för nyanställningar. Sex av de tio företagen ser brist på lämplig arbetskraft som det största tillväxthindret. Det är fler än småföretagare i allmänhet. Det är också oroväckande med hänsyn till att arbetslösheten är hög och utanförskapet är stort. Matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras och utbildningen måste anpassas till företagens behov. Hälften av företagen anser att arbetsmarknaden blivit mer reglerad under de senaste tre åren, fyra av tio anser att det inte är någon skillnad. Endast ett av företagen tycker att arbetsmarknaden blivit mindre reglerad. Ökat ansvar för sjuksskrivna och förslagen om rätten till heltidsanställning oroar några av företagen. Nio av de tio företagen anser att arbetsrätten behöver reformeras. Att det behöver bli lättare att avsluta en anställning är ett exempel. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden anses viktigt med hänsyn till den allt snabbare förändringstakten i näringslivet. Åtta av de tio företagen förordar en skattereform. Det handlar om att sänka skattenivån generellt och göra skattereglerna tydligare. Det handlar också om reformering av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, förmögenhetsskatten och Lex Uggla. Flera av företagen anser att en skatte reform skulle kunna förbättra incitamenten att arbeta och anställa. På presenteras årets tolv finalister till Företagarpriset Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Undersökningens resultat: I samband med en diskussion med årets finalister till Förenings- Sparbankens Företagarpris 2006 Årets Företagare 2006 svarade tio av de tolv finalisterna på en skriftlig enkät hur de såg på tillväxt, företagande och sysselsättning. Här summerar vi deras svar. Övningen ger inga anspråk på att vara generaliserbar, utan försöker enbart få en bild av hur dessa tio framgångsrika företagare ser på utvecklingen och de eventuella reformer som kan behövas i svensk ekonomi. Sju av de tio företagen (7/10) hade fler sysselsatta idag än för ett år sedan, medan de resterande tre (3/10) hade lika många. Inget av företagen hade färre anställda jämfört med året innan. Åtta av de tio företagen (8/10) förutsåg att de skulle ha fler anställa om ett år, medan de resterande två (2/10) skulle ha lika många. Inget av företagen planerade att minska sin personal. Samtliga tio företag (10/10) såg framför sig att de skulle växa de närmaste fem åren. Sex av företagen (6/10) var koncentrerade till tjänster på den svenska marknaden och skulle öka sin produktion på hemmaplan. Ett av (1/10) företagen skulle enbart öka sin verksamhet i utlandet, medan de resterande tre företagen (3/10) planerade att öka sin verksamhet både i Sverige och i utlandet. På frågan hur de skulle agera om företaget fick en stor order eller en ny kund som ökade företagets försäljning med ca 25 % under minst ett år svarade åtta av tio företag (8/10) att de skulle anställa nya medarbetare. Eftersom flera svar var möjliga skulle hälften av dessa eller (4/10) enbart välja alternativet nyanställa medarbetare. Den andra hälften eller (4/10) kombinerade nyanställningar med andra lösningar såsom att hyra in personal, ta till mer övertid och lägga ut arbete på underleverantörer. Att enbart hyra in personal var en väg för två av företagen (2/10). Att lägga ut arbete på underleverantörer valdes av tre av företagen (3/10), men detta var i kombination med andra lösningar. Att ta till övertid var en lösning för ett av företagen (1/10), men det var också i kombination med andra lösningar. Företagen fick svara på frågan vilken faktor som var det största hindret för expansion av anställda. Sex av tio företag (6/10) betonade bristen på lämplig arbetskraft, medan två av företagen (2/10) svarade svag efterfrågan på produkterna och de resterande två företagen (2/10) svarade andra skäl, såsom rehabiliteringskrav av sjukskrivna och organisationssvårigheter. Inget av företagen valde att inte växa eller ansåg att brist på finansiering eller räntenivå skulle utgöra tillväxthinder. En majoritet av företagen ökar antalet anställda Samtliga företag är expanderande, hemma och/eller i utlandet Det här är företag som nyanställer om de får en stor order men några tillfälliga lösningar finns också Oväntat många anger arbetskraftsbrist som största tillväxthindret 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

3 Har arbetsmarknaden blivit mer eller mindre reglerad under de senaste tre åren, eller är det ingen skillnad? Fem av företagen (5/10) ansåg att arbetsmarknaden blivit mer reglerad, medan fyra av företagen (4/10) ansåg att det inte var någon skillnad. Endast ett av företagen (1/10) tyckte att arbetsmarknaden blivit mindre reglerad. På frågan om arbetsrätten behövde reformeras svarade nio av företagen (9/10) att det fanns sådana behov, medan det resterande företaget (1/10) inte tyckte att arbetsrätten behövde reformeras utan att det snarare var andra angränsande lagar som var i behov av förändring, t ex 3:12-reglerna för fåmansbolag, sjuklöneansvar, osv. Bland företagen som ansåg att det förelåg behov av reformer nämndes som anledning att mindre bolag (och inte enbart de allra minsta) måste få frångå turordningsregler. Det behövde bli lättare att avsluta en anställning. En rörligare arbetsmarknad ansågs krävas med hänsyn till den allt snabbare förändringstakten. Dessutom togs de nya förslagen om rätt till heltid upp och förkastades med hänsyn till att sysselsättningen då skulle minska. Överhuvudtaget förespråkade flertalet företag att det borde vara enklare att öka respektive minska antalet anställda, och att detta skulle minska inlåsningen på arbetsmarknaden och öka dynamiken. På frågan om det behövdes en skattereform ansåg åtta av företagen (8/10) att så var fallet. De resterande två (2/10) ansåg att det inte behövdes någon skattereform. Ett av dessa ville dock förändra arbetsgivaravgifterna. Bland dem som svarat att en skattereform var nödvändig var inkomstskatten, arbetsgivaravgifterna, förmögenhetsskatten, Lex Uggla viktiga skatter/avgifter att förändra eller ta bort. Generellt ansåg flera av företagen att skattenivåerna behövde bli lägre och skattereglerna måste bli enklare och tydligare. Vi ställde också frågan om vilken eller vilka reformer som företagen ansåg viktigast för att öka sysselsättningen i Sverige. Här följer svaren (ingen rangordning har gjorts): Bilden av regleringen av arbetsmarknaden är inte entydig En klar majoritet ser behov att ändra arbetsrätten En nästan lika stor majoritet vill ha en skattereform för att förbättra drivkrafterna Bättre drivkrafter, attityder och rörlighet är förslag på åtgärder Öka incitamenten att arbeta, bl a genom att beskatta arbete mindre inklusive att ha lägre arbetsgivaravgifter Förbättra drivkrafterna för företagande och företagare Göra det lättare för nystartade och mindre bolag att verka Fokusera mer på sysselsättningen framför arbetslösheten Göra arbetsmarknaden rörligare FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars

4 Förändra och skapa mer positiva attityder till företagande Utvärdera lagar så att de analyseras utifrån om de bidrar till högre eller lägre sysselsättning Anpassa regelverken till storleken på företaget Minska ansvaret för sjukskrivna anställda Ge fler alternativ till lönesättning Göra det möjligt för riskvilliga företagare att tjäna mer pengar på sin verksamhet och sitt risktagande Den sista frågan vi ställde var hur företagen såg på utsikterna för Sveriges konkurrenskraft under de kommande åren. Nio av tio (9/10) svarade att de var ganska goda, varav några ansåg att det kan komma att bli tuffare. Det resterande företaget hade inte svarat på frågan. Inget av företagen ansåg att utsikterna var mycket goda, inte särskilt goda eller dåliga/mycket dåliga. De här företagen ser relativt ljust på Sveriges utsikter Några kommentarer till undersökningen: Finalisterna i Årets Företagare 2006 är inte representativa för alla företag, men de är exempel på framgångsrika företag som verkar i Sverige och som intresserar sig för att det går bra för Sverige. De är expanderande företag som har behov av kompetent arbetskraft, men de upplever mer än företag i allmänhet att bristen på lämplig personal är ett tillväxthinder. Arbetslösheten är hög samtidigt som alltför många står utanför arbetsmarknaden. Detta sänder signaler till dem som arbetar för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Även utbildningen måste anpassas till de behov som näringslivet har. Inte sällan handlar det om att prioritera upp praktisk yrkesutbildning. Att bristen på lämplig arbetskraft är det största tillväxthindret sänder signaler På frågan om hur företagen skulle agera om de fick en stor order är det fler företag än genomsnittet som kan tänka sig att nyanställa medarbetare. I vår Småföretagsbarometer från i höstas var det vanligare att tillfällig personal hyrdes in, att man tackade nej till ordern eller hade utrymme och ledig kapacitet utan att nyanställa. Att reformera arbetsrätten och skatterna är tydliga budskap till politikerna hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt och hur sysselsättningen skulle kunna öka. Bättre drivkrafter till arbete och anställning samt en högre rörlighet på arbetsmarknaden förordas av dessa framgångsrika företag. Arbetsrätt och skatter står i fokus 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

5 Att företagen uppfattar att många av åtgärderna de föreslår redan är välkända för politiker skapar lätt en uppgivenhet. Att fortsätta reformansträngningarna på det sätt som gjordes under första hälften av 1990-talet blir allt viktigare för att bibehålla förtroendet för politiken och för möjligheterna att bedriva verksamhet i Sverige. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars