Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande företag. Produktiviteten i svenskt näringsliv förutses öka efter tre år i rad med negativ produktivitetstillväxt. Lönsamhetsförbättringen i näringslivet under 2010 kommer främst via lägre kostnader och i mindre utsträckning via ökade intäkter. Om vinstmarginalerna ska komma upp till den långsiktiga trenden redan 2011 krävs en betydande ökning i företagens intjäningsförmåga, vilket förefaller optimistiskt såvida inte den globala efterfrågan växer snabbare än förväntat. Företagskonkurserna i näringslivet har ökat med 30 % i årstakt under årets åtta första månader, vilket är den snabbaste ökningen sedan 1990-talskrisen. En växande arbetslöshet ökar risken för fler konkurser inom tjänstesektorn. Global överkapacitet och en svag investeringsefterfrågan ställer ökade krav på förnyelse och satsningar på nya produkter och tjänster i svenskt näringsliv. Denna analys fokuserar på hur små och stora företag påverkas av den globala recessionen när det gäller produktion, lönsamhet och balansräkningar. Vi konstaterar att utmaningarna är stora främst för mindre företag. I en matris redovisas vår bedömning av utsikterna för stora och små företag fördelat på branscher. Stora produktionsfall i industrin Svenska företag med stor utrikeshandel har drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Exportvolymtapp på närmare 20 % under första halvåret har lett till en motsvarande produktionsminskning i industrin, och innebär att produktionen Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 är tillbaka på 2003 års nivå enligt SCB:s nationalräkenskaper 1. Kontrasten är tydlig vid jämförelse med de privata tjänsteföretagen där produktionsvolymen under 2009 reducerats med måttliga 4 %. Risken för ytterligare nedragningar kan dock inte bortses ifrån, när den öppna arbetslösheten förväntas stiga uppemot 11 % om ett år. Under våren och sommaren har tecknen på en konjunturåterhämtning i näringslivet blivit fler. Fallet i produktionen har bromsats upp och en växande andel företag uppger att orderingången har förbättrats, om än från låga nivåer. Det är inom tjänsteföretagen som återhämtningen varit tydligast, inte minst inom parti- och detaljhandeln där produktionen har stigit två kvartal i rad. I branscher såsom åkeri, uppdragsverksamhet och datakonsulter är dock missnöjet med orderläget utbrett även om företagen förutser en vändning i konjunkturen. Ökad aktivitet under våren och sommaren Tillverkningsföretagen visar också en ökad aktivitet och sedan juni månad befinner sig Swedbanks och Silfs inköpschefsindex i tillväxtzonen. Industriföretagens produktionsplaner för det närmaste halvåret har skruvats upp samtidigt som det finns ett ökat behov att bygga upp lagren. Produktionsutvecklingen i industrin och privata tjänstesektorn, årlig procentuell förändring Privata tjänstesektorn Industrin Source: Reuters EcoWin Korrigeringar i företagens balansräkningar Lågkonjunkturen medför ökade krav på att stärka företagens balansräkningar. En försämrad intjäningsförmåga pressar företagens lönsamhet och dess betalningsförmåga, framför allt för bolag med hög skuldsättningsgrad. De börsnoterade bolagens balansräkningar har stärkts under Omfattande besparingsåtgärder har vidtagits under första halvåret i år inte minst på personalsidan för att stärka bolagens kassaflöden. Ytterligare effektiviseringsåtgärder förutses i syfte att förbättra näringslivets konkurrenskraft och att höja produktivitetstillväxten som varit negativ tre år i rad. Kraven på sunda balansräkningar ökar 1 Enligt SCB:s industriproduktionsindex har industriproduktionen nått 1999 års nivå 2 Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009

3 Samtidigt minskar bolagens skuldsättningsgrad när färre investeringar genomförs, inte minst i industriföretagen där kapacitetsutnyttjandet är lågt. Det skulle innebära att den ökande skuldsättningsgraden, som börsbolagen uppvisat sedan 2007, driven av en stark investeringsökning, bryts. Kreditefterfrågan från näringslivet förväntas därmed vara begränsad, vilket är normalt vid en konjunkturnedgång och vid ett lågt resursutnyttjande. Kreditgivningen till icke-finansiella företag ökade med 2 % i årstakt i juli trots ett lågt ränteläge. Motsvarande för hushållssektorn var en ökning med 8 %. Skuldsättningsgraden minskar när investeringar faller kraftigt Skuldsättningsgrad bland börnoterade bolag 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 Genomsnitt ,0 54,0 52,0 dec/98 dec/99 dec/00 dec/01 dec/02 dec/03 dec/04 dec/05 dec/06 dec/07 dec/08 Källa: Riksbanken Hur ser det ut bland de mindre bolagen? Landets små och medelstora företag har generellt sett en lägre soliditet än de större bolagen. Det innebär också att de mindre företagens ekonomiska ställning är mer känslig för konjunktursvängningar, ränteförändringar och variationer i lönsamheten jämfört med större företag. I Småföretagsbarometern från i våras uppgav mer än vart tredje företag att lönsamheten hade försämrats under det senaste året, vilket är den högsta andelen sedan lågkonjunkturåret Mest missnöjda med lönsamheten var företagen inom varuhandeln och samfärdsel. Förutom en svag efterfrågan pressas småföretagen av lägre försäljningspriser inte minst hos underleverantörer till större bolag. Likviditetsproblem på grund av sena inbetalningar från kunder är relativt vanligt förekommande för mindre företag, vilket också framgår i Småföretagsbarometern. Att småföretagens finansiella ställning har försämrats återspeglas i konkursstatistiken. Antalet företagskonkurser har stigit med över 30 % under årets åtta första månader jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar samma ökningstakt som under bank- och finanskrisen i början av 1990-talet då företag per år gick i konkurs. Totalt har företag gått i konkurs under Trots att ökningstakten är densamma, innebär den lägre nivån på företagskonkurser i utgångsläget idag en lägre uppgång i absoluta tal. Småföretag, färre än 20 anställda, och som är verksamma inom privata tjänster och varuhandel är överrepresenterade i statistiken. Lägre soliditet i småföretagen innebär en ökad risk för konkurs Antalet företagskonkurser ökar i samma takt som under 1990-talskrisen En fortsatt försämrad arbetsmarknad ökar risken för fler konkurser, inte minst inom handelssektorn och i synnerhet bland de Swedbank Analys Nr 9 29 september

4 företag som har små marginaler. Det låga ränteläget och en fortsatt expansiv finanspolitik kan dock mildra effekterna, åtminstone på kort sikt. På längre sikt kommer intjäningsförmågan att bli avgörande för företagskonkurserna. Antalet företagskonkurser, procentuell förändring i årstakt % månaders glidande medelvärde Source: Reuters EcoWin Lönsamheten i näringslivet förbättras 2010 Stigande arbetskostnader och en låg produktivitetstillväxt har bidragit till att lönsamheten i svenskt näringsliv har försämrats under de senaste åren. Även om lönsamhetsförsämringen varit tydlig, har vinstandelarna ännu inte nått de låga nivåer som rådde under 1990-talskrisen, se diagram nedan. Det gäller även för industrisektorn som annars är det område som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Lönsamhetsnivån kan försämras ytterligare om konjunkturuppgången försenas Förutom att den ekonomiska politiken är mer expansiv kan det också tyda på att de svenska företagen i allmänhet är mer robusta jämfört med tidigare konjunkturnedgångar, inte minst på grund av de produktivitetsförbättringar som genomförts i näringslivet under det senaste decenniet. Risken finns dock att lönsamhetsförsämringen kan komma med fördröjning. Vinstandel i näringslivet exkl finans och fastighetsverksamhet 40,0 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 28,0 26,0 24,0 22,0 20, Källa: KI 4 Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009

5 Vi bedömer att den svaga omvärldskonjunkturen och ett lågt resursutnyttjande kommer att leda till ytterligare effektiviseringar och rationaliseringar i företagen. Produktiviteten i svensk ekonomi, som varit negativ tre år i rad, antas stiga med 2-3 % under 2010/11. Försämringen på arbetsmarknaden förutses leda till lägre nominella löneökningar de närmaste åren. Sammantaget bedömer vi att enhetsarbetskostnaderna i näringslivet förväntas sjunka under 2010 och 2011, efter att ha stigit relativt kraftigt under de senaste tre åren. Däremot ser vi en viss uppgång för 2011 i hela ekonomin. Det är framför allt inom den varuproducerande sektorn, där produktiviteten förväntas öka snabbast, som enhetsarbetskostnaderna kommer att sjunka tydligast. Det är också i industrin som vinstmarginalerna förutses uppvisa den största förbättringen under En hårdnande priskonkurrens och en appreciering av den svenska kronan innebär att företagen kommer att vara försiktiga med att höja priserna. Återhämtningen i företagens vinstandelar nästa år kommer således i huvudsak via lägre kostnader och i mindre utsträckning via ökad intjäningsförmåga. Kostnadsbesparingar förbättrar näringslivets vinstmarginaler Störst lönsamhetsförbättring förväntas inom industrin En kostnadseffektivare verksamhet kan emellertid inte fortsätta i samma takt framöver varför en starkare efterfrågan måste till om vinstmarginalerna ska kunna komma tillbaka till den långsiktiga trenden redan under 2011 som bland annat Konjunkturinstitutet prognostiserar. Vår bedömning om en långsam global återhämtning och ökad konkurrens kan innebära att vinstprognoserna är för optimistiska. Enhetsarbetskostnader och produktivitet i hela ekonomin (procentuell förändring) ULC Produktivitet Källa: Swedbank och KI Swedbank Analys Nr 9 29 september

6 Överkapacitet drar ned näringslivets investeringar Ett lågt kapacitetsutnyttjande och en svag efterfrågan bidrar till att näringslivets investeringar minskar kraftigt under Vi bedömer att investeringarna i näringslivet vänder upp först under 2011 när kapacitetsutnyttjandet stiger och den globala efterfrågan stärks. De största investeringsfallen förutses i industribranscher där resursutnyttjandet är lägst såsom inom transportmedels-, metallvaru- och trävaruindustrin. Energi- och infrastruktur är bland de få branscher där nyinvesteringar sker Även i de privata tjänsteföretagen planeras minskade investeringar, inte minst på grund av att orderstockarna alltjämt är lägre än normalt. Sannolikt finns det också en viss överkapacitet inom delar av tjänstesektorn efter de senaste årens relativt starka investeringsuppgång till exempel i parti- och detaljhandeln. Bland de få branscher där investeringsökningar planeras det närmaste året, är inom energisektorn, för att bland annat säkra och effektivisera den framtida energiförsörjningen. Regeringens satsningar i infrastruktur kan också leda till fler investeringsprojekt, inte minst inom anläggningsbyggandet. Rot-avdrag och modernisering av det befintliga bostadsbeståendet kan till viss del kompensera den minskade nyproduktionen av bostäder. Stora regionala skillnader i konjunkturen Även om tydliga mönster ännu kan vara svåra att urskilja, förefaller regioner med relativt många underleverantörer till fordonsoch tillverkningsindustrin ha fått känna av krisens återverkningar i dess första skede. Det gäller både avseende företagsutvecklingen och arbetsmarknaden. I de tre värst drabbade länen fördubblades antalet konkurser under årets åtta första månader jämfört med ifjol, medan antalet var oförändrat i Västmanlands län. Uppsala- och Södermanlands län är andra regioner där konkurserna hittills blivit väsentligt färre än i landet som helhet. Geografiska skillnaderna i antalet konkurser återspeglas också på arbetsmarknaden. Varselfrekvensen har varit högre i de delar av landet där industrisektorn väger tyngre relativt andra regioner med en större privat tjänstesektor. Konkurserna ökar mest i industritunga regioner Antal företagskonkurser januari-augusti, procentuell förändring Blekinge Kronobergs Gotlands Jönköpings Kalmar Västerbottens Östergötlands Jämtlands Skåne Hallands Västra Götalands Gävleborgs Stockholms Dalarnas Hela riket Värmlands Norrbottens Västernorrlands Örebro Södermanlands 3 0 Uppsala Västmanlands Källa: Tillväxtverket 6 Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009

7 Strukturomvandlingen i svenskt näringsliv påskyndas Den strukturomvandling som nu sker, inte minst inom bilindustrin, och dess effekter på den privata tjänstesektorn kommer att ställa ökade krav på förnyelse av det svenska näringslivet. Sveriges stora exponering gentemot investeringsvaror kan leda till att återhämtningen i svensk ekonomi tar längre tid, i synnerhet om den globala investeringsefterfrågan blir mer utdragen. Ett fåtal stora svenska multinationella exportföretag, vilka samtidigt svarar för mer än tre fjärdedelar av näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling, innebär en sårbarhet i svensk ekonomi, särskilt om storbolagen trendmässigt tappar i konkurrenskraft eller om framtidssatsningarna alltmer hamnar utanför Sveriges gränser. Det svenska näringslivet kännetecknas dock av en relativt hög förnyelsekapacitet till följd av globaliseringen och den tilltagande internationella konkurrensen. Förutom att produktionen effektiviserats, har svenskt näringsliv stöpts om mot en större andel tjänster. Även traditionella industriföretag har tjänstefierats. I takt med att ekonomin har blivit alltmer kunskapsbaserad, bestäms företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed länders tillväxt och välstånd i allt större utsträckning av hur ny kunskap och kompetens genereras och används. Ju effektivare kunskap och kompetens kan omsättas i innovationer, dvs nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar, desto konkurrenskraftigare näringsliv. Insatser görs för att öka nyföretagandet. Nedanstående matris är ett försök att kvantifiera hur olika branscher och företagsgrupper förväntas utvecklas under 2010 avseende efterfrågan, lönsamhet, konkurser och strukturomvandling. Ett värde betecknat med fyra (++++/----) innebär stor positiv/negativ effekt medan = är oförändrad effekt. Värderingarna bygger på egna bedömningar. Bedömning hur svenska företag i olika branscher utvecklas under 2010 jämfört med 2009 Verkstadsindustrin Byggverksamhet Handel o hushållstjänster Företagstjänster Stora företag Efterfrågan Lönsamhet Konkurser = = + + Strukturomvandling = ++ Små och medelstora företag Efterfrågan Lönsamhet Konkurser Strukturomvandling Källa: Swedbank Swedbank Analys Nr 9 29 september

8 Vår bedömning är att efterfrågan förbättras under 2010 för de redovisade branscherna om än i varierande grad. Återhämtningen i den globala konjunkturen, ökade offentliga infrastruktursatsningar och rot-avdrag skapar en ökad efterfrågan på varor och tjänster. Större företag med ett stort marknadssegment drar fler fördelar av ett förbättrat orderläge, jämfört med mindre bolag som inledningsvis möter en ökad konkurrens och pressade priser. Storföretagens rationaliseringar och kostnadsbesparingar påverkar också de mindre företagens tillväxtutsikter. Efterfrågan förbättras i varierande grad under 2010 Tydligaste lönsamhetsförbättringen förutses i industrin, där enhetsarbetskostnaderna sjunker kraftigt under 2010 när produktivitetstillväxten tilltar. I mindre handelsföretag pressas lönsamheten av en högre arbetslöshet och ökad priskonkurrens. Antalet konkurser bedöms stiga ytterligare En tilltagande konkurrens och otillräcklig lönsamhet förväntas leda till fler konkurser, särskilt bland mindre nystartade handels- och tjänsteföretag där marginalerna i allmänhet är låga. Strukturomvandlingen av den svenska industrin kommer att påskyndas, inte minst inom investeringsvaruindustrin. Global överkapacitet och en svag investeringsefterfrågan ställer ökade krav på förnyelse och satsningar på nya produkter och tjänster. Effektivisering i företagens inköpsrutiner och produktion leder till förändrade inköpsmönster, vilket påverkar både tillverkande och tjänsteproducerande företag. Jörgen Kennemar Ökade krav på förnyelse och satsning på nya produkter och tjänster Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 8 Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009