LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Transkript

1 1 LINKÖING UNIVERITET Nationalekonomi UTRIKEHANEL Jan Lindvall

2 2 2 verige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att verige dels är förhållandevis litet på världsmarknaden, dels att verige har en betydande utrikeshandel. torleken på utrikeshandeln kan uttryckas på olika sätt, varav ett är att konstatera att den samlade exporten av varor och tjänster utgör drygt en tredjedel av den totala produktionen (BN). ett från andra hållet är en tredjedel av den totala förbrukningen importerade varor och tjänster. 1 enna omfattande utrikeshandel gör verige starkt beroende av förändringar i världsekonomin: ändrade världsmarknadspriser, konkurrens- och efterfrågeförhållanden "smittar av sig" på den svenska ekonomin och kan medföra effekter på inflation, sysselsättning och välfärd i vårt land. Man kan då frestas att tycka att tillvaron för lilla verige och dess invånare skulle bli betydligt lugnare om vi begränsade utrikeshandeln. et är möjligt att så är fallet, men samtidigt skulle vi helt eller delvis gå miste om de fördelar som utrikeshandeln innebär. Vilka är då fördelarna med utrikeshandel? Hur bestäms handelsstrukturen, d v s vilka varor som exporteras respektive importeras? Vilka effekter har handeln på resursanvändningen i samhället och hur påverkas resursanvändningen av begränsningar av handeln? yftet med det här kompendiet är att belysa och i någon mån besvara dessa frågor. Vi börjar med att diskutera de allmänna förutsättningarna för att internationell handel skall uppstå, för att därefter gå in på faktorer som påverkar handelsstrukturen. ärefter visar vi på de positiva välfärdseffekter som utrikeshandel medför och diskuterar effekterna av regleringar av frihandeln genom olika former av handelspolitik. Fördelarna med utrikeshandel Ibland talar man om handel mellan länder som om det faktiskt vore länderna som handlade med varandra. enna typ av bilateral handel har förvisso förekommit (och förekommer), i synnerhet när en planekonomi är den ena parten. I "normalfallet" är det dock företag och/eller konsumenter som handlar med varandra, utifrån samma drivkrafter som gäller för köp och försäljning inom ett land, d v s lönsamhet i någon bemärkelse. En förutsättning för denna typ 1 Närmare beskrivningar av veriges utrikeshandel finns i t ex L Lundberg: Internationell handel och industristruktur, Liber 1991 och i Johan Torstensson: verige i den internationella ekonomin i ödersten (red): Marknad och politik, N Förlag

3 3 3 av handel är således att såväl köpare som säljare tjänar på det. Köparna 2 köper varan från utlandet antingen för att den inte finns i hemlandet, eller för att det inhemska priset är högre än det som gäller för importvaran. äljarna 3 å sin sida, exporterar varan om man får mer betalt än man kan få i hemlandet och om det pris man kan ta ut överstiger marginalkostnaden. etta illustreras i figur 1 nedan. 1a visar ett fall som ger upphov till import, 1b ett fall med export. står i båda fallen för inhemskt utbud, d v s den produktion av varan som sker inom landet vid olika priser. betecknar förstås efterfrågan inom landet, i är det jämviktspris som skulle gälla utan utrikeshandel och v är världsmarknadspriset, d v s det pris som gäller vid internationell handel. et förutsätts i båda fallen att landet är så litet att dess efterfrågan/utbud inte påverkar världsmarknadspriset. (a) (b) i v v i Qs Qi Qd Q Xd Xi Xs X Figur 1 Import och export vid givet världsmarknadspris I figur 1a kommer utrikeshandeln att innebära en inhemsk produktion motsvarande Q s, medan konsumtionen kommer att vara Q d, Jämfört med ett läge utan handel, Q i, har alltså konsumtionen ökat och produktionen minskat. et efterfrågeöverskott som gäller om vi 2 I fortsättningen använder jag beteckningen "konsumenter" för köpare, även om den beteckningen kan ge felaktiga associationer. Konsumenten är i själva verket ofta en mellanhand (ett importföretag), men i enlighet med gängse bruk inom mikroteorin bortser jag från mellanhänder och ser det hela som om varan i fråga hamnar direkt hos den slutlige användaren. Till yttermera visso kan den slutlige användaren mycket väl vara en producent, som t ex köper en maskin från ett utländskt företag. 3 I analogi med ovanstående kallas säljarna fortsättningsvis för "producenter". 3

4 4 4 endast ser till inhemskt utbud jämfört med efterfrågan täcks alltså med hjälp av import (Q d Q s ). I princip kan vi säga att totalutbudet" av varan till landets konsumenter kommer att vara fullständigt elastiskt för priset v. Orsaken till att handel inleds kan sägas vara att världsmarknadspriset ligger under det pris som ger inhemsk jämvikt. Observera att en fri utrikeshandel innebär att världsmarknadspriset kommer att gälla för såväl inhemska producenter som konsumenter. etta förutsätter att de inhemska producenterna inte skyddas på något sätt. ådana skydd kan byggas upp genom politiska beslut, t ex i form av tullar (vilket vi återkommer till), men kan också vara naturliga", t ex i form av transportkostnader mellan länderna eller p g a kvalitetsskillnader, som gör det möjligt för inhemska producenter att ta ut ett pris som ligger över världsmarknadspriset. Ovanstående resonemang bygger med andra ord på att det råder fullständig konkurrens. Figur 1b visar effekterna av handel då det är fråga om en exportvara. Om världsmarknadspriset ligger över det inhemska jämviktspriset är det lönsamt för producenterna att öka sin produktion till X s och bjuda ut det man inte blir av med inom landet på världsmarknaden. Totalefterfrågan" på varan från landets producenter blir fullständigt elastisk vid ett pris motsvarande v. amtidigt kommer konsumenterna i landet att tvingas betala det högre v, vilket innebär att efterfrågad kvantitet minskar, till X d. et utbudsöverskott som gäller om man ser till inhemsk efterfrågan respektive utbud exporteras till andra länder. Vad bestämmer handelsstrukturen? et inhemska jämviktspriset bestäms av de utbuds- och efterfrågeförhållanden som gäller inom landet. En stor efterfrågan på en vara i ett visst land skulle alltså i sig kunna innebära att landet i fråga blir en importör av varan på världsmarknaden. etta illustreras i figur 2, där (a) representerar ett land med stor efterfrågan och (b) ett land med "normal" efterfrågan. Vid priset v kommer landet representerat i (a) att importera varan (Q a d Q a s ), medan "land (b)" exporterar samma vara (Q b s - Q b d ). 4

5 5 5 (a) (b) v v Q a s Q a d Q Q b d Q b s Q Figur 2 Observera att ländernas utbudskurvor är identiska. Med tanke på att utbudet återspeglar marginalkostnaden innebär detta, att länderna har samma kostnader för att producera varorna. roduktionskostnaderna, eller effektiviteten i produktionen, är således densamma. För att tydliggöra den betydelse beroendet mellan olika näringsgrenar i ett land har för handeln behöver den partiella analys som görs i figurerna 1 och 2 kompletteras. et är skillnaden i relativ produktivitet och därmed i relativa tillverkningskostnader som bidrar till att förklara det internationella handelsmönstret. Nedanstående exempel illustrerar detta. äg att vi har två varor, svärd och ringar, som produceras under fri konkurrens i två länder, Mordor och Fylke. Endast en knapp resurs, arbetskraft, finns och den är helt rörlig mellan de två näringsgrenarna inom respektive land men den är inte rörlig mellan länderna. Åtgången av arbetstid, mätt i timmar det tar att producera en varuenhet, visas i tabell 1. g a vissa skiljaktigheter när det gäller religion, styrelsesättning och annat har dessa båda länder hittills inte handlat med varandra. Tabell 1 Arbetskraftsåtgång värd Ringar Fylke Mordor

6 6 6 Utifrån denna tabell skulle man kunna frestas till att tro att Mordor har föga att vinna på att importera något från Fylke; man har ju klart lägre resursåtgången för båda varorna. Bilden blir emellertid en annan om vi beräknar alternativkostnaden för de båda varorna, d v s hur mycket man måste avstå från av den ena varan för att producera en enhet av den andra. Tabell 2 Alternativkostnader värd Ringar Fylke 0,33 ringar 3 svärd Mordor 0,5 ringar 2 svärd Eftersom en ring kräver tre gånger så mycket resurser som ett svärd i Fylke, är alternativkostnaden för en ring = tre svärd i detta fagra land, medan motsvarande kostnad i Mordor är två svärd. Förhållandet mellan länderna blir det omvända när det gäller svärd; här har Fylke den lägsta alternativkostnaden. Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan tillverkningskostnaderna, snarare än av den absoluta storleken på respektive kostnad. Att Mordor har en relativt hög alternativkostnad för svärd beror således mer på att resursåtgången för ringar är låg, än att resursåtgången för svärd är hög. Eller omvänt: den låga alternativkostnaden för svärd i Fylke beror kanske inte så mycket på att man är effektiva på att producera svärd i sig, utan snarare på att man är fullständigt under isen när det gäller att producera ringar. Men faktiskt är det meningslöst att försöka förklara alternativkostnaden eller den komparativa kostnaden, som den också kallas enbart i termer av hög och låg resursåtgång; det är ytterst förhållandet mellan resursåtgången i näringsgrenarna som bestämmer alternativkostnaden. Man kan t ex multiplicera Fylkes resursåtgång med 0,01 och Mordors med 500 i tabell 1 ovan, och ändå få samma alternativkostnader som i tabell 2. Om vi utgår från dessa alternativkostnader ser vi, att Fylke vinner på att exportera svärd om man får mer än 0,33 ringar för varje svärd. Mordor tjänar å andra sidan på att importera svärd om man betalar mindre än 0,5 ringar för varje enhet. Ett bytesförhållande som t ex innebär att 1 svärd byts mot 0,4 ringar (d v s 2,5 svärd för 1 ring) gör således att båda länderna tjänar på handeln: Fylke får fler ringar i betalning än det kostar landet i form av alternativkostnaden, Mordor betalar mindre än det skulle kostat dem att själva producera svärden. Läsaren kan 6

7 7 7 själv övertyga sig om att detta bytesförhållande (1 ring = 2,5 svärd) även innebär att Mordor tjänar på att exportera ringar och Fylke tjänar på att importera samma vara. Avgörande för vilka varor ett land skall exportera respektive importera skulle således vara alternativkostnaderna, eller m a o de komparativa kostnaderna. I exemplet ovan sägs Fylke ha komparativa fördelar i produktionen av svärd, medan Mordor har komparativa fördelar i ringproduktionen. et faktum att Mordor har den lägsta resursåtgången brukar uttryckas som att Mordor har absoluta fördelar för båda varorna. essa är alltså inte avgörande för om handel mellan länderna skall inledas. 4 et är värt att notera att eftersom de komparativa fördelarna bestäms av relationen mellan resursåtgången för de två varorna, är det i princip omöjligt att ett land, p g a allmän ineffektivitet, helt saknar komparativa fördelar. äremot är det fullt tänkbart att de komparativa fördelarna skiftar från en typ av produktion till en annan över tiden. et är också möjligt, åtminstone på kort sikt, att de komparativa fördelarna inte kan utnyttjas och inte kommer att påverka produktionsinriktningen, p g a "felaktiga" växelkurser. Olika länder använder som bekant olika valutor. För att det skall vara möjligt att bedriva handel mellan länderna måste dessa valutor kunna växlas mot varandra. Ett företag från UA som exporterar varor till verige har således ingen användning för EK (normalt), medan den svenske köparen å sin sida (normalt) inte har några inkomster i $ att betala med. Affären förutsätter alltså att EK på något sätt kan "översättas" till $. etta sker på valutamarknaden, till en viss växelkurs, t ex ett visst förhållande EK/$. När varor importeras av svenskar ger alltså detta upphov till en efterfrågan på utländsk valuta (t ex $), medan en export från verige skapar ett utbud av utländsk valuta. Växelkursen, d v s priset på utländsk valuta, bildas på samma sätt som andra priser, om inga ingrepp görs. Växelkursens betydelse för utrikeshandeln kan illustreras genom att tillfälligtvis återvända till de båda länderna Mordor och Fylke. Låt oss anta att timlönekostnaden i de två länderna är 1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkorna (MEK) och att länderna börjar sin handel med en växelkurs = 1, d v s en FEK växlas mot en MEK. etta leder till att priset på båda varorna 4 Teorin om den komparativa kostnaderna utvecklades redan under första hälften av 1800-talet av den engelske ekonomen avid Ricardo. Av uppenbara skäl kunde denne inte använda samma länder som jag i sin exemplifiering, utan utgick i stället från länderna ortugal och England, samt varorna vin och kläde. Artig som han var, län han ortugal ha de lägsta kostnaderna för båda varorna 7

8 8 8 kommer att vara lägst i Mordor, vilket är en ohållbar situation eftersom Mordor då skulle exportera både ringar och svärd. å valutamarknaden skulle därmed Fylke efterfråga MEK i stort antal, men detta skulle inte motsvaras av något utbud eftersom ingen i Mordor har anledning att bjuda ut MEK för att växla till FEK; det finns ju inga varor från Fylke att köpa! I själva verket måste växelkursen (t ex FEK/MEK) ligga inom ett visst intervall för att handel i båda riktningar skall uppkomma. För att Fylke skall exportera svärd, där man ju har sina komparativa fördelar, måste man få mer än10 FEK per enhet. För att Mordor skall vara villiga att importera svärd, är man å andra sidan beredd att som högst betala 5 MEK. Med andra ord måste det gälla att: 10 FEK < 5 MEK eller 2 FEK < 1 MEK amtidigt krävs det att Fylke betalar mer än motsvarande 10 MEK för ringar, d v s 30 FEK > 10 MEK eller 3 FEK > 1 MEK. Kombinerar vi dessa båda gränser ser vi att värdet på växelkursen FEK/MEK måste ligga inom intervallet 2-3. Om växelkursen är t ex 2,5 får vi nedanstående priser i MEK. Tabell 3 riser i MEK värd Ringar Fylke 4 12 Mordor 5 10 Vi ser att Fylkes låga effektivitet, d v s deras höga resursåtgång absolut sett, "slår igenom" i form av att valutan får ett lågt värde. en höga växelkursen gör alltså att länderna ändå kan handla med varandra. etta innebär t ex, att om lönerna i Fylke skulle stiga ohämmat så att priserna i FEK också stiger, kan detta "kompenseras" genom att valutan får ett lägre värde (deprecieras) gentemot MEK. 5 5 Eventuella likheter med andra länder är långt ifrån tillfälliga. eprecieringar (eller devalveringar) kan vara ett bekvämt sätt att bevara sin internationella konkurrenskraft, men har också en rad problem. Bl a är det inflationsdrivande och man riskerar även att bevara en industristruktur och produktionsinriktning som inte har kraft att hävda sig internationellt utan den hjälp som devalveringen innebär. 8

9 9 9 Om ett land har komparativa fördelar för någon produktion (vilket det i princip måste ha) kommer således handel att löna sig samhällsekonomiskt för landet. En rättvisande växelkurs för landets valuta kommer också att innebära att denna handel blir lönsam privatekonomiskt - för enskilda producenter och konsumenter. Vilken produktion som ger komparativa fördelar bestäms i sin tur av en rad olika faktorer. Ricardo utgick helt enkelt från tillgången till olika teknik. En annan sådan faktor är givetvis tillgången till råvaror. Givetvis är det omöjligt att exportera olja om landet saknar oljetillgångar. etta är en självklarhet, men det är långt mindre självklart att ett land som har vissa råvarutillgångar även har komparativa fördelar när det gäller förädlingen av dessa råvaror. etta beror på alternativkostnaden för den förädlande produktionen. Närheten till råvaran kan ge upphov till en viss fördel när det gäller högre förädlingsgrader om t ex transportkostnaderna för råvaran är höga, men detta behöver ju inte alltid vara fallet. Tillgången till andra produktionsfaktorer och priserna på dessa är ytterligare faktorer som påverkar vilken produktion som ger komparativa fördelar. Enligt den s k faktorproportionsteorin 6 kommer ett land som är relativt rikt på kapital att ha relativt låga kostnader för kapital och för kapitalintensiv produktion och således exportera sådana varor. Ett land med relativt gott om arbetskraft skulle då givetvis exportera varor som är arbetsintensiva, d v s där en stor andel av kostnaderna utgörs av löner. amma typ av resonemang kan tillämpas med en annan indelning av produktionsfaktorerna. et hävdas t ex att verige har komparativa fördelar i kunskapsintensiv" produktion. etta behöver inte tolkas som att arbetskraften i verige har en högre kunskapsnivå än i andra länder, utan de komparativa fördelarna uppkommer snarare genom att den goda tillgången till utbildad arbetskraft gör, att skillnaden i lönekostnad mellan utbildad och outbildad arbetskraft är mindre i verige än i andra länder. 6 Även kallad Heckscher-Ohlinteoremet efter de båda svenska ekonomerna. 9

10 10 10 Handel kan även förekomma utan att det finns några skillnader i komparativa kostnader. Ett exempel är handel med märkesvaror ett annat att företag kan utnyttja stordriftsfördelar genom att sälja varor till utlandet. Ett tredje "specialfall" har vi om marknaden kännetecknas av ofullständig konkurrens. etta illustreras i figur 3 nedan. (a) (b) i MC v Qi Qinh Qe Qexp Figur 3 Export vid ofullständig konkurrens Företaget har en viss monopolställning på hemmamarknaden och säljer kvantiteten Oi till priset i. Eftersom detta är ett monopolpris så är MC lägre än i. Företaget kan nu sälja ytterligare enheter på världsmarknaden, där man dock tvingas ta ut samma pris som andra internationella företag, nämligen v. Man kommer då att maximera vinsten av exportförsäljningen vid kvantiteten Qe. En förutsättning för att en sådan prisdiskriminering skall vara aktuell är givetvis att man faktiskt har en någorlunda stark monopolställning på hemmamarknaden. enna kan beror på en (överdriven?) tilltro till kvalité (har du råd att inte köpa svenskt) men även på bättre utbyggt distributionssystem, service etc i hemlandet. Ytterligare en förutsättning för att prispolitiken skall vara framgångsrik är att "hemmakonsumenterna" inte utan vidare kan köpa varan utomlands (till priset v) eller att någon driftig person i "utlandet" säljer tillbaka varan till ursprungslandets konsumenter (för ett pris som ligger någonstans mellan i och v). 10

11 11 11 Välfärdsvinster av utrikeshandel; effekter av handelsbegränsningar "oängen" med utrikeshandel kan sägas vara, att ett land får möjlighet att skaffa sig varor billigare genom import i stället för att producera dem själva. etta innebär att landet kan nå upp till en högre konsumtionsnivå än utan handel, vilket kan illustreras med hjälp av en produktionsmöjlighetskurva, som i figur 4 nedan. Mat o Mk A C Mp B Kk Kp Kläder Figur 4 äg, t ex att landet före handel producerar en kombination av de båda varorna mat och kläder som motsvarar punkt A, och att denna punkt innebär en effektiv produktionsmix, d v s svarar mot konsumenternas preferenser. En övergång till utrikeshandel innebär att landet kan byta kläder mot mat enligt det prisförhållande som gäller på världsmarknaden, vilket motsvarar lutningen på linjen o. enna linje representerar landets "terms of trade", d v s förhållandet mellan priset på exportvaran och priset på importvaran. Ju högre terms of trade, desto bättre för landet, eftersom det innebär att man får mer importvaror för en given mängd export. 7 Vi ser, att om man kan byta efter det förhållande som anges av o är punkt B att föredra produktionsmässigt. Landet kan då producera Mp av mat och Kp av kläder, för att sedan byta längs linjen o och konsumera i exempelvis punkt C. etta innebär då att landet importerar 7 Lutningen är M/ K = - k / M, vilket anger hur mycket man kan öka (köpa) tillgången av mat om man minskar (säljer) en enhet kläder. Ju brantare linje desto mer mat får man för sina kläder, d v s desto högre är priset på kläder, k, i förhållande till priset på mat, M. 11

12 12 12 (Mk - Mp) av mat och exporterar (Kp - Kk) av kläder. Jämfört med utgångsläget A har landet ökat konsumtionen av båda varorna. Fördelarna med utrikeshandel kan också illustreras med hjälp av efterfråge- och utbudskurvor. I figur 5 (a) visar den streckade ytan under -kurvan den kostnadssänkning det innebär att importera kvantiteten (Q i - Q s ) i stället för att producera den inom landet. Utbudskurvan visar ju den inhemska marginalkostnaden medan v visar kostnaden för att importera varan. en streckade ytan under -kurvan visar allokeringsvinsten av den ökade konsumtionen från Q i till Q d ; konsumenternas värdering av denna ökning är hela ytan under efterfrågekurvan, medan kostnaden fortfarande är v. (a) (b) i v v i Qs Qi Qd Q Xd Xi Xs X Figur 5 Välfärdsvinster av import och export I (b) visas allokeringsvinsterna av export. en streckade ytan över -kurvan representerar skillnaden mellan exportinkomst ( v ) och konsumenternas värdering av kvantiteten (X i - X d ), d v s de enheter som tidigare konsumerades inom landet, men som nu kommer att exporteras. en markerade ytan över -kurvan visar skillnaden mellan exportinkomst och marginalkostnad för kvantiteten (X s X i ). Man kan notera att vinsterna av utrikeshandel tillfaller vissa grupper i samhället, medan andra drabbas. När det gäller importvaran vinner således konsumenterna på det hela genom att varan blir billigare och genom att konsumtionen ökar. Men samtidigt drabbas producenterna och kanske de sysselsatta i den importkonkurrerande sektorn, genom att de får mindre betalt 12

13 13 13 och tvingas minska produktionen. En förutsättning för att den minskade produktionen (Q i - Q s ) i fig 5 a skall ge upphov till en allokeringsvinst är att de frigjorda resurserna faktiskt kommer till användning inom något annat område, d v s att -kurvan faktiskt återspeglar den samhällsekonomiska alternativkostnaden. Om resurserna inte kommer till alternativ användning - t ex om den friställda arbetskraften blir arbetslös - är alternativkostnaden för att använda dem i den importkonkurrerande sektorn låg och den besparing som en övergång till import innebär, kan därför bli obetydlig. etta kan vara ett skäl till att begränsa handeln med hjälp av någon form av handelspolitik. ådana begränsningar förekommer, som vi vet, i varierande omfattning. EU har t ex ett betydande skydd för den inhemska jordbruksproduktionen. Innan vi diskuterar orsakerna till en sådan politik närmare, skall vi först se vilka effekter sådana handelsbegränsningar har. En tull innebär att en särskild avgift läggs ovanpå priset på en importerad vara. et är alltså en avgift som ytterst betalas av konsumenterna, även om den formellt kan inbetalas till staten av t ex en importör. Observera att tullen betalas inom importlandet, den tillfaller således inte exportören; den faktiska importkostnaden för importlandet är fortfarande gällande världsmarknadspris. amtidigt innebär tullen att de inhemska producenterna av varan kan höja sitt pris i motsvarande omfattning: om importerade enheter kommer att kosta (v + tull), kan man ta ut samma pris även för inhemskt producerade enheter. Vi får alltså ett pris inom landet som ligger över världsmarknadspriset. Effekterna av en tull illustreras i figur 6 nedan. En tull införs, som gör att priset på varan stiger från v till t. ärigenom minskar konsumtionen från Qd 1 till Qd 2 och produktionen ökar från Qs 1 till Qs 2. Importen minskar således från "två håll" och kommer efter tullens införande att vara Qd 2 - Qs 2. en streckade ytan under -kurvan visar de extrakostnader som övergången till ökad inhemsk produktion innebär, jämfört med import. Ytan under -kurvan visar det förlorade konsumentöverskott som den minskade konsumtionen ger upphov till, d v s skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja för dessa enheter och kostnaden, d v s v. taten får en viss inkomst av tullen (Qd 2 - Qs 2 )*tull, men denna inkomst innebär endast en omfördelning av betalningsmedel från vissa skattebetalare till andra, och utgör alltså ingen välfärdsvinst. 13

14 14 14 t tull v Qs 1 Qs 2 Qd 2 Qd 1 Q Figur 6 Effekter av tull En importkvot innebär att importen av en viss vara begränsas kvantitetsmässigt. Effekterna av en sådan kvot blir i princip desamma som av en tull, vilket illustreras i figur 7 nedan. Genom att begränsa den importerade kvantiteten till Q*, kommer ett efterfrågeöverskott att uppstå vid priset v. etta gör det möjligt för de inhemska producenterna att höja sina priser. en nya utbudskurvan * följer den gamla för priser under v, då import inte är aktuell. För ett pris = v eller högre, kommer det inhemska utbudet att "kompletteras" med importen Q* (i stället för det fullständigt elastiska utbud som gäller utan importkvoteringar). riset kommer att pressas upp till *, konsumtionen att minska och den inhemska produktionen att öka. * * v Q* Figur 7 Qs 1 Qs 2 Qd 2 Qd 1 Effekter av importkvot Q 14

15 15 15 En importkvot motsvarande Q* ger exakt samma effekter som en tull motsvarande (* - v) skulle gjort. et enda undantaget är, att i kvoteringsfallet uppkommer ingen tullinkomst för staten. enna inkomst tillfaller i stället importören och/eller exportföretagen i utlandet (det finns ju inget skäl för dessa parter att låta bli att höja priset till * även om de i och för sig inte är tvingade till detta). Genom att effekter på priser och kvantiteter blir desamma som vid en tull, kommer även allokeringsförlusterna givetvis att vara identiska med tullfallet. Ett alternativ till tullar och importkvoter är att subventionera den inhemska produktionen. Genom att ge producenterna en viss subvention per producerad enhet gör man det möjligt för landets företag att hålla samma pris som världsmarknaden, men ändå öka produktionen. etta illustreras i figur 8. Om målet är, att åstadkomma en inhemsk produktion motsvarande Qs 2 kan detta åstadkommas genom en subvention per producerad enhet motsvarande b (bidrag). etta kommer att leda till att de inhemska företagens marginalkostnader minskar med subventionens storlek och vi får den inhemska utbudskurvan 6. Observera att b exakt motsvarar den prishöjning som krävts för att en tull/importkvot skulle gett samma inhemska produktionsökning. Genom att priserna inte förändras för konsumenterna uppkommer inget förlorat konsumentöverskott och importen minskar inte lika mycket som i de båda tidigare fallen. äremot uppkommer samma allokeringsförlust på produktionssidan; den faktiska produktionskostnaden återspeglas fortfarande av den ursprungliga -kurvan. Ytterligare en skillnad är, att i detta fall uppkommer en finansiell kostnad för staten/skattebetalarna och inte en statsfinansiell inkomst, som ju var fallet vid en tull. b b v Figur 8 Qs 1 Qs 2 Qd 1 Effekter av subvention Q 15

16 16 16 Vilka orsaker kan det då finnas till att införa importbegränsningar? Ett skäl har vi redan varit inne på: om de resurser som "friställs" vid import inte kan användas i någon alternativ produktion kan det vara samhällsekonomiskt motiverat att fortsätta att bedriva den inhemska produktionen. Här är det dock frågan om på vilken sikt man ser det. å kort sikt kan betydande omställningsproblem uppkomma, både när det gäller omfördelning av arbetskraft och kapital, men frågan är om man inte på lång sikt ändå måste tackla dessa problem. et innebär en viss samhällsekonomisk kostnad att upprätthålla en produktion där man har komparativa nackdelar och på sikt kan dessa kostnader bli både ekonomiskt och politiskt påfrestande att bära. En tänkbar variant är givetvis att subventionera inhemsk produktion, men att gradvis avveckla denna subvention under en övergångsperiod. et finns dock en uppenbar risk att staten binder upp sig för denna form av politik och skjuter avvecklingen av stödet på framtiden. En bristande anpassning till förändrade prisförhållanden på världsmarknaden, d v s förändrade terms of trade, illustreras i figur 9 (som bygger på figur 4 ovan). I utgångsläget gäller prisförhållandet motsvarande lutningen på ', och landet producerar i B, konsumerar i C. Nu faller priset på landets exportvaror, så att prislinjen " i stället gäller. et blir nu omöjligt att upprätthålla samma konsumtionsstandard för landet (C), men vi ser också att om man ändrar sin produktion till kan man i alla fall hålla en högre standard än om man ligger kvar vid produktionen i B. et är dock möjligt att man på kort sikt inte lyckas med en ändring av produktionen längs produktionsmöjlighetskurvan, utan under en övergångsperiod kommer att ligga innanför kurvan. Mat I C B II Figur 9 Effekter av ändrade terms of trade Kläder 16

17 17 17 ituationen blir givetvis en helt annan om man har skäl att tro att den bristande konkurrenskraften i landet endast är tillfällig. I ett sådant fall kan en "övervintringssubvention" vara en tänkbar åtgärd. Av ungefär samma skäl brukar det hävdas att t ex u-länder kan ha fördel av att skydda en framväxande inhemsk industri genom "uppfostringstullar" eller subventioner, tills den har blivit konkurrenskraftig på världsmarknaden. Även i sådana fall kan det dock uppstå problem när politiken skall avvecklas, och det finns också en viss risk för att industrins effektivitet utvecklas långsammare om den skyddas från konkurrens. ositiva externa effekter av produktion, t ex öppna landskap till följd av jordbruksproduktion, är såväl som beredskapsskälet andra orsaker till importbegränsningar. et kan ligga en viss fara i att vara beroende av import t ex om landet skulle bli avspärrat p g a krig. etta var länge det officiella skälet för veriges (och andra i-länders) skydd av den inhemska jordbruksproduktion. Även om det givetvis finns vissa möjligheter att ändra produktionsinriktningen mot mer jordbruksproduktion i händelse av avspärrning, så är dessa möjligheter av naturliga skäl begränsade. et tar t ex en viss tid att börja odla säd på nedlagda åkrar, eller att föda upp en ny kreatursstam. Hur pass tungt beredskapsskälet är, beror givetvis på risken för avspärrning, möjligheterna att med relativt kort varsel ändra produktionsinriktning, möjligheterna att gardera sig genom beredskapslager samt behovet av en löpande konsumtion av varan. Givet att produktionen skall skyddas av beredskapsskäl är det givetvis viktigt att välja den "skyddsmetod" som ger de minst negativa effekterna. Av genomgången av de olika metoderna ovan, framgick det att subventionering av produktionen innebar vissa fördelar genom att konsumtionen inte påverkades. etta är en aspekt som talar för subventionering ("lågprislinje") snarare än tull ("högprislinje"). En annan aspekt i sammanhanget kan vara hur incitamenten för effektivitet hos de inhemska producenterna påverkas av stödets utformning. et är givetvis samhällsekonomiskt viktigt att den inhemska produktionen bedrivs så effektivt som möjligt, även om den inte kan konkurrera på världsmarknaden. lutligen kan givetvis olika stödformer vara mer eller mindre krävande när det gäller de administrativa kostnader som uppkommer. 17