I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:"

Transkript

1 Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter samt vilken domen blev. 2. En motivering varför domen är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla fallen till nationalekonomiskt teori från Tillämpad mikroekonomi och lämpliga lagparagrafer som tas upp i kapitlet (OBS att i den nya konkurrenslag som trädde i kraft den 1 november 2008 återfinns förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag i 2 kap. 1, istället för som tidigare i 6 ). 4. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför?

2 GRANSKNING KONKURRENS Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Begreppen inommärkeskonkurrens och mellanmärkeskonkurrens används i målet. Förklara vilken betydelse dessa begrepp har i detta sammanhang och varför de är viktiga.

3 REDOVISNING MARKNADSEXPERIMENT I redovisning av marknadsexperimentet skall följande områden täckas in: 1. Att förbereda och genomföra marknadsexperimentet efter anvisningar 2. Att redovisa och förklara resultatet med tydliga kopplingar till nationalekonomisk teori 3. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och göra fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. Fråga 1 skall redovisas i direkt anslutning till experimentet. 1. Vad är den potentiella handelsvinsten? Hur beräknas den förverkligade delen av denna handelsvinst för säljare med olika kostnadskurvor och köpare med olika värdering? 2. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten?

4 GRANSKNING MARKNADSEXPERIMENT Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera om en prislappsmarknad i en omgivning som kännetecknas av perfekt konkurrens (som i experimentet) alltid leder till en jämvikt oavsett hur marginalkostnadskurvor och marginalvärderingskurvor ser ut. Motivera och förklara.

5 REDOVISNING SKATTESÄNKNINGAR I redovisningen utifrån artikeln Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns argumentation och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör kopplingarna med exempel ur artikeln. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt teorin används. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet?

6 GRANSKNING SKATTESÄNKNINGAR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Vilken relevans har resultaten för svensk skattepolitik på dessa och andra områden?

7 REDOVISNING KOMMUNAL POLITIK I redovisningen utifrån artikeln Hur reagerar väljare på skatteförändringar? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för syfte, metod och slutsatser i kapitlet. 2. En motivering varför rapporten är intressanta ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi 4. Åskådliggör med exempel författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför?

8 GRANSKNING KOMMUNAL POLITIK Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att medianväljaransatsen förklarar den förda politiken. Vilka antaganden skulle kunna göras om olika väljares uppfattningar om bästa skattesats. Resonera om hur väljares inkomster kan påverka en sådan uppfattning.

9 REDOVISNING ROVDJUR I redovisningen utifrån artikeln Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper?

10 GRANSKNING ROVDJUR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att man via sidobetalningar skulle kompensera individer som drabbas negativt av de stora rovdjuren fullt ut. Diskutera om detta skulle utjämna betalningsviljan mellan länen och kanske helt utradera skillnaderna.

11 REDOVISNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING I redovisningen utifrån artikeln Vart tar pengarna vägen? Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad.

12 GRANSKNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Artikelförfattarna pekar på möjligheten att använda den information som genereras i upphandlingar är detta en möjlig väg att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten?

13 REDOVISNING HÅLLBART FISKE I redovisningen utifrån sammanfattningen av Riksrevisionens rapport Statens insatser för ett hållbart fiske samt artikeln Överfiske och låga inkomster för fiskare- ett fall av otillräckliga äganderätter av Mark Bradyskall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens/artikeln syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten/artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten/artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna rapport/artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet.

14 GRANSKNING HÅLLBART FISKE Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I rapporten från Riksrevisionen ges flera exempel på att de åtgärder som används inom fiskepolitiken motverkar målet m ett hållbart fiske. Redogör för detta och försök ge en förklaring till situationen.

15 REDOVISNING ÅTERVINNING I redovisningen utifrån artikeln Återvinning och samhällsekonomi skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte?

16 GRANSKNING ÅTERVINNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I artikeln argumenteras emot nationella normer för återvinning. Innebär denna ståndpunkt att man argumenterar för att miljömålen är olika i olika delar av landet eller kan den motiveras på annat sätt?

17 REDOVISNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA I redovisningen utifrån artikeln Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till?

18 GRANSKNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Hur påverkar befolkningens hälsa samhällsekonomin? Diskutera olika möjliga mekanismer.

19 REDOVISNING DISKRIMINERING I artikeln Diskriminering på bostadsmarknaden:effekten av att heta Mohammed av Ali Ahmed och Mats Hammarstedt skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem?

20 GRANSKNING DISKRIMINERING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera i vilken mån man kan tro att studiens resultat är tillämpliga på andra marknader? Hur är det med studiemetodens tillämplighet?

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Betygskriterier CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan vuxenutbildningen, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2017-06-07. Gäller fr.o.m. ht 2017.

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Lämna kartellen och slipp böter så här går det till

Lämna kartellen och slipp böter så här går det till Lämna kartellen och slipp böter så här går det till Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontakta Konkurrensverket

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen

Läs mer

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Juridiska fakulteten LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version,

Läs mer

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan HARH01, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng Business Law: Bachelor Course in Business Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Vem ska återkräva olagligt statsstöd? olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga David Seim Stockholms universitet 15 maj 2019 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE 1. Staten genom Vägverket, 781

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! "SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/1 2018 Henrik Scharin, Anthesis Enveco Upplägg Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Beskrivning Jordbruksverkets analys Granskning

Läs mer

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Nationalekonomi GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Fullgjorda kursutvärderingar: 15 Frågor: 27. Lärarens kommentar. Tack till alla er som deltog i kursutvärderingen!

Fullgjorda kursutvärderingar: 15 Frågor: 27. Lärarens kommentar. Tack till alla er som deltog i kursutvärderingen! Kursutvärdering för kursen: HRM, organisation och arbetsliv, moment 1, Introduktion och vetenskapligt arbete, 6 hp - Hösten 2016 Publicerad 2016-10-26 av Johan Örestig Fullgjorda kursutvärderingar: 15

Läs mer

Exempeluppgift. Miljöproblem

Exempeluppgift. Miljöproblem Exempeluppgift Miljöproblem elevuppgift miljöproblem MILJÖPROBLEM I den här uppgiften får eleverna träna på att se orsaker till problem och förklara vilken verkan det kan få i flera led framöver. Utifrån

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena. Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 15 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du argumenterar för dina slutsatser Hur väl du använder matematiska ord och symboler Hur väl du genomför dina

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Socialpsykologi 7,5 hp

Socialpsykologi 7,5 hp Socialpsykologi 7,5 hp Psykologi II, VT- 14 Psykologiska institutionen Stockholms universitet Kursansvarig: Charlotte Alm Övergripande syfte och innehåll Det övergripande syftet med denna kurs är att ge

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Fiskeriutskottet 31.3.2015 2015/0001(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

för samtalen och diskussionerna framåt

för samtalen och diskussionerna framåt Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras.

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras. Handbok för Lönesättande samtal Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras. Lönesättande samtal I det lönesättande samtalet pratar du och din chef om sambandet mellan din

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Konkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar

Konkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar Konkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar Konkurrensverket tar gärna emot tips och förfrågningar Det är värdefullt för Konkurrensverket att få information om problem inom både konkurrens-

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)

Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp) 1(1) Sociologiska institutionen Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN (Sociological Analysis, Sociology III, 7,5 hp) Del II: Kvalitativ del (3 hp) Höstterminen 2010 BESKRIVNING AV KURSEN Detta delmoment

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Juridiska fakulteten LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

fl KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

fl KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority fl KONKURRENSVERKET 2011-12-01 327/2010 1 (6) C ~ '? 7 1-1 r- Akihi! hf Företaget Björn Hägglunds Maskiner AB, 556745-4508, Högsta 29, 755 93 Uppsala Ombud: Advokat Erik Hovstadius, Ahlford Advokatbyrå

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga

Läs mer