I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:
|
|
- Agneta Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarieuppgifter REDOVISNING KONKURRENS I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för målets bakgrund med klagande och motparter samt vilken domen blev. 2. En motivering varför domen är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla fallen till nationalekonomiskt teori från Tillämpad mikroekonomi och lämpliga lagparagrafer som tas upp i kapitlet (OBS att i den nya konkurrenslag som trädde i kraft den 1 november 2008 återfinns förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag i 2 kap. 1, istället för som tidigare i 6 ). 4. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför?
2 GRANSKNING KONKURRENS Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Konkurrensverket anför i målet att bilhandlarna gemensamt fastställt priser och rabatter på nya Volvo och Renault personbilar. Vilket skulle syftet med ett sådant beteende kunna tänkas vara? Vad anför bilhandlarna till sitt försvar? Bilhandlarna och Konkurrensverket är oeniga om den geografiska avgränsningen av marknaden. På vilket sätt är de oeniga? Kan deras oenighet förklaras med hjälp av ekonomisk teori och i så fall hur? 2. Bilhandlaren A. Bil får en sänkning av konkurrensskadeavgiften. Varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Begreppen inommärkeskonkurrens och mellanmärkeskonkurrens används i målet. Förklara vilken betydelse dessa begrepp har i detta sammanhang och varför de är viktiga.
3 REDOVISNING MARKNADSEXPERIMENT I redovisning av marknadsexperimentet skall följande områden täckas in: 1. Att förbereda och genomföra marknadsexperimentet efter anvisningar 2. Att redovisa och förklara resultatet med tydliga kopplingar till nationalekonomisk teori 3. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och göra fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. Fråga 1 skall redovisas i direkt anslutning till experimentet. 1. Vad är den potentiella handelsvinsten? Hur beräknas den förverkligade delen av denna handelsvinst för säljare med olika kostnadskurvor och köpare med olika värdering? 2. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten?
4 GRANSKNING MARKNADSEXPERIMENT Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Experimentet gällde en så kallad prislappsmarknad. Hade det spelat någon roll för slutresultatet om man istället använt sig av en börsmarknad eller ett klareringshus? Hade det spelat någon roll för anpassningshastigheten? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera om en prislappsmarknad i en omgivning som kännetecknas av perfekt konkurrens (som i experimentet) alltid leder till en jämvikt oavsett hur marginalkostnadskurvor och marginalvärderingskurvor ser ut. Motivera och förklara.
5 REDOVISNING SKATTESÄNKNINGAR I redovisningen utifrån artikeln Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns argumentation och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör kopplingarna med exempel ur artikeln. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt teorin används. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet?
6 GRANSKNING SKATTESÄNKNINGAR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka mikroekonomiska argument förs fram som stöd för skattelättnader för de aktuella branscherna? Vilka effekter kan förväntas på kort och lång sikt? 2. I vilken grad infrias förväntningarna och hur förklaras resultatet? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Vilken relevans har resultaten för svensk skattepolitik på dessa och andra områden?
7 REDOVISNING KOMMUNAL POLITIK I redovisningen utifrån artikeln Hur reagerar väljare på skatteförändringar? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för syfte, metod och slutsatser i kapitlet. 2. En motivering varför rapporten är intressanta ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi 4. Åskådliggör med exempel författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför?
8 GRANSKNING KOMMUNAL POLITIK Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vad kommer rapporten fram till för svar angående hur olika väljare reagerar på skatteförändringar? Stämmer resultatet med de förväntade resultaten (om nej varför inte)? 2. Vilket skattemått används och varför? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att medianväljaransatsen förklarar den förda politiken. Vilka antaganden skulle kunna göras om olika väljares uppfattningar om bästa skattesats. Resonera om hur väljares inkomster kan påverka en sådan uppfattning.
9 REDOVISNING ROVDJUR I redovisningen utifrån artikeln Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper?
10 GRANSKNING ROVDJUR Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. I rapporten betraktas de stora rovdjuren som en kollektiv vara. Förklara vad som menas med detta påstående, diskutera om det är en rimlig tolkning att de stora rovdjuren räknas till detta begrepp, och motivera er slutsats. 2. Då man talar om kollektiva varor brukar en av de stora svårigheterna vara att bestämma den totala betalningsviljan. I rapporten undersöks om det finns betalningsvilja för att bevara rovdjursstammar. Vilka är resultaten? Vad kan man säga om den generella betalningsviljan i hela Sverige respektive i län med många rovdjur? Vilken typ av problem kan uppstå om betalningsviljan varierar mellan olika grupper? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Antag att man via sidobetalningar skulle kompensera individer som drabbas negativt av de stora rovdjuren fullt ut. Diskutera om detta skulle utjämna betalningsviljan mellan länen och kanske helt utradera skillnaderna.
11 REDOVISNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING I redovisningen utifrån artikeln Vart tar pengarna vägen? Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad.
12 GRANSKNING UPPHANDLING OCH UPPFÖLJNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Vilka problem vid upphandling och uppföljning identifierar artikeln? 2. Formulera upphandlarens och enterpenörens agerande i form av ett spel där upphandlaren väljer mellan om kostnadsuppföljning ska genomföras eller ej, och entreprenören väljer anbud och slutlig kostnad. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Artikelförfattarna pekar på möjligheten att använda den information som genereras i upphandlingar är detta en möjlig väg att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten?
13 REDOVISNING HÅLLBART FISKE I redovisningen utifrån sammanfattningen av Riksrevisionens rapport Statens insatser för ett hållbart fiske samt artikeln Överfiske och låga inkomster för fiskare- ett fall av otillräckliga äganderätter av Mark Bradyskall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens/artikeln syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten/artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla rapporten/artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna rapport/artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet.
14 GRANSKNING HÅLLBART FISKE Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Förklara vad som menas med överfiske. Varför kan överfiske ses som en version av det fria tillträdets tragedi? Vilken är nationalekonomins klassiska lösning på detta problem och kan denna lösning tillämpas på fiske? 2. Rita och förklara diagrammet som används i artikeln, åskådliggör gärna med hur effekterna av de två olika målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik bevarande och strukturpolitik kan antas påverka kurvorna i diagrammet. Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I rapporten från Riksrevisionen ges flera exempel på att de åtgärder som används inom fiskepolitiken motverkar målet m ett hållbart fiske. Redogör för detta och försök ge en förklaring till situationen.
15 REDOVISNING ÅTERVINNING I redovisningen utifrån artikeln Återvinning och samhällsekonomi skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för rapportens syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel ur denna artikel hur författaren använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte?
16 GRANSKNING ÅTERVINNING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Redogör för hur artikelförfattaren anser att ett beslut om samhällsekonomiskt effektiv återvinning bör fattas. 2. Anser artikelförfattaren att återvinningen i nuläget är utformad på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Varför/varför inte? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) I artikeln argumenteras emot nationella normer för återvinning. Innebär denna ståndpunkt att man argumenterar för att miljömålen är olika i olika delar av landet eller kan den motiveras på annat sätt?
17 REDOVISNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA I redovisningen utifrån artikeln Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras? skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför artikeln är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till?
18 GRANSKNING OJÄMLIKHET OCH HÄLSA Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Författarna presenterar några olika mekanismer genom vilka man skulle kunna anta att inkomster och inkomstfördelning påverkar hälsan. Identifiera och beskriv dessa. Vilka resultat kommer man fram till? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Hur påverkar befolkningens hälsa samhällsekonomin? Diskutera olika möjliga mekanismer.
19 REDOVISNING DISKRIMINERING I artikeln Diskriminering på bostadsmarknaden:effekten av att heta Mohammed av Ali Ahmed och Mats Hammarstedt skall följande områden täckas in: 1. En kort redogörelse för artikelns syfte, metod och slutsatser. 2. En motivering varför rapporten är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. 3. Koppla artikeln till nationalekonomisk teori från Tillämpad mikroekonomi. 4. Åskådliggör med exempel hur författarna använder sig av teorin. 5. Försvara tolkningar, diskutera tolkningar och gör fördjupningar på begäran av den granskande gruppen och/eller den övriga studentgruppen. Nedanstående frågor skall besvaras med hjälp av teorier från de aktuella kapitlen i Tillämpad mikroekonomi samt vid behov med hjälp av övrig kurslitteratur. na skall redovisas på ett sådant sätt att man tydligt redogör för frågeställning samt på vilket sätt artikeln använder teorin. Svaren skall ha sin tyngdpunkt på resonemang och tydligt koppla svaren till teorierna samt vara riktad till övriga studenter för att främja hela gruppens förståelse. Var därför säkra på att ni förstår resonemangen bakom svaren och var redo att motivera era påståenden. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem?
20 GRANSKNING DISKRIMINERING Den grupp som granskar en redovisning skall vara uppmärksam på de stora dragen i framställningen. Utifrån detta skall gruppen vara redo att ifrågasätta hur den redovisande gruppen tolkat frågorna och vid behov be om förtydliganden eller framlägga alternativa tolkningar. Uppgiften är att stimulera diskussion snarare än att framföra kritik mot redovisningen. Vid sidan av detta skall man via en diskussionsfråga som är kopplad till artikeln försöka bredda seminariets frågeställningar på ett intresseväckande vis. 1. Kan man utifrån studien och dess resultat säga något om vilken typ av diskriminering som förekommer på bostadsmarknaden? 2. Vilket är problemet då det gäller att mäta diskriminering utifrån registerdata och vilka följder får detta för vad nationalekonomisk forskningen kan säga om förekomsten av diskriminering i samhället? Är experimentella studier är ett sätt att komma runt dessa problem? Fördjupning (exempel på diskussionsfråga) Diskutera i vilken mån man kan tro att studiens resultat är tillämpliga på andra marknader? Hur är det med studiemetodens tillämplighet?
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi
Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets
Läs merDen värderande analysen
Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merCTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
Betygskriterier CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan vuxenutbildningen, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2017-06-07. Gäller fr.o.m. ht 2017.
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 9
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merLOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merLämna kartellen och slipp böter så här går det till
Lämna kartellen och slipp böter så här går det till Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontakta Konkurrensverket
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14
Läs merJOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten
JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merRemiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25
Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merÄrlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.
Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merLAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen
Läs merLAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle
Juridiska fakulteten LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version,
Läs merSpektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merPå vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merMomentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Läs merPortföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie
Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merG2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
Ekonomihögskolan HARH01, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng Business Law: Bachelor Course in Business Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merVem ska återkräva olagligt statsstöd?
olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merDrivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi
Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merWebbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport
Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merSNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga David Seim Stockholms universitet 15 maj 2019 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här)
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE 1. Staten genom Vägverket, 781
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merProvmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs merAnvänd mindre plast för havens och hälsans skull
Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,
Läs merDatum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet
1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merGranskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco
Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/1 2018 Henrik Scharin, Anthesis Enveco Upplägg Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Beskrivning Jordbruksverkets analys Granskning
Läs merNationalekonomi GR (C), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merFullgjorda kursutvärderingar: 15 Frågor: 27. Lärarens kommentar. Tack till alla er som deltog i kursutvärderingen!
Kursutvärdering för kursen: HRM, organisation och arbetsliv, moment 1, Introduktion och vetenskapligt arbete, 6 hp - Hösten 2016 Publicerad 2016-10-26 av Johan Örestig Fullgjorda kursutvärderingar: 15
Läs merExempeluppgift. Miljöproblem
Exempeluppgift Miljöproblem elevuppgift miljöproblem MILJÖPROBLEM I den här uppgiften får eleverna träna på att se orsaker till problem och förklara vilken verkan det kan få i flera led framöver. Utifrån
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merVälj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.
Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 15 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du argumenterar för dina slutsatser Hur väl du använder matematiska ord och symboler Hur väl du genomför dina
Läs merVarianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:
Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merSocialpsykologi 7,5 hp
Socialpsykologi 7,5 hp Psykologi II, VT- 14 Psykologiska institutionen Stockholms universitet Kursansvarig: Charlotte Alm Övergripande syfte och innehåll Det övergripande syftet med denna kurs är att ge
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merRammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Fiskeriutskottet 31.3.2015 2015/0001(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av förklaringen om beviljande
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merHandbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras.
Handbok för Lönesättande samtal Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras. Lönesättande samtal I det lönesättande samtalet pratar du och din chef om sambandet mellan din
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merKonkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar
Konkurrensverkets hantering av tips och förfrågningar Konkurrensverket tar gärna emot tips och förfrågningar Det är värdefullt för Konkurrensverket att få information om problem inom både konkurrens-
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merTentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014
Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merCUSTOMER VALUE PROPOSITION ð
CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)
1(1) Sociologiska institutionen Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN (Sociological Analysis, Sociology III, 7,5 hp) Del II: Kvalitativ del (3 hp) Höstterminen 2010 BESKRIVNING AV KURSEN Detta delmoment
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merRedovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merLAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle
Juridiska fakulteten LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
Läs merfl KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority
fl KONKURRENSVERKET 2011-12-01 327/2010 1 (6) C ~ '? 7 1-1 r- Akihi! hf Företaget Björn Hägglunds Maskiner AB, 556745-4508, Högsta 29, 755 93 Uppsala Ombud: Advokat Erik Hovstadius, Ahlford Advokatbyrå
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs mer