SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga"

Sven-Erik Öberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga David Seim Stockholms universitet 15 maj 2019

2 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar bruttolöner med 31 %. Sänkningar debatteras ofta som ett sätt att öka sysselsättningen. Särskilt i ekonomiskt svåra tider. + Minskar anställningskostnaden och ökar därmed både sysselsättning. Stimulerar ekonomin. - Innebär transfereringar av skattemedel från staten till företagsägare. Nationalekonomisk teori: Fixerat utbud Ökade löner Ingen sänkning av anställningskostnaden. Inga sysselsättningseffekter. Saez, Schoefer och Seim (2019) belyser dessa argument. - Bygger på tidigare studier och replikerar vissa resultat (t ex Egebark och Kaunitz (2018)).

3 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar bruttolöner med 31 %. Sänkningar debatteras ofta som ett sätt att öka sysselsättningen. Särskilt i ekonomiskt svåra tider. + Minskar anställningskostnaden och ökar därmed både sysselsättning. Stimulerar ekonomin. - Innebär transfereringar av skattemedel från staten till företagsägare. Nationalekonomisk teori: Fixerat utbud Ökade löner Ingen sänkning av anställningskostnaden. Inga sysselsättningseffekter. Saez, Schoefer och Seim (2019) belyser dessa argument. - Bygger på tidigare studier och replikerar vissa resultat (t ex Egebark och Kaunitz (2018)).

4 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar bruttolöner med 31 %. Sänkningar debatteras ofta som ett sätt att öka sysselsättningen. Särskilt i ekonomiskt svåra tider. + Minskar anställningskostnaden och ökar därmed både sysselsättning. Stimulerar ekonomin. - Innebär transfereringar av skattemedel från staten till företagsägare. Nationalekonomisk teori: Fixerat utbud Ökade löner Ingen sänkning av anställningskostnaden. Inga sysselsättningseffekter. Saez, Schoefer och Seim (2019) belyser dessa argument. - Bygger på tidigare studier och replikerar vissa resultat (t ex Egebark och Kaunitz (2018)).

5 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar bruttolöner med 31 %. Sänkningar debatteras ofta som ett sätt att öka sysselsättningen. Särskilt i ekonomiskt svåra tider. + Minskar anställningskostnaden och ökar därmed både sysselsättning. Stimulerar ekonomin. - Innebär transfereringar av skattemedel från staten till företagsägare. Nationalekonomisk teori: Fixerat utbud Ökade löner Ingen sänkning av anställningskostnaden. Inga sysselsättningseffekter. Saez, Schoefer och Seim (2019) belyser dessa argument. - Bygger på tidigare studier och replikerar vissa resultat (t ex Egebark och Kaunitz (2018)).

6 Reformen Arbetsgivaravgift, procent % År

7 Reformen Arbetsgivaravgift, procent % 21.3 % 31.4 % 1 juli januari År Låg arbetsgivaravgift för unga anställda Normal arbetsgivaravgift

8 Reformen Arbetsgivaravgift, procent % 21.3 % 31.4 % 1 juli januari augusti År Låg arbetsgivaravgift för unga anställda Normal arbetsgivaravgift

9 Forskningsansatsen

10 Löneeffekter

11 Löneeffekter

12 Löneeffekter

13 Löneeffekter

14 Löneeffekter

15 Anställningskostnad (1 + τ y,age ) w y,age

16 Sysselsättningseffekter

17 Sysselsättningseffekter

18 Regional variation i ungdomsarbetslöshet 2006

19 Regionala effekter

20 Företagssidan - Reformen minskade kostnaderna att anställa unga. - Alla unga omfattas av reformen. - Företag som generellt anställer många unga (t ex restaurangbranschen) fick ett tillskott av kapital med skattesänkningen. - Hur användes dessa pengar?

21 Vad gör företagen med extra resurser?

22 Kapital: Totala tillgångar

23 Omsättning

24 Vinster

25 Individeffekter - Nationalekonomisk teori förutspår att unga anställdas löner ökar. - Evidens av utdelning av företagens resurser till alla anställda. - Rent sharing. - Får de anställda en del av de extra resurserna? - Analys: - Studera löneinkomster för anställda över tid, - beroende på om företaget har många unga anställda eller inte. - Fokus: Individer som själva är i åldrarna år 2006.

26 Individeffekter - Nationalekonomisk teori förutspår att unga anställdas löner ökar. - Evidens av utdelning av företagens resurser till alla anställda. - Rent sharing. - Får de anställda en del av de extra resurserna? - Analys: - Studera löneinkomster för anställda över tid, - beroende på om företaget har många unga anställda eller inte. - Fokus: Individer som själva är i åldrarna år 2006.

27 Löneinkomster

28 Slutsatser Reformen minskade kostnaderna att anställa unga. Ökade sysselsättningen bland unga. Företag med många unga fick en injektion av kapital. Dessa företag expanderade OCH höjde lönerna för samtliga deras anställda. Akademiska lärdomar: 1. Teoretiska ansatsen bör uppdateras. 2. Företagens beteende centralt.

29 Slutsatser Reformen minskade kostnaderna att anställa unga. Ökade sysselsättningen bland unga. Företag med många unga fick en injektion av kapital. Dessa företag expanderade OCH höjde lönerna för samtliga deras anställda. Akademiska lärdomar: 1. Teoretiska ansatsen bör uppdateras. 2. Företagens beteende centralt.

30 Slutsatser Reformen minskade kostnaderna att anställa unga. Ökade sysselsättningen bland unga. Företag med många unga fick en injektion av kapital. Dessa företag expanderade OCH höjde lönerna för samtliga deras anställda. Akademiska lärdomar: 1. Teoretiska ansatsen bör uppdateras. 2. Företagens beteende centralt.

31 Lärdomar för ekonomisk politik - Egebark och Kaunitz (2018): Kostnad per nytt jobb bland unga = 1,2 miljoner kronor. - Intäkterna inte i närheten av kostnaden. Effekterna på skatteintäkter och arbetslöshetsersättning små. - Varför så dyr? Alla unga omfattades. - Frankrikes sänkning för nyanställningar av låginkomsttagare kostnadseffektiv. - Spaniens motsvarande sänkning för nyanställningar av unga under 30 också effektiv. - Ingen evidens för substitution mellan individer. - Om målet är att minska arbetslöshet bland unga: Mer kostnadseffektivt att sänka avgiften för nyanställningar (på kort sikt). Riktade marginella sysselsättningsstöd (Gösta Rehn).

32 Lärdomar för ekonomisk politik - Egebark och Kaunitz (2018): Kostnad per nytt jobb bland unga = 1,2 miljoner kronor. - Intäkterna inte i närheten av kostnaden. Effekterna på skatteintäkter och arbetslöshetsersättning små. - Varför så dyr? Alla unga omfattades. - Frankrikes sänkning för nyanställningar av låginkomsttagare kostnadseffektiv. - Spaniens motsvarande sänkning för nyanställningar av unga under 30 också effektiv. - Ingen evidens för substitution mellan individer. - Om målet är att minska arbetslöshet bland unga: Mer kostnadseffektivt att sänka avgiften för nyanställningar (på kort sikt). Riktade marginella sysselsättningsstöd (Gösta Rehn).

33 Lärdomar för ekonomisk politik - Egebark och Kaunitz (2018): Kostnad per nytt jobb bland unga = 1,2 miljoner kronor. - Intäkterna inte i närheten av kostnaden. Effekterna på skatteintäkter och arbetslöshetsersättning små. - Varför så dyr? Alla unga omfattades. - Frankrikes sänkning för nyanställningar av låginkomsttagare kostnadseffektiv. - Spaniens motsvarande sänkning för nyanställningar av unga under 30 också effektiv. - Ingen evidens för substitution mellan individer. - Om målet är att minska arbetslöshet bland unga: Mer kostnadseffektivt att sänka avgiften för nyanställningar (på kort sikt). Riktade marginella sysselsättningsstöd (Gösta Rehn).

34 Lärdomar för ekonomisk politik - Höga kostnader Injektion av kapital i företagen. - Kapitalet användes på ett sätt som stimulerade ekonomin. - Effekterna koncentrerade i kreditbegränsade företag. Effekter på andra skattebaser: - Anställningar ökade (även bland äldre) ökade personskatteintäkter + arbetsgivaravgifter. - Omsättningen ökade ökade moms-intäkter. - Vinsten ökade ökade intäkter från bolagsskatt och kapitalinkomstskatt. - Lönerna ökade ökade personskatteintäkter + arbetsgivaravgifter. - Lönsamhetsanalys av reformen i sin helhet svår - E.g. hur påverkas andra företag?

35 Lärdomar för ekonomisk politik - Höga kostnader Injektion av kapital i företagen. - Kapitalet användes på ett sätt som stimulerade ekonomin. - Effekterna koncentrerade i kreditbegränsade företag. Effekter på andra skattebaser: - Anställningar ökade (även bland äldre) ökade personskatteintäkter + arbetsgivaravgifter. - Omsättningen ökade ökade moms-intäkter. - Vinsten ökade ökade intäkter från bolagsskatt och kapitalinkomstskatt. - Lönerna ökade ökade personskatteintäkter + arbetsgivaravgifter. - Lönsamhetsanalys av reformen i sin helhet svår - E.g. hur påverkas andra företag?

Relevanta dokument

SNS ANALYS nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Maj 2019

SNS ANALYS nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Maj 2019 Maj 2019 SNS ANALYS nr 55 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga I JULI 2007 sänktes arbetsgivaravgiften för unga i åldern 19 25 år med drygt 10 procentenheter. Två år senare sänktes den med ytterligare nästan