ATT DELA MED SIG AV KAKAN LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN

Transkript

1 ATT DELA MED SIG AV KAKAN En RAppORT OM LÖNSAMHETEN i HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 1

2 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Innehållsförteckning 1. Inledning Lönsam bransch med utrymme för satsningar 3 2. Stora och lönsamma företag men dåliga villkor för de anställda 4 3. Hotell och restauranger vinnare när turismen ökar 5 4. Stora arbetsgivare dominerar 6 5. Omsättning och lönsamhet Omsättningen i restaurangbranschen ökar Lönsamheten är störst på stora företag Restaurangernas lönsamhet Hotellens lönsamhet 9 6. Företagen känner stark framtidstro Enkätresultat från februari Sänkta arbetsgivaravgifter har gynnat branschen Inga effekter på sysselsättning men utrymme för satsningar på löner Sänkt restaurangmoms en injektion för branschen Analys och slutsatser 15 Bilaga 1 Definition av nyckeltal 16 Bilaga 2 Fakta om konjunkturinstitutets undersökningar 17 Bilaga 3 Antal företag, antal anställda och nettoomsättning i olika län 18 2

3 1. Inledning Lönsam bransch med utrymme för satsningar Hotell- och restaurangbranschen far fram som tåget. Omsättningen ökar, vinsterna är goda, skattereformer ger ännu mer klirr i kassan hos ägarna, och framtidstron bland företagen är god. Men samtidigt som pilarna pekar uppåt så är tillvaron för oss som arbetar i branschen tuff. Låga löner och otrygga anställningar är mer regel än undantag. I den här rapporten presenterar vi en samlad bild av lönsamheten i hotell- och restaurangbranschen. Slutsatsen är tydlig. Lönsamheten är god trots internationell finanskris; och det finns ett stort utrymme att förbättra villkoren för de anställda. Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som har gynnats mest av turismnäringens ständiga rekord och de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga. Den nyligt genomförda momssänkningen innebär ännu en injektion till det som måste beskrivas som en framtidsbransch. Samtidigt är villkoren för de anställda i strykklass. 36 procent av alla anställda arbetar deltid och branschen har högst andel utan fast anställning. Minimilönen för en 18-åring ligger på för en heltid. Före skatt. En vanlig myt är att villkoren beror på att branschen präglas av små caféer och restauranger. I rapporten visar vi att denna bild är felaktig. På restaurangerna arbetar fler än fyra av tio på tre procent av företagen. På hotell och konferensgårdar är mönstret detsamma, tre av fem anställda inom hotell och konferensanläggningar är koncentrerade till åtta procent av företagen. Ur ett sysselsättningsperspektiv domineras hotell- och restaurangbranschen alltså totalt sett av ett mindre antal stora företag och koncerner. Och det är också de stora företagen som är mest lönsamma. Oavsett vilka nyckeltal som studeras är de stora företagen flera gånger så lönsamma som branschen i helhet. De hundra största företagen gjorde år 2010 en samlad vinst på över 2.3 miljarder kronor. Flera av dessa företag är multinationella koncerner. När nu avtalsrörelsen drar igång är det med utgångspunkt ifrån de stora arbetsgivarna en debatt om de anställdas villkor måste ske och inte utifrån lönsamheten i de små företagen. Hälften av företagen har inte ens några anställda, och än mindre några kollektivavtal. Därför är det inte heller rimligt att titta på branschens totala snitt när löneutrymme ska diskuteras. Denna rapport visar hur en bransch som tidigare ansetts konjunkturkänslig fortsätter att växa i tider då samhällsekonomin i övrigt är osäker. Den visar på de goda förutsättningar som branschen har idag och hur lönsamma de företag där merparten av arbetskraften finns är. Vi menar att villkoren för anställda inte kan tillåtas utgå från de minst lönsamma företagen. Precis som i andra branscher bör inte olönsamma företag bromsa utveckling. Det går bra för hotell- och restaurangbranschen. För att den utvecklingen ska fortsätta måste vinsterna också komma de anställda till del. LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Ella Niia, ordförande för Hotell- och restaurangfacket. Stockholm april

4 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 2. Stora och lönsamma företag men dåliga villkor för de anställda Hotell- och restaurangbranschen är en bransch där skillnaderna mellan företagen är stora. Här finns små pizzerior och lokala fik som sällan anställer andra än medlemmar ur den närmaste familjen. Många av dessa företag brottas med dålig lönsamhet. Men branschen består också av multinationella företag som varje år omsätter såväl stora summor pengar som mycket personal. Ett exempel är hotellkedjan Scandic som under 2010 omsatte nästan fyra miljarder kronor och hade årsanställda. Nettoresultatet låg samma år på över 400 miljoner. Sju av tio inom restaurangnäringen arbetar på arbetsplatser med fler än tio anställda och sex av tio inom hotell och konferensanläggningar arbetar på arbetsplatser med över 30 anställda. Det är alltså på de stora företagen, som också är lönsammast, som de flesta anställda finns. Hotell- och restaurangbranschen växer. Antalet företag ökar, liksom antalet anställda. Från cirka anställda år 2006 till år Omsättningen har under samma tidsperiod ökat med cirka 34 procent i fasta priser. 2 En stor andel, 44 procent, av de som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen är visstidsanställda. Även om andelen har minskat något under det senaste decenniet så är det fortfarande den bransch som har störst andel tidsbegränsade anställningar. 36 procent av alla anställda inom hotell- och restaurang arbetar deltid. Nära 17 procent av de deltidsanställda inom branschen arbetar 19 timmar per vecka eller mindre. 3 Branschen är också en så kallad ungdomsbransch var 46 procent av de som arbetade i branschen mellan 18 och 26 år. Det är drygt personer, och det är också inom denna grupp som andelen tidsbegränsade anställningar är störst. Närmare varannan person under 26 år har inte någon fast anställning och minimilönen för en 18-åring ligger på för en heltid, före skatt. 1. Medlemsbranscher 2011, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Detta omfattar även de i branschen som inte omsluts av HRFs verksamhetsområde. 2. SCB och egna beräkningar. 3. SCB, AKU 2010, årsgenomsnitt 4

5 3. Hotell och restauranger vinnare när turismen ökar Turismen blir allt viktigare för svensk ekonomi. Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med nästan 42 procent i fasta priser sedan Boende och restauranger är två av de sektorer som gynnats mest spenderades i Sverige 76,5 miljarder på boende och mat. På senare år har turismen också blivit viktig för sysselsättningen och även här har hotell- och restaurangbranschen en ledande roll. Under 2010 sysselsatte branschen drygt 45 procent, av alla sysselsatta med turism. Sedan 2000 har antalet sysselsatta med turism inom hotell- och restaurangbranschen också ökat mest arbetstillfällen har tillkommit, en ökning med drygt 48 procent. 4 Turismen har under många år utvecklats starkt oavsett konjunkturer och många talar om den som en ny basnäring. Trots det osäkra konjunkturläget beräknar bland andra Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) att turistnäringens omsättning kommer att öka under Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med drygt fem procent per år fram till Enligt Tillväxtverket har Sverige goda förutsättningar att ta del av denna ökning. Exportvärdet av turismen, alltså utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 115 procent mellan 2000 och Det finns ingen anledning att anta att den positiva utvecklingen för turistbranschen kommer att avta de kommande åren. Och det gynnar hotell- och restaurangbranschen. LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 4. Fakta om svensk turism, Tillväxtverket, Fakta om svensk turism, Tillväxtverket,

6 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 4. Stora arbetsgivare dominerar Hotell- och restaurangbranschen består av såväl stora som små företag men det finns en tydlig koncentration av var de anställda finns. Inom området hotell och konferensanläggningar arbetade 2010 fler än åtta av tio anställda på företag med fler än tio anställda. Sex av tio arbetade på företag med fler än 30 anställda. Det innebär att 60 procent av de anställda inom hotell och konferensanläggningar var koncentrerade till 8 procent av företagen. När det gäller restaurangerna arbetade under samma år närmare sju av tio på företag med tio anställda eller fler. Fler än fyra av tio arbetade på ett företag som har fler än 30 anställda. 40 procent av de anställda arbetade därmed på 3 procent av företagen. I andra delar av denna rapport visar vi att dessa stora företag är mycket lönsamma. Figur 1. Andel av anställda i respektive storlekskategori av företag 6 Hotell Restauranger 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ur ett sysselsättningsperspektiv domineras hotell- och restaurangbranschen alltså totalt sett av ett mindre antal stora företag och koncerner. I det avseendet skiljer sig branschen inte nämnvärt från andra branscher i Sverige. De framträdande skillnaderna mellan hotell- och restaurangbranschen och andra branscher ligger i att andelen tidsbegränsade anställningar är högre, att förekomsten av deltidsarbete är väsentligt mycket högre än inom de allra flesta andra branscher samt att andelen unga inom branschen är väldigt hög. En annan skillnad är att vår bransch får omfattande injektioner i form av politiska reformer som förbättrar ekonomin för företagen. 6. Svensk Handelstidning Justitia, uppgifter från

7 5. Omsättning och lönsamhet 5.1 Omsättningen i restaurangbranschen ökar 2011 var ett starkt restaurangår i Sverige. Försäljningsutvecklingen för hela restaurangbranschen ökade under 2011 med 6,3 procent jämfört med I kronor räknat innebar detta att restaurangernas omsättning ökade med 4,7 miljarder på ett år. 7 Trots en tydlig inbromsning i tillväxten i den svenska ekonomin i slutet av året steg restaurangernas försäljning med 4,3 procent eller 298 miljoner kronor under december, jämfört med samma period förra året. Restaurangbranschen brukar ofta beskrivas som konjunkturkänslig. Men sedan 2004 har omsättningen ökat kraftigt, även under perioder av sämre konjunkturläge. Exempelvis märktes inte krisen 2008/2009 i den svenska restaurangbranschen på det sätt som skedde i många andra delar av ekonomin. Att restaurangbranschen nu visar goda resultat även i tider av ekonomisk oro är ett tecken på finansiell styrka. LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Tabell 1: Ackumulerad försäljningsutveckling: januari-december Omsättning mkr, exkl moms Förändring i procent Januari December Värde Volym* Total restaurangförsäljning ,3 3,2 Hotellens restaurangförsäljning ,9 4,8 Kaféer/Konditorier ,7 5,6 Snabbmatsrestauranger ,3 3,2 Lunch- och kvällsrestauranger ,5 3,4 Trafiknära restauranger ,3 2,3 Nöjesrestauranger, pubar, barer ,7 0,8 Personalrestauranger ,5 2,5 *Volymutfallet baseras på omsättningsförändringen efter korrigering för priseffekter. Samma priseffekt är använd för de enskilda kategorierna. Källa: SCB:s restaurangindex för december SCB:s restaurangindex för december

8 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 5.2 Lönsamheten är störst på stora företag Nyckeltalen nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital är etablerade mått när det handlar om att bedöma företags lönsamhet. 8 Genom att använda dessa mått för att analysera branschen ges indikation om lönsamheten inom hotell och restauranger. Sammantaget kan konstateras att de större företagens lönsamhet genomgående är högre än i branschen som helhet. Samtidigt är det på de lönsamma företagen som merparten av de anställda finns Restaurangernas lönsamhet En stor andel av de som arbetar inom restaurang finns på större företag. Nära , eller drygt 40 procent, arbetade 2010 på företag som har 30 anställda eller fler. Figur 2 visar hur lönsamheten ser ut i branschen som helhet och i företag med fler än 30 anställda. Skillnaderna när det handlar om lönsamhet är stora mellan olika företag. I branschen som helhet är nyckeltalen förstås lägre, och i de företag där två av fem i branschen arbetar är lönsamheten flerdubbelt högre jämfört med branschen som helhet. Bland de allra minsta företagen är nyckeltalen klart lägre, och många av företagen uppvisar röda siffror. Medianföretaget med mer än 30 anställda gjorde 2010 en vinst på 1,8 miljoner. Figur 2: Nyckeltal för restaurangföretag (median) 9 45% 40% 35% 30% 35% 20% 15% Företag med fler än 30 anställlda Hela branschen 12% 40% 10% 5% 4,0% 0,5% 4,0% 6,5% 0% Nettomarginal Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kaptial 8. Definition av nyckeltalen finns i bilaga Källa: Svensk Handelstidning Justitia, uppgifter från

9 5.2.2 Hotellens lönsamhet Inom området hotell och konferensanläggningar arbetar en majoritet av de anställda på något av de företag som har 30 anställda eller fler. Även här är lönsamheten flera gånger högre bland de större företagen, och bland de mindre företagen finns många företag som har dålig lönsamhet. Medianföretaget med mer än 30 anställda gjorde 2010 en vinst på nära 2,5 miljoner. Figur 3: Nyckeltal för hotell och konferensgårdar (median) 10 35% 30% 35% 20% Företag med fler än 30 anställlda Hela branschen 33,0% LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 15% 10% 10,0% 5% 4,4% 0,6% 3,0% 3,4% 0% Nettomarginal Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kaptial 10. Källa: Svenska Handelstidning Justitia, uppgifter från

10 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 6. Företagen känner stark framtidstro Ett annat tecken på läget i branschen är de enkätundersökningar som myndigheten Konjunkturinstitutet genomför regelbundet. Institutet frågar företag om hur de ser på sin situation och vad de tror om framtiden. 11 Syftet med dessa undersökningar är att ge en tidig indikation på ekonomiska resultat som det i regel tar betydligt längre tid att sammanställa. Den samlade bilden när det gäller företagens syn på framtiden går inte att beskriva på annat sätt än positiv. När de sammanvägda resultaten studeras framträder en markant skillnad jämfört med näringslivet i övrigt. Hotell- och restaurangföretagen är klart mer optimistiska än andra företag. Förutom turismens utveckling kan en förklaring till optimismen också finnas i de reformer som genomförts de senaste åren. 6.1 Enkätresultat från februari 2012 Den senaste Konjunkturbarometern publicerades 23 februari Denna redovisar läget för hela samhällsekonomin och för enskilda branscher. I barometern kan det utläsas hur företagarna i hotell- och restaurangbranschen ser på sitt läge och sin framtid. Den mest centrala siffran i barometerresultaten är konfidensindikatorn. Detta är en siffra som väger samman resultaten av flera frågor och syftar till att sammanfatta hela det ekonomiska läget i branschen. I figur 4 visas konfidensindikatorn i en kurva för hotell och restauranger samt i en kurva för hela näringslivet. 13 Att kurvorna varierar från en månad till en annan ska man i regel inte lägga så stort fokus vid. Sådana variationer kan bero på många olika saker. Det är alltid bättre att titta på utvecklingen över tid, såsom tre till fyra månader eller mer. I samtliga figurer har vi därför även lagt till en trendlinje, vilken mer tydligt illustrerar den långsiktiga utvecklingen. Med detta i åtanke är det tydligt att läget i näringslivet i sin helhet har sjunkit något från sin högsta nivå de senaste åren, runt årsskiftet 2010/2011. Men resultatet nu i februari 2012 tydde ändå på en viss optimism, både bland många företag men även bland hushållen. Sedan toppnoteringen 2010 har optimismen bland hotell- och restaurangföretagare avtagit något men en stor andel bedömer fortfarande sin situation som positiv. Läget bland hotell och restauranger är därtill betydligt mer optimistiskt än bland övriga näringslivet. 11. Mer information om undersökningarna finns i bilaga Alla data är från februari månads resultat: Konfidensindikatorn är en sammanvägning av frågor rörande hur utvecklingen av företagens verksamhet går: Om efterfrågan på företagets tjänster har ökat eller minskat, om volymen på inneliggande uppdrag/order ökat eller minskat, om försäljningspriserna har ökat eller minskat, samt vad företagen förväntar sig om framtida efterfrågan och försäljningspriser. 10

11 Detta syns inte minst på att den röda kurvan i figurerna i detta kapitel har legat över den rosa kurvan nästan samtliga månader sedan januari Vissa månader har skillnaderna varit över 20 procentenheter. Sett över de senaste månaderna är optimismen bland hotell och restauranger dessutom mycket hög, inte minst jämfört med perioden från våren 2008 till våren Figur 4: Senaste toppen för branschen var 2010 men många är fortfarande positiva 14 Konfidensindikator: Hur går det? (Månad, säsongkorr.) LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Hotell och restaurang Hela näringslivet Trend (Hotell och restaurang) Av resultaten framgår också att en större andel av hotell- och restaurangföretagen tror att efterfrågan ska stiga och att antalet anställda kommer att öka. Tron på personalökningar har dessutom stigit något de senaste månaderna. Figur 5 och 6 visar företagens syn på efterfrågan på deras tjänster och antal anställda. Precis som ovan är det troligen mer intressant att studera den lite mer långsiktiga trenden och inte fästa någon större uppmärksamhet på variationer från en månad till en annan. 14. Data hämtade från Konjunkturinstitutets statistikdatabas

12 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Figur 5: Många tror att efterfrågan kommer att öka (hotell- och restaurangföretag) Efterfrågan på företagets tjänster (Månad, säsongkorr.) Har ökat Kommer att öka Trend (förväntningar) Figur 6: En stor andel företag kommer att anställa fler (hotell- och restaurangföretag) Antal anställda (Månad, säsongkorr.) Har ökat Kommer att öka Trend (förväntningar) Avslutningsvis finns det alltså en stark framtidstro i branschen, särskilt jämfört med det övriga näringslivet. Och trots att synen på hur det ska gå varierar över tid så är det viktigt att påminna sig om att branschen som helhet har gått starkt framåt under de senaste åren, trots starka konjunktursvängningar och kriser. 12

13 7. Sänkta arbetsgivaravgifter har gynnat branschen Sedan 2007 har regeringen i tre omgångar genomfört sänkningar av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år. Totalt sett har reformen inneburit en halvering av arbetsgivaravgiften. Rent ekonomiskt har sänkningen inneburit att företagen inom hotell- och restaurangbranschen totalt sett idag betalar omkring 10 miljarder mindre i arbetsgivaravgifter per år jämfört med vad de hade gjort utan en sänkning. Den tillgängliga statistiken redovisar inte personer som är yngre än 18 år. Detta betyder att summan är i underkant eftersom det finns yngre skolungdomar som är anställda inom avtalsområdet. För ett företag som Svenska McDonalds, där ungefär tre av fyra anställda är under 26 år, innebar den sänkta arbetsgivaravgiften en besparing på 140 miljoner kronor under LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 7.1 Inga effekter på sysselsättning - men utrymme för satsningar på löner De politiska ambitionerna med sänkningen av arbetsgivaravgiften var att öka sysselsättningen bland unga. Med hjälp av lägre kostnader skulle möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden bli större. De utvärderingar som genomförts hittills pekar på att reformen har haft begränsad effekt. Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, IFAU och Konjunkturinstitutet har i sina analyser pekat på att sänkningen har haft oklar eller begränsad effekt när det gäller sysselsättning. Denna bild bekräftas när man tittar närmare på hotell- och restaurangbranschen. Mellan 2006 och 2010 har andelen unga i branschen, och antalet arbetade timmar som utförs av unga inte ökat. Andelen unga mellan 18 och 26 år var 46 procent 2006 och det var den även Tidigare forskning har visat att det är en öppen fråga om skattesänkningen tillfaller de anställda genom lönehöjningar eller företagen i form av höjda vinster. Högre vinster borde enligt enkel logik även leda till fler anställda. Men forskningen visar dessutom att även när skattesänkningen främst leder till höjda vinster, så är det inte givet att företagen anställer fler eller att sysselsättningen ökar totalt. 17 Om skattesänkningen istället leder till höjda löner är det minst lika troligt att detta leder till ökad efterfrågan på företagens tjänster, vilket i sin tur höjer sysselsättningen. Slutligen måste man också fråga sig om det är eftersträvansvärt att öka andelen unga anställda i just hotell- och restaurangbranschen, som redan idag har en mycket stor andel unga. En större utmaning torde vara att göra branschen så attraktiv att människor kan stanna kvar i den också med stigande ålder. 15. Rapport, SVT, Partsgemensam statistik 17. Finanspolitiska rådet (2009) Svensk finanspolitik

14 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 8. Sänkt restaurangmoms en injektion för branschen Från och med den första januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent. Halveringen beräknas vara värd 5,4 miljarder. På företagsnivå innebär sänkningen mer pengar över till företagen för varje såld vara. Regeringens förhoppning med reformen är att den sänkta momsen ska leda till sänkta priser som ska skapa en ökad efterfrågan - som i sin tur ska generera nya jobb. Den 1 juli 2010 sänkte Finland restaurangmomsen från 22 till 13 procent och precis som i Sverige utgick många ifrån att sänkningen skulle leda till lägre konsumentpriser. En utvärdering av den sänkta restaurangmomsen i Finland visade att två tredjedelar av sänkningen i stället hamnade hos restaurangföretagen. 18 De enklare uppföljningar som gjorts i Sverige pekar i samma riktning. 19 Mycket talar alltså för att företagen kommer att behålla den största delen av det ekonomiska tillskott som momssänkningen innebär. Sänkningen omfattar dessutom i stort sett alla företag i branschen. Reformen innebär därmed en unik möjlighet att förbättra villkoren för medarbetare. 18. Ekonomisk debatt nummer 5, Iida Häkkinen Skans och Tuomas Kosonen 19. Dagens nyheter

15 9. Analys och slutsatser Det är svårt att finna branscher som har lika goda förutsättningar att utvecklas som hotell- och restaurangbranschen. Den är en av de näringar som gynnas mest av den ökande turismen, som tycks stå stark oavsett konjunkturläge och som förutspås en hög tillväxt även de kommande åren. Turismen är en viktig motor för branschens utveckling idag och kommer av allt att döma vara det även framöver. Företagen i branschen ser också ljust på framtiden, särskilt om man jämför med andra branscher. Nära hälften av de anställda inom hotell och restaurang är under 26 år, vilket har inneburit minskade kostnader för arbetskraft för de allra flesta företagen efter att arbetsgivaravgifterna för unga halverats. Nyligen halverades dessutom restaurangmomsen, något som ytterligare förbättrar företagens förutsättningar. Men trots tillväxt i branschen och att den inte är särskilt utsatt för internationell konkurrens, är det svårt att finna motsvarigheter när det handlar om dåliga villkor för de anställda. Ett mindre antal företag dominerar marknaden, personalen är en central resurs i verksamheterna men ändå är villkoren i strykklass på den svenska arbetsmarknaden. När branschen diskuteras lyfts ofta de små företagen fram. Det lilla caféet, eller det lilla hotellet som drivs som ett familjeföretag. Dessa mindre företag har oftast en sämre lönsamhet än branschen som helhet, och särskilt jämfört med de större företagen där den större delen av arbetskraften finns. Den svenska hotell- och restaurangbranschen domineras idag av stora företag, franchisekoncerner och kedjor. Det är här den största andelen av arbetskraften finns och det är i de stora företagen som lönsamhet och vinster är störst. Oavsett vilket nyckeltal som väljs är lönsamheten ofta flera gånger högre i de största företagen, jämfört med branschen som helhet. Det är också de stora företagen som bidrar mest till tillväxt, sysselsättning och skatteintäkter och detta sammantaget innebär att det är dessa stora företag som bär ett stort ansvar för att förbättra villkoren för de anställda i branschen. Strukturomvandling har varit och är en central utgångspunkt i utvecklingen av det svenska näringslivet. Olönsamma företag som inte är tillräckligt produktiva slås ut, andra företag tar marknadsandelar och nya företag skapas. Även inom hotell- och restaurangbranschen måste detta gälla. Branschens utveckling får inte hindras av ett antal mindre och olönsamma företag och den kan heller inte i första hand betraktas som ett politiskt verktyg för att sysselsätta unga. Det gynnar varken branschen eller dess anställda är det avtalsrörelse. Majoriteten av de företag som omfattas av de avtal som ska tecknas är de som är medlemmar i SHR, alltså större företag där lönsamheten är god och där omsättningen ökar år efter år. Sammantaget kan konstateras att det finns goda möjligheter för företagen att förbättra villkoren för de anställda. Det ekonomiska utrymmet finns. LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 15

16 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Bilaga 1 Definition av nyckeltal Nettomarginal Nettomarginalen är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets resultaträkning. Definition: Justerat resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen. Avkastning på totalt kapital Avkastning på totalt kapital är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av det totala kapitalet. Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital är ytterligare ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter finansiella poster i procent av det justerade egna kapitalet. 16

17 Bilaga 2 Fakta om Konjunkturinstitutets undersökningar Företagsbarometern och Kvartalsbarometern. Företagsbarometern frågar drygt företag varje månad om hur de upplever nuläget och vad de har för förväntningar om den närmaste framtiden. Kvartalsbarometern genomförs fyra gånger per år och då med fler frågor. Barometerns resultat beräknas och redovisas utifrån de samlade svarsresultatens nettotal, det vill säga hur stor övervägande andel som svarat positivt eller negativt. Frågorna i Företagsbarometern har tre svarsalternativ: stigande, fallande och vet ej. Om 50 procent svarar vet ej, 30 procent stigande och 20 procent fallande blir resultatet = +10. Detta kan till exempel ge en indikation på om en majoritet i en bransch (eller hela näringslivet) är optimistisk eller pessimistisk inför framtiden. Det är också på dessa sätt som enkätresultaten redovisas i diagrammen nedan. I resultaten ingår endast privata företag, inte offentlig sektor. Frågorna handlar om olika saker som rör företagens ekonomiska situation, såsom vinster, priser, antal anställda m.m. I många branscher varierar försäljningen och aktiviteten av naturliga skäl under ett år. Ett tydligt exempel är kiosker vid badstränder, som i regel säljer bättre på sommaren än på vintern. Men dessa variationer förekommer i massor av branscher där det är mindre uppenbart. Konjunkturinstitutet presenterar både obehandlade resultat och resultat som är rensade för dessa naturliga variationer under året- så kallad säsongskorrigering. Detta för att vi själva ska slippa fundera på om en förändring från en månad till en annan är en naturlig förändring, eller ett tecken på att tiderna håller på att förändras. Nedan redovisas endast resultat som är säsongskorrigerade. Konjunkturinstitutets enkäter är inget bevis för exakt vad som kommer att hända. Men enligt myndighetens egna beräkningar och analyser ger barometerresultaten ändå en god indikation över hur samhällsekonomins ekonomiska utveckling faktiskt kommer att se ut den närmaste framtiden. 20 En enskild företagare har ofta en känsla för affärsläget. Lägger man samman alla dessa intryck kan det ge oss en indikation för hur framtiden kommer att te sig. Man ska självfallet vara försiktig med att tolka denna typ av resultat alltför detaljerat. LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 20. Se Konjunkturläget Mars 2007 Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin : eterindikatorn+sammanfattar+f%c3%b6retagens+och+hush%c3%a5llens+syn+p%c3%a5 +ekonomin.pdf 17

18 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Bilaga 3 Antal företag, antal anställda och nettoomsättning i olika län Restauranger efter län Län Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Stockholms län kr Uppsala län kr Södermanlands län kr Östergötlands län kr Jönköpings län kr Kronobergs län kr Kalmar län kr Gotlands län kr Blekinge län kr Skåne län kr Hallands län kr Västra Götalands län kr Värmlands län kr Örebro län kr Västmanlands län kr Dalarnas län kr Gävleborgs län kr Västernorrlands län kr Jämtlands län kr Västerbottens län kr Norrbottens län ,00 kr Totalt med anställd personal kr 18

19 Bilaga 3 forts. Hotell och Konferensanläggningar efter län Län Antal företag Antal anställda Nettoomsättning Stockholms län kr Uppsala län kr Södermanlands län kr Östergötlands län kr Jönköpings län kr Kronobergs län kr LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Kalmar län kr Gotlands län kr Blekinge län kr Skåne län kr Hallands län kr Västra Götalands län kr Värmlands län kr Örebro län kr Västmanlands län kr Dalarnas län kr Gävleborgs län kr Västernorrlands län kr Jämtlands län kr Västerbottens län kr Norrbottens län kr Totalt kr 19

20 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Hotell- och restaurangfacket Box 1143 Olof Palmes gata Stockholm vxl