Budgetprognos 2003:4
|
|
- Rickard Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet
2 Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför allt genom svagare inkomstutveckling. Lågkonjunkturen försvagar de viktigare skattebaserna och pressar upp kostnaderna för arbetslösheten. Under perioden fram till och med 27 förbättras saldot gradvis, men visar underskott samtliga år i kalkylen trots återhämtningen i tillväxten. Denna återhämtning sker dock relativt långsamt genom snabbare löneökningar än i omvärlden. Produktionsgapet 1 bedöms bli slutet 26. Procent av potentiell BNP 3 Figur. Produktionsgapet Procent av potentiell BNP Källa: Konjunkturinstitutet För närvarande utnyttjas inte resurserna i ekonomin fullt ut ett gap mellan faktisk och potentiell BNP uppstår. Återhämtningen fram till 26, då gapet sluts, sker ganska långsamt och medför en högre än trendmässig tillväxt under åren Produktionsgapet uppgår nu enligt Konjunkturinstitutets bedömning till mellan, och 1 procent. Så mycket större skulle ekonomin vara om så mycket resurser användes som är möjligt utan att någon ytterligare press uppåt på inflationen uppstår. För den offentliga sektorn innebär ett negativt produktionsgap högre utgifter, främst arbetslöshetsersättningar. Vidare innebär en lägre produktion än den potentiella ett bortfall av skatter. Med en skattekvot på drygt procent av BNP kan skattebortfallet för den offentliga sektorn innevarande år beräknas till 1 miljarder kronor, av vilka hälften skulle tillfalla statsbudgeten. Perioden fram till produktionsgapet sluts kännetecknas av löneökningar som är större än vad som är mest lämpligt för ekonomins återhämtning. Höga löneökningar påverkar inte bara produktion och arbetsmarknad utan även de offentliga finanserna. För snabba löneökningar innebär en press uppåt på de stora bidragsutgifterna, som ofta är direkt eller indirekt kopplade till lönenivån. Det gäller exempelvis sjuk- och föräldraförsäkring samt arbetslöshetsersättning. Utgiftsökningen sker dock med viss eftersläpning och begränsas också av olika tak för ersättningsnivåerna. Samtidigt ökar skattebaserna med löneökningarna, framför allt inkomstskatterna men också socialavgifterna. Denna inkomstökning sker simultant. Indirekt finns också en koppling till den återstående stora skattebasen, hushållens konsumtion. På kort sikt kan därför snabba löneökningar vara statsfinansiellt positiva. Efter något år är effekten neutral för budgetsaldot. På lite längre sikt innebär 1 Den långsiktigt hållbara produktionen, som brukar benämnas potentiell BNP, följer en trend som bestäms av strukturella faktorer så som teknisk utveckling, demografi med mera. På kort sikt innebär konjunktursvängningar att faktisk BNP kan ligga över eller under denna trend. Produktionsgapet mäter storleken på avvikelsen från trenden. 2
3 dock en för snabb löneökning problem även för den statliga ekonomin. Utgiftstaken är satta på basis av en konjunkturmässigt neutral ekonomi, och ofta också med löneökningar av normativ karaktär. Om löneökningarna blir större än vad som förutsatts, ökar utgifterna mer än det är tänkt. Snabbare utgiftsökningar än förutsatt i löneanknutna bidragssystem får i sådana fall rymmas inom budgeteringsmarginalen. Sett på än längre sikt medför en löneökning överstigande omvärldens utan grund i produktivitetshöjning samma problem för statsfinanserna som för den nationella ekonomin. Med sämre konkurrensmöjligheter försvagas tillväxten och sysselsättningen drabbas, vilket på sikt också eroderar statsbudgeten. För att upprätthålla en given nivå på de offentliga utgifterna måste skatteuttaget i en sådan situation vara högre än annars. I ekonomisk mening innebär ett högre skatteuttag större skattekilar och en lägre effektivitet i ekonomin, vilket i sin tur ytterligare försämrar tillväxtmöjligheterna på sikt. Marginalen till utgiftstaket 26 är relativt stor och beräknas nu till 2,8 procent. Utgiftstaken är en övre gräns för hur stora utgifterna får bli. De kan dock även ses som uttryck för en politisk ambitionsnivå att denna nivå ska uppnås. Den marginal som funnits tidigare år har också utnyttjats. Om marginalen för 26 utnyttjas medför det motsvarande lägre saldo och större skuld. År 26 förutsätts vara neutralt; det är varken högeller lågkonjunktur och produktionsgapet är slutet. Ett överordnat mål för den ekonomiska politiken är att den offentliga sektorns finansiella sparande, skillnaden mellan inkomster och utgifter, ska uppgå till två procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. Pensionssystemet är autonomt och dess sparande ska användas för kommande pensionsutgifter. Avgiften till pensionssystemet är avvägd utifrån ett mycket långt perspektiv och det sparande som i dag byggs upp kommer att behövas i framtiden när de demografiska förutsättningarna är annorlunda. I kommunsektorn ska i princip utgifterna motsvara inkomsterna. Balanskravet för kommunsektorn innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget i balans, vilket innebär att uppkomna underskott skall balanseras inom två år. Sparandet i kommunsektorn har de senaste tio åren i genomsnitt varit,1 procent av BNP. Förenklat kan alltså sägas att sparandeöverskottet i den offentliga sektorn ligger i pensionssystemet, att kommunerna har ett sparande kring noll och att konjunktursvängningarna därmed fångas upp i statens budget. Det är i sammanhanget viktigt att erinra om att det endast är sparandet i staten som direkt påverkar statsbudgeten. 2 Bortsett från den påverkan konjunkturen har på statens finanser finns det vissa företeelser som ur ett ekonomiskt perspektiv kan motivera en längre period av underskott eller överskott. Det är exempelvis den demografiska utvecklingen, tunga investeringar i infrastruktur och mer extrema situationer som krig och naturkatastrofer. Men det finns även argument för att statsbudgeten inte ska visa underskott eller överskott, det vill säga vara neutral över en konjunkturcykel. Att låna för omedelbar konsumtion till exempel bidrag till hushåll medför risk för en skulduppbyggnad som inte balanseras av framtida avkastning. Skulden vältras över till kommande generationer. Samtidigt innebär en real tillväxt i ekonomin att kommande generationer blir rikare än de föregående. Detta kan delvis användas till att betala kostnaden för den offentliga skulden. En skuld medför vidare räntebetalningar som tränger undan andra utgifter. Å andra sidan kan ett överskott sägas vara samma sak som att skatteuttaget är större än det hade behövt vara. Huruvida statsbudgetens saldo bör vara neutralt över en konjunkturcykel beror på hur relevanta dessa olika frågor är vid den aktuella tidsperioden. 2 Statsskulden påverkas av lånebehovet, som är samma sak som budgetsaldot med omvänt tecken, och skulddispositioner. Det finns en skillnad mellan budgetsaldo och finansiellt sparande i staten. Skillnaden har varierat historiskt men brukar vara av begränsad omfattning. I detta avsnitt bortses från denna skillnad resonemangen påverkas inte av detta. 3
4 Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo i statsbudgeten Faktiskt saldo Underliggande saldo Statsbudgeten har sedan 199 visat underskott oftare än överskott. De ackumulerade underskotten är betydligt större än överskotten. Det underliggande saldot, rensat för engångseffekter, visar samma mönster men väsentligt lägre överskott. Underskotten i budgeten består under hela perioden till och med Statsbudgetens saldo har varit mer negativt än positivt sedan 199. Krisen i början av 199-talet medförde en dramatisk skuldökning och konsolideringen av den statliga ekonomin tog närmare ett årtionde. Underskotten består dock även under innevarande decennium. Delvis är detta en följd av ett bristande kapacitetsutnyttjande i ekonomin, men också av en strukturell obalans, nämligen problematiken kring ohälsan. För närvarande är 8 personer borta från arbete, antingen som sjukskrivna eller som förtidspensionerade. Det motsvarar nästan en femtedel av arbetskraften. Flera skäl talar dock för en minskning av dessa problem på lite sikt. Inom tio år kommer flera av dessa personer att ålderspensioneras. Samtidigt minskar nu inflödet i sjukförsäkringen och de åtgärder som vidtas bedöms också ge effekt på såväl antalet sjukskrivningar som deras omfattning. Figur 7. Underliggande saldo och BNP-gap Källa: Konjunkturinstitutet och ESV Underliggande saldo BNP-gap Återhämtningen i ekonomin fram till 26, då BNP-gapet sluts, innebär att ekonomin växer snabbare än genomsnittligt. Trots detta består underskotten i statsbudgeten under hela perioden. -2 4
5 Demografi svårigheter på lång sikt måste förberedas redan nu Trots de aktuella problemen med ohälsan innebär den åldersmässiga sammansättningen av befolkningen att det innevarande decenniet är gynnsamt för de offentliga finanserna. De stora årskullarna födda på fyrtiotalet är ännu till stor del yrkesarbetande och försörjningsbördan för de yrkesverksamma är ännu relativt låg. Mot slutet av detta decennium och under nästa kommer många att träda ur arbetskraften, samtidigt som inte lika många börjar förvärvsarbeta. De färre yrkesarbetande får därmed försörja allt fler. Figur 8. Försörjningsbörda 197 2,9,9,8,8,7,7, Källa: SCB Försörjningsbördan antalet personer under 2 respektive över 6 år per person i yrkesverksam ålder är just nu mycket låg. Om några år börjar den emellertid stiga och fortsätter sedan uppåt under lång tid framöver. För den offentliga ekonomin betyder detta såväl lägre inkomster som högre utgifter, alltså en kraftig försvagning av budgetsaldot.,6 För den offentliga sektorn innebär en stigande försörjningsbörda relativt sett lägre skatteinkomster och högre utgifter i form av pension och utgifter för vård och omsorg. De demografiskt betingade utgiftsökningarna kommer att påverka olika delar av den offentliga sektorn i olika utsträckning. Utgifterna för vård och omsorg är i huvudsak kommunala. Ett starkt ökat tryck på de kommunala utgifterna torde emellertid endast i begränsad omfattning kunna finansieras med skattehöjningar i den sektorn, vilket medför krav på utvidgat stöd från staten. Det faktum att statsbudgeten visar underskott i dag kan vara ett tecken på en långsiktig strukturell obalans. Förutsättningarna innevarande decennium är förhållandevis goda men budgetsaldot, med gällande regler för skatter och utgifter, visar ändå underskott. Ett oförändrat regelverk skulle i en framtid med försämrade förutsättningar leda till mycket större underskott än de vi har i dag. Att bygga upp ett sparande under tiden fram till då de demografiska påfrestningarna väntas kulminera är ett sätt att redan nu förekomma de påfrestningar som de kommande decennierna alltså kan väntas innebära för de offentliga finanserna. Långsiktiga beräkningar av konsekvenserna för den offentliga sektorn visar att situationen lättar efter 23-talet. Självfallet är alla kalkyler som omfattar tio år eller mer osäkra, och osäkerheten växer med antalet år. Nivåerna för slutåret påverkas kraftigt av de antaganden som måste göras om exempelvis livslängd, fertilitet, migration, produktivitet och arbetskraftsdeltagande. En sådan osäkerhet är dock naturlig och får inte vara ett hinder för en genomgripande och förutsättningslös diskussion. I själva verket är just osäkerheten om framtiden ett argument för en lägre skuld som ökar handlingsfriheten i framtiden.
6 Statsskulden som andel av BNP har vuxit från i genomsnitt 3 procent under efterkrigstiden till runt procent i dag. Den växte kraftigt från mitten av 197-talet i samband med den offentliga sektorns expansion. Skulden ökade också i samband med statsfinansiella kriser men har sedan mitten av 199-talet minskat betydligt. Som mest uppgick statsskulden till 8 procent av BNP. Skuldsättningen innebär en övervältring till den framtida generation som samtidigt kommer att ha en hög försörjningsbörda. Om de generationer som ökat skulden också ska dela arbetet med att amortera den till en mer uthållig nivå kan ett sätt vara att införa ett överskottsmål även för statsbudgetens saldo. Figur 9. Statsskuld som andel av BNP Källa: Riksgäldskontoret och ESV Statsskulden som andel av BNP ökade kraftigt i samband med den offentliga sektorns tillväxt. Under de närmaste åren väntas skuldkvoten ligga runt procent av BNP. Om budgeteringsmarginalen används för att realisera utgifter blir kvoten något högre. Ett sådant mål kan sättas upp för det statliga budgetsaldot på samma sätt som mål tidigare satts upp för det offentliga överskottet och utgiftsnivån i budgeten. Erfarenheterna av konkreta och tidsatta mål för den ekonomiska politiken är mycket goda. Hur stort överskottet i budgeten bör vara är beroende på hur snabbt skulden ska amorteras. Detta är en fråga för politiska prioriteringar. Ett räkneexempel visar hur ett amorteringsscenario kan gestalta sig. År 21 har alla fyrtiotalister ålderspensionerats. Om skulden under perioden fram till dess ska halveras som andel av BNP från till 2 procent måste skulden amorteras med i genomsnitt 16 miljarder kronor varje år, motsvarande, 1, procent av BNP. En snabbare amortering i början av perioden underlättar minskningen av skuldkvoten senare; med tiden växer ränteeffekten. Å andra sidan kan det vara operativt enklare att minska skulden något långsammare i början av perioden än senare. Ett överskott om 9 miljarder kronor 2 motsvarar knappt en halv procent av BNP. Om överskottsmålet sedan höjs stegvis fram till 21 upp till en procent av BNP, halveras skulden 21. En budget i balans, alltså ett nollsaldo, varje år 2 21 minskar skuldkvoten till 32 procent av BNP. Tillväxtens betydelse är alltså stor, men räcker inte för att halvera skuldbördan. Nu väntar en tid med tämligen fördelaktiga villkor vilket ger möjlighet att förbereda inför en längre period med mer ogynnsamma förutsättningar. Ett årligt överskott i statsbudgeten gör statsfinanserna bättre rustade inför de stora omställningar som väntar. 1 6
Budgetprognos 2004:2
Budgetprognos 2004:2 Tema Statsskulden och befolkningsutvecklingen - då, nu och sedan Statsskulden och befolkningsutvecklingen då, nu och sedan Återblick på statsskulden och befolkningsutvecklingen Statsskuldens
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merSvensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna Januari 2019
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merDe svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018
Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2018
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka
Läs merÖverskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård
Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merVad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merSvensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merKommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015
Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merSvensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
Läs merTillämpningen av det finanspolitiska ramverket
RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition ISBN 978 91 7086 187 1 RiR 2009:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser
Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merStatens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20
Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merUtvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål
REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden
Läs merESV 2003:27. Budgetprognos 2003:4. Analys
ESV 2003:27 Budgetprognos 2003:4 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet
Läs merBudgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys
Budgetförutsättningar Budgetdagen maj 2019 Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Tillväxten bromsar in Procentuell ökning kalenderkorr värden Sverige 3 2,5 2,4 2,4 2 1,5
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merSveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017
Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar Lars Calmfors FOI 21/3-2017 Disposition 1. Storleken på försvarssatsningarna 2. Låne- eller skattefinansiering 3. Andra krav på de offentliga
Läs merHur analyserar man de offentliga finanserna?
Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merTema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merHANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik Åsa-Pia Järliden Bergström/Gun.-Britt Karlsson
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik Åsa-Pia Järliden Bergström/Gun.-Britt Karlsson 2016-12-08 20160371 ERT DATUM ER REFERENS 2016-10-13 Fi2016/03571/E2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merKommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016
Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merSamhällsbygget Investera för framtiden
HÖSTBUDGET 2018 Samhällsbygget Investera för framtiden 20 september 2017 Foto: Sam Edwards / Folio 1 Sammanfattning Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder
Läs merEtt Sverige som håller ihop
Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska
Läs merOm ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem
Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Industrisamtal, 3 maj 2018 Kriser kommer och går BNP, årlig procentuell förändring Kriser kostar Genomsnittliga effekter av
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merÖverenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning
Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs merTema: Strukturellt finansiellt sparande i staten
Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merRegeringens proposition 1998/99:100
Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs mer