Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten
|
|
- Camilla Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla om stora engångsvisa händelser, som de extraordinära bolagsskatteintäkter, som staten erhöll och då periodiseringsfonder upplöstes i stor omfattning när dessa räntebelades från och med. Det kan också handla om att konjunkturen inte är neutral. Detta påverkar statens finanser via främst skatteintäkterna men också via utgifterna för bland annat arbetslöshetsersättning. Kapitalskatterna är särskilt volatila och avviker ofta (både uppåt och nedåt) från dess genomsnittliga andel av ekonomin. Om man rensar bort engångsvisa, cykliska och onormala tillstånd från det faktiska finansiella sparandet får man det så kallade strukturella sparandet. Detta sparande representerar det sparande man har i en tänkt situation där allt utvecklas normalt. Det är av stort intresse att beräkna och analysera statens finanser just i en sådan situation där finanserna befinner sig i sin strukturella position. Det kan i politiskt hänseende vara frestande att i goda tider använda överskott för permanenta reformer, vilket kan medföra ohållbara finanser på lång sikt. Det strukturella sparandet utgör därmed ett bättre underlag för finanspolitiska beslut än det faktiska sparandet. Därutöver kan det strukturella sparandet nyttjas för analyser av finanspolitiken. Inriktningen på finanspolitiken (expansiv/åtstramande) brukar ofta uttolkas såsom förändringen av det strukturella sparandet från ett år till ett annat. Ofta används då förändringen av hela den offentliga sektorns sparande, vilket riskerar att bli något missvisande eftersom finanspolitiken då kopplas samman med sparandeförändringar i den kommunala sektorn och inom ålderspensionssystemet. Finanspolitik studeras bäst om man använder statens finansiella sparande som grund. Det strukturella sparandet kan förändras mellan åren om regeringen genomför reformer som påverkar statens intäkter eller utgifter. Det kan röra sig om jobbskatteavdrag, ersättningsnivåer i arbetslöshetskassan med mera. Förändringar av det strukturella sparandet kan också uppstå om exempelvis sjukskrivningsbeteendet förändras eller om demografiska faktorer orsakar förändringar i statliga utgifter. Det kan därutöver finnas mekanismer rörande uppräkningen för grupper av utgiftsanslag (t.ex. PLO-anslag och statsbidrag till kommunerna) som medför att utgifterna och därmed sparandet förändras mellan åren i förhållande till ekonomin i stort. Pris- och löneomräknade anslag. ekonomistyrningsverket, september 8
2 Beräkning av statens strukturella finansiella sparande Beräkningen utgår från det faktiska finansiella sparandet i staten. Detta justeras först och främst för engångseffekter som påverkat och kommer att påverka statens intäkter och utgifter. I nästa steg korrigeras de konjunkturberoende skatterna från dess cykliska komponent för att isolera den strukturella delen. Extraordinära kapitalskatter hanteras separat. Avslutningsvis justeras de arbetslöshetsrelaterade utgifterna i den mån arbetslöshetsnivån avviker från jämviktsarbetslösheten. Alla beräkningar har startår och sträcker sig fram till och med. Engångseffekter som påverkar statens finansiella sparande De engångseffekter som påverkar budgetsaldot påverkar inte nödvändigtvis det finansiella sparandet. Exempelvis innebär en försäljning av statligt aktieinnehav en engångsvis förstärkning av budgetsaldot (minskat lånebehov) men statens finansiella sparande påverkas inte av en sådan åtgärd, då det endast innebär att en statlig tillgång (aktier) byts mot en annan (kontanter). Statens förmögenhet påverkas inte. ESV redovisar kontinuerligt vilka budgeteffekter som är att betrakta som engångsvisa (se appendix 7). Bland dessa effekter är det endast ett fåtal som bedöms utgöra engångseffekter också för det finansiella sparandet. Engångsposternas periodisering kan skilja sig mellan statsbudgeten och nationalräkenskaperna (finansiellt sparande). Tabell 9. Engångseffekter som påverkar statens finansiella sparande Miljarder kronor Kapitaltransferering från ÅP-systemet,,,,,,,,,,,, Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt,,,,,,,,,,,, Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt,,,,,,,,,,,, Löpande momsbetalning byggtjänster,,,,,,,,,,,, Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning,,,,,,,,,,,, Auktionslikvid vid försäljning av G-tillstånd,,,,,,,,,,,, Summa,,,,,,,,,,,, Källa: Ekonomistyrningsverket. Konjunkturberoende skatter (exklusive kapitalskatter) Skatteintäkterna påverkas i hög grad av tillväxtutvecklingen. De viktigaste skattebaserna lönesumma och privat konsumtion korrelerar ofta väl med tillväxtutvecklingen. Skatteintäkterna ökar på så sätt automatiskt när tillväxten tar fart och bidrar därmed till att dämpa efterfrågan i konjunkturuppgångar. På motsvarande sätt minskar skatteintäkterna i konjunkturella svackor, vilket då bidrar till att öka efterfrågan. Dessa konjunkturberoende skatter (samt arbetslöshetsrelaterade utgifter, se nedan) benämns därför ofta automatiska stabilisatorer. ekonomistyrningsverket, september 8
3 De konjunkturberoende skatterna utgörs av: direkt skatt på arbete indirekt skatt på arbete skatt på konsumtion och insatsvaror De två förstnämnda skatteslagen följer skattebasen lönesumma medan privat konsumtion utgör skattebas för konsumtionsskatterna. Direkt skatt på arbete, såsom den redovisas i statsbudgeten, avser hela den offentliga sektorns direkta skatteintäkter från arbete. Om man exkluderar kommunalskatter och pensionsavgifter så isolerar man den direkta skatt på arbete som tillfaller staten. Figur 9. Direkt skatt på arbete, statens intäkter,,,,,, -, -, -, -, -, -, -, -, -, -, -, -, -, Direkt skatt på arbete (staten) -, Statens intäkter från direkt skatt på arbete har sjunkit påtagligt sedan år till följd av skattesänkningar i olika omgångar. Steg ett i jobbskatteavdraget innebar en kraftig nivåjustering 7 och det andra steget som genomfördes 8 har inneburit att statens intäkter från denna intäktskategori minskat ytterligare. Utvecklingen för de indirekta skatterna på arbete och skatt på konsumtion och insatsvaror följer i stort utvecklingen för respektive skattebas. Några större politiska reformer har under perioden inte genomförts på samma sätt som rörande den direkta skatten på arbete. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökar dock relativt mycket 8 till följd av bland annat ökad skatt på vägtrafik och höjda skattesat- ekonomistyrningsverket, september 8
4 ser på tobak och energi. I beräkningen har den statliga skatten isolerats fram ur intäktskategorierna genom att skatter och avgifter som tillfaller andra sektorer exkluderats (ålderspensionsavgifter och EU-skatter). Även den statliga momsen samt förekommande engångseffekter (byggmoms 8) har justerats bort. Om man summerar ihop de konjunkturberoende skatterna (exklusive kapitalskatter) och antar att dessa utvecklas i samma takt som sina skattebaser och dessutom antar att skattebaserna (i procentuell utvecklingstakt) förändras i samma takt som BNP så får man fram en så kallad semielasticitet för de konjunkturberoende statliga skatterna. Figur. Konjunkturberoende skatter (exklusive kapitalskatter) Konjunkturberoende skatter (exkl. kapital) Skattesänkningar som genomförts i olika omgångar har medfört att de konjunkturberoende skatterna minskat i relation till ekonomin som helhet. Sammantaget minskar de konjunkturberoende skatterna under perioden. En konsekvens av att skatterna minskar som andel av den totala ekonomin är naturligtvis också att konjunkturkänsligheten i statens finanser minskar. Den redovisade så kallade semielasticiteten anger hur mycket de konjunkturberoende skatterna förändras när BNP förändras med procentenhet. Av figuren ovan framgår exempelvis att semielasticiteten för 8 uppgår till,9. Om BNP ökar procentenhet mer än beräknat 8 skulle dessa konjunkturberoende skatter inbringa,9*%*bnp=, miljarder kronor ytterligare. Detta förhållande mellan skatt och BNP möjliggör kalkyler av den cykliska komponenten. Konjunkturläget representeras av BNP-gapet (se tabell ) som är skillnaden ekonomistyrningsverket, september 8
5 mellan faktisk och potentiell BNP. I högkonjunktur överstiger faktisk BNP den potentiella nivån och BNP-gapet är positivt. Det omvända gäller i lågkonjunktur. Om 8 får fortsätta att tjäna som exempel, så uppskattas BNP-gapet till -,8 procentenheter, vilket innebär att konjunkturen bedöms som svag. Den cykliska komponenten på de statliga skatterna blir,9*(-,8)* BNP = -,9 miljarder kronor. Om konjunkturen hade varit helt neutral skulle skatteintäkterna från de angivna skatteslagen således ha varit,9 miljarder kronor högre än vad de nu prognostiseras till, givet bedömningen av konjunkturläget. Att arbeta med semielasticiter i samband med kalkyler för strukturellt sparande är en etablerad metod. Allt som oftast använder man emellertid en och samma semielasticitet för samtliga kalkylår. ESV:s metod med årsvisa unika semielasticiter har den fördelen att den tar hänsyn till förändringar i skattesystemet. Skattesänkningar, exempelvis jobbskatteavdraget, reducerar därmed de statliga finansernas konjunkturkänslighet. Kapitalskatter Såväl bolagsskatter som skatten på hushållens kapitalvinster varierar mycket mellan åren. Dessa skatter hanteras i kalkylen separat från de skatter som benämns som konjunkturberoende, även om kapitalskatterna naturligtvis också påverkas av den konjunkturella utvecklingen. Det är emellertid svårt att hitta och förstå kopplingen till makroekonomin och det är oklart vilka skattebaser som kapitalskatterna kan knytas till. För att få fram normala kapitalskatter har i stället genomsnittsnittsvärden beräknats, som får representera den potentiella nivån och avvikelsen från genomsnittet är därmed ett uttryck för det onormala (cykliska). ekonomistyrningsverket, september 8
6 Figur. Kapitalskatter Kapitalskatter Genomsnitt Intäkterna från kapitalskatter har bidragit starkt till den positiva utvecklingen för statsfinanserna de senaste åren. Framöver väntas emellertid en svagare utveckling. Som framgår av figur så beräknas kapitalskatterna under prognosåren utvecklas svagare än vad som bedöms som normalt, det vill säga svagare än genomsnittet sedan år. Utgifter för arbetslöshetsersättning Om arbetslöshetsnivån avviker från en bedömd jämviktsarbetslöshetsnivå uppstår en cyklisk effekt som måste rensas bort från de arbetslöshetsrelaterade utgifterna om man vill få fram de strukturella utgifterna för arbetslöshetsersättning. Den cykliska effekten på arbetslöshetsutgifterna beräknas genom att kostnaden per procentenhet arbetslösa multipliceras med skillnaden mellan faktisk arbetslöshet och jämviktsarbetslösheten. År 9 väntas till exempel arbetslösheten överstiga jämviktsnivån med,7 procentenheter. Om arbetslösheten hade varit på sin jämviktsnivå hade arbetslöshetsutgifterna varit,7*, =, miljarder kronor lägre än vad de nu beräknas till. Som framgår av figur har kostnaden per procentenhet arbetslösa sjunkit tämligen kraftigt under perioden. I beräkningarna har genomsnittet från år och framåt använts. Ett tidigare startår hade kunnat användas, men det genomsnitt som då hade erhållits hade blivit påverkat av det faktum att det skett strukturella förändringar som bakomliggande medfört att kapitalskatterna ökat, sett ur ett längre tidsperspektiv. Kan kallas för arbetslöshetsgapet. ESV använder Konjunkturinstitutets kalkyler för faktisk arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet. Den sistnämnda finns endast redovisad enligt ILO-definition. Den framräknade differensen (faktisk minus jämvikt) enligt ILO-definitionen, används sedan i beräkningen med antagandet att differensen främst avser den öppna arbetslösheten och inte studerandekategorin. ekonomistyrningsverket, september 8
7 Figur. Arbetslöshetsersättning per procentenhet öppet arbetslösa Miljarder kronor Miljarder kronor Kostnad per procentenhet arbetslösa, mdkr Kostnaden per procentenhet arbetslösa har minskat kraftigt sedan år. Minskningen kan förklaras av sänkta ersättningsnivåer och av att andelen arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har minskat. Att kostnaden per procentenhet öppet arbetslösa minskar, innebär också att dessa statliga utgifter med tiden blivit mindre konjunkturkänsliga. Strukturellt sparande - resultat och slutsatser När det faktiska sparandet justerats för de engångseffekter och cykliska/onormala faktorer som redogjorts för ovan, erhålls det strukturella finansiella sparandet i staten. I tabell återfinns en fullständig härledning av hur man tar sig från faktiskt till strukturellt sparande. Som framgår så avviker det strukturella sparandet relativt mycket från det faktiska sparandet under utfallsåren 7. Orsaken till detta skiftar mellan åren. År och påverkades det statliga sparandet av stora engångsvisa kapitaltransfereringar från ålderspensionssystemet. Det strukturella sparandet var därmed betydligt lägre än det faktiska sparandet dessa båda år. År var också ett år då kapitalskatterna var osedvanligt höga. Kapitalskatterna och var däremot onormalt låga. Samtidigt pressades de konjunkturberoende skatterna tillbaka av den lågkonjunktur som då rådde. Det strukturella sparandet överstiger därför det faktiska sparandet och. Se Budgetprognos 7:, sidorna. ekonomistyrningsverket, september 8 7
8 Det strukturella sparandet var även starkare än det faktiska sparandet trots förekomsten av relativt stora positiva engångseffekter. Detta förklaras av att kapitalskatteintäkterna var avsevärt lägre än normalt och arbetslösheten översteg sin jämviktsnivå med hela, procentenheter. År var det strukturella sparandet ungefär i nivå med det faktiska sparandet. Stora positiva engångseffekter matchades främst av det faktum att arbetslöshetsnivån var hög. Kapitalskatterna var höga och 7 och när detta justeras för, blir det strukturella sparandet lägre. Den förbättring av statens finanser som ägt rum de senaste åren har således till stor del varit av cyklisk eller engångsvis karaktär. I strukturellt hänseende har förstärkningen av statens finansiella sparande varit betydligt blygsammare. 8 ekonomistyrningsverket, september 8
9 Tabell. Strukturellt finansiellt sparande i staten Finansiellt sparande, mdkr 89,7 7, -,9-7, -,,,,, 8, 97,,7 proc av BNP,% 7,% -,9% -,9% -,%,%,8%,%,9%,8%,8%,7% i) Justering för engångseffekter, mdkr -, -,,, -, -, -,, -, -,,, proc av BNP -,% -,7%,%,% -,% -,%,%,% -,% -,%,%,% ii) Justering för konjunkturberoende skatter, mdkr, 7,, 7,,, -, -,,9,,, proc av BNP,%,%,%,%,%,% -,% -,%,%,%,%,% iii) Justering för onormala kapitalskatter, mdkr -7, 8,8,,, -, -, -8,7, 7,,7,9 proc av BNP -,%,%,%,%,9% -,% -,% -,%,%,%,%,% iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter, mdkr,9 -, -,, 7, 7,9, -, -,7,,, proc av BNP,% -,%,%,%,%,%,%,%,%,%,%,% Summa justeringar -78, -,,7,,8 -,9 -, -,,,,9, proc av BNP -,% -,%,%,7%,% -,% -,% -,%,%,8%,%,% Strukturellt sparande (mdkr),, -9, -,7,, -8,9,8, 8,,, Strukturellt sparande, % av potentiell BNP,%,% -,% -,%,%,% -,%,8%,%,%,%,% BNP-gapet, procentenheter -, -, -, -, -, -,,7, -,8 -, -, -, Arbetslöshetsgapet, procentenheter, -, -,,,,,9, -,,7,, Källa: Ekonomistyrningsverket. Anm: BNP-gapet och arbetslöshetsgapet beräknas av Konjunkturinstitutet (KI). Måtten har inte rensats för det faktum att KI kalkylerar med prognostiserad, icke-aviserad,fi nanspolitik 9 och. Detta påverkar sannolikt dessa båda variabler med några tiondels procentenheter. Det strukturella sparandet skulle troligen vara några miljarder kronor högre om dessa båda konjunkturmåttsvariabler hade rensats från den antagna fi nanspolitiken. Figur. Faktiskt och strukturellt finansiellt sparande i staten / procent av potentiell BNP / procent av potentiell BNP Finansiellt sparande Strukturellt sparande - Till skillnad från det faktiska finansiella sparandet, som minskar mellan 7 och 9 till följd av lågkonjunkturen, så stiger det strukturella sparandet samtliga år 7. ekonomistyrningsverket, september 8 9
10 För prognosåren 8 är skillnaden mellan faktiskt och strukturellt sparande förvisso mindre än den varit historiskt, men det beror främst på att utfallsåren till stor del påverkats av stora positiva engångseffekter. Lågkonjunkturen medför att det strukturella sparandet överstiger det faktiska sparandet samtliga prognosår. Skatterna på arbete och konsumtion utvecklas svagare än potentiellt och arbetslöshetsutgifterna är högre än vad de skulle vara om jämviktsarbetslöshet rådde. Också kapitalskatterna bedöms bli svagare än normalt. Beräkningarna visar att den nedgång för statens faktiska finansiella sparande som sker mellan 7 och 9 är en effekt av svag konjunkturutveckling. Strukturellt sett, så förstärks statens finansiella sparande samtliga år under perioden 7. Även om ambitionen är att det strukturella sparandet ska vara rensat från konjunktureffekter så är det inte möjligt att göra en fullständig rensning. Det finns poster på statsbudgeten (främst kanske på utgiftssidan) som påverkas av den makroekonomiska utvecklingen, men indirekt och med eftersläpning. Detta, tillsammans med den stora osäkerhet som alltid finns kring konjunkturlägesbedömningar, gör att man bör tolka beräkningar av strukturella mått på statens finanser med viss försiktighet. Som nämndes inledningsvis brukar förändringen av det strukturella sparandet ofta användas som indikator på finanspolitikens inriktning. Om det strukturella sparandet ökar tolkas detta som åtstramande finanspolitik och om det strukturella sparandet minskar är tolkningen istället att finanspolitiken är expansiv (efterfrågestimulerande). 7 Det strukturella sparandet stärks årligen under de sista åren i kalkylen. I frånvaro av aktiv finanspolitik, så stärks det statliga sparandet med årligen,,7 procent av BNP enligt beräkningarna. ESV avser att återkomma i kommande budgetprognoser med mer analys av den årliga förändringen av det strukturella sparandet i staten. 7 Innan man drar slutsatser kring finanspolitikens inriktning utifrån förändringen av det strukturella sparandet måste man emellertid ta hänsyn till hur de inomoffentliga transfereringarna utvecklas. ekonomistyrningsverket, september 8
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merPromemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor
Promemoria Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor 1.1 Ny modell för att beräkna strukturellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande varierar normalt med BNP.
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser
Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merTema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merUppdaterad septemberprognos ESV 2013:51
Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna Januari 2019
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merDe svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merHur analyserar man de offentliga finanserna?
Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merSvensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merDekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell
Läs merFinanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014
Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 1 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut
Läs merBilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2018
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merAlternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni FÖRDJUPNING Alternativ finanspolitik: Effekter på konjunkturåterhämtning och offentligt finansiellt sparande Det offentliga
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merRapport Prognosutvärdering 2012 2013:31
Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs merDen offentliga sektorns strukturella sparande
Den offentliga sektorns strukturella sparande AV ROBERT BOIJE Fil.dr Robert Boije är rådgivare på avdelningen för penningpolitik och har tidigare varit verksam som kansliråd på finansdepartementet. Det
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs mer2013-10-04 Dnr 2013:1474
2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs mer9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden
9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Sammanfattning År 215 beräknas underskottet i de offentliga
Läs merUtmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merPrognosutvärdering 2014 ESV 2015:46
Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Läs merVad blir den offentligfinansiella effekten av att återställa momsen på restaurangoch cateringtjänster till 25 procent, ?
2017-06-01 Dnr 2017:847 Rapport från utredningstjänsten RESTAURANGMOMSEN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att återställa momsen på restaurangoch cateringtjänster till 25 procent, 2018-2021?
Läs merPROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning
PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merYttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merEffekter av den nya regeringens ekonomiska politik
Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merYttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67)
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2016- 1410 ERT DATUM: 2016-10- 13 ER REFERENS: FI2016/03571/E2 Finansdepartementet (fi.registrator@regeringskansliet.se) Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) Riksrevisionen
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår
Läs merTEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merSvensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
Läs mer2015-09-10 Dnr 2015:1392
2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen
Läs merBudgetprognos 2003:4
Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global
Läs merSvensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merKommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07
Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord
Läs merRAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15)
PROGNOS 2015-2021 TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merBudgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1
Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår
Läs merEn plan för jämlikhet och grön omställning
En plan för jämlikhet och grön omställning En ökande ojämlikhet i Sverige Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Men Sverige är det OECD-land där den ekonomiska
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén
Läs merYttrande till betänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011:59 (Fi2011/3843)
YTTRANDE 13 januari 2012 Dnr. 6-24-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande till betänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011:59 (Fi2011/3843) KONJUNKTURINSTITUTETS
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs mer