Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Transkript

1 Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober

2 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut i parlamentet); Ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande på 1% av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln, det s k överskottsmålet; Ett statligt utgiftstak som beslutas av riksdagen 3 år i förväg; Ett balanskrav på kommunernas budgetar; Sedan 2007 finns ett finanspolitiskt råd. 2

3 Finanspolitiska rådet Bildades 2007; En myndighet under regeringen; Sex ledamöter: 4 akademiker; 2 med erfarenhet av praktisk ekonomisk politik; Kompletterande verksamhet till vanliga jobb (främst akademiska positioner); Litet kansli: 5 personer; Årlig budget på ca 10 mkr; Rutiner för att skydda rådets självständighet, såsom att rådet självt föreslår sina medlemmar till regeringen. 3

4 Riksdagen 349 ledamöter Finansutskottet 17 ledamöter Regeringen 24 ministrar Riksrevisionen 300 medarbetare Riksbanken 400 medarbetare Finansdepartementet 470 medarbetare Finanspolitiska rådet Konjunkturinstitutet 60 medarbetare ESV 160 medarbetare Rådet 6 medlemmar Ordf: John Hassler Myndigheten/ kansliet 5 medarbetare 4

5 Finanspolitiska rådets arbetsuppgifter 1. Fokus på ex post utvärdering av regeringens politik, men vi gör även bedömningar av vad vi tror politiken kommer att få för konsekvenser; 2. Utvärdera om finanspolitiken uppfyller sina mål: Långsiktig hållbarhet; Överskottsmålet; Utgiftstaken; Stabiliseringspolitiska aspekter. 3. Utvärdera om utvecklingen ligger i linje med sund hållbar tillväxt och en hållbar hög sysselsättning; 4. Granska tydligheten i statsbudgeten och de motiveringar för olika politiska åtgärder som regeringen presenterar; 5. Analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning; 6. Bidra till en bättre ekonomisk-politisk diskussionen i allmänhet. 5

6 Finanspolitiska rådets instruktion Uppgifter 5 Rådet ska följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår och riksdagen beslutar om och därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet. 6 Rådet ska särskilt, med utgångspunkt i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen, bedöma om finanspolitiken är förenlig med 1. långsiktigt hållbara offentliga finanser, och 2. de budgetpolitiska målen, i synnerhet överskottsmålet och utgiftstaket. 6

7 Finanspolitiska rådets instruktion 7 Rådet ska även, med utgångspunkt i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen, 1. bedöma hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till konjunkturutvecklingen, 2. bedöma om finanspolitiken ligger i linje med god långsiktigt uthållig tillväxt samt leder till långsiktigt hållbar hög sysselsättning, 3. granska tydligheten i dessa propositioner, särskilt med avseende på angivna grunder för den ekonomiska politiken samt skälen för förslag till åtgärder, och 4. analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning på kort och lång sikt. 7

8 Finanspolitiska rådets instruktion 8 Rådet får granska och bedöma kvaliteten i lämnade prognoser och i de modeller som ligger till grund för prognoserna. 9 Rådet ska vidare verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. 8

9 Rådets viktigaste slutsatser i årets rapport Tydlig konjunkturåterhämtning. Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt motiverat. Permanenta åtgärderna försvårar återgång till 1 procents sparande. Regeringens aktiva stabiliseringspolitik tidsmässigt träffsäker. Regeringen har en mer positiv syn på det strukturella underskottet än andra bedömare. 9

10 Rådets viktigaste slutsatser, forts. Jobbskatteavdragen har bidragit till de högre genomsnittliga inkomsterna för hushållen, att avståndet ökat något mellan de lägre inkomsterna i inkomstfördelningen och medianinkomsten. Allt detta borde regeringens redovisat. 10

11 Stabiliseringspolitisk tajming Expansiva åtgärder 35 Mdkr BNP-gap (prognos) och föreslagna åtgärder 15 5 BNP-gap Lågt resursutnyttjande Högt resursutnyttjande Kontraktiva åtgärder 11

12 Stabiliseringspolitisk tajming Expansiva åtgärder Mdkr BNP-gap Lågt resursutnyttjande Högt resursutnyttjande BNP-gap (prognos) och föreslagna åtgärder BNP-gap ("utfall") och föreslagna åtgärder -35 Kontraktiva åtgärder 12

13 Finansiellt sparande 2014 enligt prognoser våren 2014 Procent av BNP 0,0 VP14 KI ESV -0,2-0,5-1,0-1,5-1,3-1,6-2,0 Faktiskt sparande -2,0-1,8-2,5 Strukturellt sparande -2,3 13

14 Regeringens bild Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa Jobbskatteavdraget sänker trösklarna in till arbetsmarknaden och gynnar framför allt dem med låga och medelstora inkomster. Det kommer att öka sysselsättningen och på sikt innebära en tydligt utjämnande effekt på inkomstspridningen, se diagram (Källa: BP09) 14

15 Förändring av disponibel inkomst per decilgrupp Procentuell förändring Procentuell förändring Långsiktig effekt, rådets metod Direkt effekt, rådets metod Långsiktig effekt, regeringens metod Direkt effekt, regeringens metod