Budgetprognos 2004:2
|
|
- Inga Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Budgetprognos 2004:2 Tema Statsskulden och befolkningsutvecklingen - då, nu och sedan
2 Statsskulden och befolkningsutvecklingen då, nu och sedan Återblick på statsskulden och befolkningsutvecklingen Statsskuldens storlek i relation till BNP låg på 19-talet och fram till mitten av 19-talet relativt konstant kring 20 procent, efter att ha varit något högre under efterkrigstiden. Den växte kraftigt från mitten av 19-talet i samband med den offentliga sektorns expansion. Skuldökningen förstärktes av lågkonjunkturen i början av 19-talet och skulden nådde en topp 19 på nästan procent av BNP. Därefter minskade skuldkvoten snabbt under 19-talets senare del. En viktig förklaring till detta var en stigande skattekvot, vilket förbättrade budgetsaldot. Skattekvoten ökade till följd av tilltagande pris- och löneökningar i kombination med skatteskalor som inte var inflationsskyddade ( fiscal drag ) samt stora momsinkomster till följd av hög privat konsumtion (negativ sparkvot). Vidare var realräntorna låga under hela 19-talet. I början av 19-talet ökade återigen skuldkvoten, denna gång ännu snabbare. En viktig förklaring var den extrema lågkonjunkturen, vilken medförde tre år med negativ tillväxt. Samtidigt var realräntorna relativt höga. Vidare medförde skatteomläggningen 1991 minskade skatteinkomster genom lägre progressivitet i inkomstbeskattningen och inflationsskyddade skatteskalor. En försvårande faktor jämfört med den föregående statsfinansiella krisen var att utgångsläget, i form av skuldkvoten, vid ingången av 19-talet var betydligt större än i mitten på 19-talet. av BNP Figur 5. Statsskulden av BNP Källa: RGK och ESV Statsskulden i relation till BNP låg som högst under mitten av 19-talet. Den har därefter stabiliserats kring 50 procent av BNP med en viss minskning i slutet av prognosperioden. 0 För att komma till rätta med den dramatiska skuldökningen genomfördes ett omfattande saneringsprogram för statsbudgeten, med såväl utgiftsminskningar som skattehöjningar. Skuldkvotens ökning avstannade vid nästan procent i mitten av 19-talet. Därefter minskade den snabbt igen. En viktig bidragande orsak till detta var stora positiva engångseffekter för staten, särskilt under perioden (se appendix). Budgetsaldot och statsskulden förbättrades genom omfattande försäljningsinkomster, återbetalningar av lån samt betydande effekter av det nya ålderspensionssystemet. En hög tillväxt i slutet av 19-talet samt lägre realräntor de senaste åren bidrog också till en minskande skuldkvot. Minskningen har nu upphört. Skulden 2
3 ligger i dag på cirka 50 procent av BNP, med en viss tendens till nedgång i slutet av prognosperioden. Befolkningens åldersfördelning karakteriseras av de stora årskullarna födda på 1940-, 19- och 19-talen som nu medför en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. Under fyrtioårsperioden fördubblades antalet personer år eller äldre, från till Sedan 19 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små årgångar har nått pensionsåldern. Figur 6. Försörjningsbördan Antalet personer yngre än 20 och äldre än år i relation till antalet personer år Försörjningsbördan har sedan början på 19-talet sjunkit och är som lägst Källa: SCB Relationen mellan antalet personer i de arbetsföra åldrarna och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall kan ses som ett mått på befolkningens försörjningsbörda. Det måttet används ofta när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Försörjningsbördan ökade successivt upp till cirka procent i början av 19-talet. Därefter har den avtagit och ligger nu kring procent. Skuldkvoten det senaste decenniet Skuldekvationen En skuldekvation ger en förenklad bild av sambanden mellan de viktigaste variablerna som påverkar skuldens utveckling i förhållande till BNP (skuldkvoten) över tiden. Förändringen av skuldkvoten (ds) påverkas av dessa faktorer: Skillnaden mellan realränta (r) och tillväxt (y) Statsskuldens storlek i utgångsläget i relation till BNP (S) Storleken på statens primära budgetsaldo (budgetsaldot exklusive statsskuldsräntor) i relation till BNP (P) enligt ekvationen: (r y) S P = ds 3
4 Ekvationen visar att skuldkvoten växer med en hög realränta, en stor statsskuld eller ett stort primärt underskott. Åt motsatt håll verkar en hög tillväxt. Om tillväxten är högre än realräntan minskar skuldkvoten, om inte primärsaldot är alltför negativt och förhindrar detta. Ekvationen visar också att ju större statsskulden är desto större negativ effekt har en hög realränta eller låg tillväxt. Då ställs högre krav på att det primära saldot skall visa överskott för att inte skuldkvoten ska växa. Vi tänker oss ett utgångsläge där skuldkvoten är oförändrad (ds = 0) och relationen mellan variablerna är enligt skuldekvationen ovan ((r y) S P = ds). För att hålla skuldkvoten fortsatt oförändrad ställer det följande krav på storleken på det primära saldot beroende på hur förhållandet mellan realräntan och tillväxten varieras: (r y) S P = ds Sr Sy P = ds Sr Sy = P om r > y måste P öka för att inte skuldkvoten skall förändras. (r y) S P = ds Sr Sy P = ds Sr Sy = P om r < y kan P till och med minska utan att skuldkvoten förändras. Tillväxten och räntan kan endast påverkas indirekt genom politiska beslut. Däremot finns det större möjligheter att påverka det primära saldot, det vill säga utgifternas och inkomsternas storlek. Om vi har ett ursprungsläge där skuldkvoten är oförändrad och målet är att skuldkvoten ska minska (ds < 0), krävs det att det primära saldot förbättras eller att tillväxten är större än realräntan (r < y). Läget för tio år sedan och i dag: Vad säger ekvationen? Det statsfinansiella läget var mycket bekymmersamt för tio år sedan efter den ekonomiska krisen i början av 19-talet. Av nedanstående tablå framgår läget 1994 och i år för de statsfinansiella och makroekonomiska variabler som ingår i skuldekvationen. Statsskuldens Tillväxt i storlek i förhållande till Primära saldot i Realränta ekonomin BNP utgångsläget 1 relation till BNP r y S P ,0% 4,2% 71% -4,9% ,5% 2,8% 48% -0,6% Skuldekvationen och förändringen av skuldkvoten blir därmed följande för respektive år: 1994: (0,0 0,042) 0,71 ( 0,049) = 0,0623 (det vill säga 6,23 procentenheter) 2004: (0,035 0,028) 0,48 ( 0,006) = 0,0093 (det vill säga 0,93 procentenheter) Ekvationerna ger olika resultat som en följd av de skilda lägen som svensk ekonomi befann sig i 1994 och i dag. Enligt ekvationerna ökar skuldkvoten med drygt 6 procentenheter 1994 och med nästan en procentenhet i dag. Resultatet stämmer relativt väl med den verkliga förändringen av skuldkvoten för 1994 (+4,8 procentenheter) och mycket väl för den väntade förändringen i år (+0,6 procentenheter). Resultaten är intressanta mot bakgrund av att ekvationen trots allt är en förenkling av de verkliga sambanden. För åren däremellan är överensstämmelsen också relativt god. 1 Vi använder här den okonsoliderade statsskulden, och har justerat 2004 till samma statsskuldsbegrepp som 1994 för ökad jämförbarhet. (Se faktaruta i appendix Statsskulden.) Valet av begrepp är dock av underordnad betydelse för ekvationens resultat eftersom det visar förändringen av skuldkvoten. Förändringen blir i stort sett densamma men från olika nivåer. 4
5 Ekvationens komponenter 1994 och i dag Reala räntan (r i ekvationen) var betydligt högre för tio år sedan än den är i dag. Det berodde på en hög nominell ränta (8,3 procent) i kombination med en relativt måttlig inflation (2,3 procent). Skillnaden däremellan utgör den reala räntan. I dag är den nominella räntan nästan halverad jämfört med 1994 (4,1 procent). Tillsammans med en mycket låg inflation (0,6 procent) medför det en real ränta som ligger strax under den nominella. Nedgången i den reala räntenivån är en viktig förklaring till att skuldkvoten nu växer långsammare än tidigare. Värt att notera är att vi inte har tagit hjälp av ökad inflation för att sänka realräntan, då inflationen har växlats ned till en lägre nivå än tidigare. Å andra sidan hade nedgången av de nominella räntorna inte varit möjlig utan nedväxlingen av inflationen. Tillväxten (y) i ekonomin var hög Vi befann oss då i en högkonjunktur vilket underlättade läget skuldkvoten hade annars vuxit ännu snabbare. I år är tillväxten lägre och kan betraktas som ganska normal. En tillväxt i år lika hög som 1994 räcker dock inte för att minska skuldkvoten, eftersom det primära saldot är alltför negativt. Statsskulden i relation till BNP (S) ökade kraftigt under de första åren av 19-talet till som mest närmare procent i mitten av årtiondet. Vid ingången av 1994 var skuldkvoten drygt procent. Läget i dag är betydligt bättre. Skuldkvoten har successivt minskat och uppgick vid ingången av 2004 till knappt 50 procent. Minskningen har dock upphört och 2004 beräknas en viss ökning. Den lägre skulden jämfört med för tio år sedan är också en viktig förklaring till att skuldkvoten nu växer långsammare än tidigare. Primärsaldot (P), eller budgetsaldot exklusive statsskuldsräntor, var betydligt sämre 1994 än nu. I relation till BNP var det primära underskottet då åtta gånger större än nu och var därmed kanske den viktigaste förklaringen till skuldkvotens snabba ökning. Budgetunderskottet uppgick 1994 till 1 miljarder kronor, där räntor ingick med drygt 100 miljarder kronor. I år beräknas ett underskott på 63 miljarder kronor varav 48 miljarder är räntor. Nedgången av ränteutgifterna avspeglar såväl minskningen av statsskulden som den lägre räntenivån. Även för i år är det primärsaldot som är den viktigaste förklaringen till att skuldkvoten ökar. Med ett primärsaldo i balans hade skuldkvoten endast ökat med 0,3 procentenheter. Några räkneexempel Om vi antar att målet är att skuldkvoten skall vara konstant i år får vi följande resultat för primärsaldot när skuldekvationen används: (0,035 0,028) 0,48 P = 0 (0,035 0,028) 0,48 = P P = 0,00336 Det primära saldot skulle alltså behöva uppvisa ett överskott på 0,3 procent i relation till BNP. Det motsvarar 9 miljarder kronor. I dag har vi ett underskott i primärsaldot på 15 miljarder kronor. Om vi i stället antar att målet är att skuldkvoten skall minska med en procentenhet i år får vi följande resultat: (0,035 0,028) 0,48 P = 0,01 (0,035 0,028) 0,48 + 0,01 = P P = 0,
6 Det primära saldot skulle i så fall behöva uppvisa ett överskott på 1,3 procent av BNP, motsvarande 34 miljarder kronor. Befolkningsstrukturen 1994 och i dag För tio år sedan var försörjningsbördan något högre än i dag. Det finns alltså fler personer i yrkesverksam ålder per person i annan ålder nu än det gjorde då. Den period vi nu befinner oss i ( ) är relativt gynnsam med avseende på försörjningsbördan och perioden framstår som något av ett gyllene decennium. Resultatet av ekvationerna ovan visar att skuldkvotens ökningstakt var högre under 1994 än i dag. Med fler personer sysselsatta per försörjd innebär det, allt annat lika, högre inkomster och ett bättre primärsaldo. Situationen 1994 var utöver detta allvarligare eftersom arbetslösheten då var mycket hög. Skuldkvoten och befolkningsutvecklingen framtida utmaningar I slutet på detta decennium och under nästa kommer många personer att träda ur arbetskraften samtidigt som inte lika många börjar förvärvsarbeta. När 1940-talets stora årgångar når -årsåldern ökar antalet ålderspensionärer först långsamt, sedan allt snabbare. År 2015 när samtliga fyrtiotalister har nått pensionsåldern sker en utplaning av antalet ålderspensionärer. Andelen personer i de yrkesverksamma åldrarna år beräknas minska kraftigt under de närmaste 30 åren, för att sedan stabilisera sig på en lägre nivå. År 2002 befann sig 59 procent av den totala befolkningen i yrkesverksam ålder, medan motsvarande andel 2050 beräknas till 54 procent. Det innebär att försörjningsbördan då ligger på procent, jämfört med dagens procent. Denna befolkningsframskrivning är Statistiska Centralbyråns (SCB) huvudalternativ. SCB gör ett antal olika befolkningsprognoser som bygger på olika antaganden om fertilitets-, migrations- och dödstal. Befolkningsprognoser är dock betydligt säkrare än framskrivningar av till exempel ekonomiska variabler såsom inflations-, ränte- och tillväxttal, även om immigration och fertilitet anges som särskilt svåra att förutsäga. Den allmänna befolkningstrenden är alltså förhållandevis tydlig för åren framöver. Figur 7. Försörjningsbördan Antal personer under 20 och över år i relation till antalet år Källa: SCB Den period vi nu befinner oss i ( ) är relativt gynnsam med avseende på försörjningsbördan. Därefter ökar försörjningsbördan under 30 år och stabiliseras på en högre nivå. 6
7 Förändringar i befolkningsstrukturen ger stora ekonomiska konsekvenser för de offentliga finanserna. För den offentliga sektorn innebär till exempel en stigande försörjningsbörda relativt sett lägre skatteinkomster och högre utgifter, det vill säga ett försämrat saldo. Detta påverkar inte minst den kommunala sektorn, men indirekt antas detta ha stora återverkningar på staten. Inte överraskande kan man generellt sett hävda att de genomsnittliga utgifterna är relativt höga för personer upp till 20 år. Sedan kommer en period då individer kostar relativt mindre, och genererar mer skatteinkomster, upp till cirka -årsåldern. Därefter ökar kostnaderna successivt för att bli väldigt höga för de allra äldsta. I termer av skuldekvationens komponenter innebär troligtvis den framtida befolkningsutvecklingen att BNP-tillväxten hämmas något. Detta då tillväxten gynnas av en stor och aktiv befolkning, men minskar med en stor beroendeandel. En faktor som möjligtvis kan påverka inflationen är andelen unga pensionärer. Yrkesverksamma personer i medelåldern tenderar att spara mer. Då de pensioneras är det troligt att sparandet minskar medan konsumtionen ökar. Därmed finns en risk för att inflationen ökar, men detta samband är relativt osäkert. Effekterna på skuldkvoten antas dock vara små. Om inflationen skulle öka är det sannolikt att den nominella räntan ökar i samma grad varför den reala räntan förblir oförändrad. Mer säkert är, som nämnts ovan, att det framtida primärsaldot kommer att påverkas då färre yrkesverksamma ger lägre skatteinkomster samtidigt som utgifterna ökar med antalet äldre. Detta innebär förenklat att tillväxten blir lägre (y ) och att primärsaldot försämras (P ), det vill säga: (r y ) S P = ds Enligt skuldekvationen bidrar, förenklat uttryckt, den framtida ökade försörjningsbördan till att tillväxten blir lägre, primärsaldot försämras och skuldkvoten ökar. Frågan blir då vad som kan göras åt detta, hur det ska göras och i så fall när det ska göras. Av skuldekvationens komponenter är det framför allt primärsaldot som kan påverkas med politiska medel. Förändringar för att förbättra primärsaldot åstadkoms genom att utgiftsnivån sänks och/eller att skattetrycket höjs. Tillväxten är sannolikt också påverkbar, men inte lika direkt. Däremot är räntan inte direkt påverkbar. Prognosen för i år visar på ett stort budgetunderskott, även om det förbättras under prognosperioden. Med tanke på de ekonomiska konsekvenser som en större försörjningsbörda för med sig, skulle statsfinanserna vara bättre förberedda om den gynnsamma period vi befinner oss i de kommande åren utnyttjades för att minska skuldbördan. Ett sätt att åstadkomma en sådan utveckling vore att införa ett mål för det statliga budgetsaldot (eller primärsaldot), vilket ESV redan föreslagit (se Budgetprognos 2003:4). Sedan tidigare finns mål för det offentliga överskottet och den maximala utgiftsnivån i staten. Erfarenheterna av dessa mål visar att tidsatta och konkreta mål för den ekonomiska politiken fungerar väl. En målformulering för det statliga budgetsaldot kan innefatta en önskvärd skuldkvot, en tidpunkt när denna skall uppnås samt i vilken takt denna skuldkvot skall nås. I vilken takt skuldkvoten därefter kommer att utvecklas beror förstås också på utvecklingen av de övriga komponenterna i skuldekvationen. 7
Budgetprognos 2003:4
Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför
Läs merESV 2004:11. Budgetprognos 2004:2. Analys
ESV 2004:11 Budgetprognos 2004:2 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns
Läs mer2 Prognosresultat huvudalternativet
2 Prognosresultat huvudalternativet Sveriges framtida befolkning 23 25 19 För tre år sedan förväntades enligt prognosen en befolkning om 9,5 miljoner år 25. Enligt årets prognos kommer folkmängden att
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018
Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna Januari 2019
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2018
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merHållbar utveckling av statsskuld?
Hållbar utveckling av statsskuld? 44 8 4 0 Diagram A1. Räntor på statsobligationer med års återstående löptid Procent 07 08 USA Storbritannien Grekland Irland Italien Spanien Portugal Tyskland Källa: Reuters
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs merUtöver kommunprognosen görs prognoser för
Perspektiv Göteborg 1-27 Befolkningsprognos PR27 Kommunprognos för Göteborg 27 22 Kommunprognosen avser åren 27 till 22 och utgår från den verkliga befolkningen 26-12-31. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merStatens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20
Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merBefolkningsprognos
2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer
Läs merKan budgetunderskottet bemästras?
DANNE NORDLING: Kan budgetunderskottet bemästras? Budgetsituationen är för närvarande under kontroll. Statens utgifter ökar långsammare än inkomsterna i stället för tvärtom under de borgerliga åren, skriver
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merKan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:
Läs merBefolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget
Befolkningsprognos 218-23 med en utblick mot år 26 Underlag för arbetet med budget 219 218-5-31 Innehållsförteckning Prognosresultat... 3 Hela folkmängden... 5 Barn och ungdomar -18 år... 8 Äldre 65 år
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merUppdaterad septemberprognos ESV 2013:51
Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merBefolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen
Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merLundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.
Sammanfattning 1 Många av västvärldens ekonomier står inför en demografisk utveckling som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Det gäller även Sverige. En relevant fråga är om invandring
Läs mer17 September 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
17 September 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 2 2019 Sammanfattning Starkt första halvår 2019 tar hushållens förmögenhet till ny rekordnivå Hushållens tillgångar för första gången över 21 000 miljarder
Läs merSjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet
Sparbarometer kvartal 1 218 Privatekonomi juni 218 Sammanfattning Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet Fastighetshetstillgångarna sjönk med 96 miljarder första kvartalet 218 Hushållens
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011
Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,
Läs merBefolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten
Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs merInvandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Läs mer12 Juni 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
12 Juni 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 1 2019 Sammanfattning Stark inledning på börsåret 2019 driver upp hushållens förmögenhet Hushållens tillgångar ökade med 730 miljarder kronor till 20 205
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merHur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merBudgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9
Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011
Blekinge, 13 oktober 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011 Andelen öppet arbetslösa och/eller deltagare i program med aktivitetsstöd anges fortsättningsvis
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merFramtida utbildning och arbetsmarknad
2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs mer6 Mars 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
6 Mars 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 4 2018 Sammanfattning Skakiga börser bröt hushållens rekordtrend Hushållens tillgångar minskade med 543 miljarder kronor till 19 628 miljarder kronor Aktietillgångarna
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merLinköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 2007-06-11
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 13-2 88 52 27-6-11 Linköpings befolkningsutveckling 1986-26 Innehåll Bakgrund...1 Befolkningen 1986-26...2 Befolkningen 1986, 1996 och 26...3
Läs merSvensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017
Reflektioner på Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 Olof Johansson-Stenman Nationalekonomiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Mycket Positivt i rapporten, t ex:
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar
Läs merUtvecklingen under de senaste åren
Arbetsmarknaden Befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna kommer att växa svagt under de närmaste åren. Mellan år 2003 och 2010 förväntas befolkningen i åldersgruppen 20-64 år öka med 125 000 personer.
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merHur analyserar man de offentliga finanserna?
Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merStatsskuldsräntor. 26 m.m.
Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merGenerationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län
Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:
Läs merStabilisering av nettoförmögenheten
nr 6 2011 årgång 39 Stabilisering av nettoförmögenheten jonas frycklund En allt vanligare invändning mot överskottsmålet är att den offentliga sektorn inte bör fortsätta att minska sin skuldsättning när
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs mer