Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel

Transkript

1 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel Linköpings befolkningsutveckling Innehåll Bakgrund...1 Befolkningen Befolkningen 1986, 1996 och Födelseöverskott De flyttande till/från kommunen fördelade på ålder...9 De flyttande till/från kommunen fördelade på varifrån/vart de flyttar...15 Nettoflyttning fördelad på delgrupper...18 Sid Bakgrund Linköpings kommun har sedan 193-talet haft en stark befolkningstillväxt tack vare ett positivt flyttningsnetto, dvs på grund av att fler personer har flyttat till än från kommunen. En topp nåddes under 194-talet, och samtidigt hade kommunen även ett högt födelseöverskott, dvs ett större antal födda än döda. Under 5- och 6-talen låg befolkningstillväxten på en fortsatt hög nivå. Under 7- talet och början av 8-talet var tillväxten något svagare, även om befolkningen även då ökade för varje år. Under mitten och slutet av 8-talet ökade befolkningstillväxten åter, och den första halvan av 9-talet var den rekordstor tack vare att både födelseöverskottet och flyttningsnettot var stort. Under åren 1995 till 1998 föll befolkningstillväxten snabbt på grund av drastiskt minskande födelsetal och en kraftigt stegrad utflyttning, samtidigt som inflyttningen inte ökade som tidigare blev dock en vändpunkt i bägge avseendena, genom att födelsetalen började stiga långsamt igen, samtidigt som utflyttningen från kommunen sjönk. Under åren har födelsenettot alltså åter ökat. t ökade men har sedan minskat något. De senaste två årtiondenas befolkningsutveckling i Linköpings kommun uppvisar en del dramatik. I denna rapport analyserar vi befolkningsförändringarna under denna period närmare och pekar på olika orsaker till den nämnda utvecklingen. Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Linköpings kommun Apotekaregatan 13 e-post: sten.johansson@linkoping.se LINKÖPING Linköping

2 Befolkningen Under perioden har Linköpings befolkning ökat med 18 procent. De flesta åldersgrupper har ökat med mellan 8 och 24 procent, men gruppen över 8 år har ökat med hela 92 procent och 5-64-åringarna med 31 procent. Däremot är antalet yngre pensionärer, år, helt oförändrat under samma tid. Antalet barn och ungdomar -14 år ökade successivt mellan 1988 och 1995 på grund av den så kallade baby-boomen, men har sedan minskat något. De mest utpräglade studentåldrarna, år, ökade kraftigt i början av 9-talet. Åldersklasserna och 3-34 år hade en puckel under 9-talet på grund av de stora årskullarna som är födda i mitten på 6-talet. År 26 ingår de huvudsakligen i klassen 4-49 år. Klassen 5-64 år har från 1992 och framåt en kraftig ökning på grund av fyrtitalisterna. År Ålder w Summa Total befolkning i Linköpings kommun

3 Befolkningen 1986, 1996 och 26 Befolkningens sammansättning i ett visst geografiskt område, t ex Linköpings kommun, förändras över tiden genom fem olika demografiska faktorer: människor föds, åldras, flyttar in, flyttar ut samt dör. När man jämför befolkningen vid två olika tidpunkter beror alltså förändringarna på summan av dessa fem faktorer. I nedanstående diagram visas befolkningen i Linköpings kommun , och , fördelade på ålder (ettårsklasser). Under de arton åren har kommunens befolkning totalt växt från till personer eller med 17,6 procent. När man studerar diagrammet, där den streckade linjen representerar 1986, den tunna heldragna 1996 och den tjockare heldragna 26, ser man tydligt att utvecklingen i olika åldrar varierar starkt. Många av dessa variationer beror på att vissa årskullar redan från början omfattat ovanligt många eller ovanligt få individer. Dessa årskullar framträder tydligt som toppar respektive dalar i diagrammet, och man kan se hur topparna och dalarna successivt har förflyttats uppåt i åldrarna, dvs åt höger i diagrammet. Några av dessa har markerats med pilar i diagrammet. En välkänd topp är de så kallade 4-talisterna, personer födda i mitten av fyrtiotalet, vilka 1986 var i fyrtioårsåldern, 1996 cirka 5 år, och 26 i 6-årsåldern. En annan är personer födda 192, som i hela Sverige har utgjort en markant topp i befolkningskurvan, och som 1986 var 66 år, år och år gamla. På kurvorna för 1996 och 26 framträder också tydligt en puckel till vänster, nämligen den senaste så kallade baby-boomen som i Linköping nådde sin topp med barn födda Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26 ålder, ettårsklasser "Babyboom" Studentåldrar "6-talister" "4-talister" Födda Ålder På de tre befolkningskurvorna syns även andra drag som inte är bundna till födelseår utan till ålder, oavsett tidpunkten. Ett sådant drag är det självklara förhållandet att antalet personer i varje årsklass minskar i de högre åldrarna på grund av att personer avlider. En annan, som är mycket markant just i Linköping, är den puckel som finns ungefär i åldrarna 19-3 år. I diagrammet har dessa kallats studentåldrar, och deras relativa storlek beror till stor del på att Linköping är en universitetsstad. Mellan 1986 och 1996 blev denna puckel väsentligt högre, vilket främst beror på två faktorer: dels 3

4 har universitetet expanderat, dels har en allt större andel av de studenter som har bostad i Linköping också folkbokfört sig här. Av Linköpings totala befolkningstillväxt mellan 1986 och 26, cirka 2 7 personer, utgörs en tredjedel av ökningen i åldrarna 2-44 år och en tredjedel av ökningen i åldrarna år. Under samma period har inflyttningsnettot i åldrarna 18-2 år varit nästan lika stort som kommunens totala inflyttningsnetto oavsett ålder. Medianåldern var i Linköpings kommun 37 år mot 4 år i riket. Medelåldern vid samma tidpunkt var i Linköpings kommun 39,4 år och i riket 4,9 år. Linköping har alltså en yngre befolkning än Sverige i stort. Att medianen ligger lägre än medelvärdet beror på att åldersfördelningen är sned; det finns fler personer i lägre åldrar än i högre. Skillnaden är större för Linköping än för riket, eftersom Linköpings befolkningskurva är snedare än rikets. Medianen är åldern för den mittersta personen när man ordnar befolkningen efter stigande ålder. Medelvärdet är summan av alla personers ålder dividerad med antalet personer Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26, födelseår Studentåldrar "4-talister" Födda 192 Årgångarna minskar i storlek under perioden på grund av dödlighet Födda år I diagrammet ovan visas återigen Linköpings befolkning 1986, 1996 och 26, men nu på ett nytt sätt. Kurvorna visar här inte personernas ålder vid de tre tidpunkterna, utan personernas födelseår, vilket innebär att de tre kurvorna har förskjutits i förhållande till varandra jämfört med diagrammet på sidan 2. Det betyder att man här kan se hur varje årgång (eller som man i demografiska sammanhang säger: kohort) utvecklas till följd av inflyttning, utflyttning och dödsfall. Man ser att de tre kurvorna för , och stämmer bra överens inbördes med två undantag: den naturliga minskningen på grund av dödligheten i högre åldrar, som är märkbar främst för personer födda 1935 och tidigare, samt den enorma ökningen av antalet personer födda ungefär mellan 1965 och 1985, dvs de årgångar som 1986 var barn eller tonåringar och som 26 befann sig i de typiska studentåldrarna eller strax däröver. För de yngsta årskullarna visar diagrammet bara en eller två kurvor; de var inte födda år

5 Att kommunens befolkning präglas av att Linköping är en studentstad framgår också tydligt, om man som i nedanstående diagram skiljer ut heltidsstudenter vid Linköpings universitet och Hälsouniversitetet från den övriga befolkningen. I diagrammet framgår också den lilla del av studenterna som bor i kommunen men inte är folkbokförda här. Befolkning efter ålder i Linköpings kommun december 26, studenter och övriga Ej folkbokförda studenter Folkbokförda studenter Övriga folkbokförda Ålder 1 5

6 Födelseöverskott När det gäller födelsetalens utveckling i Linköpings startade en ökning redan 1983, och den tog ytterligare fart 199. Baby-boomen nådde sin kulmen , varefter antalet födda åter minskade snabbt fram till Efter 1999 började födelsetalen åter att stiga, men detta har skett relativt långsamt och från en rekordlåg nivå. Antalet döda uppvisar en ganska svag ökning till följd av ett ökat antal invånare i höga åldrar, och födelseöverskottet under de senaste två årtiondena följer därför till stor del babyboomen, nedgången i födelsetalen och den därpå följande återhämtningen, vilket framgår av diagrammet nedan. Födda/döda i Linköpings kommun Födda Döda Nedan visas antalet födda och döda samt födelseöverskottet även i tabellform. Födelseöverskott År Födda Döda Födelsenetto Summa

7 När det gäller flyttningsnettot är bilden betydligt mer komplicerad än för födelseöverskottet. Nedan återges in-, ut- och nettoflyttning för kommunen Totalt har under denna tid drygt 25 flyttningar gjorts till eller från kommunen, vilket kan jämföras med kommunens totala invånarantal om personer 26. Den stora omfattning som flyttningen över kommungräns har är en viktig orsak till svårigheten att förutsäga befolkningsförändringar i framtiden, dvs att göra befolkningsprognoser för kommunen. Ändå är antalet flyttningar över kommungränsen betydligt mindre än antalet flyttningar inom kommunen, som under samma artonårsperiod uppgår till drygt 32. Flyttning till/från Linköpings kommun en till Linköpings kommun har under de senaste två årtiondena ökat från mindre än 5 till 8 per år. Nivån på utflyttningen låg i stort sett stilla från 1986 till 1992, därefter ökade den istället desto snabbare fram till hade utflyttningen i stort sett kommit ikapp inflyttningen, och 1998 var den till och med större än inflyttningen har minskade utflyttningen något, men därefter har den åter ökat kraftigt. För flyttningsnettot innebar detta först en kräftgång ned till noll under åren Därefter har Linköping haft ett markant och växande positivt flyttningsnetto fram till 1993, varefter det åter har minskat kraftigt ned till under noll år 1998, för att åter öka under Även var nettot positivt men något lägre än åren närmast dessförinnan. På nästa sida visas brutto- och nettoflyttningen i tabellform. Även antalet flyttningar inom kommunen visas som jämförelse. 7

8 År Flyttnings- Flyttningar inom netto kommunen Summa Många av dem som flyttar till kommunen flyttar efter några år ut igen. Det gäller bland annat för en stor del av studenterna. Men ganska många stannar kvar i Linköping, vilket har gjort att mer än halva kommunens befolkning 26 var inflyttad. För de flesta åldersgrupper över 2 år är det mindre än 4 procent av befolkningen som är född i kommunen, vilket framgår av diagrammet nedan. Antal Linköpings befolkning efter födelseort och ålder Utlandsfödda Födda i övriga Sverige Födda i övriga Östergötland Födda i Linköping, återinflytt Födda i Linköping 1 5 Ålder

9 De flyttande till/från kommunen fördelade på ålder Bland alla flyttningar görs merparten av personer i åldrarna år. För en universitetsstad som Linköping är detta förhållande särskilt markant, eftersom många människor flyttar till staden för att studera och lämnar den efter slutförda studier. De flyttande till och från kommunen under perioden visas grafiskt i nedanstående diagram. Kurvorna visar tydligt hur inflyttningen har ett extremt maximum i 21årsåldern för att därefter snabbt sjunka. en har en något lägre och bredare topp med maximum för 24-åringarna. Linköpings positiva flyttningsnetto under perioden grundar sig helt på åldrarna år. För övriga åldrar var nettot negativt eller nära noll. Av alla flyttningar över Linköpings kommungräns under gjordes hälften av personer i åldrarna år Flyttning till och från Linköpings kommun Ålder Även flyttarnas åldersfördelning har dock förändrats en del under de senaste två årtiondena. Framförallt är det i åldrarna år som förhållandena har förändrats. Vi har valt att redovisa in-, ut- och nettoflyttningen till/från Linköpings kommun i sju åldersgrupper, nämligen 18-2 år, år, år, 3-34 år, år, 4-49 år samt -14 år. Orsaken till att vi redovisar flyttningen med denna åldersklassindelning är att statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån finns tillgängligt för dessa åldersklasser under hela den studerade perioden. 9

10 18-2-åringarnas flyttning När det gäller 18-2-åringar har utflyttningen från kommunen varit relativt liten, mellan 2 och 5 personer varje år. Den ökade mellan 199 och 2 men har sedan planat ut. en har däremot förändrats desto mer. Från att under åren ligga på cirka 4-5 per år, dvs knappt dubbla utflyttningen, ökade den under dramatiskt till 12, varefter den tycks ha stabiliserat sig på en nivå mellan 11 och 12 inflyttande per år. t i denna åldersgrupp följer i stort sett samma utveckling som inflyttningen, vilket innebär att det steg brant från ett par hundra till mer än 8 per år. Efter 1994 har dock flyttningsnettot stagnerat på mellan 7 och 8 per år. 14 Flyttning till/från Linköpings kommun , 18-2-åringar Orsaken till den kraftigt ökade inflyttningen under den första halvan av nittiotalet står med säkerhet att finna i att Linköping är en studentstad. Linköpings Universitet expanderade kraftigt under slutet av 8-talet och början av 9-talet, vilket gav ett kraftigt tillskott av nya studenter. Heltidsstudenter vid Linköpings universitet bosatta i Linköpings kommun efter folkbokföringskommun, december resp. år Ej folkbokförda Folkbokförda

11 Dessutom ändrades reglerna för folkbokföring den 1 juli Numera ska studerande som har bostad på studieorten vara skrivna där och inte på den tidigare hemorten. Detta gjorde att andelen av studenterna som är folkbokförda i Linköping steg kraftigt. Statistik & Utredningar har återkommande undersökt studenternas folkbokföring. På föregående sida visas hur antalet heltidsstudenter oavsett ålder boende i Linköping, fördelade på folkbokförda eller ej i Linköping, har utvecklats sedan Studenternas bidrag till nettoflyttningen studeras även i kapitlet Nettoflyttning fördelad på delgrupper sist i denna rapport åringarnas flyttning Även i åldersgruppen 21 till 24 år är inflyttningen till kommunen större än utflyttningen, men både in- och utflyttning är omfattande. en har under den senaste artonårsperioden stigit mer eller mindre kontinuerligt, från cirka 11 per år under till mer än 2 per år under och mellan 22 och 23 år en låg under relativt stabilt kring cirka 8 per år, steg sedan kraftigt till närmare 2 personer 1998, men har därefter planat ut på mellan 18 och 2 personer per år. t i åldersgruppen låg i början av perioden på i runda tal 3 personer per år. Eftersom inflyttningen började stiga tidigare än utflyttningen uppvisar flyttningsnettot en puckel med mellan 7 och 8 personer per år under , varefter det åter sjönk ungefär till den ursprungliga nivån steg det dock åter något. Även i denna åldersgrupp är universitetets expansion och den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping viktiga förklaringar till de stigande flyttningstalen. I åldersgruppen år är det naturligt att dessa faktorer först påverkar antalet inflyttande till kommunen, men några år senare även antalet utflyttande, eftersom åldersintervallet rymmer både många som påbörjar sina studier och många som avslutar dem. 25 Flyttning till/från Linköpings kommun , åringar

12 25-29-åringarnas flyttning Även i åldersgruppen år är både in- och utflyttningen omfattande. en ökade successivt under åren från knappt 8 till nästan 14 per år, minskade något men har sedan ökat igen till 16 personer år 26. en låg till en början konstant på drygt 9 per år, ökade sedan upp till drygt 17 personer , stagnerade men har sedan fortsatt att öka till 2 personer år 26. t var först svagt negativt, därefter nära noll under , för att sedan åter bli negativt, de senaste åren med cirka 4-55 personer per år. Utvecklingen när det gäller studenterna i Linköping har även påverkat denna åldersgrupp, dock främst när det gäller den stigande nivån på utflyttningen. Den stigande nivån på inflyttningen kan eventuellt till någon del bestå av återflyttande linköpingsbor som har studerat på annan ort. Flyttning till/från Linköpings kommun , åringar och åringarnas flyttning I åldersgrupperna 3-34 och år är flyttningsrörelserna inte lika omfattande som för de yngre grupperna, men även här har det skett vissa förskjutningar, framför allt under senare delen av 9-talet. För 3-34-åringarna ligger såväl in- som utflyttning fram till 1995 på cirka 4-6 personer per år. Därefter ökade utflyttningen markant under , planade ut på 6-7 personer per år under för att sedan öka igen till drygt 8 personer år 26. en har ökat sakta från 4 till nästan 7 personer per år. t, som till en början var svagt negativt, var nära noll, under åren negativt med 1-2 personer och därefter negativt med 5-15 personer per år. 12

13 Det ökade antalet studenter kan ha påverkat nivån på utflyttningen även i denna åldersgrupp. För åringarna låg både in- och utflyttning under perioden mellan 25 och 3 personer per år. Från 1996 ökade dock först utflyttningen, sedan även inflyttningen till mellan 3 och 4 personer per år. Nettot låg i början av de arton åren nära noll, var svagt positivt, negativt med cirka 1 personer per år och därefter åter nära noll eller svagt negativt. I åldersgruppen 3-34 år ökade inflyttningen kraftigt 1994, vilket kan ha ett samband med att kommunen det året fick rekordmånga kommunplacerade flyktingar, varav många var barnfamiljer från Bosnien lades Linköpings Garnison ned, vilket bidrog till den ökande utflyttningen i bägge åldersgrupperna Flyttning till/från Linköpings kommun , 3-34-åringar Flyttning till/från Linköpings kommun , åringar

14 4-49-åringarnas flyttning 4-49-åringarnas flyttningar har relativt liten omfattning. Såväl in- som utflyttningen har under de flesta av de arton åren legat mellan 3 och 4 personer per år steg utflyttningen till drygt 4, vilket kan ha samband med Garnisonens nedläggning, men sjönk åter steg både in- och utflyttning till över 4 personer. Nettot ligger nära noll. Flyttning till/från Linköpings kommun , 4-49-åringar åringarnas flyttning När det gäller barn och ungdomar -14 år ligger både in- och utflyttning på cirka 6-8 personer per år. För dessa åldrar har kommunen haft negativt flyttningsnetto i början av perioden och åren och 24. Under åren , samt var dock flyttningsnettot positivt för barn och ungdomar. Toppen nåddes 1994, vilket delvis beror på den höga flyktingmottagningen detta år. Flyttning till/från Linköpings kommun , -14-åringar För återstående åldersgrupper, dvs år och personer över 5 år har vi inte gjort några jämförande studier. Flyttandet i dessa åldrar är generellt sett lågt och kommunens flyttningsnetto ligger nära noll. 14

15 De flyttande till/från kommunen fördelade på varifrån/vart de flyttar I detta avsnitt har de flyttande till och från Linköpings kommun under de senaste två årtiondena fördelats på varifrån respektive vart de flyttar. Den indelning som används är annan kommun i Östergötland, annat län i riket samt utlandet. Flyttning mellan Linköpings kommun och övriga Östergötland När det gäller flyttningen mellan Linköpings kommun och övriga Östergötland har förändringarna under perioden varit måttliga. Nivån på både in- och utflyttning ligger i stort sett mellan 12 och 18 personer per år. en uppvisar under åren en svagt fallande tendens, därefter har den i huvudsak ökat. en var tvärtom svagt stigande under , minskade , men har därefter åter stigit fram till 25. t med övriga Östergötland har under perioden oftast varit positivt eller nära noll, de senaste sex åren dock svagt negativt Flyttning mellan Linköpings kommun och annan kommun i Östergötland Flyttningen mellan Linköpings kommun och annat län i riket har under de två årtiondena stigit relativt kraftigt. Detta är också den dominerande delen av flyttningen. en steg mellan åren 1988 och 1994 från cirka 25 till nästan 44 och har under fortsatt att stiga till drygt 5. en höll sig ganska konstant mellan 24 och 28 per år under perioden , ökade sedan dramatiskt och låg på samma nivå som inflyttningen under Därefter sjönk den något men har åter nått samma nivå som inflyttningen. t har ofta varit positivt, som mest 1991 med närmare 12 personer , Flyttning mellan Linköpings kommun och andra län 15

16 2 och låg det dock nära noll blev nettot negativt, delvis beroende på Garnisonens nedläggning. Det är rimligt att förklara en del av den stigande inflyttningen från andra län i början av 9-talet med universitetets expansion och den ökade andelen folkbokförda bland studenter med bostad i Linköping. Samma faktorer har även påverkat att utflyttningen några år senare ökade så starkt. 5 Flyttning mellan Linköpings kommun och annat län i riket Flyttning mellan Linköpings kommun och utlandet Flyttningen mellan Linköpings kommun och utlandet har stor betydelse för kommunens utveckling. en har stigit från 4-5 per år i början av perioden till cirka 1 per år under Efter en minskning 24 har det stigit kraftigt till mer än 12 år 26. en låg till en början ganska jämnt mellan cirka 2 och 3, steg successivt under till omkring 6 men har därefter inte förändrats så mycket. t har under hela perioden varit positivt, åren låg det dock nära noll var det mellan 2 och 4 personer per år, 2-23 mellan 4 och 5. Efter en svacka 24 har nettot stigit till cirka 55 år 26. En stor del av den kraftigt ökade inflyttningen från utlandet och den därpå följande minskningen berodde på variationer i antalet kommunplacerade flyktingar i Linköping. en består delvis av anhöriga till tidigare invandrade personer. Ökningen år 26 beror delvis på den tillfälliga lagstiftningen för ny prövning av tidigare avvisade asylsökande Flyttning mellan Linköpings kommun och utlandet

17 Inrikes flyttning och medborgarskap Från 1993 kan den inrikes omflyttningen delas upp på personer med svenskt respektive annat medborgarskap. Den inrikes flyttningen av utländska medborgare till och från Linköpings kommun redovisas nedan Inrikes flyttning av utländska medborgare till/från Linköpings kommun Det mest slående i diagrammet ovan är att den kraftiga flyktinginvandringen 1994 delvis visar sig i form av ökad inrikes flyttning. En del av dem som flyktingplacerades i Linköping hade alltså redan folkbokförts på annan plats i Sverige. I övrigt visar kurvorna en mycket lugn utveckling med cirka 3-5 inflyttade och 3-4 utflyttade per år. Mot slutet av perioden ökar dock inflyttningen till nästan 6 år 26. Ett undantagsår är 1998, då den inrikes utflyttningen av utländska medborgare blev högre än inflyttningen, liksom den totala utflyttningen från Linköping detta år översteg inflyttningen. Motsvarande kurva för inrikes flyttning av svenska medborgare visas nedan: Inrikes flyttning av svenska medborgare till/från Linköpings kommun Även här är det slående hur små variationer det är, åtminstone under perioden Efter att utflyttningen 1995 nådde upp till inflyttningens nivå, har de båda legat mellan 52 och 65 per år, med ett netto mellan 15 och +2 per år. År 26 blev dock nettot nästan 3. 17

18 Nettoflyttning fördelad på delgrupper I redogörelsen ovan har flera gånger hänvisats till universitetets expansion och till den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping som förklaringar till först den ökade inflyttningen till Linköpings kommun, därefter även den ökade utflyttningen från kommunen. Hur stor nettoeffekten av dessa enskilda faktorer blir kan inte redovisas för varje enskilt år. Statistik & Utredningar har dock vid några tillfällen gjort undersökningar av studenternas folkbokföring i Linköping, och med ledning av dessa kan nettoeffekten skattas för sju treårsperioder, nämligen åren , , , , , samt Siffrorna ska inte tas som exakta mått utan är delvis skattningar. En annan speciell delgrupp som har påverkat flyttningen till Linköping mycket under senare år är de kommunplacerade flyktingarna. I diagrammet nedan visas nettoflyttningen till Linköpings kommun fördelad på fyra delgrupper, nämligen: 1) nettoeffekten på flyttningen över kommungräns av universitetets expansion, dvs nettoflyttningen av studenter till kommunen 2) nettoeffekten av den ökade andelen folkbokförda bland studenter boende i kommunen 3) antalet flyktingar som kommunplacerats i kommunen (ej känt för den första perioden, , då de ingår i övrig nettoflyttning) 4) övrig nettoflyttning per år, delgrupper Övrig nettoflyttning Flyktingar 15 1 Ökad folkbokföring av studenter Nettoflyttning av studenter Av diagrammet framgår klart att de tre specificerade delgrupperna förklarar större delen av nettoflyttningen till kommunen. Den övriga nettoflyttningen ökade från den andra till den tredje perioden, medan den var svagt negativ under Antalet kommunplacerade flyktingar nådde ett maximum 1994 och har därefter sjunkit. Andelen folkbokförda bland studenter boende i Linköping var i december 26 uppe i 93 procent. 18