Betalningsvilja. Kostnad

Transkript

1 Figur Total kostnad och betalningsvilja för en offentligt finansierad verksamhet Kr Betalningsvilja Kostnad MB=MC A B C Q

2 Figur 19.9 Inkomstfördelning, median- inkomst och medelinkomst FREKVENS Medelinkomst Medianinkomst INKOMST

3 Figur 19.8 Kontraktskurvan i bytesboxen BENGT a vara y ANNA b I B I A vara x A

4 b) U A L U R I Rawls E 45 b I Utilitarism U B b. Nyttomöjlighetskurva där olika rättviseidéer rekommenderar olika fördelningar.

5 Figur 19.7 Nyttomöjlighetskurva a) U A a I Rawls 45 b I Utilitarism U B a. Nyttomöjlighetskurva där likadelning är att föredra enligt utilitarismen, Rawls idé om rättvisa och egalitarismen.

6 Figur 19.6 Total nytta som funktion av individ 1:s del av kronor Y X Y total nytta x y1

7 Figur 19.5 Välfärdsstatens omfördelning över livscykeln (principskiss) Y bruttoinkomst konsumtion X Y Kronor x ålder

8 Figur 19.4 Hur individens budgetmängd påverkas av en inkomstskatt t och en arbetsfri inkomst b a) Y wl a. Budgetlinje vid inkomstskatt (I-t)w b) wl Y H X b. Budgetlinje vid inkomstskatt och arbetsfri inkomst (I-t)wL+b b H X a) b) Y inkomst x fritid

9 Figur 19.3 Inkomstfördelningen beror både på löneskillnader och på preferensskillnader Y a) Hw A I B I A a. Två personer med olika timlön kan ha samma inkomst om de arbetar olika mycket. Hw B b) Hw A =Hw B Y H X b. Två personer med samma timlön kan ha olika inkomst om de arbetar olika mycket. I A I B H X a) b) Y inkomst x fritid

10 Figur 19.2 Individens val mellan fritid och arbetsinkomst Y Hw Lw H X Y inkomst x fritid

11 Figur 19.1 Hur utbud och efterfrågan på bageriarbetare bestämmer lönen w S L w w r D L L

12 Figur 18.2 En konkav nyttofunktion innebär att individen har riskaversion U U= inkomst INKOMST

13 Figur 18.1 Marknaden för begagnade bilar a) p p S K D K S R D R 500 Q 500 Q b) p S K D* 6000 S R Q a) Vid fullständig information: Separata marknader för rishögar och kvalitetsbilar. b) Vid asymmetrisk information: Båda blandas på samma marknad utan att kunderna kan se skillnaden.

14 Figur 17.5 Experiment med bidrag till en kollektiv nyttighet med och utan bestraffning (tagen från Fehr och Fischbacher, 2005). Y X Y genomsnittligt bidrag till kollektiv vara x omgång utan bestraffningsmöjlighet med bestraffningsmöjlighet

15 Figur 17.4 Siris, Niklas och Arnes betalningsvilja för väktare, samt den totala betalningsviljan p 17 MC=15 10 A Total betalningsvilja 5 2 N S Q

16 Figur 17.3 Marknaden för en kollektiv vara p D tot D N MC D S q Q

17 Figur 17.2 Marknaden för en privat vara a) p 20 b) p 2 D S Q 20 c) p 1 D N Q S 20 3 D Q

18 Figur 17.1 Privata och kollektiva varor. Är varan rivaliserande? Är varan rivaliserande? Ja Nej Är varan exkluderbar? Ja Nej Privat vara (godispåse) Oren kollektiv vara (trottoar) Oren kollektiv vara (kabel-tv) Ren kollektiv vara (försvar)

19 Figur 16.2 En optimal styckskatt kan korrigera den negativa externaliteten p1c MC s p1 MC p +t p* Q1 Q* D MC p Q

20 Figur 16.1 Produktion med negativ extern effekt p, C MC s =MC e +MC p p1 MC e p* Q1 Q* D MC p Q

21 Figur 15.5 Schematisk bild av allmän jämvikt Y -p x lutning: = MRT p y Q y -p x lutning: = MRS p y B I A I B A Q x X Y antal liter jordgubbar x antal ljusstakar

22 Figur 15.4 Mats produktionsmöjlighetskurva för jordgubbar och träljusstakar Y 100 B lutning= -1/2 A 200 X Y antal LITER jordgubbar x antal ljusstakar

23 Figur 15.3 Piffs och Puffs preferenser i en bytesbox jordgubbar I puff PUFF I piff 1 PIFF träljusstakar jordgubbar PUFF 2 I piff PIFF I puff träljusstakar

24 Figur 15.2 Piffs och Puffs preferenser för jordgubbar och träljusstakar Y PIFF Y PUFF bättre bättre X X Y jordgubbar x tråljusstakar

25 Figur 15.1 Följdverkningar av missväxt på andra marknader a) bröd p S1 S D Q b) smör p 4 3 S 6 D1 D Q c) kött p S S1 5 6 D D1 Q

26 Figur 14.9 Prisförändring på en vara orsakar både en substitutionseffekt och en inkomsteffekt mängd köttkonserver C B A mängd bröd

27 Figur 14.8 Konsumtionsmöjligheter efter 8 timmars arbete till en genomsnittlig timlön i Moskva och Chicago Y 48 Moskva 22 Chicago X Y antal kilo bröd x antal big mac

28 Figur 14.7 Inkomsteffekt (a) och substitutionseffekt (b) för en tänkt konsument Anna. Y a) b) Y A B X X Y mängd köttkonserver x mängd bröd

29 Figur 14.6 Grafisk härledning av efterfrågekurvan a) Y b) p q I q I p bröd p bröd X p bröd p bröd q q Q a) Y smör x bröd

30 Figur 14.5 Konsumentens nyttomaximering a) b) Y Y A B C X X Y smör x bröd

31 Figur 14.4 Att tolka lutningen på indifferenskurvan (MRS) Y y A B y Lutning: x 6 5 x y C D 1 x X Y smör x bröd

32 Figur 14.3 Tre olika preferenser för bröd och smör a) b) c) Y Y Y X X X Högre nytta Högre nytta Högre nytta Y smör x bröd

33 Figur 14.2 Hur budgetlinjen ändras när priser och inkomster ändras a) b) c) Y Y Y X X X

34 Figur 14.1 Budgetlinjen visar vad konsumenten har råd med smör 25 bröd 50

35 Figur 13.1 Ett koordinationsspel mellan två förare som kan köra på höger eller vänster sida av vägen Förare A Höger Vänster Förare B Höger Vänster

36 Figur 12.7 Konsekvenser av beslutet att lämna eller stanna kvar i en kartell Adib STANNA LÄMNA Bengt STANNA LÄMNA A C B D

37 Figur 12.6 Jämvikt vid Cournotkonkurrens mellan två företag 90 Q A Q B Q A Q B

38 Figur 12.5 Tredje gradens prisdiskriminering p 350 SVERIGE p S =200 D S 50 MC MR 700 Q S =300 Q p 450 USA p USA =250 D S 50 MR Q USA = MC Q

39 Figur 12.4 Perfekt prisdiskriminerande monopolist p S=MC PÖ D=MR q Q

40 Figur 12.3 Exempel på naturligt monopol: Vattenförsörjning p1c D AC MC Q

41 Figur 12.2 Effektivitetsförlusten av monopol vid horisontell långsiktig utbudskurva p MC p mon AC p konk q mon S konkurrens D MR Q q konkurrens

42 Figur 12.1 Effektivitetsförlusten vid monopol p 11 p mon MC AC AC mon MR D Q q mon

43 Figur 11.6 Härledning av utbudskurvan på kort sikt (a och b) och på lång sikt (c) a) p MC=S AC AVC Q b) p S1 S marknad Q c) p S1 p 8 AC Marknadsutbud på lång sikt S Q Q

44 Figur 11.5 Vinst som funktion av kvantitet enligt samband i tabell 11.1 vinst Q

45 Figur 11.4 Hur ändras intäkterna när ett monopolföretag sänker priset? p A B p=11-q 2 3 Q

46 Figur 11.3 Vinst på kort och lång sikt vid monopolistisk konkurrens. p AC p MC AC MR D Q* MC AC=p AC MR D Q*

47 Figur 11.2 Vinstmaximering vid fullständig konkurrens, kort och lång sikt a) p1c SRAC1 p=12 p=10 p=8 SRAC2 Q b) p1c MC AC p=10 AC(q*) Q1 Q c) p S S1 p=10 p=8 D Q d) p MC AC p=8 Q1 Q

48 Figur 11.1 a d En produktionsmöjlighetskurva för två företag och två varor: mjölk och bröd a) Företag A b) Företag B c) Företag A+B d) Företag A+B mjölk mjölk mjölk mjölk lutning= bröd 100 bröd bröd bröd

49 Figur 10.7 Hur påverkar billigare kapital jordbruksproduktionen i ett utvecklingsland? K B A L

50 Figur 10.6 Principskiss över genomsnittskostnader i en liten bilfabrik (A), medelstor fabrik med löpande band (B) och enorm fabrik med löpande band (C). Y A B C D X Y genomsnittskostnad x Produktion

51 Figur 10.5 Det billigaste sättet att producera en animerad film vid olika priser på arbete och kapital Y Q=1 X Y datorer x tecknare

52 Figur 10.4 Grafisk lösning av kostnads- minimering genom att rita in en isokostnadslinje i figur K q =25 q =40 A B L

53 Figur 10.3 Isokostnadslinjen C r K C w L

54 Figur 10.2 Totala kostnader (C), fasta kostnader (FC) och rörliga kostnader (VC) Y C=FC+VC VC FC X Y kostnad i kronor x kvantitet i kilo bröd per månad

55 Figur 10.1 Kostnadskurvor som visar genomsnittskostnad, genomsnittlig rörlig kostnad, genomsnittlig fast kostnad per producerad enhet, samt marginalkostnaden a) Y AC=AFC+AVC 200 AVC AFC X b) Y AC MC AVC X a) b) Y kostnad i kronor x kvantitet i kilo bröd per månad

56 Figur 9.4 Mängden skörd (output) som funktion av mängden utsäde (input) Output Input

57 Figur 9.3 Isokvanter för produktions- faktorer som är a) perfekta substitut, b) perfekta komplement a) b) Y Y 10 q = q =1 q =2 10 X 6 12 X a) Y skånskt mjöl x halländskt mjöl b) Y vermouth x gin

58 Figur 9.2 Isokvanter vid produktion med två rörliga insatsvaror 5 K q =25 q = L

59 Figur 9.1 Produktion med en varierande insatsvara (arbete) a) q q=f(2,l) L b) AP L MP L

60 Figur 8.4 Medianväljarteoremet A Minimal stat B Stor stat A B A B

61 Figur 8.3 Ett samarbetsspel mellan personerna Ann och Bo som båda väljer mellan samarbete och egoistiskt beteende bo samarbete konflikt samarbete Båda: R Ann: S Bo: T ann konflikt Ann: T Bo: S Båda: P

62 Figur 8.2 Fångarnas dilemma med det numeriska utfallet antal år i fängelse fånge a hålla tyst vittna fånge b hålla tyst vittna

63 Figur 8.1 Utfallsmatris när två byar ska samsas om samma åkermark boryds val samarbete våld holmahults val samarbete våld Bra för båda Jättebra för Holmahult uselt för Boryd. Jättebra för Boryd, uselt för Holmahult. Dåligt för båda

64 figur 7.4 Att beräkna skatteintäkter och effektivitetsförlust av en styckskatt på 3 kronor. p 20 S 16, , D Q 200

65 Figur 7.3 Hur skatteincidens beror på utbudskurvans och efterfrågekurvans lutning a) p S p kons p* p prod D q* Q b) p p kons S p* p prod q* D Q

66 Figur 7.2 Effekten av en skatt i jämvikt är oberoende av vem som formellt sett betalar skatten p S1 S p kons p prod D1 D q1 Q marknadsjämvikt utan skatt

67 Figur 7.1 Effekten av att lägga en styck- skatt som producenter (till vänster) eller konsumenter (till höger) betalar p S1 p t S t S D D D1 Q Q

68 Figur 6.3 Att tolka en utbudselasticitet p S Q

69 Figur 6.2 Absloutvärdet av elasticiteten längs en linjär efterfrågekurva p 6 ε = Elastisk del 3 ε =1 Inelastisk del 3 6 ε =0 Q

70 Figur 6.1 Fullständigt elastisk (a), fullständigt oelastisk (b) och enhetselastisk (c) efterfrågekurva a) b) c) p p D p D Q Q D Q

71 Figur 5.6 Konsumentöverskott och producentöverskott på marknad med (a) och utan (b) kvantitetsreglering a) p S p* D b) p q* Q S p* D q* Q konsumentöverskott producentöverskott samhällsekonomisk förlust

72 Figur 5.5 Principskiss av den nordiska elmarknaden rörlig kostnad (kr/mwh) S marknadspris D A B C D Q

73 Figur 5.4 Hur en kvantitetsreglering skapar knapphet och höjer priset p S p D q Q

74 Figur 5.3 Hur ett minimipris skapar överskottsutbud p S p D Efterfrågad kvantitet vid p Utbjuden kvantitet vid p Q

75 Figur 5.2 Hur ett pristak skapar överskottsefterfrågan p S p D Efterfrågad kvantitet vid p Utbjuden kvantitet vid p Q

76 Figur 5.1 Hur marknadsjämvikten påverkas av skift i utbud och efterfrågan a) Positiv efterfrågechock p S D D1 Q b) Negativ efterfrågechock p S D1 D Q c) Positiv utbudschock p S S1 D Q d) Negativ utbudschock p S1 S D Q

77 Figur 4.5 Beräkning av marknadsjämvikt p S ,67 50 D Q

78 Figur 4.4 Att anpassa en efterfrågekurva till empiriska observationer pris per limpa antal sålda limpor

79 Figur 4.3 marknad i jämvikt p S p* D q* Q

80 Figur 4.2 utbudskurvan p S Q

81 Figur 4.1 Efterfrågekurvan p D Q

82 Figur 3.3 Linjärt (till vänster) och logaritmiskt (till höger) samband mellan inkomst och självupplevd lycka 2,5 Y Y 2,25 2 1,75 X X Y självskattad lycka, skala 1 3 x årsinkomst (usa-dollar i 1996 års penningvärde)

83 Figur 3.2 Sambandet mellan lycka och inkomst i USA på 1990-talet Y 2,5 2,25 2 1, X Y självskattad lycka, skala 1 3 x årsinkomst (usa-dollar i 1996 års penningvärde)

84 figur 3.1 Tre olika samband mellan nytta och brödkonsumtion Y 4 b2 3 2 b 1 b X 0,5 1,0 1,5 2,0 Y nytta (U) x ANtal brödlimpor per månad (b)

85 Tabell 18.1 Olika sätt att hantera asymmetrisk information marknadsmekanismer Varumärken Frivillig certifiering Rykte Signalering politiska åtgärder Krav på tydlig prismärkning Krav på varudeklaration Obligatorisk certifiering Minimikrav på kvalitet

86 Tabell 16.1 Egenskaper hos tre olika metoder för sänkta utsläpp Kvantitetsreglering Miljöskatt Handlingsbar utsläppsrätt Möjliggör övre gräns som utsläppen inte får överskrida Ja Nej Ja Ger alltid incitament för producenterna att minska sina utsläpp Nej, det räcker att producenten ligger under gränsen. Ja, miljöskatten höjer marginalkostnaden för alla utsläpp. Ja, företag som sänker sina utsläpp vinner på detta genom att sälja sina utsläppsrätter. Gör att utsläppsminskningen fördelas kostnadseffektivt I regel inte: Regleraren känner inte till varje enskild producents kostnader. Ja Ja Ger intäkter till staten Nej Ja Ja, om utsläppsrätterna auktioneras ut, annars inte.

87 Tabell 14.2 Ökning av konsumentpris- index för olika varugrupper enligt SCB post och telefoni fritid möbler kläder och skor livsmedel alkohol och tobak boende transport utemat och logi diverse hälsovård kpi totalt ,3 8,

88 Tabell 14.1 Hur länge måste man arbeta till en genomsnittslön för att ha råd med en hamburgare eller ett kilo bröd i olika städer? 26 stad chicago köpenhamn stockholm moskva johannesburg mumbai nairobi oslo bangkok arbetstid (min) för big MAC arbetstid (min) för ett kg bröd

89 Tabell 13.1 Fyra institutionella nivåer enligt Oliver Williamson 1. Långsiktiga informella institutioner Ungefärlig tid för förändring Hundratals år Exempel på forskningsfrågor Hur uppstår religioner, traditioner och andra trögrörliga sociala normer? Vilka konsekvenser har dessa? 2. Formella institutioner Tiotals år Vad blir konsekvensen av olika typer av konstitutioner och rättsliga arrangemang? 3. Styrning och organisation (eng. governance) Några år Vad avgör företags och andra organisationers storlek? Varför består marknaden inte bara av enmansföretag som handlar med varandra? 4. Resursallokering Oftast marginell på kort sikt, längre på lång sikt Hur vinstmaximerar företag vid fullständig konkurrens och andra marknadsformer?

90 Tabell 11.1 Enkelt exempel på intäkter, kostnader och vinst för ett monopolföretag. Q P R R C C vinst

91 Tabell 10.1 Kombinationer av arbete och kapital som kostar 900 kronor L K wl rk total kostnad(c)

92 Tabell 9.2 Produktion med två rörliga insatsvaror kapital/arbete

93 Tabell 9.1 Produktionstabell för brödproduktion på kort sikt arbete (antal anställda) kapital (antal ugnar) output (antal limpor per timme) arbetskraftens marginalprodukt arbetskraftens genomsnittsprodukt , , , , , ,0

94 Tabell 7.1 Beräkning av välfärdsförlust av skatten i figur 7.4 välfärdsdel konsumentöverskott producentöverskott skatteintäkter total välfärd (summa av de tre ovanstående) förändring utan skatt14 med skatt

95 Tabell 6.1 Beräkning av efterfrågans priselasticitet (absolutvärde) längs den linjära efterfrågekurvan P = 6 Q prissänkning prissänkning i % kvantitetsökning i % elasticitet 6 till 5 (6 5)/6=16,7% (1 0)/= (oändlig) Oändlig 5 till 4 (5 4)/5=20% (2 1)/1=100% 5 4 till 3 (4 3)/4=25% (3 2)/2=50% 2 3 till 2 (3 2)/3=33,3% (4 3)/3=33,3% 1 2 till 1 (2 1)/2=50% (5 4)/4=25% 0,5 1 till 0 (1 0)/1=100% (6 5)/5=20% 0,2

96 tabell 4.1 månad jan feb mars april maj juni pris per limpa antal sålda limpor

97 Tabell 3.1 Sambandet mellan inkomst och lycka i USA decil årsinkomst i dollar lycka

98 Tabell 1.1 Antal olika varianter av bröd, tandkräm och mjölk i tre svenska livsmedelsbutiker MJÖLK tandkräm totalt bröd butiksbakat bröd hårt bröd mjukt bröd COOP Konsum LIdl ica Information hämtad sommaren 2008 från Coop Konsum, Sveavägen 70, Stockholm Lidl, Sveavägen 59, Stockholm Ica Supermarket Baronen, Odengatan 40, Stockholm

99 fördelning a individ 1 10 individ 2 10 individ 3 10 summa 30 fördelning b fördelning c

100 dag inkomst

101 p MC 4 2 D A D B Q

102 MARIA B VIN C ANNA A ost

103 samarbeta företag a lämna kartellen företag b samarbeta lämna kartellen

104 Arbete output genomsnittsprodukt marginalprodukt

105 p D tot MC 4 2 D A D B Q

106 p MC p MB s y y p opt MB p Yta

107 Q opt =27,5 Q Mk =25 MC p =10 MC s =5 MC e =-5 Effektivitetsförlust

108 MC s =MC e +MC p Q opt =20 MC e MC p Q Mk =25 (22,5-10) 5 Effektivitetsförlust: = 31,25 2

109 MARIA B VIN ANNA A ost

110 C B A

111 10 bättre Y vara y x vara x 10

112 Högre nytta Y smör x bröd

113 Arbete output genomsnittsprodukt 0 5 4,5 4 3,5 3 marginalprodukt

114 p S1 S0 p0 = p1 D p1 Q1 Q0 Q

115 p D S1 S0 p1 p0 Q

116 p D S q* Q

117 mängd a U = U = mängd B Nyttofunktion: U = A * B

118 bransch Kafferostning Gummi Textilier Bensin Vanliga bilar Lyxbilar Livsmedel Tobak lernerindex 0,04 0,05 0,07 0,10 0,10 0,34 0,50 0,65

119 kaffeefterfrågans priselasticitet i fyra länder 11 finland sverige danmark spanien 0,32 0,26 0,22 0,15

120 SEK/kg