Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

Transkript

1 Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi Gravitationsmodellen 1. Grafen visar relationen mellan ekonomisk storlek (BNP) och internationell handel mellan flera europeiska länder och USA. Att de flesta punkter ligger längs den 45-gradiga linjen visar på att varje lands andel av USA:s handel är ungefär lika stor som landets procentuella storlek av EU:s BNP. Detta går i linje med gravitationsmodellen som säger att handel ökar med ekonomisk storlek. 1

2 Ricardomodellen 2. a. Homes produktionsmöjlighetskurva: Bananer Äpplen b. Alternativkostnaden för produktionen av äpplen är 1.5 (a läpplen /a lbananer = 3/2, där a l är arbetsåtgång. c. Arbetskraftens rörlighet innebär att lönerna måste vara desamma i båda sektorerna och perfekt konkurrens gör att varupriserna = produktionskostnader. Relativpriset är alltså lika med de relativa kostnaderna som är lika med w äpplen a läpplen / w bananer a lbananer. Eftersom w äpplen = w bananer kostar ett äpple 1.5 bananer (a läpplen /a lbananer = P äpplen /P bananer ). 3. a. Foreigns produktionsmöjlighetskurva: Bananer Äpplen 2

3 b. Alternativkostnaden för produktionen av äpplen är 5 (a läpplen /a lbananer = 5/1, där a l är arbetsåtgång). 4. a. Skor 100/10=10, bilar 100/20=5. b. Pol 10/25= 4/10 = 0.4, Swed 20/10 =10/5 = 2 c. Relativpriset för bilar utan handel = alternativkostnaden för bilar i respektive land. Swed 10/20 = 0.5, Pol 25/10 = 2.5. d. Sweds alternativkostnad för bilar är lägre än Pols alternativkostnad för bilar, alltså har Swed en komparativ fördel i produktionen av bilar. e. Vid handel ligger relativpriset på bilar mellan alternativkostnaderna för bilar i länderna, dvs mellan 0.5 och 2.5. Om priset är utanför det intervallet handlar inte länderna med varandra. 5. a. Landets produktionsmöjlighetskurva: Cappucino Espresso b. Alternativkostnad Cappucino = a Lcappucino a Lespresso = 0,2 0,1 = 2 Alternativkostnaden visar hur många enheter som man måste ge upp av den ena varan för att få 1 enhet av den andra varan. För att få en cappucino behövs 0,2 arbete (varje arbetare producerar 5 cappucino). För att producera en espresso kvävs 0,1 arbetare (varje arbetare producerar 10 espresso). För att få en till cappucino måste jag därför ge upp 0,2/0,1=2 espresso. Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan ovan visar alternativkostnaden för cappucino. c. Relativpriset = alternativkostnaden i autarki (utan handel). Alternativkostnaden beräknades i b-uppgiften till 2. P cappucino P espresso = 2 P cappucino 10 = 2 Pcappucino = 20 3

4 d. Lönen = värdet på arbetarnas marginalproduktivitet, dvs w = P MPL. MPL, eller arbetsproduktiviteten, är 1/a L (dvs antalet enheter varje arbetare producerar). Detta ger att espressoarbetarnas lön är w = 10 (1 / 0.1) = 100 och cappucinoarbetarnas lön är w = 20 (1 / 0.2) = 100. Eftersom båda varorna produceras måste lönen vara samma i båda sektorerna. 6 a. Vara Home (arbetskostnad) Foreign (arbetskostnad) Relativ produktivitet Home/Foreign ali a*li a*li / ali 20/25 = 0,8 2 0,4 1,6 Home exporterar varorna 2 och 4 b. Home: w Foreign: w* Export från Home om: w ali < w* a*li eller w/w* < a*li / ali dvs om w/w* < 1,6 Import från Foreign om: w ali > w* a*li eller w/w* > a*li / ali dvs om w/w* > 0,8 Relativlönerna måste ligga inom intervallet: 0,8 < w/w* < 1,6 4

5 7. Enligt Ricardomodellen är det inte absoluta fördelar som avgör ett lands handelsvinster, utan snarare komparativa fördelar. Även om ett land saknar absoluta fördelar (dvs. har en lägre produktivitet relativt andra länder) i alla sektorer kan landet ha komparativa fördelar i vissa utav dem. En sektors konkurrensmässiga fördelar beror inte bara på dess produktivitet relativt utländska sektorer, utan även på den inhemska lönenivån relativt den i utlandet. Ett lands lönenivå beror i sin tur på relativ produktivitet i landets andra sektorer. 8. Exempel. Portugal har en låg produktivitet i textiltillverkning relativt till USA. Eftersom produktiviteten i Portugals övriga sektorer är ännu lägre (än den i textiltillverkning) så kommer lönerna i textilsektorn vara så pass låga att Portugal har komparativa fördelar i textiltillverkning i relation till USA, och kommer därmed att exportera textilier till USA. a. Ryssland: alo R = 1500/10 = 150 alg R = 1500/30 = 50 Saudiarabien: alo S = 600/20 = 30 alg S = 600/20 = 30 b. Enligt Ricardomodellen är skalavkastningen konstant och specialisering fullständig. Man exporterar den vara som man har komparativ fördel i, dvs. den vara med lägst alternativkostnad. Alternativkostnad olja Ryssland: a LOR / a LG R = 150/50 = 3 Saudiarabien: a LOS / a LG S = 30/30 = 1 1 < 3 Saudiarabiens alternativkostnad för olja (i termer av naturgas) är lägre än för Ryssland, alltså har Saudiarabien komparativ fördel i oljeproduktion. Alternativkostnad naturgas Ryssland: a LGR / a LO R = 50/150 = 0,33 Saudi: a LG S / a LO S = 30/30 = 1 0,33 < 1 Rysslands alternativkostnad för naturgas (i termer av olja) är lägre än för Saudiarabien, alltså har Ryssland komparativ fördel i naturgasproduktion. 5

6 c. Ett relativt världsmarknadspris (P o VMP / P G VMP ) på 2 uppfyller kravet för internationell handel då P os /P G S < P o VMP /P G VMP < P or /P GR, dvs, 1 < 2 < 3. Handel kommer i detta fall att öka konsumtionsmöjligheterna för båda länderna. Om det relativa världsmarknadspriset fördubblas, uppfylls inte kravet för internationell handel eftersom P os /P G S < P or /P G R < P o VMP /P G VMP, dvs, 1 < 3 < 4. Detta på grund av att det vore mer lönsamt med autarki för Ryssland då det skulle generera större konsumtionsmöjligheter än vad frihandeln skulle göra. Notera att fördubblingen av det relativa världsmarknadspriset är ytterst gynnsamt för Saudiarabien, but it takes two to tango 6

7 9. Modellen förutsätter fullständig specialisering, vilket inte är realistiskt: länder producerar en mängd olika varor. Ricardomodellen förutspår att hela ekonomin alltid tjänar på handel och negligerar det faktum att handel oftast leder till förändringar i inkomstfördelningen vissa kommer tjäna mer tack vare handel och andra mindre. Därför är det inte realistiskt att hävda att hela ekonomin alltid får det bättre. Ricardomodellen inkorporerar inte att skillnader i resurser kan vara en drivande faktor till handel. Skalekonomier modellen förklarar inte varför likartade länder handlar mycket med varandra. 10. Om Px/PY < alx/aly kommer Home producera Y istället för X (gult segment). Notera: Foreign kommer också specialisera sig på vara Y, vilket innebär att det inte sker någon produktion av X i världen. Om Px/PY = alx/aly är Home indifferent mellan att producera X och Y eftersom arbetarna i Home tjänar lika mycket på att producera de båda varorna. Båda varorna kommer därför produceras i Home (rött segment) Om Px/PY > alx/aly kommer Home specialisera sin produktion på vara X (blått segment). Om Px/PY = alx * /aly * är Foreign indifferent mellan att producera X och Y (grönt segment) Om Px/PY > alx * /aly * kommer både Home och Foreign att fullständigt specialisera sig på vara X (ej utritat i figur). Notera: ingen produktion av X sker i världen. 7

8 11. a. aa EU /am EU = 1/1 > 3/6 = aa ACU /am ACU vilket innebär att om EU vill öka sin produktion av jordbruksprodukter (A) med en enhet så måste de frigöra en enhet arbetskraft. Och eftersom en enhet arbetskraft kan producera en enhet industriprodukter (M), måste EU ge upp en industriprodukt (vilket är alternativkostnaden för att öka produktionen av jordbruksprodukter). EUs alternativkostnad är högre än ACUs (1/2) och därför har ACU komparativa fördelar i jordbruksproduktion (A) medan EU har komparativa fördelar i industriprodukter (M). b. EU producerar 100/1 = 100 enheter av industriprodukter (M) och ACU producerar 150/3 = 50 enheter av jordbruksprodukter (A). 8

9 Heckscher-Ohlin modellen 12. a. P Y /P X RS I RS V (P Y /P X ) I RS U (P Y /P X ) V (P Y /P X ) U RD Y I + Y U X I + X U Då Y är relativt billigare i U-länderna (relativpriset P Y /P X är lägre) har U-länderna en komparativ fördel i den arbetsintensiva varan. På motsvarande sätt har I-länderna en komparativ fördel i den kapitalintensiva varan. U-länderna kommer alltså att exportera Y till I-länderna och importera X. Sambandet mellan varupriser och faktorpriser ges av: (P Y /P X ) I (P Y /P X ) V P Y /P X SS (P Y /P X ) U w U w V w I r U r V r I w/r Då handel leder till en utjämning av varupriser med det nya världsmarknadspriset (P Y /P X ) V kommer också faktorpriserna att utjämnas, dvs w/r stiger i U-länderna. Arbetarna kommer därmed att vinna på handel medan kapitalägarna förlorar. b. Effekten av kapitalinflöde från I-länderna till U-länderna kan ses med hjälp av ett Box-diagram där varu- och faktorpriser antas givna: En ökning i kapitalstocken från K till K medför att fördelningen av produktionsfaktorerna mellan sektorerna ändras från A till B, dvs produktionen av X ökar medan Y minskar 9

10 K X K X B A Y L Produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt: X B A (P /P ) V Y X Y Produktion i B sker om U-länderna är så små som grupp att dess produktion inte påverkar världsmarknadspriset. Om U-länderna däremot är stora som grupp kommer den ökade produktionen av X att sänka priset på X, dvs (P Y /P X ) V stiger: 10

11 P Y /P X RS 1 V (P Y /P X ) 1 V (P Y /P X ) 0 V RS 0 V RD 13. a. och b. Y I + Y U X I + X U I den slutliga jämvikten kommer ökningen av X att vara mindre, dvs U-länderna producerar inte fullt så mycket av X som ges av B (rita in en brantare relativprislinje som tangerar den nya produktionsmöjlighetskurvan). Land B O Y K O X Land A L O Y K O X L Boxarnas storlek visar ländernas faktortillgångar. Vid frihandel utjämnas faktorersättningen vilket gör att K/L-kvoten (faktorintensiteten) blir densamma i båda länderna. Valet av K/L-kvot (det vill säga lutningen på linjerna) är godtycklig men den ska vara samma i båda diagrammen och linjen från O x måste vara brantare än 45 grader eftersom varan är kapitalintensiv. Faktoranvändningen ges av skärningspunkten mellan vara Xs och Ys K/L-kvoter. 11

12 c. Eftersom A är kapitalrikt kommer den kapitalintensiva varan X att vara relativt billig utan handel. När länderna börjar handla stiger relativpriset på X och faktorersättningen (räntan) till kapitalägarna stiger relativt ersättningen till arbetarna. Kapitalägarna får en högre realinkomst och arbetarna får en lägre realinkomst. Generellt tjänar ägarna av landets relativt rikliga faktor och ägarna av den knappa faktorn förlorar. 14. I den Ricardianska modellen tjänar arbetarna på handel då sänkta varupriser ökar deras köpkraft. Detta resultat stöder alltså inte arbetarrörelsernas krav på begränsningar i importen från u-länderna. I Heckscher-Ohlinmodellen kommer lågutbildad arbetskraft förlora på handel då denna grupp kan sägas motsvara den knappa produktionsfaktorn. Heckscher- Ohlinmodellen ger därför stöd åt kravet från vissa fackföreningar att minska importen. 15. För fullständig faktorprisutjämning i HO-modellen krävs att båda länderna/regionerna producerar båda varor, att de använder samma teknologi och att det inte finns några handelshinder. Att lönerna inte är utjämnade mellan USA:s regioner kan bero på alla dessa faktorer. Att löneskillnaden är ännu större mellan USA och Mexiko kan bero på högre handelshinder då man förutom s.k. naturliga handelshinder (transportkostnader) dessutom möter olika typer av skapade handelshinder. Dessutom är sannolikt teknologiskillnaderna större mellan USA och Mexiko. 16. Om produktionsfaktorernas effektivitet skiljer sig åt mellan länder kan man tala om effektivitetsenheter istället. T.ex. en arbetare i land A som är dubbelt så produktiv som en arbetare i land B (vid given kapitalintensitet) kan sägas ha två effektivitetsenheter medan arbetaren i B bara har en effektivitetsenhet. Eftersom producenterna betalar löner i förhållande till produktivitet är det effektivitetsenheternas löner som utjämnas. 17. * Länderna har identisk teknologi * Varupriserna är lika i båda länderna * Båda länderna producerar båda varorna 18. Leontiefs paradox motsäger H-O modellens förutsägelse om att ett kapitalintensivt land kommer att exportera kapitalintensiva varor och importera arbetsintensiva varor. Begreppet är uppkallat efter ekonomen Wassily Leontief som i en studie 1953 uppmärksammade att USA som är ett kapitalintensivt land exporterar arbetsintensiva varor och importerar kapitalintensiva varor. 19. Rybczynski-teoremet säger att vid konstanta relativa varupriser så leder en ökning av en produktionsfaktor till en oproportionerlig produktionsökning av den vara som använder produktionsfaktorn intensivt medan produktionen av andra varor som inte använder produktionsfaktorn intensivt minskar. 12

13 20. a. Vara x är kapitalintensiv och vara y är arbetsintensiv. Detta kan ses utifrån diagrammet då för varje relativ kapitalersättningsnivå används mer kapital i x än i y. b. Land B är kapitalintensivt. Detta kan ses av att land B har ett högre relativpris på vara y som är arbetsintensiv. På motsvarande sätt är land A arbetsintensivt. c. Då den relativa efterfrågan är identisk i de båda länderna så är den relativa efterfrågan på världsmarknaden densamma som de respektive ländernas relativa efterfråga i autarki (RD w ). Det relativa priset på vara y (PY/PX) är dock högre i land B, vilket betyder lägre relativpris på vara x (PX/PY), vilket i sin tur betyder ett större utbud (lägre RS-kurva) för land B relativt land A. När handel uppstår kommer världsmarknadens relativpris hamna mellan de enskilda ländernas RS-kurvor. 21. a. Kina är relativt arbetsrikt och USA är relativt kapitalrikt eftersom LUSA/KUSA = 50/100 < 100/300 = LKINA/KKINA b. Enligt H-O modellen exporterar länder den vara som använder produktionsfaktorn intensivt i vilken landet har är relativt rikt på. I detta fall kommer Kina att exportera den vara som är arbetsintensiv, dvs. skor och USA kommer att exportera den kapitalintensiva varan. 22. Svar d: Produktionen av textil ökar medan produktionen av mat minskar. 13

14 Standardmodellen 23. A exporterar vara X och importerar vara Y a. Exportinriktad tillväxt: ökning i kapitalstocken produktionen av X ökar. På världsmarknaden ökar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y faller, dvs A:s byteskvot försämras. Välfärdseffekten i A är oklar då den både kan öka och, mindre troligt, minska (pga utarmande tillväxt där effekten på byteskvoten > tillväxteffekten). B:s välfärd ökar. b. Importinriktad tillväxt: ökning i arbetsutbudet produktionen av Y ökar. På världsmarknaden minskar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y stiger, dvs A:s byteskvot förbättras. A:s välfärd ökar och B:s välfärd minskar. c. Importinriktad tillväxt: ökning i kapitalstocken produktionen av X ökar. På världsmarknaden ökar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y faller, dvs B:s byteskvot förbättras. B:s välfärd ökar och A:s välfärd minskar. d. Exportinriktad tillväxt: ökning i arbetsutbudet produktionen av Y ökar. På världsmarknaden minskar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y stiger, dvs B:s byteskvot försämras. Välfärdseffekten i B är oklar då den både kan öka och, mindre troligt, minska (pga utarmande tillväxt möjlig). A:s välfärd ökar. 24. Japans byteskvot = P Manufaktur /P Råvaror. Definiera världens relativa utbud (RS) och relativa efterfråga (RD) som Manufaktur/Råvaror. Antar att alla länder i exemplen kan påverka världsmarknadspriset. a. Minskad oljeproduktion RS ökar (RS skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. b. Utbudet av bilar ökar RS ökar (RS skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. c. Alternativ energi minskar efterfrågan på råvaror RD ökar (RD skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror stiger, dvs byteskvoten förbättras. d. Skördekatastrof RS ökar (RS skiftar utåt). Samtidigt minskar Rysslands efterfråga på tillverkningsvaror RD minskar (RD skiftar inåt). Båda effekterna gör att P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. 14

15 25. a. Definitionen av ett litet land i internationell ekonomi är att landet inte påverkar världsmarknadspriset. Exportinriktad tillväxt gör att produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt men mest för exportvaran. Eftersom priserna inte förändrats är lutningen på prislinjen oförändrad (jämför Rybczynski-teoremet). Då den ekonomiska tillväxten gör att landets resurser ökar samtidigt som priserna inte har förändrats ökar landets välfärd och man kan konsumera mer av båda varorna (ses av att den nya pris- (budget) linjen ligger utanför den gamla). Importvara (y) Det lilla landet: Q 1 Q 2 (P /P ) V X Y Q 1 Q 2 Exportvara (X) b. Det stora landets exportvara (Y) är det lilla landets importvara. Tillväxten ökar utbudet av vara Y (RS 1 till RS 2 ) och priset på vara Y sjunker relativt priset på vara X. Eftersom det lilla landet importerar vara Y och exporterar vara X har dess byteskvot förbättrats. Eftersom landets exportvara har blivit dyrare ökar landets inkomst och konsumtionen av båda varorna ökar från C 1 till C 2, dvs välfärden ökar. Notera att även produktionen i det lilla landet kommer att påverkas eftersom relativpriset på världsmarknaden har påverkats och man kommer att producera mer av exportvaran. 15

16 I figurerna är inte indifferenskurvorna som tangerar budgetlinjen vid konsumtionspunkterna utsatta för att figurerna ska bli lättare att läsa (rita in dem själva). Produktionen ges av tangeringspunkten mellan prislinjen (budgetlinjen) och produktionsmöjlighetskurvan. 16

17 26. Svar a: punkt b; punkt c; förblir oförändrad 27. a. Albanien kommer välja att producera vid punkt a b. Utan kännedom om världsbyteskvoten kan vi inte säga något om Albaniens komparativa fördelar c. När Albanien upptäcker att det relativa priset för vara A är dubbelt så högt som priset för vara B, kommer de att inse att de har komparativa fördelar i vara A 28. När Home inför en 30-procentig importtariff på klockor kommer det leda till att det inhemska relativpriset på klockor blir 30 procent högre än det externa relativpriset på världsmarknaden (PK/PP > PK * /PP * ). På samma sätt medför det att det inhemska relativpriset på potatis blir 30 procent lägre än det externa relativpriset på världsmarknaden (PP/PK < PP * /PK * ). Eftersom relativpriset på potatis nu är lägre, kommer producenterna i Home lägga om sin produktion till att producera färre potatisar och fler klockor. Konsumenterna i Home kommer i sin tur öka sin konsumtion av klockor och minska konsumtionen av potatis. Då Home är ett stort land kommer införandet av en importtull påverka det relativa världsmarknadspriset. Den minskade produktionen av potatis kommer att skifta RS-kurvan inåt (RS 1 till RS 2 ) medan den ökade efterfrågan på potatis kommer att skifta RD-kurvan utåt (RD 1 till RD 2 ). Detta medför att det relativa världsmarknadspriset på potatis ökar (relativa världsmarknadspriset på klockor minskar) vilket förbättrar Homes byteskvot på Foreigns bekostnad. 17

18 Modern teori: skalekonomier och imperfekt konkurrens 29. Interna stordriftsfördelar är inte förenligt med perfekt konkurrens. Istället har företagen viss monopolmakt. Vinstmaximering innebär att företaget sätter marginalintäkten lika med marginalkostnaden. När vi har en monopolsituation kommer inte, till skillnad från perfekt konkurrens, marginalintäkten vara lika med priset. Vid imperfekt konkurrens är istället marginalintäkten alltid lägre än priset då företag som vill sälja en extra enhet måste sänka priset på alla producerade enheter, inte bara den sista. 30. a. Eftersom båda varorna konsumeras måste också båda varorna produceras både i Sverige och i Ukraina innan länderna börjar handla med varandra. b. Vete, som är en homogen vara, kommer att produceras i Ukraina då alternativkostnaden för vete är lägre där. Eftersom bilar är en differentierad produkt kommer Ukraina även att producera bilar men i mindre omfattning än Sverige. Sverige kommer bara att producera bilar. Handelsmönstret blir således att Ukraina exporterar vete och bilar samt importerar bilar medan Sverige exporterar bilar och importerar både vete och bilar. Bytet av bilar från Sverige mot bilar från Ukraina är så kallad inombranschhandel. Den del av den svenska bilexporten som används för att finansiera importen av vete är mellanbranschhandel liksom den ukrainska veteexporten. 31. Om produktion som kännetecknas av stora skalfördelar koncentreras till ett land istället för att spridas ut på många länder kan världsproduktionen öka. Det land i vilket produktionen koncentreras kommer att tjäna på detta och kan skaffa sig viss monopolmakt. Detta kan leda till att övriga länder däremot kan få betala högre varupriser. Om skalfördelarna är externa är det mindre troligt att varupriserna kommer att stiga eftersom externa skalfördelar inte 32. a. Ett fåtal lokaliseringar tyder på externa skalfördelar. Om varje anläggning är stor tyder detta även på interna skalfördelar. b. Stora skalfördelar enligt samma resonemang som ovan c. Stora externa skalfördelar leder till geografisk koncentration d. Riktig skotsk whiskey kan bara komma från Skottland. Speciella förutsättningar för att göra whiskey (kunskap, klimat) i Skottland beror på komparativa fördelar. e. De franska jordarna och landets klimat ger Frankrike komparativa fördelar i vinproduktion. 33. Externa skalfördelar är störst i högteknologiska industrier där teknologin ständigt förnyas och innovationer är vanliga. Då dessa skalfördelar minskar blir det mindre viktigt för företagen att vara geografiskt nära varandra och lokaliseringsbeslut kommer baseras mer på produktionskostnader. 18

19 34. a och d utgör exempel på externa skalfördelar eftersom industriproduktionen är koncentrerad till ett fåtal platser. Fördelarna med geografisk klusterbildning inkluderar en större variation av specialiserade tjänster som kan stödja industriverksamheten, tillgång till en stor marknad av specialiserad arbetskraft samt närhet till underleverantörer. b och c utgör exempel på interna skalfördelar eftersom ett enskilt företag tillverkar varor som förser hela industrin. Om tillverkningen ökar kommer genomsnittskostnaden minska. Detta kan komma att leda till imperfekt konkurrens då det främjar ett begränsat antal företag inom en industri. 35. Interna stordriftsfördelar beror på ett enskilt företags storlek. Fördelarna uppkommer då en ökad produktion kan antas medför en lägre genomsnittskostnad. Interna stordriftsfördelar är inte förenliga med perfekt konkurrens eftersom de i praktiken är en inträdesbarriär för nya företag som vill etablera sig på marknaden. 36. Varför inombranschhandel uppstår kan härledas till grundantagandena. För det första antas konsumenter vilja ha differentierade produkter till ett lågt pris. För det andra antas en ökad produktion av en viss vara medföra lägre genomsnittskostnad. Dessa två antaganden motsäger varandra lösningen är handel inom samma bransch länder emellan. Inombranschhandel tillåter konkurrens mellan flera företag på samma marknad men då de har differentierade produkter. Konkurrensen leder till lägre priser och det differentierade utbudet ökar med antalet företag. Konsumenternas behov av differentierade varor till låga priser tillgodoses, vilket inte hade varit möjligt vid perfekt konkurrens. En större marknad tillåter varje företag, allt annat lika, att öka sin produktion och därmed få en lägre genomsnittskostnad, vilket representeras av CC-kurvans lutning minskar (CC1 19

20 till CC2). Detta resulterar i en ökning av antalet företag och i lägre priser. Notera: endast de mest effektiva företagen klarar av konkurrensen på den större marknaden dvs. mindre effektiva företag slås ut och endast de mest effektiva kan leva kvar. 37. Thailand har en lägre genomsnittskostnad (AC) vid given producerad kvantitet relativt Schweiz, men vid uppstart (liten kvantitet) är priset på thailändska klockor högre än VMpriset vilket gör att de inte kan slå sig in på världsmarknaden. För att konkurrera med Schweiz måste Thailand producera kvantitet Q KONKURRENS eller mer. 38. Q = 40, så MR = 30 (40/2) = Med horisontella utländska direktinvesteringar syftar man på direkt investeringar gjorda med avsikten att undvika höga transportkostnader och handelspolitiska barriärer. Exempel på horisontella utländska direktinvesteringar Anta att vi har ett svenskt företag som exporterar bilar till USA. Tidigare har produktionen ägt rum i Sverige och de färdiga bilarna har fraktats till USA. Nu har dock USA höjt importtullarna för motorfordon, vilket (sannolikt) kommer innebära att minskad vinst för det svenska bilföretaget då de måste ta ut ett högre pris vilket (sannolikt) kommer leda till att kvantiteten sålda bilar minskar. Ett sätt att kringgå detta är att förlägga produktionen av bilar i USA och på så sätt kringgå tullen. Med vertikala utländska direktinvesteringar syftar man på direkt investeringar gjorda med avsikten att åtnjuta billiga insatsvaror eller arbetskraft. Exempel på vertikala utländska direktinvesteringar Anta återigen att vi har ett svenskt bilföretag som tillverkar bilar som är avsedda för den svenska marknaden. Produktionen av bilarna har tidigare skett i Sverige men nu har den svenska arbetskraften blivit väldigt dyr. I Kina är arbetskraft relativt billigare så företaget väljer därför att förlägga produktionen av bilarna i Kina för att sedan frakta de färdiga bilarna till Sverige. Notera att viss verksamhet (som FoU) fortfarande äger rum i Sverige. 20

21 Handelspolitikens instrument och konsekvenser 40. Effekt av tull (litet land) där PV är världsmarknadspriset och Pd tull är det inhemska priset efter tullens införande: Tull 1. Ökning i producentöverskott (PÖ) med a. 2. Minskning i konsumentöverskott (KÖ) med a+b+c+d. 3.Tillinkomstökning med c. Nettokostnad b+d Effekt av importkvot (litet land): Kvot 1. Ökning i PÖ med a 2. Minskning i KÖ med a+b+c+d 21

22 41. Likhet med tull: begränsad import P och snedvridningseffekter i forms av b+d Skillnad: ingen tullintäkt, c = knapphetsränta som kan 1) gå till staten genom försäljning av licenser, 2) till importörerna eller 3) till exportörerna a. Importefterfrågan ges av skillnaden mellan den inhemska efterfrågan och det inhemska utbudet, dvs. DImp = D S = P ( P) = 80 40P. Under autarki är D = S vilket ger P = 2. b. Exportutbudet är SExp = S D = P (80 20P) = P och P = 1 under autarki. c. DImp = SExp PV = 1,5 och handelsvolymen är

23 42. a. Tull = 0,5 ny exportefterfrågan DImp = 80 40P (P + tull) = 60 40P. Sätt ny DImp = SExp (dvs P = P) vilket ger att priset på världsmarknaden är 1,25 och priset i Home (med tull) är 1,75 (då 1,25 + 0,5). I Home är efterfrågan på vete 65 medan utbudet är 55. I Foreign är utbudet 65 medan efterfrågan är 55 handelsvolymen = 10. b, c I figuren gäller: a: 55( ) -.5(55-50)( ) = b:.5(55-50)( ) = c: (65-55)( ) = 2.50 d:.5(70-65)( ) = e: (65-55)( ) = 2.50 Alltså: 1. Ökning i PÖ = a = Minskning i KÖ = a + b + c + d = Tullintäkter = c + e = 5 4. Snedvridning i produktionen = b = Snedvridning i konsumtionen = d = Terms-of-trade förbättring = e = 2.5 b + d < e, dvs. total välfärd ökar 23

24 43. Nytt exportutbud: SExp = P ( P) = P 44. Vid frihandel: Sätt 80 40P = P P = 1,09 och Q = 36,40 Om istället tull i Home på 0.5: 60 40P = P PForeign = 1.045, PHome = och den nya handelsvolymen är I Home gäller: 1. Ökning i PÖ = a = Minskning i KÖ = a + b + c+ d = Tullintäkter = c + e = Snedvridning i produktionen = b = Snedvridning i konsumtionen = d = Terms-of-trade förbättring = e = b + d > e, dvs ju mindre landet är desto större välfärdsförluster av en tull då förbättring av byteskvoten är mindre. a. När importtullen avskaffas i USA sjunker priset på kaffe i USA och den relativa efterfrågan på kaffe ökar för givna världsmarknadspriser (längs en horisontell linje i diagrammet). Detta skiftar RD-kurvan inåt. Det relativa utbudet av kaffe sjunker eftersom kaffeproducenter i USA producerar mindre kaffe vid oförändrade världsmarknadspriser dvs RS-kurvan skiftar utåt. b. Relativpriset på Brasiliens exportvara (kaffe) har stigit, alltså har Brasiliens byteskvot förbättrats. 24

25 c. På grund av avskaffandet av importtullen i USA har världsmarknadspriset på kaffe stigit och de svenska kaffekonsumenterna får betala mer för sitt kaffe. De har därför fått det sämre. 45. a. Importefterfrågan: Dimp = D-S = P (200+15P) = P. Då världsmarknadspriset är 10 kr kommer landet importera 150 enheter (400- (25*10) = 150) b. Med den nya tullen blir priset som landets konsumenter ställs inför 12 kr ( = 12kr). Antalet importerade enheter kommer till följd av tullen att minska med 50 enheter eftersom (25*12) = 100 och = 50 c. Konsumentöverskott (KÖ): a b c d Producentöverskott (PÖ): + a Staten: + c Total välfärdseffekt: b d NOTERA: eftersom vi har att göra med ett litet land kommer inte importtullen påverka världsmarknadspriset. 25

26 46. Ps = priset i landet som inför subvention subvention PW = världsmarknadspris subvention subvention KÖ: a b PÖ: a + b + c Stat: b c d Tot: b d Ps = priset i landet som inför PW = världsmarknadspris innan PW S = världsmarknadspris efter KÖ: a b PÖ: a + b + c Stat: b c d e f g Tot: b d e f g Som framgår från diagrammen är en exportsubvention sämre för ett stort land än vad det är för ett litet land. Detta är på grund av att det stora landet genom subventionen kan påverka världsmarknadspriset, vilket sjunker. Det lägre världsmarknadspriset leder till utbudsöverskott och priset pressas ytterligare ner. Detta resulterar i att det större landet får en försämrad byteskvot i form av b d e f g dvs. gör en välfärdsförlust. Då det lilla landet inte kan påverka världsmarknadspriset blir den negativa effekten på byteskvoten/välfärden mindre ( b d). 26

27 47. a. Sannolikt inte. Först och främst ser det ut som att det nya preliminära frihandelsavtalet är sämre än NAFTA på två punkter: i) frihandelsavtalet är inte lika omfattande som NAFTA, dvs. det har fler restriktioner, ii) frihandelsavtalet inkluderar inte Kanada. Sedan bör det nämnas att många nationalekonomer menar på att fler amerikanska arbetstillfällen har kommit till tack vara NAFTA och inte tvärtom. När det gäller den del av avtalet som rör jordbruksprodukter, så är det inte säkert att det kommer att generera fler arbetstillfällen och högre välfärd för USA. Detta eftersom Kanada tidigare utgjort en stor exportmarknad för amerikanska jordbruksprodukter men som nu hotar med att införa höga importtullar på amerikanska jordbruksprodukter. Om så sker kommer sannolikt exporten till Kanada minska betydligt, vilket kan leda till att den totala effekten på den amerikanska jordbruksexporten blir plus-minus-noll. Vad det gäller fordonsindustrin är det rimligt att tro att lokalproducerade insatsvaror blir dyrare än importerade insatsvaror. Detta i sin tur medför att priset på bilar stiger vilket ger lägre intäkter. Kravet på lokalproducerade insatsvaror i fordonsindustrin kan förvisso generera fler arbetstillfällen men i termer av välfärd är utfallet oklart. b. Trots att länder som Sverige inte påverkas direkt av de tuffare villkoren kan det ändå komma att påverka tredje-länder negativt. Sverige som har en fordonstung industri är ett bra exempel. Svenska fordonsföretag som har hela eller delar av sin produktion i USA kommer att påverkas negativt då 75% av insatsvarorna nu måste vara producerade i USA. Likt svaret i a) kommer detta sannolikt att innebära högre kostnader för insatsvaror som sedan reflekteras i ett högre bilpris. Med ett högre pris kan man förvänta sig en lägre försäljning. 27

28 Handelspolitikens politiska ekonomi 48. i. Frihandel leder till en mer effektiv produktion och konsumtion då producenternas och konsumenternas beslut fattas på basis av varornas marginella kostnader och nytta med kostnader och priser som inte är snedvridna genom handelspolitiska ingrepp. ii. Ett litet land som Filipinerna kan inte påverka världsmarknadspriset och därigenom uppgå välfärdsvinster genom förbättrad byteskvot. iii. Stordriftsfördelar kan utnyttjas bättre med tillgång till världsmarknaden. iv. Nya möjligheter för företagandet genom att nya växande marknader skapar förutsättningar för ökade direktinvesteringar, såväl inåt- som utåtriktade. v. Frihandel minskar särintressens inflytande på politiken och minskar möjligheterna för korruption vid till exempel fördelning av licenser vid kvantitativa restriktioner (kvota). 49. Arbetslöshet behandlas inte explicit i handelsmodellerna. I teorin för komparativa fördelar skall lönerna och lönestrukturen spegla produktiviteten så att sysselsättningen upprätthålls trots förändrad efterfråga och utbudsförhållande på en marknad med internationell konkurrens. Bristande löneflexibilitet och ekonomins oförmåga att snabbt omallokera arbetskraft från importkonkurrerande sektorer till sektorer med högre produktivitet i tex växande exportsektorer kallas marknadsmisslyckande. Genom att expanderande sektorer kräver en annan typ av utbildning och kanske är lokaliserad till en annan del av landet än där arbetslösheten ökat genom utslagning av importkonkurrerande industri uppkommer därvid temporär och ibland långvarig arbetslöshet. Den bästa politiken är att åtgärda bristerna i arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. att gå på källan till problemet (first-best) men om detta inte går kan en åtgärd som är secondbest förespråkas. Denna åtgärd kan innebära kraftig satsning på omskolning, flyttningsbidrag eller subventionering av arbetsintensiva industrier, där lämpligt medel skall kopplas till orsaken till bristande flexibilitet. I detta sammanhang används ofta handelshinder som en lösning trots att grundproblemet ligger på en dåligt fungerande arbetsmarknad och trots att en tull skapar nya snedvridningar av de inhemska marknaderna. Handelshinder för att behålla en industri som inte är internationellt konkurrenskraftig är alltså inget bra medel utan problemet bör lösas med medel riktade mot den inhemska marknaden. I detta sammanhang kan man under vissa förutsättningar argumentera för att som ett alternativ ge stöd till en industri som potentiellt har goda förutsättningar att bli internationellt konkurrenskraftig och därigenom skapa sysselsättning. Detta kan gälla högteknologiska och FoU-intensiva industrier där nya industrier eller stöd till FoU på sikt skapar bättre förutsättningar för redan existerande företag genom kunskapsspridning, större regional eller nationell marknad för industrispecifikt utbildad arbetskraft och industrinära tjänsteföretag (externa stordriftsfördelar). En tull kan förespråkas om ökad produktion genererar en marginell samhällsvinst som är större än den privatekonomiska och om denna extra vinst mer än uppväger den snedvridning i produktion och konsumtion som en tull ger. Frihandel (medför att inhemskt pris blir detsamma som världsmarknadspriset) och en subvention till produktionen är dock ett bättre alternativ eftersom man då undviker snedvridningen i konsumtionen. 28

29 50. a. Typ av handel: - USA-Kanada: Framförallt intrahandel. Motivering: USA-Kanada är likartade vad gäller inkomstnivå och faktortillgångar handel baseras på kostnadsfördelar erhållna vid specialisering, upplärning och olika slags skaleffekter intrahandel. - USA-Mexiko: Framförallt interhandel a la Heckscher-Ohlin. Motivering: olika faktortillgångar där USA har komparativ fördel i kunskapskapitalintensiva och alternativt kapitalintensiva varor och Mexiko i arbetskraftsintensiva varor specialisering på varor som använder mycket av respektive faktor man har gott om. - Handelsmönster USA-Mexiko: Mexiko exporterar arbetsintensiva varor till USA och USA exporterar kunskapskapitalintensiva (kapitalintensiva) varor till Mexiko. - Handelsmönster USA-Kanada: Handelsmönstret obestämt, dvs. kan inte förutses på samma sätt. Kan bero på historiska tillfälligheter; eller medvetna ( strategisk handelspolitik ) skapade komparativs fördelar. b. I båda fallen uppstår traditionella vinster av handel p.g.a. att tullarna tas bort och inhemskt pris (handelsalstring). Man förlorar tullintäkter och producentöverskottet minskar, men detta kompenseras mer än väl genom ökat konsumentöverskott. Resultatet blir en nettovinst genom att snedvridningen i produktionen och konsumtionen minskar när tullarna mellan länderna slopas. I synnerhet vad gäller USA:s handel med Mexiko kan handelsomfördelning förväntas uppkomma. Mexiko är ett lågprisland relativt USA, men det finns ett stort antal länder som har betydligt lägre löner än Mexiko och som säljer enkla arbetsintensiva varor på världsmarknaden. Handelsomfördelning innebär att när tullar mellan USA och Mexiko tas bort men behålls gentemot resten av världen kommer importen i USA flyttas från de billigaste producenterna på världsmarknaden till tullfri import från Mexiko. En förutsättning är att det tullfria priset från Mexiko är lägre än världsmarknadspriset + den tull som läggs på import till USA från länder utanför NAFTA. Den ökade intrahandeln mellan USA och Kanada ger en omallokering inom branscher och ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar som sänker produktionskostnaderna. Konsumenterna får tillgång till större produktionsvariation och samtidigt till ett lägre pris. c. Förväntade inkomsteffekter i USA: - USA-Mexiko: Beteckna lönen för högutbildad arbetskraft i USA och Mexiko med wh,usa respektive WH,Mex och lönerna för lågutbildade med wl,usa respektive WL,Mex. I utgångsläget kan vi förutse att wh,usa / wl,usa < WH,Mex / WL,Mex. - Vad händer? Export av kunskapskapitalintensiva varor efterfrågar relativt sett mer högutbildad än lågutbildad arbetskraft. Importerar arbetsintensiva varor friställs relativt mycket lågutbildad arbetskraft efterfrågeöverskott av högutbildad arbetskraft och utbudsöverskott av lågutbildad arbetskraft wh,usa / wl,usa, dvs. ökad inkomstspridning (större löneskillnader). - USA-Kanada: Inte lika problematiskt, typ omallokering inom branscher/samma slags arbetskraft/kunskaper etc. inga allvarliga inkomstomfördelningseffekter. 29

30 51. Varför vissa länder väljer att införa exportsubventioner trots att de är medvetna om de negativa effekterna på välfärden kan delvis förklaras av att det gynnar vissa företag. Företag är som oftast välorganiserade och kan genom lobbying utöva påtryckningar på makthavare trots att de endast är en liten grupp. 52. Eftersom Boeing kommer in på den ungerska marknaden först får vi anta att de agerar som monopolist. En monopolist vinstmaximerar när MC=MR. Priset de sätter kommer därför vara 12 miljoner USD. Boeings totala vinst blir 16 miljoner USD eftersom (12-8)*4 = Utan varken tullar eller subventioner så kan vi beräkna den inhemska produktionen och konsumtionen av varan. Vi får då att S= 20 + (10 * 10) = 120 och D = 400 (5*10) = 350 vilket ger att en import på 230 varor ( ). a. Det inhemska priset på varan blir efter tullen 15 (10 + 5). Notera att eftersom det rör sig om ett litet land kommer införandet av tariffen inte påverka världsmarknadspriset. När tullen införs kommer den inhemska produktionen öka till S = 20 + (10*15) = 170 och konsumtionen kommer minska till D = 400 (5*15) = 325 vilket ger en import på 155 enheter. Detta leder till en välfärdsförlust eftersom ökningen i producentöverskott är mindre än minskningen av konsumentöverskott. Välfärdsförlusterna illustreras av de skuggade områdena (s.k. dead weight loss-trianglar) i diagrammet nedan. För att kunna säga något om den totala välfärdseffekten av tariffen måste vi ställa välfärdsförlusten mot välfärdsvinsten generad av den ökade produktionen. Dead weight loss-trianglarna ger (5*50)/2 + (5*25)/2 = 250. Då produktionen ökar med 50 enheter och marginalvälfärdsvinsten per enhet är 10 per enhet ger det oss en välfärdsvinst på 500. Den totala välfärdseffekten blir positiv då = 250. b. En produktionssubvention kommer leda till att den inhemska produktionen ökar till S = *(10 + 5) = 170. Produktionssubvention generar alltså en lika stor produktionsökning som tullen (+50 enheter). Men eftersom det inhemska priset inte ändras kommer inte konsumtionen att påverkas och vi kommer därför inte ha välfärdsförlust i form av minskat konsumentöverskott. Dock får vi förluster i form av produktionsnedvridning, vilket utgörs av den vänstra triangeln i diagrammet ovan (lika 30

31 med (5*50)/2 = 125).Den totala välfärdseffekten blir ändå positiv eftersom (10*50) 125 = 375. c. Produktionssubventionen är en bättre riktad policy än vad importtullen är eftersom den direkt påverkar produktionsbesluten men inte andra beslut. Tullen har en tvåsidig funktion som både en produktionssubvention och konsumtionsskatt. d. Den optimala subventionen vore en subvention på 10 per enhet eftersom producenterna då kan införliva de negativa externaliteter som annars uppstår. Utbudet skulle då öka till S = ( ) = 220. Produktionssnedvridningen skulle då bli (10*100) / 2=500 medan välfärdsvinsten från den ökade produktionen blir 100*10 = Nettovälfärdsvinsten blir då = 500 Handelspolitik i utvecklingsländer 54. Perioden karakteriseras av en handelsliberalisering som gynnat tillväxten, men utvecklingen har varit blandad. Två klara effekter kan urskiljas. Handeln har ökat kraftigt med en fördubbling av u-ländernas export och import som andel av BNP. Vidare har tillverkningsindustrin gradvis tagit en ökad andel av u-ländernas totalexport. Detta innebär att exportstrukturen alltmer kommit att likna industriländernas. Denna utveckling har också varit syftet med den förda handelspolitiken att komma bort från en ensidig råvaruexport som visat sig ge små sysselsättnings- och spridningseffekter i ekonomin som helhet. Importsubstitutionspolitiken som tillämpades av flera utvecklingsländer under talet byggde på uppfostringstullargumentet: att u-ländernas industrier måste få chansen att växa sig starka bakom handelshinder innan de utsätts för konkurrens på världsmarknaden. Argumenten baseras på någon form av marknadsmisslyckande: icke fungerande kapitalmarknader som gör att företag som på sikt kan bli lönsamma inte kan hitta finansiering; att nya industrier skapar samhällsekonomiska vinster som de inte kompenseras för (positiva externa effekter); att etablerade företag i industriländerna genom produktionserfarenhet skapat sig ett försteg vad gäller produktivitet (dynamiska stordriftsfördelar); initiala kostnader för nya företag i u-land att anpassa teknologi till lokala förhållanden och arbeta upp nya marknader etc. (Se kapitel 6 vad gäller externa och dynamiska stordriftsfördelar). Denna typ av problem gör att investering inom tillverkningsindustrin blir lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt och utgör därmed motiv för någon form av stöd. Ett huvudargument mot en sådan politik är att skyddade industrier blir gökungar i landets utvecklingsansträngningar. Höjda relativpriser i skyddade ineffektiva industrier kan ges till produktion som saknar förutsättning att bli internationellt konkurrenskraftig samtidigt som denna produktion drar till sig resurser till nackdel för potentiella exportindustrier. Andra argument är att de flesta u-länder har för liten hemmamarknad; att företagen inte pressas till förnyelse och innovation som sina konkurrenter på världsmarknaden; att industrin blir beroende av skydd; att politiken lätt ger upphov till 31

32 korruption och svågerpolitik; och att den ger stora kostnader för konsumenterna. Har då den snabba tillväxten i produktion och handel i vissa länder i Sydostasien skapats genom en exportinriktad tillväxt och handelsliberalisering? Bevisen är inte övertygande och slutsatserna inte entydiga. Fakta visar att dessa länder har varit mindre protektionistiska än länder med lägre tillväxt men med ett betydande mått av skydd och stöd till industrin. Ett gemensamt drag är dock en relativt starkt driven specialisering i en produktion inriktad mot världsmarknaden. I flera fall har en period av handelsbegränsningar följts av en liberalisering och stark tillväxt, en utveckling som är förenligt med strategin för importsubstitution ett initialt skede med skyddad industri och sedan handelsliberalisering. Vad gäller utvecklingen i Sydostasien är slutsatsen att handelspolitik är viktig men bara en aspekt av utvecklingsstrategin. De snabbt växande ekonomierna har haft höga spar- och investeringskvoter, hög andel FoU av BNP, kraftiga satsningar på utbildning, en stabil makroekonomisk utveckling, faktorer som bidragit till ett stort inflöde av direktinvesteringar. 55. Handelsbegränsningar på kapitalintensiva varor och subventionerad import av investeringsvaror stödjer framväxten av en industri som är kapitalintensiv, som kan betala relativt höga löner. Denna utveckling är i sin tur orsaken till en dual ekonomi med ihållande arbetslöshet i tätorterna. 56. Argumentet grundar sig i att nyetablerade industrier ofta inte har de skalfördelar som deras äldre, utländska konkurrenter har. Historiskt sett har det främst rört tillverkningsindustrin och de som förespråkar denna syn anser att regeringar bör införa tillfälliga skyddstullar eller importkvoter till dess att industrin har uppnått skalfördelar och kan mäta sig med internationell konkurrens. Ett standardargument för tullmurar är att höga fasta kostnader gör att företagen måste tillåtas gå med förlust i början tills de blivit konkurrenskraftiga. Många ekonomer menar att det inte är en god idé att ge sig in i en bransch där man idag inte har komparativa fördelar i, men i vilken man hoppas utveckla komparativa fördelar i framöver. Detta på grund av osäkerheten kring den framtida lönsamheten: i värsta fall kan utfallet bli negativt om samhällskostnaden under protektionismtiden överstiger de framtida samhällsintäkterna generade från industrin. En ytterligare invändning mot strategin är att användandet av skyddstullar riskerar att leda till att länder bygger upp industrier eller företag som inte är konkurrenskraftiga. 57. Båda argumenten har sina poänger. Dessa länder tenderade att främja exporten via en konsekvent uppsättning reformer. Dock tenderade de att göra detta via en medveten nationell industripolitik (till exempel Sydkorea med "det japanska systemet") och därigenom (med Hong Kong som eventuellt undantag) är de inte ett bra bevis för de långsiktiga effekterna av frihandel. 58. Importsubstitution handlar om att utforma handelspolitiken så att import ersätts med egen produktion med syftet att bygga upp sin egen industri. Detta kan göras på flera sätt som till exempel tullar men det behöver inte vara ett specifikt handelspolitiskt instrument utan det kan helt enkelt vara subventioner för att locka producenter till vissa sektorer. Exportinriktad politik handlar i stort om att utsätta ekonomin för konkurrens så att den internationella marknadens incitamentsstruktur ger upphov till specialisering riktad mot de 32

33 branscher som är mest produktiva/internationellt konkurrenskraftiga. Många utvecklingsländer börjar med importsubstitution för att bygga upp landets inhemska industrier för att sen övergå till exportinriktad politik. Kontroverser och handelspolitiska utmaningar 59. Ekonomiska argument för stöd motiveras främst av inhemska marknadsmisslyckande där de samhällsekonomiska vinsterna av en viss typ av produktion eller aktivitet (som FoU) är större än de privatekonomiska intäkterna för producenterna; eller förekomsten av ofullkomlig konkurrens som skapar etableringshinder för nya producenter på marknaden. Det rör sig ofta om olika typer av stordriftsfördelar eller teknologiska externaliteter, som innebär att företagets marginalintäkt av att utveckla nya teknologier är lägre än den samhälleliga marginalnyttan. (i) Dynamiska stordriftsfördelar där företag har förutsättningar att utveckla komparativa fördelar genom specialisering som på sikt leder till att kunskap ackumuleras (learning by doing) och därmed sänkta produktionskostnader. Temporärt stöd motiveras genom att det är svårt för ett nytt potentiellt konkurrenskraftigt företag att etablera sig genom att gamla etablerade företag dominerar marknaden. (ii) Externa stordriftsfördelar (external economies) där genomsnittskostnaden i individuella företag faller när branschens produktion eller branschspecifika aktiviteter ökar. Det kan röra sig om kunskapsspridning som skapats genom FoU och som övriga företag kan utnyttja utan att betala för det eller upplärning av arbetskraft som andra företag får nytta av genom arbetskraftsrörlighet mellan företag. Subventionering kan motiveras genom att marknaden ger för små incitament för enskilda företag att satsa samhällsekonomiskt optimalt på FoU och på upplärning av sin arbetskraft. Eftersom marknadsmisslyckande skall åtgärdas vid källan till bristande effektivitet i resursallokeringen bör eventuell subvention ges till FoU-aktiviteter med spridningseffekter snarare än till företag. Om det rör sig om ett land med stor hemmamarknad kan uppfostringstullargumentet användas på såväl dynamiska som externa stordriftsfördelar, dvs initialt skydda hemmamarknaden med handelshinder som tullar. Det krävs dock att den extra vinst som samhället erhåller av ökad produktion är större än den snedvridning i produktion och konsumtion som tullen ger upphov till. (iii) Ett tredje argument rör produktion med stora fasta kostnader där stöd medför att eventuella konkurrenter drar sig ur och därigenom skapar monopolvinster för ett lands exportföretag. Argumenten mot är att (i) stöd kan ges till branscher eller företag utan förutsättningar, (ii) kostnad (subvention) medför skatter (alternativt högre inhemskt pris för konsumenterna vid tullskydd) som skapar försämrad resursallokering på något annat område, och (iii) kan medföra lobbying för att gynna särintresse snarare än samhällsintresset. 33

34 60. Man kan hävda att Microsofts monopolsituation ger övervinster, och att dess marknadsstyrka hindrar inträde för andra företag. Ett EU-subventionerat företag skulle kunna komma över dessa inträdeskostnader. Industrin skulle vidare kunna förväntas ge stor kunskapsspridning till andra industrier och tillämpningar på ett stort antal områden som skulle göra satsningen samhällsekonomiskt lönsam trots förluster i den lokala programvaruindustrin. Å andra sidan kan Microsoft vara ett naturligt monopol genom att det är bättre att ha en global standard. Vidare är statlig styrning i en industri baserad på innovationer sannolikt inte en framgångsrik strategi. Slutligen, i denna bransch är den fysiska lokaliseringen av liten betydelse för teknologispridning. Följaktligen kan tillämpningar utvecklas globalt genom utnyttjandet av modern kommunikationsteknologi i samverkan med den USA-baserade programvaruindustrin. 61. De uppräknade aktiviteterna har klara kopplingar till viktiga franska varu- och tjänsteföretag. Exempelvis är tjänsteföretagen inom design och mode viktiga för landets stora textil och klädesindustri där Frankrike andel av världsexporten 1996 var cirka 4,9% för textilier och 3,4% för kläder. Det finns dessutom en direkt tjänsteexport av design och branschen är starkt kopplad till företag inom både inhemsk och internationell handel och marknadsföring. Man kan vidare hävda att stöd till design, konst, musik och matlagningskonst gynnar turism. Det kan emellertid ifrågasättas om marknadsmisslyckande föreligger och om begränsningar i utbudet av t.ex. utlandsproducerade inslag i TV eller radio är rätt medel. Flera av dessa branscher får tillräckligt med resurser från privata investerare. 62. Internationell handel kan leda till att resurser används mer effektivt vilket är positivt utifrån ett miljöperspektiv eftersom produktionen blir mer resurssnål. Ett exempel är produktion av exotiska frukter. Istället för att Sverige ska odla exotiska frukter i uppvärmda växthus är det mer effektivt att importera frukten från länder med varmare klimat medan vi i Sverige fokuserar på att odla grödor som passar vårt kalla klimat. En ytterligare positiv miljöeffekt av handel är de generade välfärdsvinsterna, vilka i sin tur kan ge en förbättrad teknologi. Dvs. när välfärden ökar i ett land kan landet fokusera mer på att utveckla ny teknologi som är miljösmart. Ett exempel på detta är att nya teknologier kan göra det möjligt att producera samma gamla vara men med färre insatsvaror, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. När det gäller negativa miljöeffekter av handel utgör ökade transporter en sådan. Handel med länder som har en svagare miljölagstiftning kan även medföra negativa miljöeffekter. 63. Miljö-Kuznetskurvan beskriver förhållandet mellan BNP per capita och negativ miljöpåverkan, vilket tar formen av ett inverterat U. Konceptet anger att ekonomisk tillväxt i ett relativt fattigt land initialt leder till ökad negativ miljöpåverkan då konsumtionoch produktionsmönster ändras. I detta skede ligger fokus på ekonomisk tillväxt medan hänsyn till miljöaspekter är svagt eller saknas helt, vilket leder till en rörelse längs kurvan (A B). När ett land uppnår en viss nivå av välfärd ändrar trenden riktning: en ökad ekonomisk välfärd leder istället till minskad negativ miljöpåverkan (C D). Den ändrade trenden kan bero på att landet är så pass rikt att de nu kan fokusera på att ta fram mer effektiva produktionstekniker samt att konsumenter (som antas ha en avtagande marginalnytta) börjar efterfråga mer miljövänliga alternativ och ställer högre miljökrav på företag och 34

35 myndigheter. 64. Den främsta kritiken gentemot WTO när det kommer till miljöfrågor är att WTO vägrar att införa krav på miljöstandard bland WTO-medlemsländerna och snarare förbjuder länder att diskriminera importvaror som kommer från länder med annan miljöstandard. I vissa avseenden anser de som motsätter sig globaliseringen att ett WTO med mer makt vore att föredra så att WTO har makten att införa miljölagar samtidigt som de jobbar med handelstvister. Oavsett så behandlar WTO miljöfrågor till viss del genom att de förbjuder medlemsländerna att ha högre miljökrav på importerade varor än vad de har på inhemskt producerade varor. Hur mycket detta bidrar till en generell högre miljöstandard i världen kan man ifrågasätta 35