Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
|
|
- Kurt Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
2 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda angående uppföljning av löneutfallet i lönestatistiken mellan september 1997 och september 1998 och utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt från den partsgemensamma lönestatistiken per september 1998 för det statliga området. Stockholm i maj
3 2
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det statliga förhandlingsområdets omfattning...5 Avtalsmässig löneökning under statistikperioden september 1997 september Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1997 september Standardräknad löneökning...9 Löneutveckling för identiska individer...10 Redovisning av Arbetsgivarverkets kompletterande enkätundersökning avseende löneutvecklingen i statistiken september 1997 september Utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS
5 4
6 DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 1998 Diagram 1 Tjänstemän med individuell lön, tarifflön eller lön enligt chefsavtalet Kvinnor heltid 30,3% Män heltid 49,3% Kvinnor deltid 8,3% Kvinnor arvoden 3,6% Män arvoden 5,2% Män deltid 3,3% Arvodesanställda tjänstemän Arbetsgivarverkets förhandlingsstatistik omfattar tjänstemän per den 1 september I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas tjänstemän och ej heller de c:a tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1997 så innebär detta en minskning med c:a tjänstemän under statistikperioden. Av de tjänstemännen är arvodesanställda. Könsfördelningen bland de statsanställda är 58 % män och 42 % kvinnor. Trenden är en svag ökning av andelen kvinnor och för båda könen en långsam ökning av andelen heltidstjänstgörande. Genomsnittsåldern är för såväl män som kvinnor drygt 44 år. 5
7 Diagram 2 Antal anställda per sektor september 1998 Antal UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KULT KYRK Sektor De arbetstagarna i september 1998 fördelar sig på de olika sektorerna enligt diagrammet ovan. Den redan tidigare stora spännvidden i storlek mellan sektorerna har ökat ytterligare genom att den största sektorn Universitet, högskolor och forskning har ökat med drygt anställda. Samtidigt har de tre följande sektorerna i storlek d.v.s. Rättsväsendet, Affärsverk och infrastruktur samt Försvaret samtliga minskat kraftigt. Den största minskningen har skett inom Försvaret som har minskat med drygt anställda. Polisen inom Rättsväsendet har minskat med nästan anställda och SJ inom Affärsverk och infrastruktur med över arbetstagare under den gångna mätperioden. För övriga sektorer har antalet anställda varit i stort sett oförändrat under statistikperioden. 6
8 AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna är en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kan enas om utrymme för löneökningar, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas träder vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebär följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle. Tabell 1 Organisation 1 april april april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % Vid mättidpunkten för statistiken i september 1998 var endast ett mindre antal myndigheter klara med sina lönejusteringar för den första lönerevisionen enligt RALS-avtalet. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket genomfört som ett komplement till statistiken och som redovisas på sidan 12 i denna rapport uppgår den avtalsmässiga löneökningen i statistiken till totalt c:a 0,6 procentenheter. Härav utgörs 0,3 procentenheter av lokala lönerevisioner enligt RALS och resterande 0,3 procentenheter utgörs av eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS På sidan 16 redovisas en uppskattning av utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS baserad på ovan nämnda enkätundersökning. 7
9 FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Förändring September 1997 September 1998 % Män ,8 Kvinnor ,9 Samtliga ,7 Enligt lönestatistiken i september 1998 uppgår den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till kr beräknad för årsarbetare 1). En statligt anställd kvinnas lön uppgår i genomsnitt till kr vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgår kvinnornas genomsnittslön istället till 95 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1997 och september 1998 uppgick till 1,7 %. Detta är 1,1 procentenheter högre än den uppskattade avtalsmässiga ökningen i statistiken. I denna restpost på 1,1 % ingår förutom rena löneökningar även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat storleken på genomsnittslönen. Ett exempel på uppkomna effekter av strukturella förskjutningar i statistiken gäller ökningstalet för kvinnor ovan som uppgår till 1,9 % vilket är 0,1 procentenhet högre än för männen. Den högre löneökningen för kvinnorna beror dock på att genomsnittslönen för kvinnor i högre grad än vad som gäller för männen har påverkats av löneskillnader mellan nyanställda och avgångar under statistikperioden. Lönen för nyanställda kvinnor har i genomsnitt varit relativt sett högre än för män i förhållande till respektive köns snittlön, medan motsvarande förhållande mellan de relativa lönerna för avgångna har varit mera likartade mellan könen. Denna effekt elimineras helt när man mäter löneutvecklingen för identiska individer (se sid 10). Ett annat exempel på hur strukturella förskjutningar påverkat statistiken gäller löneutvecklingen för samtliga tjänstemän på 1,7 % som understiger löneutvecklingen för såväl kvinnor som män. Denna effekt har uppkommit genom att andelen kvinnor har ökat relativt sett i statistiken under perioden. Eftersom genomsnittslönen för kvinnor är lägre än för män så har genomsnittslönen för samtliga tjänstemän minskat till följd av detta. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 8
10 STANDARDRÄKNAD LÖNEÖKNING För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två mättidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, år, 50 år). Resultatet av denna analys redovisas i nedanstående tabell. Tabell 3 Statistik-- Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Återstående period ökning effekter löneökning avtalsmässig restpost ökning i statistiken Sept 97 1,7 % 0,7 % 1,0 % 0,6 % 0,4 % Sept 98 Den standardräknade löneökningen uppgår till 1,0 %. Skillnaden mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den standardräknade löneökningen, som uppgår till 0,7 %, utgörs av strukturella effekter. Jämförs den standardräknade löneökningen, som således är rensad från strukturella effekter, med den uppskattade avtalsmässiga ökningen på 0,6 % i statistiken, återstår en skillnad på 0,4 procentenheter. Denna restpost på 0,4 % är en uppskattning av hur stor den faktiska löneökningen har varit utöver den uppskattade avtalsmässiga ökningen i statistiken under perioden. 9
11 LÖNEUTVECKLING FÖR IDENTISKA INDIVIDER En metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer istället för hela kollektivet så elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 4 Förändring av genomsnittslön för identiska individer Sept 97 Sept 98 Män 1,9 % Kvinnor 1,5 % Samtliga 1,8 % Löneutvecklingen för identiska individer uppgår i genomsnitt till 1,8 % mellan september 1997 och september För män är ökningen 1,9 % och för kvinnor 1,5 %. Skillnaden i löneutveckling mellan män och kvinnor beror bland annat på att relativt sett fler män än kvinnor är anställda på de myndigheter där avtalsmässiga löneökningar förekommer i statistiken under perioden. Detta framkommer också i nedanstående tabell som visar löneutvecklingen för identiska individer på de myndigheter som inte har haft några avtalsmässiga ökningar i statistiken under mätperioden. Tabell 5 Förändring av genomsnittslön för identiska individer vid de myndigheter som inte har några avtalsmässiga löneökningar i statistiken Sept 97 Sept 98 Män 1,4 % Kvinnor 1,2 % Samtliga 1,3 % Tabellen ovan visar på storleken av de löneökningar för identiska individer som skett löpande under året helt rensat från avtalsmässiga ökningar. Som framgår av diagram 3 uppvisar dessa löneökningar en stor spridning bland individerna. 10
12 Diagram 3 100,0 Procentuell fördelning av identiska individer och genomsnittsålder i olika löneökningsintervall 60 Procentuell fördelning 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 81,9 Andel identiska individer Genomsnittsålder Genomsnittsålder 10,0 0 1,2 0,6 1,3 1,7 2,1 1,5 1,5 1,6 1,0 0,8 0,6 < 0 0% 0 0,99 1,0 1,99 2,0 2,99 3,0 3,99 4,0 4,99 5,0 5,99 6,0 6,99 Löneökningsintervall i procent 7,0 7,99 8,0 8,99 4,2 9,0 9,99 10, Av de totalt c:a identiska individer som diagrammet baserar sig på har närmare var femte tjänsteman haft någon löneökning under året som inte är hänförlig till någon avtalsstyrd lönerevision. I genomsnitt uppgår dessa löneökningar till 7 8 %. Av diagrammet framgår också att det finns ett visst samband mellan löneökningarnas storlek och tjänstemännens ålder. 11
13 REDOVISNING AV ARBETSGIVARVERKETS KOMPLETTERANDE ENKÄTUNDERSÖKNING AVSEENDE LÖNEUTVECKLINGEN I STATISTIKEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 För att få kunskap om orsakerna till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken september 1997 september 1998 har Arbetsgivarverket sänt ut en enkät till samtliga myndigheter med 50 eller fler anställda. I enkätundersökningen ingår totalt 224 myndigheter/myndighetsområden. Av de tillfrågade myndigheterna har 92 % besvarat enkäten och på dessa myndigheter återfinns drygt 95 % av det totala antalet anställda inom det statliga avtalsområdet. Den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgår till 1,77 % under statistikperioden. I diagram 4 redovisas vilket genomsnittligt genomslag som olika orsaker har haft på den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Diagram 4 Löneutvecklingen för identiska individer på 1,77 % i statistiken september 1997 september 1998 uppdelad på olika delkomponenter 0,90 0,80 0,77 0,70 Procentenheter 0,60 0,50 0,40 0,30 0,27 0,34 0,20 0,19 0,10 0,06 0,11 0,00 Löneökningar till följd av RALS Löneökningar till följd av RALS Befordringar m.m. Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker 12
14 (1) Löneökning till följd av RALS Ett mindre antal myndigheter, bl.a. inom polisväsendet, var inte klara med sina lokala förhandlingar enligt RALS vid den föregående statistikinsamlingen i september Lönehöjningar från dessa lokala avtal har därför påverkat den löneökning som registrerats i statistiken för september Av den totalt uppmätta löneutvecklingen för identiska individer på 1,77 % i statistiken härrör c:a 0,3 procentenheter från dessa eftersläpande avtal. (2) Löneökning till följd av RALS Vid statistikinsamlingstillfället i september 1998 hade ett tjugotal myndigheter genomfört lönejusteringar för den första lönerevisionen enligt RALS Av den uppmätta löneutvecklingen på 1,77 % för identiska individer härrör c:a 0,3 procentenheter från dessa lönerevisioner. Statens järnvägar, Luftfartsverket, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet är exempel på några stora områden där utfallet av den lokala lönerevisionen ingår i statistiken. (3) Befordringar, omorganisationer, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader m.m. Lönehöjningar till följd av befordringar, förändrade arbetsuppgifter har i genomsnitt påverkat den uppmätta löneutvecklingen under perioden med c:a 0,6 procentenheter. Dessa löneökningar sker vanligtvis löpande under året. Andra lönejusteringar som huvudsakligen sker vid ett tillfälle t.ex. i samband med omorganisationer har sammanlagt påverkat den uppmätta löneutvecklingen med lite drygt 0,1 procentenheter under perioden. Lönejusteringar till följd av osakliga löneskillnader har inte haft någon mätbar påverkan på löneutvecklingen i statistiken. (4) Lokala tariffer Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,2 procentenheter. En fjärdedel av myndigheterna har uppgivit denna orsak som en av förklaringarna till den uppmätta löneutvecklingen. Ökningstalen till följd av de lokala tarifferna varierar mellan 0,05 och 1,5 procentenheter på dessa myndigheter. Exempel på områden där tariffsystem fått genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, skatteförvaltningen, vissa universitet och polisväsendet. (5) Inlösen av rörliga lönetillägg Den skenbara löneökning som härrör från inlösen och inarbetande av rörliga tillägg i den fasta månadslönen har varit låg under statistikperioden och uppgår till 0,06 procentenheter i genomsnitt. (6) Andra orsaker Ett exempel på orsaker som redovisats här är löneökningar som uppkommit i samband med personalrörlighet inom försvarsområdet. 13
15 UTFALLET AV DEN FÖRSTA LÖNEREVISIONEN ENLIGT RALS Som tidigare nämnts så ingår endast en mindre del av utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS i statistiken för september Arbetsgivarverket har därför i tidigare nämnda enkätundersökning också frågat om storleken på det utlagda löneökningsutrymmet och tidsperioden för lönerevisionen vid de myndigheter som blivit klara först efter det att statistikinsamlingen gjordes. Nedanstående redovisning omfattar c:a 75 % av myndigheterna i enkätundersökningen. Ett stort myndighetsområde som inte ingår är polisväsendet, eftersom de lokala förhandlingarna inte var klara när enkätundersökningen gjordes. Diagram 5 Procent 100 Procentuell fördelning av myndigheter efter lönerevisionsperiodens längd < 12 mån 12 mån > 12 mån Lönerevisionsperiodens längd Två av tre myndigheter har träffat lokala löneavtal som omfattar 12 månader för den första lönerevisionen. Knappt en tredjedel har träffat avtal för en längre period än 12 månader medan ett fåtal myndigheter har träffat avtal för en kortare period än 12 månader. 14
16 Diagram 6 Andelen myndigheter där det utlagda löneökningsutrymmet för de olika fackliga organisationerna motsvarar stupstockarna i RALS Procent Stupstocksnivå Stupstocksnivå Övriga nivåer 93 Övriga nivåer OFR SACO-S SEKO Löneökningsutrymmet per 1 april 1998 för de olika fackliga organisationerna enligt stupstockarna i RALS-avtalet var högst för SEKO och lägst för SACO-S. En fjärdedel av myndigheterna har träffat avtal för SEKO:s medlemmar på samma nivå som löneutrymmet i stupstocken medan mindre än 10 procent av myndigheterna har träffat avtal på motsvarande stupstocksnivåer för medlemmar i OFR och SACO-S. 15
17 Diagram 7 Procent 30 Procentuell fördelning av myndigheter efter utlagt löneökningsutrymme (årstakt) för den första lönerevisionen enligt RALS < 2,49 2,5 2,74 2,75 2,99 3,0 3,24 3,25 3,49 3,5 3,74 3,75 3,99 >4,0 Utlagt löneökningsutrymme i procent omräknat till årstakt Det utlagda löneökningsutrymmet för den första lönerevisionen uppgår i genomsnitt till 3,6 % om ingen hänsyn tas till att lönerevisionsperiodernas längd varierar på myndigheterna. För att få en bättre jämförbarhet mellan myndigheterna har därför löneökningsutrymmet i ovanstående diagram omräknats till årstakt, som uppgår till 3,0 % i genomsnitt. Årstakten för enskilda myndigheter varierar från c:a 2 % till drygt 4 % som högst. 16
18 Ytterligare exemplar kan beställas från Svensk Specialdistribution Finspångsgatan 51, Spånga Tel Fax Layout: Arbetsgivarverket Maj 1999
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001
2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1998 till september 1999 FÖRORD I januari 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt sätt, ut en enkät till samtliga
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2006 Statistikperioden september 2004 till september 2005 Första lönerevisionsperioden inom RALS 2004 2007 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga området. Löneutveckling till följd av RALS Statistikperioden september 2005 till september 2006
Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling till följd av RALS 2004-2007 Statistikperioden september 2005 till september 2006 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010 - september 2011 Rapportserie 2012:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga området Statistikperioden september 2010-september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merLöneutveckling på det statliga området
Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merStatistikperioden september 2015 september 2016
Statistikperioden september 2015 september 2016 Diarienummer: 2017/0272 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges) Förord Sammanfattning
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2018 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september 2017 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2016 september
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merPRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem
PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merLÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET
Rapportserie 2019 #2 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september 2018 LÖNEUTVECKLING PÅ DET STATLIGA AVTALSOMRÅDET Statistikperioden september 2017 september
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2012 Rapportserie 2013:7 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2007 Rapportserie 2008:2 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merLönerapport 2008 Maj 2009
Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merLönerapport 2011 Augusti 2012
Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.
Läs merLönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare
Nr 9/2017 2017-07-07 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik 2016 för företagsläkare och skolläkare Läkarförbundet skickade i januari 2017 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merLönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare
Nr 8/2018 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik 2017 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2018 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merAnvisning till avtalets löneökningsbestämmelser
1 (7) Bilaga 2 Anvisning till avtalets löneökningsbestämmelser 2017-2020 Inledning För att få en bra struktur på förhandlingsarbetet är det en fördel om den lokala fackliga organisationen arbetar efter
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merStatlig lönestatistik september 2017
Nr 4/2018 Stockholm 2018-04-16 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2017 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 2003
Löner inom industrin 22 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Oktober 23 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sju fackliga förbund inom industrin som
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merOm enkäten. Resultat privat anställda företagsläkare, nov Bakgrund och syfte
Om enkäten Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i december 2018 ut en enkät till medlemmarna i Företagsläkarföreningen och Skolläkarföreningen. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga löneförhållanden
Läs merSPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016
SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar
Läs merEn statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Läs merStatlig lönestatistik september 2016
Nr 6/2017 Stockholm 2017-05-12 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2016 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merLönerapport 2010 Juli 2011
Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merLöner. industrin. inom. En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004
Löner inom industrin 23 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 24 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av
Läs merLöner år Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001
Löner år 2001 Löneutvecklingen mellan åren 1994, 1997 och 2001 Denna rapport har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information kontakta Mats Larsson, telefon 08 796 28 11 eller
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merArbetsmarknadsrapport 2012
Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed
Läs merArbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken
PM 2014-08-12 Arbetsgivarverkets system för statistikinlämning Kompletterande frågor om statistiken Innehåll Inledning... 2 Fråga 1... 3 Fråga 2... 4 Fråga 3a... 4 Fråga 3b... 4 Fråga 3c... 4 Fråga 4a...
Läs merLÖNESTATISTIK. Att använda. Lönestatistik
LÖNESTATISTIK Att använda Lönestatistik INNEHÅLL Lönestatistik... 3 Vad visar lönestatistiken... 4 Heltidslön... 4 Medellön... 5 Medianlön... 5 Percentil... 6 Att jämföra olika grupper... 7 Procent...
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs merInom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket.
Offentlig sektor Inom offentlig sektor ingår primär-kommuner och regioner ( landsting ) som samlas in av SKL och staten samlas in av arbetsgivarverket. Population Lönestatistiken baseras på grundlön inklusive
Läs merLöner inom industrin 2009
Löner inom industrin 2009 Augusti 2010 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De sex förbunden är Sveriges
Läs merLön i privata och kommunala skolor
PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre
Läs merFAO:s lönestatistik 2016
FAO:s lönestatistik 2016 Rapporten innehåller: Lön och löneutveckling för olika åldersgrupper, regioner och yrkesfamiljer inom FAO-området. Antal anställda fördelat på yrkesfamiljer och könsfördelning
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger
Läs merFöretag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.
Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt
Läs merAvtalsextra 12 juni 2012
Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är
Läs merUtländsk bakgrund i staten 2006
Utländsk bakgrund i staten 2006 2007-08-06 0707-0436-15 Innehåll Utländsk bakgrund i staten 3 Sammanfattning 3 Statistik om utländsk bakgrund 4 Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar snabbare i
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0373 Förord I Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merLöner och administrativa kostnader inom personlig assistans
Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig
Läs merCirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för
Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: 2005-2:27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Arbetslivsenheten Datum:
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merLönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter. Uppgifterna finns också på Läkarförbundet hemsida.
Nr 5/2012 2013-03-25 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Statlig lönestatistik september 2012 Lönestatistiken avser dels högskolan (medicinska fakulteterna) dels vissa statliga myndigheter.
Läs merPresskonferens om löner och löneskillnad
Presskonferens om löner och löneskillnad, tisdag 2018-06-19 Lönestrukturstatistiken 2017 John Ekberg Statistikansvarig Lönestrukturstatistiken Årlig undersökning Baseras på individuppgifter Uppgifter om
Läs merFÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL
FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL Förberedande lönediskussioner m.m. Detta är bra att ta upp; Presentation av lönerna för alla anställda, alla kategorier Löneläget för myndigheten/domstolen i
Läs merÄr kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön
Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren
Läs merLön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män
Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga
Läs merLönespridning år 2008
Lönespridning år 2008 Lönespridning bland arbetare och tjänstemän år 1996 2005 Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Syfte och metod...6 2 Lönespridning år 2005...7 3 Lönespridningens
Läs merLönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002
Lönetrappan Låg- och höglönetagare bland arbetare och tjänstemän år 2002 LO / Löne och välfärdsenheten April 2004 Mats Larsson 1 Innehåll Sammanfattning...3 1 Syfte och underlag...6 2 Medellön...7 3 Låglönetrappa...9
Läs merLönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.
080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen
Läs merLöneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.
Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF
Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna
Läs mer2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merLön Nytt avtal med Finansförbundet
Nytt avtal med Finansförbundet Gäller från och med den 1 januari 2015 och tills vidare Tillämpning Medlemmar i Finansförbundet avtalet tillämpas i sin helhet Oorganiserade som följer Finansförbundets avtal
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS )
Avtal Bilaga 1 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Seko, Service- och kommunikationsfacket Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24
2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23
Läs merLöner i kommun och landsting
Löner i kommun och landsting Löner och löneutveckling år 1994 2003 Rapporten har utarbetats av LOs Löne- och välfärdsenhet Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 1 Inledning...5 2 Lönenivå år 2003. 6 3
Läs merLönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare
Stockholm 2015-04-13 Till Läkarförbundets lokal- och yrkesföreningar Nr 8 2015 Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare Bakgrund och syfte Läkarförbundet skickade i januari 2015 ut en enkät
Läs merLöner år Löner och löneutvecklingen år Lönespridning storlek och förändring år
Löner år 2002 Löner och löneutvecklingen år 1994 2002 Lönespridning storlek och förändring år 1994 2001 Löner år 2002 Löner och löneutveckling år 1994 2002 Lönespridning storlek och förändring år 1994
Läs merLöneavtal Löneprinciper. Bilaga 1 ( B1Lön)
Bilaga 1 (31-2004-7-B1Lön) Löneavtal 2004-2007 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Utbildning och Folkbildning, avtalsområde Folkhögskola och SFHL, Lärarnas Samverkansråd, SKTF
Läs merDokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merFolkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund
Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av
Läs merLöneutveckling inom industrin
Löneutveckling inom industrin 2001-2003 En rapport från Facken inom industrins lönestatistiska referensgrupp Juni 2004 Innehåll 1. Källor och statistikproducenter 3 2. Parternas statistik 4 3. SCB:s konjunkturstatistik
Läs merAVSKAFFA TJEJTAXAN NU
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning
Läs merLönerevision för Unionen
Lönerevision för Unionen 2017-2019 1 Lönehöjningar 1.1 Beräkning av löneutrymme för individuell höjning den 1 juli 2017, 1 maj 2018 och 1 maj 2019 30 juni 2017. 30 april 2018. 30 april 2019. 1.2 Förstärkt
Läs merHar förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?
44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.
Läs merFAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation) enligt följande:
Cirkulär 2/2016 Stockholm 2016-02-09 Handläggare: Kajsa Lindell Lönestatistik per oktober 2015 FAO:s lönestatistik redovisas i fyra publikationer. Tre av dessa visar FAO:s lönestatistik per yrke (marknadslöneinformation)
Läs merBilaga 6. Statlig styrning
Bilaga 6 Statlig styrning Bilaga 6 Statlig styrning Innehållsförteckning 1 Inledning...5 2 Uppföljning av den ekonomiska styrningen...5 3 Utvecklingen inom statsförvaltningen...5 4 Statsförvaltningens
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Läs merSå mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik
Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta
Läs merLöneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016
Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter
Läs merUtländsk bakgrund i staten
Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merRedovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016
Senast uppdaterad: 2017-02-21 1 (13) Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster Sammanfattning Under betalade Skolverket ut drygt 1,2 miljarder kronor i statsbidrag till huvudmän som inrättat karriärtjänster
Läs merLöneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4
Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare
Läs mermaj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Läs mer