Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Transkript

1 Nyhetsbrev Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal från personer som har synpunkter på åkrar som inte skördas. Varje år gör Länsstyrelsen ett antal arealkontroller hos lantbrukare som söker jordbrukarstöd för sin mark. Vilka gårdar som ska få kontroll styrs utifrån förutbestämda riskurval som delvis bestäms av Jordbruksverket. Vad som kontrolleras beror på vad lantbrukaren söker för stöd. Villkoren för miljöersättningar, till exempel betesmarker och slåtterängar, vallodling eller ekologisk produktion kräver att marken brukas aktivt och skördas eller betas av väl. Söker man enbart gårdsstöd är kraven lägre, lantbrukaren behöver inte ta någon skörd och marken behöver inte vara lika väl avbetad. Dock får marken inte bli försumpad eller växa igen. Regelverket ger inte Länsstyrelsen mandat att tvinga någon att skörda sin mark utifrån klagomål från närboende. Om du upplever att en oskördad mark utgör en sanitär olägenhet eller hälsofara till exempel på grund av mögeltillväxt eller invasion av sork, ta kontakt med miljö- och hälsoskyddsavdelningen hos din kommun. Foto: Maria Tjärnström Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Telefon: E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Fax:

2 Sparsam körning Vi genomför kurser i sparsam körning som uppfyller utbildning enligt KRAV. Kursen är en helt teoretisk utbildning på ca 4 timmar och omfattar miljöpåverkan, bränslen, motorer, drivning och ett sparsamt körsätt. Dag & plats: Kursen startar den 23 september i våra lokaler i Bollstabruk. Tid: Vi börjar kl och håller på till ca kl I kursen ingår kursmaterial, ett utbildningsintyg, fika och lunch. Kurskostnaden är moms. Anmälan och frågor kan ske till tel eller farmartjanst.adalen@kramnet.se Välkomna!

3 Hantera lösgående djur säkert och effektivt för bästa kvalitet! Idag håller vi ofta nötkreatur lösgående i grupper. Arbetet med dessa djur kan vara både farligt och tidsödande. I andra delar av världen har man större erfarenhet av den typen av hantering och har skaffat sig kunskap som vi ges möjlighet att ta del av. Missa inte chansen att lära om och prova på ett genomtänkt hanteringssätt under 2 dagar med Sophie Atkinson, specialist på stressfri hantering av nöt. Slakt i djurens hemmiljö minskar risken för stress och kvalitetsförsämring av köttet. Hälsingestintan har i sitt koncept # Etisktkött valt att arbeta med mobila slakterier. Under lördag kväll och söndag finns Anna Stegs på plats för att informera och prata affärer. Kloka byggnadslösningar och bra utrustning är en förutsättning för säker och effektiv djurhantering. BS Agro visar ett urval av sina produkter och berättar vad man kan erbjuda. På lördagen efter kursen håller Västernorrlands läns Köttklubb sitt Årsmöte. Därefter inbjudes till gemensam middag med grillbuffé. Program Lördag Söndag Föreläsning och praktik Sophie Atkinsson Lunch Huvudprogram avslutas. Kaffe och information från Hälsingestintan Årsmötesförhandlingar Köttklubben Middag Föreläsning och praktik Sophie Atkinsson Lunch Huvudprogram avslutas Plats: Nordvikskolan Datum: september 2014 Tid: lördag till söndag Kostnad: 700 kr inklusive lunch och fika Middag: Köttklubben bjuder sina medlemmar på middag, du som inte är medlem betalar 300 kr. Dryck tillkommer. Anmälan: ritha.jonsson@lansstyrelsen.se senast den 19/ Mer inf0: Ann-Sofie Stark Ellinor Cederlöf Marianne Hansson Västernorrlands köttklubb

4 Välkommen till markavvattningsdagen! Vi vill gärna att du kommer på vår informationsdag om markavvattning. Under dagen kommer Jennie Wallentin från Jordbruksverkets vattenenhet att berätta om bland annat juridiken kring vattenanläggningar och hur man ska förvalta gemensamma vattenanläggningar. Hon kommer också prata om hur man underhåller diken på ett bra sätt. Viveka Öberg från länsstyrelsen berättar om vårt arbete kring hanteringen av klimatförändringar. Under dagen kommer vi också att berätta om hur länsstyrelsen arbetar med anmälningar och prövningar för arbete i vatten. Kom och lyssna och ställ frågor! Välkommen! Program, måndagen den 29 september Välkommen till markavvattningsdagen Magnus Jensen Äga och förvalta diken, vattenlagstiftning mm Jennie Wallentin, Vattenenheten Jordbruksverket Klimatförändringar i Västernorrland Viveka Sjödin, Länsstyrelsen Lunch Underhåll av diken, råd och tips Jennie Wallentin, Vattenenheten Jordbruksverket Prövning av vattenverksamhet Lars Gardfors, Länsstyrelsen Betydelsen av våtmarker Kristin Lindström, Länsstyrelsen Avslutning och summering av dagen Plats: Hotell Höga Kusten Anmälan: Skicka din anmälan till magnus.jensen@lansstyrelsen.se Skriv Markavvattningsdagen i ämnesraden på ditt mejl. Skriv i anmälan om du behöver specialkost och eventuella matallergier. Frågor & funderingar: Magnus Jensen på eller magnus.jensen@lansstyrelsen.se Sista anmälningsdag: 19 september

5 Kom på fältvandring! Tillsammans med LRF bjuder Länsstyrelsen in till fältvandringar där vi diskuterar markslag (åker eller betesmark) och skötsel av vall och bete. Vilken grödkod är lämplig och vad har skötseln för betydelse för bedömningen vid en eventuell kontroll? Syftet är att få en ökad förståelse kring regler och tillämpning. Båda tillfällena avslutas med lunch (var och en betalar) och summering av dagen. Tisdag 23 september kl Samling: Näsgårdens Lantbruk, Skorped. Torsdag 25 september kl Samling: Traktormuseet, Indal. Välkommen! Foto: Adam Adobati

6 Nytt statistiskt meddelande om ekologisk djurhållning Jordbruksverket har publicerat ett nytt statistiskt meddelande om ekologisk djurhållning. I Sverige var antalet ekologiska mjölkkor oförändrat åren 2012 och 2013, nämligen cirka djur eller 14 procent av alla mjölkkor i landet. Jämfört med 2009 har antalet ekologiska mjölkkor ökat med vilket är en ökning med 48 procent. Enligt LRF mjölk ökade invägningen av ekologisk mjölk med nära ton mjölk under den perioden och den utgör nu nästan 13 procent av den samlade invägningen av mjölk. Effektiv omvandling av grovfoder Invägningen per ekologisk mjölkko har ökat från kg 2009 till 7 600kg under Under samma period har den genomsnittliga invägningen från samtliga kor legat relativt konstant på omkring kg. Invägningen från en ekologisk mjölkko är därmed cirka 700 kg eller 8,4 procent mindre jämfört med en konventionell ko. I ekologisk produktion får kalvarna sötmjölk från besättningen under 12 veckor vilket påverkar mängden levererad mjölk. Den högre grovfoderandelen i ekologisk produktion innebär att en ekologisk mjölkko äter procent mindre kraftfoder än en konventionell mjölkko. Sverige har idag en ekologisk mjölkproduktion som omvandlar grovfodret med stor effektivitet. Den genomsnittliga besättningen med ekologiska mjölkkor ökade med 16 djur under perioden 2009 till 2013 och är nu nästan 82 kor, vilket är åtta mer än för samtliga mjölkbesättningar. Nu är 85 procent av de ekologiska mjölkkorna på gårdar med mer än 100 ha åkermark. Antalet företag med ekologisk mjölkproduktion ökade med 100 stycken från 2009 till 2011 och har sedan legat stabilt på omkring 590 gårdar. I Västra Götaland finns drygt 27 procent av alla ekologiska kor och det är 23 procent av länets kopopulation. Uppsala och Örebro har 32 respektive 33 procent av mjölkkorna i ekologisk produktion inom länet, vilket är högst i landet. Motsvarande andel i Västernorrland är sex procent, samma som i Halland och Norrbotten. Endast Kalmar län har lägre andel ekologisk mjölkproduktion med fem procent av antalet kor. Var annan diko i Västernorrland i ekologisk produktion Antalet certifierade ekologiska dikor har ökat stadigt under de senaste fem åren och utgör nu nästan kor eller 34 procent av alla dikor. 51 procent av dikorna i Västernorrland är ekologiska. Värmland är i topp med 60 procent, Jämtland 55 procent och Södermanland 52 procent. Antalet ekologiska dikor per företag har legat stabilt på omkring 29 kor i samma period vilket är kor mer än för samtliga gårdar med dikor. Spännvidden mellan stora och små besättningar inom dikoproduktionen är mycket stor, 63 procent av de ekologiska dikorna finns på företag med mer än 100 hektar åker och det finns drygt företag med ekologiska dikor. Den genomsnittliga besättningsstorleken ökar inte som inom mjölkproduktionen. I denna företagsform finns en stor grupp som har produktionen som deltidssysselsättning men dessa gårdar har stor betydelse för att upprätthålla den biologiska mångfalden på naturbetesmarker. Antalet ekologiska får har ökat från år 2009 till år Andelen har ökat från 13 till 21 procent. Andelen ekologiska får i Västernorrland ligger på 23 procent. Här kan du läsa hela meddelandet: JO20/JO20SM1402/JO20SM1402_ikortadrag.htm

7 Möjligheter att avla på hornlösa nötkreatur Bland köttraserna är det vanligt med hornlösa djur. Alla djur av Angusrasen är hornlösa eller pollade efter det engelska uttrycket polled. Det finns hornlösa djur av alla de andra vanliga raserna också utom Highland Cattle. De stora hornen är mycket av den rasens signum, så avhorning eller avel på honlöshet är antagligen inte aktuellt där. Intresset och marknaden för hornlösa djur ökar och det gör också andelen hornlösa avelsdjur. Enligt uppgift är 90 procent av avelsdjuren av Hereford hornlösa. Bland mjölkraserna dominerar hornade djur stort. Undantaget är Svensk Kullig Boskap (SKB), där alla är hornlösa (kullig = hornlös). Intresset för avel av hornlösa djur ökar inom de vanliga mjölkraserna och nu finns ett begränsat antal riktigt bra tjurar att tillgå av Holstein, SRB och Jersey. Hör med ditt avelsföretag vad de kan erbjuda om du är intresserad. DNA-tekniken har gått framåt och sedan två år tillbaka kan ett DNA-test visa om ett hornlöst djur med hornlösa föräldrar har anlaget i enkel eller dubbel uppsättning. Tjurar som har anlaget i dubbel uppsättning brukar få tillägget PP till namnet (till exempel VR Nero PP) medan de som har anlaget i enkel uppsättning får tillägget P (till exempel Earnhardt P). Anlaget som ger hornlöshet är dominant så det räcker att kalven får anlaget av ena föräldern för att horn inte ska utvecklas. Djur som har anlaget i dubbel uppsättning lämnar bara hornlösa avkommor oavsett hornstatusen hos den de paras med. En besättning som enbart använder tjurar med anlaget i dubbel uppsättning kommer inte att få några kalvar som utvecklar horn.