Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Transkript

1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete. I praktiken innebär det att djurägaren ansvarar för att se till att alla mjölkkor kommer ut på bete och har tillgång till betesmarken under minst 6 timmar varje dygn. Andra nötkreatur (t.ex. köttdjur) med krav på bete eller annan utevistelse ska vistas ute hela dygnet. Beteskraven varierar beroende på vilket område som besättingen tillhör, se tabell. Betesperioder Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska hållas på bete*: (26, 26 a, 26 b) Område 1 Område 2 Område 3 (4 mån) (3 mån) (2 mån) Betessäsong 1 april 1 april 1 maj 31 oktober 31 oktober 1 oktober Antal betesdagar 120 dygn 90 dygn 60 dygn Sammanlagd betestid 60 dygn 60 dygn 30 dygn sommartid (behöver inte (15 maj (15 maj (1 juni vara sammanhängande) 15 sept) 15 sept) 31 augusti) Sammanhängande bete 60 dygn 60 dygn 60 dygn * För nötkreatur födda 1 mars eller senare gäller inte detta. 1. Blekinge, Skåne och Hallands län minst 4 månader, 2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län minst 3 månader, 3. Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län minst 2 månader. Betet ska ha ett bibehållet växttäcke på minst 80 procent av arealen i den aktuella betesfållan. 2. Varför går vissa kor på bete och inte andra? Med den nya beteslagstiftningen finns möjlighet till uppdelning av betesperioden men det är fortfarande lika många dygn som djuren måste vara ute. När du får ha djuren inne regleras i 27, se tabell nedan. När får djuren vara inne? (27 ) 1. Onormala väderleksförhållanden. 2. Skydda mark vid onormala väderleksförhållanden. 3. Skydd mot allvarliga insektsangrepp. 4. Omedelbar fara för rovdjursangrepp (som rimligen inte kan undanröjas på annat sätt). 5. Anmälda till slakt samt slaktas före 15 juni.

2 (5) 6. Kvigor för seminering högst 45 dygn, förutsatt att den sammanlagda betestiden uppfylls (60, 90 respektive 120 dagar). 7. Skötsel av djur som inte lämpar sig annat än i stall. Ska journalföras (ej punkt 5). Punkt 6 & 7 behöver inte journalföras om det står i betesplanen Djur som ska slaktas före den 15 juni är en annan grupp djur som undantas från beteskravet. Detta motiveras av att ett snabbt foderbyte som vid betessläpp ger en tillfällig försämring i tillväxt. Kvigor som ska semineras under betesperioden får också hållas inomhus under en period av högst 45 dygn i sträck förutsatt att den sammanlagda betestiden minst motsvarar den tid som gäller för regionen (se fråga 1). Skälet är bl.a. att antalet hämtningar och drivningar av djur som ska semineras, dräktighetsundersökas etc. kan minskas vilket framför allt kan vara en fördel för djur och människor. En positiv effekt förväntas bli att antalet fribetäckningar med egen gårdstjur minskar och andelen semineringar ökar. Seminering är positivt ur djurskyddssynpunkt men även ur ett arbetsmiljöperspektiv. Man kan med seminering bättre välja tjur efter varje kvigas speciella egenskaper och förutsättningar vilket t.ex. kan minska risken för förlossningssvårigheter. Det är tillåtet enligt regelverket samt lämpligt ur hälso- och tillväxtsynpunkt ofta att hålla kalvar inne upp till 6 månaders ålder. Tjurar är undantagna från beteskravet eftersom det anses att dessa innebär en arbetsmiljörisk och att tjurarna är svåra att stängsla. Det förekommer dock att tjurar går på bete. 3. Måste jag dela upp betet för mina djur? Svar: Nej, det behöver du inte. Uppdelningen är frivillig och efter behov. 4. Om jag inte delar upp betesperioden utan håller djuren ute i en sammanshängande tid, måste jag då ha en betesplan? Svar: Nej, då behöver du ingen betesplan. 5. Om jag delar upp bete för några av mina djur, behöver jag då ha en betesplan för samtliga djur? Om jag inte har sammanhängande betesperiod för några av mina djur, måste jag då ha betesplan för alla mina djur? Svar: Betesplan behövs bara för de djur som inte har hela betestiden i en enda sammanshängande betesperiod, övriga djur behöver inte ingå i betesplanen. 6. Måste jag fortfarande ha en sammanhängande betesperiod? Svar: Ja, minst 60 dagar av betestiden ska vara sammanhängande oavsett var du bor i landet.

3 (5) 7. När måste jag ha upprättat min betesplan? Svar: Betesplanen bör du upprätta innan betessläppet men du måste ha den färdig när du avbryter den första betesperioden, d.v.s. innan du tar in djuren från första betessläppet 8. Behöver jag journalföra kvigor som står inne för seminering i 45 dygn? Svar. Nej, inte om du redan har tagit hänsyn till det i din betesplan. Om du inte har tagit hänsyn till det i din betesplan eller inte har en betesplan överhuvudtaget ska tiden då kvigorna hålls inne för seminering journalföras. 9. Jag bor i Dalarna, behöver jag upprätta en betesplan för mina kvigor som hålls inne för seminering? Svar: Nej, eftersom det inte är möjligt att ha en uppdelad betestid gäller inte heller krav på betesplan. Kvigor för seminering ska därför journalföras i detta område. Sådan journalföring kan dock göras genom att upprätta en frivillig betesplan för dessa djur. 10. Jag har en kalv som är född i 15 februari i år och gården ligger i Skåne, hur lång är betesperioden? Svar: I hela landet gäller minst 30 dygns beteskrav för unga djur födda under februari månad. 11. Ska jag skicka in min betesplanen till länsstyrelsen? Svar: Nej det ska du inte göra, men din betesplan ska finnas tillgänglig att visa upp vid en djurskyddskontroll. 12. Jag bor i Kalmar län och mina kvigor hålls på bete mellan 1 maj- 15 september men jag planerar att tar in kvigorna för seminering mellan den 17 juli 30 augusti, behöver jag en betesplan även för april och oktobermånad? Svar: Nej, du behöver endast en betesplan för lagstadgat bete som i Kalmar län är 90 dygn. Betestid som är utöver beteskravet behöver du inte redovisa. 13. Jag tänkte ha mina djur ute i en sammanhängande betesperiod men blev tvungen att ta in dem på stall i 5 dagar p.g.a. extrem nederbörd, vad gör jag då? Svar: Det ska journalföras. Om du har en betsplan går det bra att journalföra händelsen direkt i den. 14. Måste jag använda Svensk Mjölks betesplan eller kan jag göra en egen plan? Svar: Du kan göra en egen betesplan, där det framgår vilka djur som berörs på individnivå och vilka datum djuren hålls på bete.

4 (5) 15. Jag har kor som ska kalva i sommar och som jag planerar att ha på stall, ska det föras in i betesplanen? Svar: Det är inte något krav att du på förhand tar med det i din betsplan. Det är dock en klar fördel eftersom du då dels slipper journalföra detta samt dels slipper uppdatera betesplanen. 16. Ska jag ange orsak till varför vissa djur inte kommer att ha en sammanhängande betesperiod i betesplanen? Svar: Nej, du behöver inte ange orsak. 17. Kan jag ha min betesplan sparad på datorn hemma? Svar: Ja, det kan du men du ska kunna visa din betesplan vid eventuell djurskyddskontroll. 18. Är den sammanhängande betesperioden på 60 dagar samma sak som kravet på 60 dygns bete under sommarmånader 15 maj 15 sep i Blekinge, Skåne, Halland, Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmars, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län? Svar: Nej det är inte samma sak. Djuren ska hållas på bete under minst 60 dygn under perioden 15 maj 15 september. Dessa dygn måste inte vara sammanhängande. Den sammanhängande betestiden på 60 dygn behöver alltså inte nödvändigvis infall under sommarperioden 15 maj - 15 sep, utan kan läggas valfritt under hela betessäsongen 1 april 31 oktober. 19. Vad är en betesplan? Svar: Det är en dokumentation där det framgår på individnivå när djuren hålls på bete. 20. Vad är ett ungdjur? Svar: Enligt definitionen är ungdjur ett nötkreatur som är högst 24 månader gammalt, dock ej kalvar och dräktiga kvigor som har mindre än två månader kvar till förlossning. 21. Jag föder upp ungdjur för köttproduktion, behöver jag en betesplan? Svar: Hela utevistelsetiden för nötkreatur som hålls för köttproduktion ska vara sammanhängande och får inte delas upp. Någon betesplan för sådana djur är därför inte aktuellt.

5 (5) 22. Om jag har mina kvigor inne på seminering i 45 dagar, är det fortfarande 120 dygn som jag ska hålla djuren på bete? (Mina djur finns i Skåne) Svar: Ja, det är fortfarande 120 dygn som djuren ska hållas på bete En förutsättning för att du ska få ha inne dina kvigor för seminering är att du ser till så att den sammanlagda betestiden på minst 120 dygn uppfylls. 23. Jag bor Norrland och vill ha mina kvigor inne 45 dygn under juni/juli månad för seminering? Måste jag fortfarande ha mina kvigor ute 60 dygn sammanhängande period? Svar: Djuren ska fortfarande få minst 60 dygns betestid men den behöver inte vara sammanhängande i detta fall. 24. Får jag bryta min betessäsong mer än en gång? Svar: Ja, det får du göra så länge du uppfyller lagkraven vad gäller betestider samt har en betesplan. 25. Jag släppte ut mina djur den 1 maj 2012 och nu när den nya beteslagsstiftiningen börjar gälla idag den 15 juni vill jag ta in mina djur i 3 veckor. Ska jag då upprätta en betesplan från 1 maj retroaktivt från 1 maj eller göra en från 15 juni? Svar: Du ska upprätta betesplanen senast innan du tar in djuren från det första betessläppet. I betesplanen ska du ange både den tid som djuren redan hållits på bete under säsongen samt den tid som du tänker ha djuren på bete under resterande tid av betessäsongen. 26. Jag har ekologisk djurhållning. Gäller de nya reglerna även för mina kor? Svar: Ja, men du bör kontrollera mot de regler som finns för att få vara certifierad.