FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Transkript

1 UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014

2 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin Lantras och hybridkorsningen LYDIA är ett magert djur med hög köttprocent. Ett viktigt fokusområde i produktionen är därför att försäkra sig om att gyltorna är i rätt hull vid första betäckning och vid grisning. Huvudsyftet under uppfödningen är att få gyltorna att växa och utvecklas i kontrollerad takt. Uppfödningen bör ske under så stabila och förutsägbara förhållanden som möjligt för att undvika att gyltorna kommer i brunst för tidigt. I tabell 2 anges uppfödningsmålen. Målvikten vid 150 dagar är kg och vid första betäckning cirka 150 kg. Därför måste tillväxten begränsas. Fodret under uppfödningstiden bör vara berikat med vitaminer och utvalda mineralämnen. Tabell 1 visar en rekommenderad utfodringskurva. Utfodring kan ske två eller tre gånger per dag. Från och med dag 155 anpassas fodertilldelningen individuellt beroende på gyltans hull, vikt och ryggspäck. Övergång till dräktighetsfoder bör ske tidigast vid en ålder av dagar eller vid flytt till betäckningsavdelningen. TABELL 2. MÅLVIKTER FÖR GYLTOR Ålder, dag Vikt, kg Ryggspäck, mm Start x Selektion Första betäckning Grisning* Avvänjning * tomvikt Utfodring av dräktiga gyltor TABELL 1. FODERKURVA FÖR GYLTOR Ålder, dagar Ålder, veckor MJ NE /dag Foder ,3 Tillväxtfoder* ,2 Tillväxtfoder* ,1 Tillväxtfoder* ,0 Tillväxtfoder* ,8 Tillväxtfoder* ,7 Tillväxtfoder* ,6 Tillväxtfoder* ,5 Tillväxtfoder* ,4 Tillväxtfoder* ,2 Gyltfoder** ,1 Gyltfoder** ,0 Gyltfoder** ,9 Gyltfoder** Selektion ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Dräktighetsfoder*** Flytt av gyltor Första brunststimuleringen ,6 Dräktighetsfoder*** ,6 Dräktighetsfoder*** ,6 Dräktighetsfoder*** Galtkontakt Andra brunststimuleringen ,6 Dräktighetsfoder*** ,8 Dräktighetsfoder*** Galtkontakt Flushing tills betäckningen är * sis Lysin 0,82 g/mj NE ** sis Lysin 0,74 g/mj NE *** sis Lysin klar, 0,57 max g/mj 7 NE dagar ,8 Dräktighetsfoder*** Betäckning * sis Lysin 0,82 g/mj NE ** sis Lysin 0,74 g/mj NE *** sis Lysin 0,57 g/mj NE Vid korrekt utfodring växer LYDIA i jämn takt under dräktigheten. För en bra livstidsproduktion rekommenderas att gyltor har hullpoäng 3 3,5 vid grisning och ett ryggspäck på mm. Eftersom Norsvin Lantras är en mager ras är fettansättningen begränsad. Målvärdet bör därför inte sättas högre än 16 mm hos gyltor. En betäckningsvikt på 150 kg bör ge en tomvikt på cirka 210 kg vid första grisning. Fördelen med en så stor och välutvecklad gylta är att hon ges förutsättningar för en hög ätkapacitet under digivningen. Utfodringen under mitten av dräktigheten (dag 42 70) bör anpassas till besättningens lägsta nivå för att ge utrymme att öka fodergivan i slutet av dräktigheten (från dag 70). Under slutet av dräktigheten ökar foster- och juvertillväxten och därmed gyltans behov av protein och energi (tabell 3). TABELL 3. UTFODRING AV DRÄKTIGA GYLTOR Dagar Gyltor Sis Lysin, g/dag Flushing till 30,8 17,5 max 7 dagar betäckning Dag ,6 14,0 Dag ,3 13,3 +/- för värmereglering Dag ,3 13,3 +/- för värmereglering Dag ,3 17,5 Dag ,0 12,5

3 UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR En hullpoäng på 2,0 2,5 vid avvänjning är inte ovanligt. Arbetet för att få tillbaka suggorna i önskat hull startar direkt efter avvänjning. Även med en hullpoäng på 2,0 hämtar sig suggorna väl vid rätt utfodring, kommer i brunst och blir dräktiga. Principen för utfodring under dräktigheten är att i början se till att konditionen återvinns, att under mellanperioden hålla en stadig lite lägre fodergiva och att i slutet se till att suggan får tillräckligt med näringsämnen för att klara fostrens tillväxt (tabell 4). Målsättningen vid grisning är en hullpoäng på strax över 3,0 och ett ryggspäckmått på mm. Liksom för gyltor bör fodergivan till suggor under dräktighetens mellanperiod (dag 42 70) anpassas till besättningens lägsta nivå för att ge utrymme att kunna öka fodergivan i slutet av dräktigheten (från dag 70) för att uppnå rätt vikt och ryggspäck vid grisning. OBS! Det är mycket viktigt att suggan inte överskridit önskad hullpoäng till dag 70, eftersom hon i så fall riskerar att bli alltför fet under slutet av dräktigheten. I besättningar med alternerande återkorsning, där hälften av gyltorna/ suggorna har en York Z-far, behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt ZxLZ-gyltor/-suggor så att de inte blir för feta. Under vinterperioden faller ofta temperaturen i grishuset och suggorna behöver mer underhållsenergi, något som bör kompenseras för med ökad fodertilldelning. Dräktiga suggor på fast golv är termoneutrala vid 20 C. En tumregel är +3 MJ NE per 5 C lägre temperatur under 15 C. LYDIA fortsätter att växa om hon får en alltför generös fodergiva. Det är viktigt att hålla tillväxten nere på individer med kull nr 3 och högre. Tabell 5 visar rekommendationer beträffande suggans vikt vid betäckning och grisning. TABELL 5. OPTIMAL VIKT FÖR SUGGOR Kullnr. Vid betäckningen, kg Vid grisningen, kg* Kull Kull Kull Kull Kull Kull * tomvikt TABELL 4. UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR Dag Hullpoäng 3,0 Avvänjning till betäckning * sis Lysin 0,57 g/mj NE Hullpoäng 2,5 Hullpoäng 2,0 Hullpoäng 2,5 sis Lysin, g/dag* 52,8 52,8 52,8 30,0 Fri tillgång Dag ,4 35,2 35,2 20,0 Ind fodergiva Dag ,9 26,4 26,4 15,0 Kontroll av hullpoäng ± värmereglering Dag ,9 22,9 26,4 13,0 Kontroll av hullpoäng ± värmereglering Dag ,3 30,8 30,8 17,5 Dag ,0 22,0 22,0 12,5 OBS! Tre dagar före grisning!

4 UTFODRING UNDER DIGIVNINGSPERIODEN GYLTOR OCH SUGGOR Utfodringen under digivningen har tre huvudsyften: 1) mjölkproduktion för god kulltillväxt. 2) minimering av vikt- och hullförlust. 3) ge förutsättningar för en stor kull kommande grisning. För att undvika suggor med dålig aptit rekommenderas en restriktiv utfodringskurva under de 10 första dagarna efter grisningen. Målet är att öka foderintaget totalt under digivningsperioden, särskilt under de sista 2 3 veckorna. Fodergivorna från dag 16 är därför ganska höga och det är under denna period som storleken på nästa kull avgörs. Proteininnehållet i digivningsfodret ska beräknas baserat på genomsnittlig daglig kulltillväxt. I besättningar med blötfoder är det särskilt viktigt att kontrollera torrsubstansinnehåll och hygienkvalitet på fodret, speciellt om det är problem med lågt foderupptag och dålig aptit hos suggan. TABELL 6. FODERKURVA FÖR DIGIVANDE GYLTOR OCH SUGGOR Dag Gyltor * sis Lysin 0,95 g/mj NE vid kulltillväxt på 2,8 kg/dag, sis Lysin 1,05 g/mj/ne vid kulltillväxt på 3,3 kg/dag Suggor Suggor sis Lysin g/dag* -3 22,0 22,0 21,0-2 22,0 22,0 21,0-1 22,0 22,0 21,0 0 17,6 17,6 16,8 Grisningsdag 1 17,6 17,6 16,8 2 24,6 26,4 25,2 4 31,7 35,2 33,6 6 38,7 44,0 42,0 8 45,8 52,8 50, ,8 61,6 58, ,8 70,4 67, ,9 79,2 75, ,2 88,0 84,0 Fri tillgång från dag 16! Suggor med dålig aptit, vänta till dag ,2 96,8 84,0 Fri tillgång! 20 79,2 96,8 84,0 Fri tillgång! 34 79,2 96,8 84,0 Fri tillgång!

5 HULLVÄRDERING Hullbedömning är en enkel metod för att kontrollera att utfodringen har gett önskat resultat. Gyltor ska minst hullbedömas innan första betäckningen, under dräktighetsperioden och innan flytt till grisningsboxen. Suggor som har haft en eller flera kullar ska minst hullbedömas vid avvänjning under dräktighetsperioden och före flytt till grisningsboxen. Använd hela skalan och använd halva poäng! Hullbedömningen görs med hjälp av både ögon och händer. Det är den gyllene medelvägen som gäller, inte för tunn och inte för fet Utseende Tunn. Medel. Fet. Revben Täckta men känns tydligt. Inte synliga och kan nästan inte kännas. Kan inte kännas. Ryggrad Ryggkotorna är synliga över hela ryggen. Ryggkontorna är inte synliga men kan kännas. Kan bara kännas genom att trycka hårt. Höftben Synliga. Inte synliga men kan kännas. Kan nästan inte kännas. Sittben Täckta men känns tydligt. Täckta men kan kännas. Kan bara kännas genom att trycka hårt. Svansroten djupt omgiven av fett. Mätning av ryggspäck Sista revbenet Hullet vid avvänjning hos en förstagrisare har stor betydelse för hennes livstidsproduktion. Hullet registreras mer noggrant genom att mäta ryggspäcket med en ultraljudsscanner bakom sista revbenet vid position P2. Mätning rekommenderas vid betäckning och före grisning. Gör så här för att hitta position P2 för att mäta ryggspäck: Sök den bakre kanten av sista revbenet på suggans vänstra sida Vinkelrät linje till sista revbenet Sätt ett märke rakt ovanför på mittlinjen (ryggraden) Utgå från märket och mät upp 50 mm nedåt åt vänster från mittlinjen Ill. TOPIGS Mittlinje rygg Sätt sonden på P2 enligt tillverkarens anvisningar Obs! Läs av två skikt med ryggfett (kontrollera skannerns inställningar) Lägg in värdena i en Excel-fil för en enkel analys.

6 DAGS ATT BYTA TILL LYDIA FRAMTIDENS HYBRID Vår nya hybrid LYDIA är en korsning mellan Norsvin Lantras och TOPIGS Z-linje. Resultatet blir ett nytt, bättre moderdjur. LYDIA ger överlägsen produktivitet i totalt födda grisar och totalt avvanda LYDIA ger jämna kullar med höga avvänjningsvikter LYDIA har en god ätförmåga och en hög mjölkproduktion hon ger allt till sina smågrisar! LYDIA ger vitala grisar med hög liv skraft och låg dödlighet LYDIA ger även ett unikt genetiskt bidrag till slaktgrisen i form av goda produktionsegenskaper LYDIA är ett utmärkt hondjur med god fertilitet och tydliga brunster LYDIA har en robust exteriör med bra juver och fina spenar TOPIGS är Europas största och världens näst största avelsbolag och ägs av holländska grisproducenter. Norsvin har ett nära samarbete med TOPIGS sedan flera år, bl a inom olika forskningsprojekt. TOPIGS avelsprogram är liksom Norsvins balanserat och ser till hela värdekedjan. Avel för ett hållbart djurmaterial med låg dödlighet är ett av deras viktigaste fokusområden. NORSVIN är ett föreningsföretag som ägs av norska grisproducenter ett internationellt avelsföretag med utveckling, produktion och försäljning av grisgenetik som viktigaste uppgifter. AVELSPOOLEN. Via Avelspoolen i Sverige säljer vi semin och livdjur. VÅR FILOSOFI Varje gris som föds ska gå till slakt Suggan ska ha kapacitet att ta hand om sina egna smågrisar Säkerställa en hög hälsostatus Bästa lönsamhet genom hela kedjan Foto: Jens Haugen