Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Transkript

1 September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges Grisföretagare, SLU och Svenska Pig. Syftet var att samla och presentera grisbranschens gemensamma behov av prioriterade forsknings- och utvecklingsområden under de tio kommande åren. Nätverkets deltagare kom från Sveriges Grisföretagare, SLU, Svenska Pig, JTI, SVA, Jordbruksverket, Svenska Djurhälsovården, Lundens Djurhälsa, Hushållningssällskap, Lantmännen, Svenska Foder, Kristianstadsortens Lagerhusförening, Avelspoolen, Nordic Genetics, Quality Genetics, LRF och Veterinärförbundet. Inom nätverket har vi i fyra fokusgrupper diskuterat områden där mer kunskap behövs: 1. Produktivitet och avel 2. Foder och miljö 3. Bygg, teknik och välfärd 4. Företagande och management I samband med Sveriges Grisföretagares årsstämma i Borgholm 2010 samlades representanter för fokusgrupperna och redovisades gemensamt vad man kommit fram till. Efter redovisningarna enades mötesdeltagarna om åtta viktiga målområden för svensk grisforskning: 1. Spädgrisöverlevnad 2. Livstidsproduktion 3. Foderegenskaper 4. Miljöpåverkan/Kretslopp 5. Optimala byggnader 6. Hälsa och sjukdomsprofylax 7. Djurvälfärd 8. Grisens fysiologi Fokusgrupperna träffades under sommaren 2010 och fastställde innehållet inom respektive målområde. Gruppernas arbete redovisades i ett dokument som gav en samlad bild av nätverkets syn på prioriterade forsknings- och utvecklingsområden för att svensk grisproduktion ska vara konkurrenskraftig och på sikt överleva. Dokumentet skickades i december 2010 till organisationer som finansierar utveckling och forskning. Grisforsk 2020, fortsätter arbetet Vid Sveriges Grisföretagares årsstämma i Falkenberg 2011 träffades nätverkets deltagare igen för att utvärdera och vidareutveckla gruppens tidigare framtagna dokument av forskningsbehov och utvecklingsinsatser för svensk grisproduktion.

2 Prioriterade forskningsområden Deltagarna instämde med de tidigare redovisade forskningsbehoven som är viktiga att förbättra på långsikt. Nätverket ville emellertid fokusera på och prioritera upp några speciellt viktiga målområden för att svensk grisproduktion ska kunna överleva. De områden som nätverket ville prioritera var spädgrisöverlevnad och livstidsproduktion, punkterna 1 och 2 i det tidigare sammanställda och utskickade dokumentet. Även behov av ny teknikutveckling diskuterades. Svenska djurskyddsföreskrifter förhindrar ofta en direkt tillämpning av utländsk teknik, utan modifieringar behöver göras. Modifieringarna leder inte alltid till önskvärda effekter och de enskilda uppfödarna får ofta ta ekonomiska konsekvenser av mindre lyckade anpassningar för att svara upp till svenska djurskyddskrav. Därför behövs också en teknikutveckling i Sverige som stämmer överens med de djurskyddsföreskrifter som vi har att följa. Några exempel på detta är grisningsboxens utformning, system för rationell halmhantering, ventilationsanläggningar och värmeförsörjning, avvänjnings- och slaktgrisboxar, spaltgolv m.fl. Tillämpning av forskningsresultat Förutom behov av forskning på både kort och lång sikt, behövs både forum och rutiner för kunskapsförmedling. Forskning blir lönsam först när resultaten får praktisk tillämpning. Svenska Pig har uppgiften att vara forum för kunskapsförmedling till dem som arbetar praktiskt med grisar, till rådgivare och till övriga intressenter i branschen. Här är det viktigt att kunna förenkla och presentera lättöverskådliga manualer och checklistor med åtgärdsrutiner samt tillhandahålla överskådliga uppföljningsverktyg. Arbetet är påbörjat () men kräver kontinuerligt både personella och ekonomiska resurser. För att underlätta kunskapsförmedlingen är det önskvärt att forskningsresultat åtföljs av en manual där praktisk tillämpning enkelt illustreras. Dessutom ska nyttan med att tillämpa forskningsresultaten presenteras i ekonomiska termer. Bilaga Beskrivning av de på kort sikt prioriterade forskningsområdena och med underrubriker. Materialet är hämtat ur det i fjol utsända dokumentet Grisforsk 2020, grisbranschens gemensamma behov av prioriterade forsknings- och utvecklingsområden för att svensk grisproduktion ska överleva. Sändlista Dokumentet har skickats till: SLU, institutioner vid VH, NL och LTJ Kungliga Skogs och Lantbruksakademien Formas LRF Stiftelsen Lantbruksforskning Partnerskap Alnarp Stiftelsen Svensk Grisforskning Jordbruksverket Länsstyrelser AGROVÄST Agria

3 Bilaga 1 Fokusgruppernas gemensamma lista över behov av forskningsinsatser. 1. Spädgrisöverlevnad Smågrisdödligheten Hur stor dödlighet är acceptabel? Orsaker till smågrisdödlighet Vilka faktorer påverkar dödligheten och hur samverkar dessa? Hur påverkas smågrisdödligheten av följande faktorer: - Subkliniska störningar hos suggan - Utfodring av suggan - Systemlösningar - Kullutjämning - Juverstatus Grisningsboxens utformning för lösgående suggor Andel spalt Boxens storlek Inredning Kan avel för minskad aggressivitet minska behovet av skyddsgrindar? Eftersatta grisar är begränsande i systemen Planering bör också ske efter de minsta grisarna. Hur ger man eftersatta grisar extra omsorg så att de hänger med? Hur kan vi få vi jämna grisar med bra kvalitet i kullarna? 2. Livstidsproduktion Suggors hållbarhet Hur skapas förutsättningar för mer hållbara suggor? Är det ekonomiskt försvarbart att behålla suggan när kvaliteten på smågrisarna försämras med suggans ålder? Avel för robusta suggor som fungerar i grupphållningssystem. Vilken är den ekonomiska betydelsen av hållbara suggor? Avelsmålet bör prioritera suggor som kommer i brunst, blir dräktiga och inte löper om. Hur ska näringsförsörjningen av högproducerande suggor ske under digivning och dräktighet? Eftersatta grisar Ge alla suggor i en grupp förutsättning att vara så produktiva som möjligt. Hur ges eftersatta grisar extra omsorg? Gyltuppfödning Utfodringens och fodersammansättningens inverkan hållbarhet, hälsa och produktivitet. Optimal vikt, hull, ålder vid betäckning och vid grisning. Hur ska gyltor inhysas för bästa livstidsproduktion? Inverkar uppfödningen av gyltor på den kommande mjölkproduktionen?

4 3. Foderegenskaper Utfodring Hur kan sinsuggor och slaktgrisar ges ökad mättnadskänsla genom fodret? Optimal näringsförsörjning beroende på miljö, hälsostatus, produktionsekonomi och genetik. Foderåvaror Inhemskt odlade proteinfodermedel som är alternativ till soja. Utveckla metodik för utvärdering av foderpartier. Foderråvarors inverkan på köttkvalitet och djurhälsa. För nya foderråvaror - Ta fram manualer för beskrivning och dokumentation av nya foderråvaror. - Smältbarhetsförsök för beräkning av energiinnehåll, samt aminosyraoch mineralutnyttjande i den nya foderråvaran. - Dokumentation av ev förekomst av antinutritionella substanser. Foderintag och foderutnyttjande Hur ta vara på näringsämnen i fodret i större utsträckning? Aminosyraförsörjningens inverkan på produktion, ekonomi, hälsa och miljö? Hur får vi digivande suggor att äta mer? Kan fodret till suggor göras smakligare för ett högre foderintag? Hur inverkar ph, temperatur, råvaror och tid på fosfors smältbarhet i blötfodersystem? Vilken är den marginella effekten av ökande mängd mikrobiell fytas på fosforns smältbarhet i mjöl och pelleterat foder, med olika råvaror, blött eller torrt. Finns det genetisk variation i förmåga att smälta olika proteinfodermedel? 4. Miljöpåverkan/kretslopp Grisproduktionens påverkan på den yttre miljön Hur påverkas den yttre miljön av faktorer som - Fodret - Boxens funktion - Ventilation, - Kylning av gödsel - Transporter Fokus på att bygga stall där resurserna finns för att undvika transporter av strömedel, gödsel och foder. Hur kan vi ta till vara på gödseln bättre så att alla näringsvärden används? Hur kan man med hjälp av fodret minimera utsläpp från grisproduktionen? Fodersammansättning för ett ökat fosforutnyttjande i grisen. Kretslopp Hur skapar man täta kretslopp (foder-gris-gödsel-mark-foder) av mikronäringsämnen som fosfor, zink, koppar, kadmium? Vilka möjliga samarbetsformer finns mellan gårdar då kretslopp skapas?

5 . Optimala byggnader Boxutformning Optimal boxutformning för alla kategorier av grisar. Vilken boxtyp och inredning som finns idag fungerar bäst för olika kategorier grisar? Finns samband mellan boxens utformning i tillväxtavdelningen och slaktgrisboxens funktion, då denna är av annan boxtyp? Har gödsel- och liggytans placering betydelse? Boxgolv Betongkvalitetens inverkan på djurhälsa. Skillnader mellan krossand och natursand. Golvbeläggning och lagning av boxar. Hur överlever olika typer av bakterier på olika betongkvalitet? Hur mycket halm behövs för att uppnå positiva effekter på betonggolv? Närmiljö och termisk komfort Golvvärmens inverkan på hälsa och därmed på produktion. Hur kan ventilationssystem utvecklas för att kunna styra boxfunktionen bättre? Kan kylning ge en bättre boxfunktion och hur ska kylan distribueras? Kan slaktgrismiljön förbättras för nyinsatta grisar? Utgödslingssystem Kan de förbättras för att klara stora mängder strömedel? Kan gödsel och strömedel tas till vara (tex för uppvärmning) för att hålla kostnader nere? Byggnation och byggkostnader Är det en bättre idé att bygga nytt än att renovera gamla stallar, eftersom det kan vara svårt att anpassa gamla byggnader till dagens produktion? Finns möjlighet att genom modulstallar pressa byggkostnaderna i Sverige? Hur byggs stall som är uppvisningsbara för konsumenter? Finns det alternativa byggmaterial/återvinning av material som kan användas? Finns det alternativ till den höga kostnaden för väggelement till grisstallar, ex. att gjuta dem på plats? Miljö och energi Hur kan man skapa stall som fungerar som ett kretslopp? Hur ser stall ut som är bra ur energisynpunkt? Arbetsmiljö Hur bygga stall för att skapa en god arbetsmiljö? 6. Hälsa och sjukdomsprofylax Foder och utfodring System som minskar stress vid utfodring av slaktgrisar och sinsuggor? Hur att ge ökad mättnadskänsla via fodret (ffa slaktgrisar och sinsuggor). Hur inverkar fodrets egenskaper och utfodring på - Utsöndring av kväve och fosfor beroende på tarmhälsa? - Tarmsjukdomar som avvänjningsdiarré, dysenteri mfl. - Grisningsfeber

6 Hur tar man hand om spädgrisar på bästa sätt? Hur gör vi för att klara en säker avvänjning, avseende - Miljö - Foder - Teknik Kan fodertillsatser (pre- och probiotika, enzymer) stabilisera avvänjningsgrisens tarmhälsa? Förmedling och insättning i slaktgrisstall Ska grisar förmedlas efter ålder istället för vikt för att bättre vara anpassade till slaktgrismiljön? Hur kan insättningen i slaktgrisstall förbättras för förmedlingsgrisar? Hur påverkas den sociala miljön hos en äldre gris av omgrupperingar jämfört med hos en yngre gris? Boxhygien Optimal boxutformning, en återkommande fråga. Vilka samband finns mellan foder, utfodring, boxhygien och hälsa? Mykotoxiner Lagringsförhållandenas inverkan på mykotoxiner i spannmål. Hur stor är förekomsten/vilka mykotoxiner finns i halm och spannmål? Mykotoxiners påverkan på djurhälsa och produktion? Hur undviks mykotoxiner i halm och spannmål? Användning av medicinska preparat Hur minskar vi användningen av antibiotika och vaccin? Minskad smittspridning I Holland kullutjämnar man inte och separata arbetskläder används mellan avdelningarna för att minska smittrycket. Kan Sverige arbeta på liknande vis? Optimal avdelningsstorlek för en god djurhälsa? Kan mindre enheter ge ett mindre smittryck och effekt på djurhälsan? Hur påverkar rekryteringsformen av gyltor (inköpt eller egen) smittspridning? Hur länge ska inköpta gyltor vara i karantän? Mätmetodik Utveckling av optimala mätmetoder för olika sjukdomar. 7. Djurvälfärd Inhysning av slaktgrisar Inhysningssystem som ger slaktgrisar en större tillgänglig yta. Hur ge grisar förutsättningar för att fungera socialt; kan en total större yta ge bra effekt, trots samma yta per gris? Hur utformas en box för större djurgrupper och hur sker arbetet effektivt i ett sådant system. Boxutformning Optimal utformning av boxar för alla kategorier av grisar. Eftersatta grisar Hur kan eftersatta grisar ges extra omsorg? Förmedlingsålder Hur kan insättningen i slaktgrisstall förbättras för förmedlingsgrisar?

7 Hur påverkas äldre förmedlingsgrisar av omgrupperingar jämfört med omgruppering av yngre grisar? Blir grisar vid olika ålder olika mycket stressade av samma händelse? Transport Hur påverkas grisens sociala miljö av transport och förmedling? Hur undviks omgrupperingar av grisar i samband med transport och slakt? Ekonomi Vad kostar den svenska djurvälfärden? Vad ger djurvälfärd för effekt på lantbrukarens och branschens ekonomi? Strömedel Finns alternativ till de strömedel som används idag finns det? 8. Grisens fysiologi Tillväxt Vilka är möjligheterna till kompensatorisk tillväxt efter perioder av låg aminosyraförsörjning? Tarmhälsa Tarmhälsans inverkan på upptag och behov av aminosyror. Mjölkkörtlar och juver Tillbakabildning av mjölkkörtlarna mellan laktationer Hur definieras normal juvervävnad? Hur påverkar juverbölder av: - Ströbäddar - Boxhygien - Smittspridning - Rena suggor Fysiologisk dödlighet Finns ärftlig disposition för bogsår och finns det samband mellan suggors beteende och förekomst av bogsår Missbildningar Den genetiska bakgrunden till missbildningar. Individregistrering ökar möjligheten att bedriva avel för mindre andel missbildade grisar (idag finns data på kullnivå). Registrering av fler missbildningar och mer noggrann registrering. Vid avel mot missbildningar sker tröskelselektion som inte är en effektiv selektionsmetod. Molekylärgenetisk analys kan öka effektiviteten. Var finns den möjligheten? Hur skiljer man på navelbråck och navelinfektion? Vilken avelsmetod är bäst för att få många fungerande spenar? Köttkvalitet och slaktutbyte Är slaktutbyteskoefficienten och ekvationen aktuell för dagens djurmaterial? Processvinnets storlek för svenska grisar i jämförelse med processvinnet för grisar i andra länder. Finns möjlighet att använda olika raser/grisar för olika ändamål som t.ex. en generell ras och en för gourmetkött.