Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris

Transkript

1 Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris

2 Pilotstudien - Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris Den svenska djurskyddslagen, som varit gällande sedan 1988, är alltid grunden i hur vi hanterar djur i Sverige. Det framtida kontrollprogrammet är tänkt som extra tillägg utöver svensk lag. Det övergripande målet med kontrollprogrammet är att öka smågrisars överlevnad, skydda suggor i känsliga lägen och samtidigt fortsätta bibehålla en mycket låg användning av antibiotika. Under har en pilotstudie genomförts där ett antal förändringar i uppfödningen, så kallade programpunkter, noggrant dokumenterats i en kontrollmall med kontrollpunkter och som har följts upp på 12 grisgårdar. En skyldighet att säkerställa den svenska djurvälfärden I Sverige har vi ett av världens bästa djurskydd och det ska vi fortsätta att ha. Hög djurvälfärd, god djurhälsa och låg antibiotikaanvändning är branschens utgångspunkt. Men, på några punkter kan vi bli ännu bättre på grund av de förändringar som har skett sedan djurskyddslagen beslutades Både stallmiljöer, foder, skötselrutiner, genetik och teknik har förändrats sedan dess. Redan 2011 väckte Sveriges Grisföretagare tanken på ett kontrollprogram. Efter ett noggrant förarbete med bland annat litteratursökningar så fanns under ramarna klara. Ett förslag med fem programpunkter lades fast. Kontrollmallen testas Förstudien syftade till att ta fram en kontrollmall. I kontrollmallen finns de kontrollpunkter som har testats. Hade vi valt relevanta kontrollpunkter för att kunna säkerställa grisarnas välfärd? Hade vi valt kontrollpunkter som systematiskt kan kontrolleras för att säkerställa grisarnas välfärd? En pilotstudie i besättningar behövdes för att testa kontrollmallen och ge svar på våra frågor. Dessutom måste det finnas ett beslutsunderlag för Jordbruksverket att ta ställning till när och om Sveriges Grisföretagare ansöker om ett kontrollprogram. Det är Jordbruksverket som godkänner kontrollprogram. Kontrollprogram Genom att arbeta med de föreslagna programpunkterna, vill vi säkra och skapa ett ännu bättre djurskydd för svenska grisar genom ett kontrollprogram. Konkret vill vi säkerställa djurhälsan och förbättra djurvälfärden genom att: Fler smågrisar ska överleva de första levnadsdagarna. - Minska klämskador, säkerställa värme och föda. Minskad påfrestning på suggorna i samband med digivning. - Den sista digivningsveckan är påfrestande för suggan. Minska påfrestningarna på suggorna i samband brunst och seminering.

3 - Ökat välmående hos brunstiga suggor genom att skapa utrymmen för de som behöver skydd under perioden för brunstbeteenden och ranguppgörelse. Behålla den mycket låga antibiotikaförbrukningen. - Hålla samman grupper av djur genom hela uppfödningen. - Fortsätta att bryta smittkedjor med stalltvätt och att hålla stallet tomt innan nya djur sätts in. Programpunkter De valda programpunkterna i kontrollprogrammet är: Anpassad ditid. - Suggorna är hårt ansträngda efter avslutad digivning. De ger mer mjölk och smågrisarna växer snabbare än tidigare. Det är dock mycket viktigt att de diande smågrisarna uppnår tillräcklig vikt och mognad för att väl kunna klara avvänjningen. Skyddsgrind vid grisning (används idag för att skydda skötaren). - Andelen spädgrisar som överlever i svenska besättningar är lägre än i de flesta andra länder. Användning av skyddsgrind från påbörjad grisning och några dagar framåt skulle kunna skydda grisarna mot krosskador och från att bli avkylda. Suggan ska kunna utöva sitt bobyggnadsbeteende innan grisning. Det ger en snabbare grisning med färre dödfödda grisar. Foderliggbås som skydd för suggan under brunst- och betäckningsperioden. - Många suggor belastas hårt av att vistas i grupp under brunst- och betäckningsperiod, högre rankade suggor hoppar på lägre rankade. Det leder till risk för frakturer och till stress med tidig fosterdöd som följd. Därför ska det vara möjligt att hålla suggor en begränsad tid i foderliggbås under brunst och betäckning. Lugn och ro efter avslutad seminering är positivt för att en lyckad befruktning ska kunna ske. Beläggning i tillväxt- och slaktgrisstallar anpassade för grupphållning. - Möjlighet att öppna för en anpassad beläggning i befintliga boxar för att hålla ihop syskongrupper och grisar som tidigare gått tillsammans. Den maximala ökningen av beläggningen får vara 10 procent och alla grisar ska kunna ligga på liggytan samtidigt. Alla grisar ska också kunna äta samtidigt vid restriktiv utfodring. Begränsningen med 400 grisar i en avdelning. - Förbättrat djurhälsoarbete och större sammanhållna grupper har gjort begränsningen till 400 grisar per avdelning i slaktgrisstallar otidsenlig. Kontrollpunkter För respektive programpunkt finns ett antal kontrollpunkter. De är fördelade på djurrelaterade registreringar, på miljörelaterade registreringar samt på registreringar för management och rutiner. Kontrollpunkterna går utöver gällande föreskrifter och är till för att garantera grisarnas välfärd och omsorg.

4 Exempel på sådana kontrollpunkter är: 1. Att besättningen är ansluten till hälsokontrollprogram. 2. Att besättningen är ansluten till salmonellakontrollprogram. 3. Att besättningen är certifierad enligt grundcertifiering gris. 4. Att det finns tillgång till reservelverk. 5. Att det finns en plan för dimensionering, underhåll och skötsel av ventilationsanläggningen. 6. Att diande grisar ska ha tilldelats torrt foder innan 14 dagars ålder. 7. Att avvänjningsgrisarna tilldelas ett laktosbaserat avvänjningsfoder. 8. Att avvänjningsgrisar utfodras minst tre gånger per dag. 9. Att tillväxtavdelningar noggrant rengörs och desinfekteras innan en ny grupp sätts in. 10. Att tomtiden är minst fem dagar mellan insättningar i tillväxtavdelningar. 11. Att det finns rutiner för att ge grisar som inte kan avvänjas enligt ordinarie rutiner extra omsorg. 12. Att temperaturen i smågrishörnan den första veckan efter grisning har rätt temperatur. 13. Att grisarnas liggyta vid avvänjning har rätt temperatur. 14. Att flanksugning inte förekommer. 15. Att öronsår inte förekommer. 16. Att svansbitning inte förekommer. 17. Att överdrivet drickande inte förekommer. 18. Att liggbeteendet i smågrishörnan den första veckan efter grisning är normalt, sida vid sida. 19. Att liggbeteendet efter avvänjning är normalt, sida vid sida. 20. Att smågrisarna är vana att äta smågrisföder vid avvänjning (0,75 MJNe per smågris och dag). 21. Att strö tilldelas minst två gånger per dag. 22. Att det finns skötselrutiner för att förhindra att nyfödda grisar blir nerkylda. Exempel: - Extra bemanning vid grisning - Extra strö på spaltytan bakom suggan vid grisning - Värmelampa bakom suggan - Eventuellt ny teknik och nya skötselrutiner 23. Att vattenflödet i vattennipplar i fodertråg ger minst 3 liter per minut. 24. Att det inte är för kallt eller för varmt i grisningsavdelningen i samband med grisning (18-23 grader). 25. Att suggor har normal reproduktion och kommer i brunst. 26. Att suggan inte uppvisar stressrelaterade symptom. 27. Att suggors behov av sysselsättning uppnås. 28. Att smågrisarna inte kommer från fler än tre smågrisleverantörer.

5 29. Att slaktgrisstallet är tömt och ordentligt rengjort innan insättning av nya grisar sker (all in all out). 30. Att det inte förekommer dödlighet på grund av luftvägssjukdomar. 31. Att slaktskadeanmärkning för SEP minimeras under ett satt gränsvärde. 32. Att slaktskadeanmärkning för elakartad lungsjuka minimeras under ett satt gränsvärde. Grundkrav Kontrollpunkter 1-5 är grundkrav för att vara med i kontrollprogrammet. Förutom att besättningarna ska vara anslutna till hälsokontrollprogram, smittskyddsprogram och Grundcertifiering gris ska det finnas ett reservelverk att tillgå samt att det ska finnas en plan för dimensionering, underhåll och skötsel av gårdens ventilationsanläggning. Pilottesten Pilottesten genomfördes under på 12 grisgårdar. Minst tre grisgårdar har funnits med för respektive programpunkt. Besättningarna har besökts av veterinär var femte vecka för ett kontrollbesök. Under pilotåret har arbetsinstruktioner för både kontrollanter och besättningar tagits fram. En veckovis avstämning i projektgruppen har gjorts där kontrollbesöken har diskuterats och värderats. Under pilotåret har kontrollpunkterna omformulerats och fler djurrelaterade registreringar har lagts till. Arbetsgruppen har träffats på gård för sambedömningar. Svenska Pig har varit ansvarig för pilottesten och i arbetsgruppen har ingått veterinärer från Lundens Djurhälsovård, Svenska Djurhälsovården och Distriktsveterinärorganisationen. Produktionsresultat Besättningarna i studien har använt effektivitets[t1]programmen PigWin Sugg respektive WinPig Slakt för produktionsuppföljning. Sugguppgifter har hämtats månadsvis från besättningsanalyser i PigWin Sugg, medan smågrisuppgifter har hämtats från de kvartalsvis gjorda produktionsuppföljningarna. Produktionsresultat har följts för år, året innan pilotstudien startade och för pilottesten år. Beträffande beläggning i avdelningar för växande grisar har WinPig Slakt redovisats för halva avdelningar med 10 % ökad beläggning och motsvarande andra halva avdelningen med beläggning enligt gällande föreskrifter. För mer än 400 grisar per avdelning har WinPig Slakt följts åren och. Behandlingar är hämtade ur besättningarnas behandlingsjournaler. Anpassad ditid Tre besättningar deltog i programpunkten anpassad ditid. Ditiden var i genomsnitt 5,1 dagar kortare med en vecka tidigare avvänjning och grisarna vägde i genomsnitt ett kilo mindre (tabell 1). Att ditiden blev fem dagar kortare beror på att grisningsomgångarna var mer samlade och spridningen mellan grisningar blev mindre. Omlöpen var färre vid kortare ditid och dräktighetsprocenten högre, vilket medförde att grisningsomgångarna

6 blev mer sammanhållna. Med kortare diperiod och bättre fruktsamhetsresultat grisade suggorna 0,1 fler gånger per år och avvande 1,1 fler grisar per årssugga. Tabell 1. Produktionsparametrar för besättningarna som deltog i programpunkten anpassad ditid Fem veckor ditid Fyra veckor ditid Skillnad Avvänjningsålder, d 32,2 27,1-5,1 Avvänjningsvikt, kg 9,2 8,2-1,0 Tillväxthastighet, g/d Dödlighet efter avvänjning, % 1,8 1,2-0,6 Omlöp, % 6,2 6,1-0,1 Dräktighet, % 85,4 88,7 + 3,3 Improduktiv tid, d 16,0 14,4-1,6 Kullar/årssugga 2,2 2,3 + 0,1 Avvanda grisar/årssugga 24,7 25,8 + 1,1 Suggornas hull fanns registrerad i besättningarna för år och i och med Ersättning för extra djuromsorg för suggor. Hullpoäng 1 är mager och hullpoäng 4 är fet. Besättningarnas hullregistrering mellan åren skiljer. I besättning 1 minskade hulltappet, i besättning 3 var hulltappet litet och en mindre skillnad mellan åren, medan hulltappet ökade i besättning 6 (figur 1). 0-0,05-0,1-0,15-0,2-0,25-0,3-0,35-0,4 1 3 Fem veckor ditid Fyra veckor ditid Figur 1. Skillnad i hullpoäng registrerad i de tre besättningarna 1, 3 och 6 som deltog i programpunkten anpassad ditid. 6

7 Andelen behandlade avvanda grisar för diarré minskade i alla tre besättningarna (tabell 2). Det kan bero på att kontrollprogrammets kontrollpunkter hade uppfyllts i besättningarna under pilotåret. Förbättringarna över gällande föreskrifter för boxmiljö med värme, torrt, rent och dragfritt kan ha hjälpt grisarna att klarat avvänjningen bättre samt med ett laktosbaserat avvänjningsfoder som de ska vara vana att äta en minsta daglig fodergiva av innan avvänjning. Tabell 2. Andel behandlingar av avvanda grisar för diarré i de tre besättningarna 1, 3 och 6 som deltog i programpunkten anpassad ditid, % Besättning Fem veckor ditid, Fyra veckor ditid, 1 22,2 14,5 3 5,9 0,5 6 8,9 3,0 Någon effekt på orsaken till utgångna suggor har inte hunnit ses ännu. Därför planeras fortsatt uppföljning i PigWin Sugg där första halvåret 2015 kommer att ingå. Vid en jämförelse mellan åren och så hade färre suggor slagits ut men något fler hade avlivats eller självdött (tabell 3). Tabell 3. Antal utgångna suggor och utgångssätt i besättningarna som deltog i programpunkten anpassad ditid Utgångssätt Fem veckor ditid, Fyra veckor ditid, Skillnad Slaktade suggor Avlivade suggor Självdöda suggor Skyddsgrind vid grisning Sex besättningar deltog i programpunkten skyddsgrind vid grisning. För att inte störa suggans bobyggnadsbeteende, var instruktionen att skyddsgrind får användas först vid påbörjad grisning. Definitionen av påbörjad grisning var att det ska ha fötts minst en griskulting. I och med att många suggor grisar under natten betyder det att cirka hälften av suggorna grisade lösa. Skyddsgrinden har därefter använts först när personal påbörjat arbetet i stallarna på morgonen. Spädgrisdödligheten minskade med 0,5 % och antal avvanda grisar per årssugga ökade med 0,3 grisar (tabell 4). Tabell 4. Produktionsparametrar för besättningarna som deltog i programpunkten skyddsgrind vid grisning

8 Ingen skyddsgrind, Tillåten skyddsgrind, Skillnad Antal födda grisar/kull 14,3 14,2-0,1 Antal levande födda grisar/kull 13,3 13,2-0,1 Spädgrisdödlighet, % 12,4 11,9-0,5 Antal avvanda grisar/årssugga 25,8 26,1 + 0,3 Andelen behandlade suggor för grisningsfeber skilde mellan besättningarna. I alla besättningar utom en minskade behandlingarna (tabell 5). I den besättning som behandlingarna ökade i, behandlades redan en stor andel av suggorna för grisningsfeber. Någon förändring av användning av värkstimulerande medel vid grisning kunde inte visas. Mest preparat användes i besättningen som hade problem med grisningsfebrar. Tabell 5. Andel behandlade suggor för grisningsfeber, % samt åtgång av värkstimulerande preparat per grisning, ml i de sex besättningarna som deltog i programpunkten skyddsgrind vid grisning Besättning Behandlingar för grisningsfeber, % Värkstimulerande preparat per grisning, ml Ingen skyddsgrind, Tillåten skyddsgrind, Ingen skyddsgrind, Tillåten skyddsgrind, 1 5,5 1,0 4,0 1,3 2 11,3 3,3 4,9 1,6 3 4,6 3,1 1,6 2,0 4 27,4 15,9 0,9 0,5 5 14,5 11,5 1,1 1,3 7 37,3 54,8 2,3 3,1 Foderliggbås som skydd för suggan under brunst- och betäckningsperioden I Sverige finns inte möjligheten att bygga foderliggbås med delvis gödseldränerande golv för halmrester, urin och gödsel att dräneras ut genom. I pilotstudien deltog tre besättningar som hade foderliggbås med godkända mått och med helt betonggolv.

9 Besättningarna instruerades att skrapa rent i båsen minst tre gånger per dag. Det hjälpte inte, suggorna blev smutsiga. I kontrollmallen fick kontrollpunkten om suggors renhet en större avvikelse vid så gott som alla kontrolltillfällen under pilotåret. Större avvikelse vid två kontroller hade resulterat i att besättningen uteslutits ur kontrollprogrammet. En besättning valde själva att avbryta studien i månadsskiftet juli-augusti. Andelen omlöp ökade med foderliggbås, jämfört med (tabell 6). Suggor som blev dräktiga grisade med bra kullresultat. Antalet utgångna suggor per månad minskade och kullnummer för grisande suggor ökade. Den besättning som avbröt studien hade problem med omlöp redan innan pilotåret. Tabell 6. Produktionsparametrar för besättningarna som deltog i programpunkten foderliggbås Utan foderliggbås, Foderliggbås, Skillnad Antal födda grisar/kull 14,7 15,0 + 0,3 Antal avvanda grisar/årssugga 24,7 24,8 + 0,3 Omlöp, % 8,6 13,7 + 5,1 Dräktighet, % 84,3 84,3 Antal utgångna 24,2 20,4-3,8 suggor/månad Kullnummer utgångna suggor 4,1 4,4 + 0,3 Beträffande behandlingar har inga större förändringar hänt mellan åren. Däremot finns skillnader mellan besättningar i andelen behandlingar (tabell 7). Tabell 7. Andel behandlade suggor för juverinflammation samt för ben- och klövproblem i de tre besättningarna som deltog i programpunkten foderliggbås, % Besättning Behandlingar för juverinflammation, % Behandlingar för ben- och klövproblem, % Utan foderliggbås, Med foderliggbås, Utan foderliggbås, Med foderliggbås, 3 2,5 1,7 0,9 1,2

10 8 9,4 10,2 3,3-9 0,5 3,3 11,6 16,7 Färre suggor var utgångsrapporterade än, men något fler var rapporterade avlivade eller självdöda (tabell 8). Tabell 8. Antal utgångna suggor och utgångssätt i besättningarna som deltog i programpunkten foderliggbås Utgångssätt Utan foderliggbås, Med foderliggbås, Skillnad Slaktade suggor Avlivade suggor Självdöda suggor Beläggning i tillväxt- och slaktgrisstallar anpassade för grupphållning Det var tre besättningar som deltog i programpunkten beläggning i tillväxtstallar anpassade för grupphållning. Överstående slakt vid de flesta av landets slakterier första halvåret, orsakade fördröjd hämtning också av smågrisar. Andra halvåret förbättrades situationen och grisar hämtades när de var anmälda för leverans. Att inte grisar kunde levereras vid normal tidpunkt, orsakade troligen avvikelserna för svansskada registrerad i kontrollmallen. När grisar hämtades enligt anmälan, fanns inga avvikelser för skador registrerade. Tillväxthastigheten var något lägre vid anpassad beläggning, men det kan bero på utebliven hämtning av grisar första halvåret. Dödligheten mellan avvänjning och leverans var lägre under pilotåret (tabell 9). Tabell 9. Produktionsparametrar för besättningar som deltog i programpunkten beläggning för tillväxtstallar anpassade för grupphållning Beläggning enligt föreskrifter, Beläggning anpassad efter grupphållning, Skillnad Tillväxthastighet, g/d Ålder vid 30 kg, d Dödlighet mellan avvänjning och leverans, % 1,6 1,1-0,5

11 Behandlingar för ben- och klövproblem var låg och med ingen skillnad mellan behandlingsperioderna (tabell 10). Ingen av besättningarna redovisade behandlingar för diarréer efter avvänjningsperioden. Tabell 10. Andel behandlade tillväxtgrisar för ben- och klövproblem i de tre besättningarna som deltog i programpunkten beläggning för tillväxtstallar anpassade för grupphållning, % Besättning Behandlingar för ben- och klövproblem, % Beläggning enligt föreskrifter, Beläggning anpassad efter grupphållning, 1 1,7 1,7 2 0,9 0,4 4 0,9 1,5 Det var också tre besättningar som deltog i programpunkten beläggning i slaktgrisstallar anpassade för grupphållning. Överstående slakt vid de flesta av landets slakterier första halvåret ställde till problem i stallarna. Därför kom studien inte igång enligt plan. När slakthämtningen åter fungerade kunde grisar sättas in i avdelningarna med halva avdelningar med beläggning enligt föreskrifter och de andra halva avdelningarna med en gris extra per box. Det ingår 15 delade slaktgrisomgångar i redovisningen. Utslaktning gjordes på olika slaktnummer för att kunna särskilja grisarna i WinPig Slakt. I och med de delade omgångarna kunde en statistisk utvärdering göras. De visade inte några skillnader mellan de olika beläggningsgraderna, förutom för leveranmärkningar (tabell 11). Tabell 11. Produktionsparametrar för besättningar som deltog i programpunkten beläggning för slaktgrisstallar anpassade för grupphållning, 15 delade slaktgrisomgångar Beläggning enligt föreskrift Beläggning anpassad efter grupphållning Skillnad Tillväxthastighet, g/d es Slaktvikt, kg 90 89,4 es Dödlighet, % 2,5 2,4 es Kassationer, % 0,4 0,2 es Klassning, % kött 58,3 58,5 es

12 Svansskada (58/59) 2,6 2,7 es SEP (61/62) 4,5 4,1 es Elakartad lungsjuka (71/72) 1,8 1,3 es Lungsäcksinflammation (75/76) 30,7 29,9 es Leveranmärkning (88 och 84) 5,3 3,3 p = 0,04 Behandlingsorsaker i de tre besättningarna framgår av tabell 12. Den mest förekommande behandlingsorsaken var för ben- och klövproblem. I besättning 12 fanns ingen behandling för svansskada registrerad. Tabell 12. Behandlingsorsaker, %, för besättningarna som deltog i programpunkten beläggning för slaktgrisstallar anpassade för grupphållning, 15 delade slaktgrisomgångar Besättning Behandlingsorsak Beläggning enligt föreskrift Beläggning anpassad efter grupphållning 4 Ben- och klövproblem 5,0 5,1 Lunginflammation 0,2 0,4 Svansskada 2,9 3,5 11 Ben- och klövproblem 2,4 3,1 Lunginflammation 1,2 0,8 Svansskada 0,2 0,2 12 Ben- och klövproblem 4,9 2,1 Lunginflammation 0,2 0,4 Övrig inflammation 0,9 0,4 Begränsningen med 400 grisar i en avdelning Tre slaktgrisbesättningar var med i pilotstudien för kontrollpunkten begränsningen med 400 grisar i en avdelning. I kontrollprogrammet medför högst tre smågrisleverantörer per insättning ingen avvikelse, fyra eller fem smågrislevererande besättningar leder till en mindre avvikelse, medan sex smågrisleverantörer eller fler innebär en större avvikelse. I kontrollmallen fanns avvikelser registrerad. På grund av att tidigare produktion inte på ett rättvist sätt kunde användas som kontroll vid jämförelser av produktionsresultat mellan år, så beslutades att endast en besättning ingår i jämförelsen med produktionsresultat.

13 Besättningen hade egen smågrisproduktion med egna smågrisar som föddes upp under. Smågrisstallet stängdes och köptes smågrisar in till slaktgrisavdelningarna. Tabell 13. Produktionsparametrar för en besättningar som deltog i programpunkten begränsningen med 400 grisar i en avdelning Smågrisar uppfödda Inköpta smågrisar, på gården, Antal omgångar 6 6 Antal insatta grisar/omgång Tillväxthastighet, g/d Insättningsvikt, kg 29,7 28,3 Slaktvikt, kg 91,4 87,5 Dödlighet, % 0,8 0,8 Kassationer, % 0,1 0,3 Klassning, % kött 58,0 58,3 Svansskada (58/59) 0,7 1,4 SEP (61/62) 2,3 8,3 Elakartad lungsjuka (71/72) 0,1 0,3 Lungsäcksinflammation (75/76) 3,0 2,0 Leveranmärkning (88 och 84) 1,4 0,9 I besättningen var den största skillnaden med inköpta smågrisar fler slaktanmärkningar för SEP. Det noterades vid ett kontrollbesök. Veterinären rekommenderade åtgärden byt smågrisleverantör. Besättningen bytte smågrisleverantör och slaktanmärkningarna för SEP återställdes på en låg nivå (figur 2). Avgörande för uppfödningen var smågrisarnas hälsostatus. I besättningen behandlades 1,6 % av de egna insatta grisarna och 2,6 % av de inköpta grisarna. Behandlingarna som ökade var för klöv- och ledproblem och för anmärkningen svans.

14 SEP, % Egna smågrisar Inköp smågrisar Byte smågrisleverantör Figur 2. Slaktskadeanmärkning för SEP (kod 61/62) för sex slaktgrisomgångar med egna uppfödda smågrisar och sex omgångar med inköpta smågrisar, %. Efter tre omgångar med inköpta smågrisar byttes smågrisleverantör. Slutsats kontrollmallen Kontrollmallen har utvecklats under pilottesten. Fler djurrelaterade registreringar har lagts till under pilotåret. Justeringarna har gjorts vid 15 tillfällen och efter gemensamma analyser av erfarenheter och resultat. De avvikelser som registrerades var i huvudsak i början av pilottesten innan alla instruktioner var på plats. Ett exempel är kravet på ett laktosbaserat avvänjningsfoder för kontrollpunkten ditid. Vid de första kontrollerna använde besättningarna sitt ordinarie avvänjningsfoder, men bytte när kravet tydliggjordes. Kontrollmallen fungerar bra och speglar djurens situation i besättningarna.