SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Transkript

1 SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte bara ökad produktion. En åtgärd för att öka produktionsresultaten kan i slutändan kosta mer än vad det drar in. Därför är det viktigt att även se över kostnaderna i produktionen för att öka marginalerna. Nedan finns lite exempel på poster som är påverkbara. Kom ihåg att valen sker utifrån varje företags förutsättningar. Figur 1. Exempel på kostnader i slaktgrisproduktionen vid olika tidpunkter Foder För det första är det en god idé att se över foderutnyttjandet. Finns det spill någonstans och går det att åtgärda? Ett egenproducerat foder är i de flesta fall billigare än ett inköpt färdigfoder. Det kan löna sig att investera i en kvarn och silos för att sänka foderkostnaderna. En kvarn är många gånger inte så stor investering för att mala egen eller inköpt spannmål. Ett alternativ är att se över växtföljden på gården och odla egen spannmål till grisarna. Om areal inte finns, se över närliggande gårdar som kan sälja sin spannmål. Mellangårdsavtal kan vara lönsamma för alla parter. Dessutom finns det kanske alternativa fodermedel i din närhet som går att utnyttja. Exempel är vassle, drank, bröd, glass med mera. Här är det viktigt att ta hänsyn till de variationer i näringsinnehåll som det kan innebära med alternativa fodermedel. Till

2 exempel för den som tar emot brödrester kan den ena leveransen innehålla mycket wienerbröd, medan nästa kanske består av merparten grovt bröd. Därför kräver användning av alternativa fodermedlen ibland större noggrannhet och kunskaper om näringsinnehåll. Här är det också viktigt att tänka på att grisen har ett väl utvecklat smaksinne och kan vara känsliga för stora förändringar. Byggnader Många företagare har gamla stallar som fortfarande är funktionella. Problemet med dessa är att ventilationen inte hänger med, eller att de är tidskrävande. En bra ventilation är viktigt för produktionen och är förhållandevis en låg investering som kan leda till ökad produktion. I vissa fall är det även möjligt att investera bort något i stallet som gör att stallet blir mindre tidskrävande. Även om stallet är relativt nytt är det viktigt att inte glömma det löpande underhållet. Ett väl underhållet stall slipper ofta panikreparationer som i många fall blir kostsamma. Arbete Timkostanden för arbete är dyr i Sverige. Därför är det bra att se över de rutiner som finns i stallet för att se om det går att göra något moment mer effektivt. Om det är fler än en person som arbetar i stallet är det ofta en fördel om alla har sina ansvarsområden och uppgifter. På så sätt undviks dubbelarbete. Det kan vara en god idé att sätta sig alla tillsammans och skriva ner arbetsbeskrivningar för var och en. Detta underlättar även om någon skulle sluta och nyanställning krävs. Övrigt Friska grisar är en förutsättning för bra lönsamhet. En investering i ett hälsoprogram och god uppföljning kan förbättra och hålla hälsoläget på hög nivå, kontakta din djurhälsoveterinär. Energiförbrukning är också en stor kostnad. Idag finns många alternativ för att både sänka förbrukningen, men också hitta alternativ för el- eller oljeuppvärmning av stallarna. Se över resurserna på gården, till exempel om det finns mycket halm kan halmpanna vara ett bra alternativ.

3 UTSLAKTNINGSSTRATEGIER OCH EKONOMI Insättningsvikten, genetiska och hälsomässiga variationer samt ätbeteende och foderkonkurrens leder till variation i tillväxt och vikt mellan grisar inom omgångar. Grisarna blir slaktfärdiga vid olika tidpunkter. Varje företags förutsättningar avgör hur många gånger det skickas slaktgrisar från varje omgång i ett stall. Vanligen utgör det första skicket cirka 10 % av hela omgången slaktade grisar. Redan vid insättningen går det att beräkna hur lång tid det är till första skicket av grisar. Antal dagar till första skick = (Beräknad slaktvikt x 1,34) (insättningsvikten + 6 kg) Daglig tillväxthastighet (g) +100 Om målet är 84 kg i medelslaktvikt och smågrisen väger 32 kg vid insättning och har en daglig tillväxthastighet på 900 g: (84 x 1,34) (32 +6) = 71 dagar efter insättningen, eller 10,1 veckor efter insättning levereras de första grisarna till slakt. Efter första skick ges de grisar som inte haft lika hög tillväxthastighet bättre förutsättningar att växa genom en minskad foderkonkurrens och lägre beläggningsgrad inom box.

4 Hjälpmedel vid utslaktning Instrument Fördelar Nackdelar Våg Lätt att styra Arbete Optimera vikterna Säkert sätt Scanner/ Enkelt Svårt att ställa om vid viktjusteringar värdemätare Öga Enkelt för de som kan Djuröga krävs Svårt att ställa om vid viktjusteringar Kräver kontinuerliga leveranser för att ögat ska hållas inställt Schema Enkelt Variationer i insättningsvikten gör att det är svårt med stående schema. Svårt att följa med vid viktjusteringar. Viktspridningen i gruppen svår att ta hänsyn till. Andel över- och underviktiga ökar. Mer information om val av utslaktningsstrategi och metod för att bedöma slaktfärdiga grisar se Pig Rapport nr 34.

5 Marginalvärde 1 kg kött. Marginalvärdet beräknas genom: Pris per kg kött (inklusive avdrag och tillägg) marginalfoderförbrukningen. Varje företags olika förutsättningar ska beaktas vid beräkningar. Olika slakterier har olika betalningssystem och olika stora avdrag för under- och överviktiga grisar. Exemplen nedan är beräknade på Skövdes prissättning för kg kött och avdrag vecka 42 år Tabell 1. Exempel på beräkning av marginalvärde för 1 kg kött. Exempel på Marginalvärde 1 kg kött kr/kg Grundnotering 14,5 Tillägg 0,28 Avdrag Branschgemensamma 0,1 Medelklassning 0,15 Under & Övervikt 0,2 Besiktningsfynd 0,05 Prisutfall 14,28 Marginalfoderförbrukning MJ/kg tillväxt 38 MJ/kg kött 50,9 Foderkostnad öre/mj 13 kr/kg kött 6,62 Marginalvärde 1 kg kött 7,66 Vid marknadsförändringar eller om företaget vill öka sin lönsamhet genom att öka/minska sin omgångstid i stallen, beräknas hur många kg kött som går förlorade eller ökas genom att grisarna får en kortare eller längre tid för tillväxt.

6 Minskad omgångstid, exempel: Besättningen vill minska sin omgångstid med en vecka. Vid en minskning av omgångstiden med en vecka förlorar företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 50 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna utgör 5% och väger i genomsnitt 70 kg. Tabell 2. Exempel på beräkning av minskad omgångstid och förväntad vinst Exempel på förlust per år vid minskad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Förlust kg kött vid kortare omgång 7,66 kr/kg 5 kg/gris Antal grisar per omgång 400 st Andel grisar i sista skicket 50% Antal grisar i sista skicket per omgång 200 st Minskad köttintäkt per omgång 7663 kr/omg. Andel underviktiga grisar 5% Nedre gräns Bäst betalt intervall 75 kg Avdrag för underviktiga grisar 0,15 kr/kg undervikt Medelvikt underviktiga grisar 70 kg Avdrag för undervikta grisar i omgången Förlust totalt per år 1050 kr/omg kr/år Exempel på vinst per år vid minskad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1300 st 15 veckor 3,47 omg./år Slaktgrisar per år 1387 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Vinst per år 87 st 246 kr/gris kr/år

7 Värdering av en minskad omgångstid Förlust per år Vinst per år Resultat per år kr/år kr/år kr/år TB1 kan bli bättre eller sämre mellan omgångar och därför bör beräkningarna omvärderas utifrån de förutsättningar som råder från omgång till omgång. Ökad omgångstid: Besättningen vill öka sin omgångstid med en vecka. Vid ökande av omgångstiden med en vecka, vinner företaget i genomsnitt 5 kg kött per gris på de grisar som skickas till slakt vid sista leverans, det vill säga när stallet måste tömmas. 60 % av grisarna är kvar vid sista leverans, de underviktiga grisarna väger i genomsnitt 65 kg. Tabell 3. Beräkning av en ökad omgångtid och förväntad intäkt beroende på betalning Exempel på vinst per år vid ökad omgångstid Antal grisar i omgången Antal godkända slaktade 400 st 377 st Andel grisar i sista skick 60% Antal grisar i sista skick 226 st Vinst kg kött vid ökad omgångstid Marginalvärde 1 kg kött Ökad intäkt Vinst vid ökad omgångstid 5 kg/gris 7,66 kr/kg 38,3 kr/gris 8667 kr/omg. Minskade avdrag för undervikt Betalningssystem 1 Avdrag per kg 0,75 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 1838 kr Betalningssytem 2 Avdrag per kg 2 kr/kg Vikt på underviktig gris 65 kg Andel underviktiga grisar 10% Minskat avdrag för undervikt 4901 kr

8 Vinst betalningssystem 1 Vinst betalningssystem kr/år kr/år Exempel på förlust per år vid ökad omgångstid Omgångstid 16 veckor 3,25 omg./år Slaktgrisar per år 1225 st 17 veckor 3,06 omg./år Slaktgrisar per år 1153 st Skillnad antal grisar per år Marginalvärde slaktgris Förlust per år 72 st 246 kr/gris 17730,088 kr/år Värdering av en ökad omgångstid Vinst per år bet.syst. 1 Vinst per år bet.syst. 2 Förlust per år Resultat per år bet.syst. 1 Resultat per år bet.syst kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Ökas omgångstiden kan färre grisar födas upp per år. Hänsyn måste tas till att förlorad intäkt för dessa grisar. Hur många färre grisarna blir beräknas genom antal plaster gånger skillnaden i omgångstid. Exempel: 400 plaster med 3,46 eller 3,25 omgångar per år. 400 x 3,25 = x 3,46 = Skillnaden blir 84 grisar per år eller (84/3,25) 25 grisar per omgång.

9 Betalningssystem Grisföretagare förhandlar själva om priset för slaktgrisen. Betalningen grundar sig på en grundnotering för slaktad vikt med ett bäst betalt viktintervall. Beroende om grisarna väger mer eller mindre har slakterierna olika skalor för avdrag. Figur 2. Exempel på grundnotering från olika slakterier och förändring över tid. Tillägg och avdrag görs även utifrån klassningen på slaktkroppen. En hög klassning är en slaktkropp med en hög köttprocent, kg. Avdrag görs även för sjuklighet. Vid besiktningen av slaktkroppen görs avdrag per fynd. Vissa anmärkningar kräver även att en viss mängd kilo kött kasseras. Det fasta avdraget är en branschgemensam överenskommelse medan avdrag för kilo kött varierar mellan slakterier. Optimering I samarbete med Agronomics erbjuder Svenska Pig ett verktyg för optimering av slaktvikter beroende på notering. Klicka här och välj kalkyler. Använd nyckeltal från den egna produktionsuppföljningen och se hur olika slakteriers betalningssystem fungerar för din produktion. Medeltal för köttklassning baserad på data från samtliga slakterier finns på Jordbruksverkets hemsida, Handel, Livsmedel, Köttklassning, Statistik. Beroende på val av utslaktningsstrategi kan olika betalningssystem lämpa sig olika bra för olika företag. Det är upp till varje enskild företagare att förhandla om pris och förutsättningar med slakteriet.

10 Figur 3. Exempel på tillägg och avdrag beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättningen under vecka 49 år Källa: Maria Kihlstedt. Figur 4. Exempel på skillnad i noteringen mellan Scan och övriga slakterier beroende på klassningen. Exemplet grundar sig på prissättning vecka 48 år Källa: Maria Kihlstedt.

11 Produktionsuppföljning Produktionsuppföljningen är till för att kunna utvärdera uppfödnings- och utslaktningsstrategier samt planera för framtida omgångar. Verktyg för uppföljning är preliminär slaktdata från slakteriet och PigWin Slakt. I PigWin Slakt erhålls information om medeltal för hela omgången (produktionsrapport 1), figur 5. I produktionsrapport 2 finns information om vikt- och klassningsfördelningen för hela omgången och per leveransvecka, se figur 6a, 6b och 6c. Figur 5. Exempel på produktionsrapport 1 från PigWin Slakt. Medeltal över produktionen i en omgång.

12 Figur 6a. Exempel på produktionsrapport 2. Viktfördelning och köttprocent. Figur 6b. Produktionsrapport2. Viktfödelning och klassning fördelat på olika skick. Figur 6c. Produktionsrapport 2. Besiktningsfynd och totalt avdrag samt avdrag per gris.